TJÄNSTESKRIVELSE. Uppföljning och prognos våren 2016

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-05-03 Diarienummer KS/2016:311 Uppföljning och prognos våren 2016 Förslag till beslut Rapporten godkänns. Funktionsstöd beviljas ett tilläggsanslag om 6 miljoner kronor från kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel. Sammanfattning I år har inlämningen till apriluppföljningen tidigarelagts med anledning av att ny organisation införts från 1 april. Rapporten är sedan uppdaterad med de viktiga händelser som skett efter den 1 april. Uppföljningen är en sammanfattning av de prognosen nämnderna gör samt en analys av det ekonomiska läget för kommunen. Prognosen visar ett positivt resultat på 127 miljoner kronor, vilket är 72 miljoner kronor bättre än budget. Jämförelsestörande poster som ingår i prognosen är intäkter från tomtförsäljning exploatering 28 miljoner kronor. Centralt budgeterade medel för oförutsedda utgifter samt nya lokaler och ny verksamhet beräknas ge ett överskott om 57 miljoner medan nämnderna beräknas ge ett underskott om 13 miljoner, varav drygt hälften avser planerade uttag från resultatfonder. Tillsammans beräknas skatteintäkter och finansnetto inte ge någon budgetavvikelse. Kostnader som kan uppstå med anledning av nyanlända har i några fall tagits med i prognosen, men kostnader inom skola och gymnasiet har bara uppskattats. Kostnaderna för skola och gymnasiet är extremt osäkra och eftersom resultatet är betydligt bättre än budget har de inte räknats in i prognosen. I rapporten finns en skrivning under rubriken Kostnader för integration. Funktionsstöd beräknar ett underskott på nästan 8 miljoner framförallt beroende på ökade kostnader för köpta platser. Underskott aviserades av nämnden redan hösten 2015. Kommunstyrelsen beslutade att avvakta till arbetet med ramtilldelning för 2017 påbörjats innan beslut om ytterligare tilldelning för 2016 ska beviljas. I pågående budgetarbete har hänsyn tagits till behovet av en utökad ram 2017. Eftersom behovet gäller även 2016 föreslås att nämnden får ett tilläggsanslag om 6 miljoner kronor. Nettoinvesteringarna bedöms hamna på 494 miljoner kronor, en positiv avvikelse mot budget på 44 miljoner. Överskottet förklaras främst av förseningar inom infrastrukturprojekt. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Tjänsteskrivelse, 2016-05-03 Rapport Uppföljning och prognos våren 2016 Beslutet skickas till KLK-Ekonomi MG Gunilla Josefsson Ekonomichef

VÅREN 2016 Uppföljning och prognos

VÅRUPPFÖLJNING Bakgrund Under året görs två centrala uppföljningar. En uppföljning och prognos görs i april som går till kommunstyrelsen och en delårsrapport görs i augusti som går till fullmäktige. Utöver det ska varje nämnd göra så täta uppföljningar som krävs, för att ha en god kontroll på ekonomi och verksamhet. I våra ekonomiska styrprinciper står det följande: Inom ramen ska nämnderna ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna måste själv upprätta rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll. Vid befarat underskott ska förvaltningschefen utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser sig klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. Arbetssätt I år har vi tidigarelagt inlämningen till denna rapport som en effekt av att vi har infört en ny organisation från den 1 april. Underlaget är inlämnat före organisationsförändringen eftersom förändringen innebar en omflyttning av controllers och ekonomer som har flyttat ut till respektive nämnd och vi visste inte då vem som kom att arbeta med vilken nämnd. Denna rapport är sedan uppdaterad med de viktiga händelser som skett efter den 1 april. Uppföljningen är en sammanfattning av de prognoser som nämnderna gör samt en analys av det ekonomiska läget för kommunen. Måluppföljning I apriluppföljningen görs ingen uppföljning av målen utan endast en genomgång av att de är omhändertagna och att nämnderna brutit ner målen. Detta går att läsa om sist i denna rapport. Där finns även en redovisning av Kommentaren, vår synpunktshantering. 1

Uppföljning och prognos våren 2016 RESULTATRÄKNING Miljoner Bokslut Budget Prognos Avvikelse 2015 2016 2016 2016 Verksamheternas nettokostnader -3 942-4 239-4 167 72 Skatteintäkter 3 923 4 149 4 160 11 Generella statsbidrag och utjämning 144 168 151-17 Finansiella intäkter 8 9 11 2 Finansiella kostnader -29-32 -28 4 Resultat efter skatter och finansnetto 104 55 127 72 Årets resultat 104 55 127 72 PROGNOSEN FÖR HELÅRET Prognosen för året visar ett överskott på 127 miljoner vilket är 72 miljoner bättre resultat än budgeterat. Dock finns en osäkerhet på kostnaderna inom skolan för nyanlända. Verksamhetens nettokostnader +72 miljoner Nettokostnaderna avviker positivt från budget med 72 miljoner kronor. Av detta är 28 miljoner reavinster från exploatering och 57 miljoner avser medel som är avsatta för oförutsedda utgifter och för nya lokaler. Reavinsterna avser bland annat Särö Centrum och Tölö Ängar. Detta innebär att nämnderna i sin prognos visar underskott med 13 miljoner. Skatter och generella statsbidrag -6 miljoner Prognosen bygger på uppgifter från SKL i cirkulär 17, 2016-05-02 och avviker från budget med -6 miljoner. Det engångsbidrag på 8 miljoner som vi fick för mottagande av flyktingar är inräknat. Finansnetto +6 miljoner Det låga ränteläget ger lägre intäkter och kostnader än budget. I prognosen beräknas att inga nya lån kommer att tas upp under året. Efter att vi förra året betalat in en extra insats till Kommuninvest får vi nu tillgodoräknas oss återbäringen i resultatet. Detta motsvarar 3 miljoner. Diagram: Resultat i miljoner med linje som indikerar målet om ett resultat på 1,5 procent Diagram: Målet är att soliditeten ska vara bättre än vad den var tre år tidigare Resultat Soliditet 200 150 100 50 0 125 96 179 104 55 127 35 30 25 20 15 10 5 23 23 23 27 28 29 31-50 -31 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2016 Budget prognos 2

UPPFÖLJNING PER NÄMND Miljoner Resultatfond Prognos Avvikelse KF, KS, Revision, Valnämnd 0,0 Kommunstyrelsen, kollektivtrafik mm 6,8 Överförmyndarnämnd -0,4 Byggnadsnämnden 3,7 0,0 Fritid & Folkhälsa 7,7-1,0 Funktionsstöd 5,2-7,7 Förskola & Grundskola 48,4 0,0 Gymnasie & Vuxenutbildning 28,6-7,0 Individ & Familjeomsorg 0,0-9,0 Kultur & Turism 5,9-1,5 Miljö & Hälsoskydd 2,6-0,8 Service 23,6 4,0 Service Fastighet 22,7 10,0 Teknik 8,4 0,0 Vård & Omsorg 49,3-6,0 Reavinst exploatering 28,0 Övriga gemensamma poster 14,6 57,0 Summa 221 72 AVVIKELSER Kostnader för integration påverkar flera nämnders prognoser Vi har hittills i år per den sista april tagit emot 23 individer, av dessa är två stycken ensamkommande barn. Under 2015 tog vi emot totalt 267 individer varav 214 var ensamkommande barn. Enligt senaste prognos för året är att vi ska ta emot 318 nyanlända vuxna och familjer samt mellan 29 99 ensamkommande barn. Att göra en prognos på hur detta påverkar vår ekonomi är svårt då vi inte vet när de kommer, om de kommer eller i vilken ålder de är. Vi vet inte heller vilken utbildningsnivå de har. Totalt har vi 254 ensamkommande barn som vi tar hand om. Av dessa är cirka 90 stycken placerade utanför kommunen. Fritid & Folkhälsa samt Kultur & Turism -2,5 miljoner som tas ur resultatfonderna Kultur & Turism prognostiserar en avvikelse om 1 500 tkr. Det avser ett utvecklingsprojekt -1 000 tkr samt extra bidrag för inkluderade verksamhet 500 tkr Fritid & Folkhälsa prognostiserar ett underskott som avser extra bidrag för inkluderade verksamhet 1 000 tkr. Dessa avvikelser finansieras ur nämndernas resultatfonder. Förskola & Grundskola samt Gymnasie- & Vuxenutbildning I dagsläget är kostnaderna inom rimliga nivåer för de elever som kommit till oss. Gymnasie- & Vuxenutbildningen ser dock att etableringsenheten har problem med att hålla sig inom budget. För både Förskola & Grundskola och Gymnasie- & Vuxenutbildning kommer kostnaderna att öka med tillsammans ca 9 miljoner. Vi har då räknat på att det kommer nyanlända i den omfattning som våra 1

Uppföljning och prognos våren 2016 avtal säger. Vi har räknat på att vi totalt kommer att ha drygt 260 elever inom Förskola & Grundskola och drygt 250 elever inom Gymnasie- & Vuxenutbildning och för de som kommer under året beräknar vi att det blir delårseffekt från augusti. Detta belopp är inte inlagt i vår prognos då vi ser att det är extremt svårt att bedöma om och när vi får individerna till vår kommun. Individ & Familjeomsorg, enheten för ensamkommande barn -10 miljoner Trots en tilldelning i budget med 6 miljoner kronor klarar sig inte enheten utan gör en avvikelse med 10 miljoner. Utredning för ensamkommande barn fortsätter att växa, och täcks inte av bidragen från Migrationsverket. Boende i egen regi har öppnat upp flertal nya boendeenheter som täcks av dygnsersättningen från Migrationsverket, men två gamla boendeenheter kvarstår som har en mycket högre dygnskostnad är dygnsersättningen. Underskottet för boende i form av köpta platser beror på placeringar utanför kommunen som är dyrare än dygnsersättningen. Förvaltningen har jobbat för att få ner denna kostnad genom att teckna entreprenadavtal med externa aktörer, men trots detta kvarstår en avvikelse. Det finns risk för att denna budgetavvikelse ökar för 2017, då regeringen har aviserat differentieringar inom dygnsersättningarna. Kostnader för särskild förordnad vårdnadshavare kommer stiga kraftigt under de kommande åren. Kommunen får ingen ersättning för denna insats från Migrationsverket. Överförmyndarnämnden -0,4 miljoner För Överförmyndarnämnden kommer vi att få en avvikelse för 2016 på 400 tkr. Det beror på ökade kostnader för verksamheten inom Överförmyndare i samverkan, ÖFS med främst utökning av personal men även vissa OH-kostnader. Utökningen beror på fler som är i behov av god man eller förvaltare. Övriga avvikelser Kommunstyrelsen +7 miljoner Kollektivtrafik och Färdtjänst prognostiserar en positiv budgetavvikelse om 7 miljoner beroende på lägre kostnader för fria bussresor åt främst gymnasieelever, men även åt pensionärer. Funktionsstöd -8 miljoner Prognosen pekar på ett underskott på nästan 8 miljoner kronor. Största delen av det beror på ökade kostnader för köpta platser. Nämnden aviserade redan hösten 2015 om underskottet för köpta tjänster. Kommunstyrelsen beslutade att avvakta till arbetet med ramtilldelningen för 2017 påbörjas och därefter besluta om ytterligare tilldelning för 2016 ska beviljas. Gymnasie- & Vuxenutbildning -7 miljoner Förvaltningens prognostiserar ett underskott för verksamhetsåret på ca 7 miljoner kronor. Underskotten finns både i gymnasieverksamheten och i vuxenutbildningen. Vissa av gymnasieverksamhetens program har för få sökande vilket gör att det är svårt att få en ekonomi i balans. Ett arbete pågår med hur vi ska arbeta med dessa program framåt. För vuxenutbildningen beror underskottet främst på att Yrkeshögskolan under 2013-2014 inte tilldelades mer än en (1) utbildning, samtidigt som tidigare utbildningar fasades ut. 2015 tilldelades man 7 utbildningar, dessa ger inte effekt under 2016, då de startar först höstterminen. Den positiva effekten ses först 2017-2018. En treårsplan arbetas fram för verksamheten. 2

Uppföljning och prognos våren 2015 Individ & Familjeomsorg (exklusive ensamkommande barn) +1 miljon Överskottet beror på främst på att ny mottagningsenhet inte startar upp i full drift förrän från och med hösten 2016. Till avvikelsen bidrar också vakanser inom förvaltningen och att fler vuxna missbrukare behandlas genom öppenvårdsinsatser istället för institutionsvård. Miljö & Hälsoskydd -1 miljon Underskottet beror huvudsakligen på att Hälsoskydd Inne är underfinansierad med ca en tjänst som går åt för service till allmänheten, överklagade ärenden, information mm som inte kan debiteras. Det prognostiserade resultatet är förväntat och ligger helt i linje med det resonemang som förts inför budget 2017. Det finns dock flera osäkerheter. Prognosen bygger på att tillsynsskulden inte ökar. I dagsläget så har tillsynen god fart och håller tidplanen, men arbetet är händelsestyrt och mycket kan hända. Service +4 miljoner Hälften av överskottet beror på att ersättning har erhållits för en rättstvist som kommunen haft med Göteborgs Buss. I bokslut 2014 kompenserades Service för de kostnader man haft för rättstvisten. Vård och omsorg -6 miljoner Underskottet avser beräknat uttag ur resultatfond för att täcka stora projekt som är igång. De största avser nytt verksamhetssystem och ny ekonomimodell. Exploateringsverksamheten +28 miljoner Exploateringsverksamheten prognostiserar nettointäkter om 28 mkr för försäljning av tomter i Särö Centrum, Tölö Ängar 2, Kolla och Björkris. Övriga gemensamma kostnader +57 miljoner En del av överskottet är 10 miljoner kronor som avser hyror nya lokaler och verksamhetskostnader. För medel avsatta för oförutsedda händelser redovisas ett överskott på 47 miljoner kronor. Lönerörelsen inte avslutad och därför rapporteras ingen avvikelse vid denna prognos. Komponentavskrivning införs under året Rådet för kommunal redovisning RKR har förtydligat kravet på komponentavskrivning. Vi kommer att införa förändringen etappvis. Från och med 2016 införs komponentavskrivning för lokaler och fritidsanläggningar och från och med 2017 för infrastruktur. Detta innebär komponentavskrivning Viktiga delar, komponenter, i anläggningstillgångar behöver bytas ut med olika tidsintervall i takt med att de förbrukas. Tillgångarna behöver därför delas upp på dessa komponenter som skrivs av separat. Återanskaffning av komponent redovisas som anskaffning av ny anläggningstillgång, vilket innebär en förflyttning i redovisningen mellan underhåll och investering. På kort sikt blir det en resultatförbättring eftersom man skriver av på flera år, det som tidigare bokförts på ett år. Service Fastighet + 10 miljoner Service Fastighet har i sin uppföljning bedömt att åtgärder som tidigare redovisats som planerat underhåll kommer att tolkas som utbyte av komponent och överföras från drift till investering. Detta påverkar resultatet i år positivt med ca 10 miljoner. 3

Uppföljning och prognos våren 2016 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET Kommunen driver tre verksamhetsområden som är finansierade via avgifter. Det är vatten och avlopp, renhållning och bredband. Normalt ska avgifterna täcka kostnaderna och det ska vara balans över tid. Miljoner Tidigare Prognos 2016 Ackumulerat resultat över/underskott skuld eller fordran på abonnenterna Vatten och avlopp 2,9-1,5 1,4 Renhållning 2-6,5-4,5 Bredband 0,3 0 0,3 Taxejusteringar Nämnden för Teknik har lämnat in ett förslag till ökade avgifter inom Renhållning. Ärendet ska beslutas i Kommunfullmäktige under året. 4

Miljoner kronor Uppföljning och prognos våren 2015 INVESTERINGAR OCH EXPLOATERINGAR 1000 900 800 700 600 500 400 44 909 300 200 100 487 286 614 239 494 488 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall/Prognos Budget Kungsbacka har de senaste åren haft en expansiv utbyggnad av lokaler och infrastruktur. Under 2015 var dock investeringsnivån relativt låg främst på grund av ovanligt få pågående investeringsprojekt i egen regi. I kommande planeringsperiod har kommunen en fortsatt hög investeringsvolym och det planeras för stora utbyggnader i lokaler och infrastruktur. För 2016 har Kungsbacka en investeringsbudget på 538 miljoner kronor. Prognosen för helåret 2016 är att vi investerar för 494 miljoner kronor, vilket innebär ett överskott på 44 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på förseningar inom infrastrukturprojekt. Under året startar projektering och utbyggnad av ett antal större lokalprojekt - bland annat nya Furulidskolan och två nya förskolor i Tölö Ängar och Kolla Parkstad. I Gällinge pågår utbyggnad av en ny typ av gruppbostad med kombinerad lokal för daglig verksamhet (BoDa). Utbyggnaden planeras vara klar för inflyttning i augusti 2016. Inom Tekniks verksamhetsområden pågår under året bland annat utbyggnad av en överföringsledning i Gällinge samt en reservvattenförbindelse mellan Anneberg och Mölndal. Utbyggnad av kommunalt vatten och avloppsnät pågår i bland annat Lerkil, Älvsåker och Onsala. Det pågår även omläggningar av ledningar och arbeten med gator och vägar i området kring Kungsgatan och Varlavägen i centrala Kungsbacka. Stora exploateringsprojekt som pågår under året är Björkris, Kolla Parkstad, Valand och Tölö Ängar II. Under året prognostiseras reavinster för markförsäljning inom bland annat Kolla, Särö Centrum och Tölö Ängar II. 5

Uppföljning och prognos våren 2016 MÅLUPPFÖLJNING I uppföljning per april är det för tidigt på året att göra en prognos om hur målen kommer att nås under 2016. Vid delårsbokslutet per augusti görs däremot en fullständig prognos. Vi kan nu efter april månads utgång konstatera att kommunens prioriterade mål är omhändertagna av respektive adresserad nämnd. De kommunövergripande prioriterade målen bryts ner på olika sätt hos nämnderna. Vissa nämnder bryter ner målen genom att upprepa den kommungemensamma formuleringen medan en del formulerar mål som i det närmaste är aktiviteter som ska genomföras för att uppfylla de prioriterade målen. Ett fåtal har inte på ett tydligt sätt brutit ner eller beskrivit hur de arbetar med det prioriterade målet som är adresserat till dem. En del nämnder konkretiserar de prioriterade målen genom att ha resultatmål som visar på de effekter, ofta utifrån ett kundperspektiv, som nämnden vill uppnå för att bidra till det övergripande målet och som är vidare nedbrutet till aktiviteter. Det har visat sig att det främst är det senare sättet som skapar förutsättningar för att styra, planera och följa upp verksamheter på ett effektivt sätt. Det pågår ett utvecklingsarbete så att fler nämnder bryter ner mål på det sättet, i syfte att förbättra styreffekten och måluppfyllelse i kommunen. SYNPUNKTSHANTERINGEN Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service. Kommentaren är vårt kommungemensamma arbetssätt som ska förenkla för våra invånare, brukare och andra intressenter att felanmäla, lämna klagomål, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. Analys Antalet inkomna synpunkter har ökat med 67 procent i jämförelse med motsvarande period föregående år. Ökningen hänförs främst till Fritid och Folkhälsa som arbetar mer aktivt och som bland annat lägger in synpunkter som framförs till personal inom organisationen i Kommentaren. Deras synpunkter handlar främst om behov av nya idrottshallar, multisportanläggning, belysta, längre och fler motionsspår med utegym och om simhall. Andelen klagomål, beröm och förbättringsförslag är totalt för kommunen i samma storleksordning som tidigare år och ungefär hälften av synpunkterna är förbättringsförslag. Teknik och Fritid & Folkhälsa står fortsatt för överlägset flest synpunkter ca 40 procent. Flera av de övriga nämnderna pekar på att verksamhetens natur gör att synpunkter kommer in via andra kanaler än Kommentaren: exempelvis i mötet med invånare på bibliotek, elever i skolor eller genom direktkontakt med klienter i socialtjänsten. Dessa synpunkter registreras för närvarande inte inom ramen för kommunens gemensamma arbete med synpunktshanteringen, utan behandlas olika beroende på respektive förvaltnings arbetsrutiner. Andelen obesvarade synpunkter ligger fortfarande på en hög nivå, 22 procent vilket ändå är en förbättring mot föregående år som präglades av problem efter byte av system då andelen var 36 procent. De flesta nämnder ligger på en hög andel förutom Teknik som förbättrar genomsnittet genom ligga på 10 procent vilket för deras del är en markant förbättring i jämförelse med föregående år. Orsaken till den höga andelen obesvarade synpunkter och till att vi inte har fler synpunkter som borde vara rimligt i en kommun av den här storleksordningen, är troligen att synpunktshanteringen upplevs 6

Uppföljning och prognos våren 2015 som okänd och att det finns snarlika kanaler, som funktionsbrevlådor, där synpunkter också kommer in. Synpunktshanteringen upplevs av många i organisationen som okänd och det finns snarlika kanaler, som funktionsbrevlådor, där synpunkter också kommer in. Synpunkterna behandlas delvis i olika verksamhetssystem. Resultatet är en bitvis fragmenterad helhetsbild där alla processer inte är på plats än och synpunkter faller oftare mellan stolarna än tidigare. Utifrån detta har en översyn av synpunktshanteringen påbörjats. Det är viktigt att arbetet med synpunktshantering bibehålls som en del av vårt förbättringsarbete och att vi svarar på de synpunkter vi får in är en förutsättning för att ha en bra dialog med de invånare som hör av sig. Utvecklingspotential finns även i kommunens arbete med sociala medier och hur inkomna synpunkter tas om hand där. Nämnd Klagomål Beröm Förslag till förbättring Varav anonyma Varav politiska Varav obesvarade Totalt Fritid & Folkhälsa 17 22 43 64 0 10 82 Förskola Grundskola Gymnasie Vuxenutbildning Individ Familjeomsorg & & & 8 2 7 1 0 1 17 4 0 6 0 0 3 10 1 1 2 0 0 2 4 Kommunstyrelsen 11 1 22 3 2 6 34 Kultur & Turism 1 0 10 6 0 4 11 Miljö & Hälsoskydd 3 0 2 0 0 1 5 Plan & Bygg 11 0 2 4 0 2 13 Service 10 0 5 3 0 4 15 Teknik 55 13 64 7 1 11 132 Äldreomsorgen 14 4 10 10 0 3 28 Totalt 135 43 173 98 3 47 351 Antalet felanmälningar och ställda frågor som inkommit via vår webb kungsbacka.se för perioden januari till och med april för de tre senaste åren framgår av följande tabell. Utifrån den kan vi konstatera ett relativt jämnt flöde. Kommungemensamma felanmälningar och frågor till och med april Inkommit via kungsbacka.se 2014 2015 2016 Ställ en fråga 102 96 101 Felanmälan 16 21 21 7

Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-04-22 Diarienummer KS/2016:144 Maxtaxa enligt socialtjänsten, nämnden för Vård & Omsorg Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att fastställa högsta månadsavgiften för omsorgsavgift, maxtaxa i enlighet med socialtjänstlagen och att taxejusteringar skall ske i enlighet med lagen och de justeringar som följer av prisbasbeloppets förändringar. Taxejusteringar ska ske den 1 januari varje år om förändringar skett i prisbasbeloppet. Kommunfullmäktige delegerar rätten att fatta beslut om dessa ändringar till nämnden för Vård & Omsorg. Ändringarna ska redovisas till kommunfullmäktige. Sammanfattning Avgifter inom förvaltningen styrs av nationella riktlinjer, som träder i kraft den 1 januari. I Kungsbacka har vi tidigare beslutat att taxejuteringarna för maxtaxan inom socialtjänsten ska äga rum den 1 mars. För att undvika/ minimera risken att kommunen bryter mot socialtjänstlagen behöver vi förändra så att även vi justerar taxorna den 1 januari eller vid annan tidpunkt om lagstiftningen förändras vid annan tidpunkt. Då taxorna styrs av socialtjänstlagen behöver förändringar som sker med anledning av förändrat basbelopp eller förändringar i lagstiftningen inte beslutas i kommunfullmäktige utan kan beslutas av nämnden. Enligt förslag kommer taxorna från och med den 1 juli att justeras i enlighet med ärende KS/2016:143. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-04-22 Tjänsteskrivelse VO 2016:19, 2016-02-04 Arbetsutskottet 2016-02-10, 12 Nämnden för Vård & Omsorg 13, VO/2016:19 Beslutet skickas till Förvaltningen för Vård & Omsorg, Kommunledningskontoret, ekonomi Gunilla Josefsson Ekonomichef Service Ing Britt Blomberg /RedigerareTelefon/ ing-britt.blomberg@kungsbacka.se 1 (1) Ing Britt Blomberg Specialist budget Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Vård & Omsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-02-17 13 Förändrat beräkningssätt av avgifter och ändrat avgiftsår, förvaltningen för Vård & Omsorg VO/2016:19 1.2.1 Beslut förslag till fullmäktige Nämnden för Vård & Omsorg föreslår kommunfullmäktige besluta att: Belopp (maxtaxa, minimibelopp, hyra särskilt boende) enligt socialtjänstlagen följer ändring av prisbasbeloppet (ppb) och ska därför gälla från och med 1 januari varje år Beräkningssättet istället för den faktiska avgiften godkänns Sammanfattning Avgifter inom förvaltningen styrs av nationella riktlinjer, som träder i kraft den 1 januari, och av kommunfullmäktiges beslut som träder i kraft den 1 mars (avgiftsår). För att undvika/ minimera risken att kommunen bryter mot socialtjänstlagen behövs det tydligare riktlinjer. De nationella beloppen maxtaxa, minimibelopp och hyra i särskilt boende baseras på prisbasbelopp, pbb och beroende om pbb höjs eller sänks så måste kommunen införa minst ett av beloppen den 1 januari för att undvika brott mot socialtjänstlagen (se bilaga Sänkt och höjt prisbasbelopp ). Varje år beräknas avgifterna utifrån ett förändrat prisbasbelopp och eventuella ändringar lämnas för beslut till nämnden och kommunfullmäktige. Detta är en mycket tidskrävande, administrativ process för alla inblandade. Nämnden föreslår att fullmäktige beslutar att godkänna beräkningssättet istället för den faktiska avgiften. Förvaltningen informerar nämnden och kommunfullmäktige varje år om de aktuella beloppen. Beslutsunderlag Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Vård & Omsorg PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-02-17 Tjänsteskrivelse, 2016-02-04 Arbetsutskottet 2016-02-10, 12 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Expedierat/bestyrkt

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-02-04 Diarienummer VO/2016:19 Förändrat beräkningssätt av avgifter och ändrat avgiftsår, förvaltningen för Vård & Omsorg Förslag till beslut Nämnden för Vård & Omsorg föreslås fatta beslut att: Belopp (maxtaxa, minimibelopp, hyra särskilt boende) enligt socialtjänstlagen följer ändring av prisbasbeloppet (ppb) och ska därför gälla från och med 1 januari varje år Beräkningssättet istället för den faktiska avgiften godkänns Sammanfattning Avgifter inom förvaltningen styrs av nationella riktlinjer, som träder i kraft den 1 januari, och av kommunfullmäktiges beslut som träder i kraft den 1 mars (avgiftsår). För att undvika/ minimera risken att kommunen bryter mot socialtjänstlagen behövs det tydligare riktlinjer. De nationella beloppen maxtaxa, minimibelopp och hyra i särskilt boende baseras på prisbasbelopp, pbb och beroende om pbb höjs eller sänks så måste kommunen införa minst ett av beloppen den 1 januari för att undvika brott mot socialtjänstlagen (se bilaga Sänkt och höjt prisbasbelopp ). Varje år beräknas avgifterna utifrån ett förändrat prisbasbelopp och eventuella ändringar lämnas för beslut till nämnden och kommunfullmäktige. Detta är en mycket tidskrävande, administrativ process för alla inblandade. Nämnden föreslår att fullmäktige beslutar att godkänna beräkningssättet istället för den faktiska avgiften. Förvaltningen informerar nämnden och kommunfullmäktige varje år om de aktuella beloppen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-02-04 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige /Eget_Förvaltning/ Fillitsa Grönberg /RedigerareTelefon/ fillitsa.gronberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beskrivning av ärendet Kommunen har rätt att ta ut avgifter för stöd-och omsorgsinsatser. Flera av de belopp som används för beräkning av kommunens avgifter är enligt socialtjänstlagen (2001:453) knutna till prisbasbeloppet (pbb). Pbb gäller från och med den 1 januari varje år och beräknas av Statistiska Centralbyrån. Vård & Omsorg och Individ & Familjeomsorg har gemensamt avgiftsår från 1 mars till slutet av februari kommande år (gäller avgifter inom fd. Funktionsstöds område). För att minska den administrativa processen och öka tydligheten föreslås att alla avgifter baseras på pbb och att nämnden godkänner beräkningssättet. Detta innebär att avgifterna inte behöver godkännas varje år och att avgifterna träder i kraft vid årsskiften och därmed följer de nationella ändringarna av avgiftsbeloppen enligt socialtjänstlagen. Förvaltningen meddelar nämnden efter årlig justering. Fillitsa Grönberg Controller

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-05-02 Diarienummer KS/2016:42 Maxtaxa enligt socialtjänsten, nämnden för Individ & Familjeomsorg Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa högsta månadsavgiften för omsorgsavgift, maxtaxa i enlighet med socialtjänstlagen och att taxejusteringar skall ske i enlighet med lagen och de justeringar som följer av prisbasbeloppets förändringar. Taxejusteringar ska ske den 1 januari varje år om förändringar skett i prisbasbeloppet. Kommunfullmäktige delegerar rätten att fatta beslut om dessa ändringar till nämnden för Individ & Familjeomsorg. Ändringarna ska redovisas till kommunfullmäktige. Sammanfattning Avgifter inom förvaltningen styrs av nationella riktlinjer, som träder i kraft den 1 januari. I Kungsbacka har vi tidigare beslutat att taxejuteringarna för maxtaxan inom socialtjänsten ska äga rum den 1 mars. För att undvika/ minimera risken att kommunen bryter mot socialtjänstlagen behöver vi förändra så att även vi justerar taxorna den 1 januari eller vid annan tidpunkt om lagstiftningen förändras vid annan tidpunkt. Då taxorna styrs av socialtjänstlagen behöver förändringar som sker med anledning av förändrat basbelopp eller förändringar i lagstiftningen inte beslutas i kommunfullmäktige utan kan beslutas av nämnden. Enligt förslag kommer taxorna från och med den 1 juli att justeras i enlighet med ärende KS/2016:234. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-05-02 Nämnden för Funktionsstöd 6 2016-01-21 Beslutet skickas till KLK;ekonomi, FS, KKFFS Gunilla Josefsson Ekonomichef Gunilla Josefsson Kommunstyrelsens förvaltning 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-01-21 6 Förändrat beräkningssätt av avgifter och ändrat avgiftsår, förvaltningen för Individ & Familjeomsorg FS/2015:135 6.0 Beslut Nämnden för Funktionsstöd beslutar föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut att: Belopp (maxtaxa, minimibelopp, hyra särskilt boende) enligt socialtjänstlagen följer ändring av prisbasbeloppet (pbb) och ska därför gälla från och med 1 januari varje år Beräkningssättet istället för den faktiska avgiften godkänns Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg följer förvaltningen för Vård & Omsorgs avgifter för de insatser som tillhandahålls av den förvaltningen Sammanfattning Utvecklare Anita Zetterman föredrar ärendet. Avgifter inom förvaltningen styrs av nationella riktlinjer, som träder i kraft den 1 januari, och av kommunfullmäktiges beslut som träder i kraft den 1 mars (avgiftsår). För att undvika/ minimera risken att kommunen bryter mot socialtjänstlagen behövs det tydligare riktlinjer. De nationella beloppen maxtaxa, minimibelopp och hyra i särskilt boende baseras på prisbasbeloppet (pbb) och beroende på om pbb höjs eller sänks så måste kommunen införa minst ett av beloppen den 1 januari för att undvika brott mot socialtjänstlagen (se bilaga Sänkt och höjt prisbasbelopp ). Varje år beräknas avgifterna utifrån ett förändrat prisbasbelopp och eventuella ändringar lämnas för beslut till nämnden och kommunfullmäktige. Detta är en mycket tidskrävande administrativ process. Nämnden föreslår därför kommunfullmäktige att godkänna beräkningssättet istället för den faktiska avgiften. Förvaltningen informerar nämnden och kommunfullmäktige varje år om de aktuella beloppen. Expedierat/bestyrkt

TJÄNSTESKRIVELSE Förändrat beräkningssätt av avgifter och ändrat avgiftsår, förvaltningen för Individ & Familjeomsorg Förslag till beslut Nämnden för Funktionsstöd beslutar föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut att: Belopp (maxtaxa, minimibelopp, hyra särskilt boende) enligt socialtjänstlagen följer ändring av prisbasbeloppet (pbb) och ska därför gälla från och med 1 januari varje år Beräkningssättet istället för den faktiska avgiften godkänns Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg följer förvaltningen för Vård & Omsorgs avgifter för de insatser som tillhandahålls av den förvaltningen 1 (6) Datum 2015-12-28 Sammanfattning Avgifter inom förvaltningen styrs av nationella riktlinjer, som träder i kraft den 1 januari, och av kommunfullmäktiges beslut som träder i kraft den 1 mars (avgiftsår). För att undvika/ minimera risken att kommunen bryter mot socialtjänstlagen behövs det tydligare riktlinjer. De nationella beloppen maxtaxa, minimibelopp och hyra i särskilt boende baseras på prisbasbeloppet (pbb) och beroende på om pbb höjs eller sänks så måste kommunen införa minst ett av beloppen den 1 januari för att undvika brott mot socialtjänstlagen (se bilaga Sänkt och höjt prisbasbelopp ). Varje år beräknas avgifterna utifrån ett förändrat prisbasbelopp och eventuella ändringar lämnas för beslut till nämnden och kommunfullmäktige. Detta är en mycket tidskrävande administrativ process. Nämnden föreslår därför kommunfullmäktige att godkänna beräkningssättet istället för den faktiska avgiften. Förvaltningen informerar nämnden och kommunfullmäktige varje år om de aktuella beloppen. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Funktionsstöd Anita Zetterman Direkt 0300-83 52 71 anita.zetterman@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Box 10409 434 24 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 A Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 49 10 funktionsstod@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (6) Beskrivning av ärendet Kommunen har rätt att ta ut avgifter för stöd-och omsorgsinsatser. Flera av de belopp som används för beräkning av kommunens avgifter är enligt socialtjänstlagen (2001:453) knutna till prisbasbeloppet (pbb). Pbb gäller från och med den 1 januari varje år och beräknas av Statistiska Centralbyrån. Vård & Omsorg utför vissa insatser för brukare som har beslut av socialsekreterare inom Individ & Familjeomsorg och där även intäkter ska gå till utförande verksamhet. Föreslås att förvaltningen följer Vård & Omsorgs avgifter Förvaltningen meddelar nämnden och kommunfullmäktige efter årlig justering. och informerar nämnden om förändringar av deras avgifter. Individ & Familjeomsorg och Vård & Omsorg har gemensamt avgiftsår från 1 mars till slutet av februari kommande år (gäller avgifter inom fd. Funktionsstöds område). För att minska den administrativa processen och öka tydligheten föreslås att alla avgifter baseras på pbb och att fullmäktige godkänner beräkningssättet. Detta innebär att avgifterna inte behöver godkännas varje år. De avgifter som följer de nationella ändringarna enligt socialtjänstlagen träder i kraft vid årsskiften. De avgifter som beräknas av Vård & Omsorg har kvar avgiftsår från 1 mars. Belopp enligt Socialtjänstlagen Syftet med regleringen av avgifter är att skydda äldre och personer med funktionsnedsättning från alltför höga avgifter samt att dessa personer ska få behålla en lägsta nivå av egna medel. Beräknas enligt prisbasbelopp och börjar gälla från och med 1 januari varje år. Maxtaxa (månad) Minimibelopp (månad) Normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel Förhöjt minimibelopp för personer under 65 år Hyra särskilt boende (utanför hyreslagen) Högst: 0,48 x pbb/12 Ensamstående: lägst 1,3546 x pbb/12 Sammanboende: lägst 1,1446 x pbb/12 10 % högre minimibelopp (KF 2015-12-08, 180) 0,5 x pbb/12 Avgifter inom Funktionsstöd Beräkningssättet med beslutsunderlag samt koppling till den faktiska avgiften 2016 finns i bilagan. Beräknas enligt prisbasbelopp och börjar gälla från och med 1 mars varje år. Boendestöd timtaxa Beräkningssätt 1/10 maxtaxa

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (6) Korttidsplats omsorg Korttidsplats mat Korttidsplats omsorg enligt LSS Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Avgift för placerade unga över 18 år Avgift för placerade barn under 18 år 1/30 del av maxtaxa per dag 0,2 % av pbb per dag Utgår endast matkostnad 1/12 av 2,6 % pbb per dag 1/12 av 2,6 % pbb per dag Underhållsstöd enligt Socialförsäkringsbalken Avgifter inom Vård & Omsorg Avgifterna följer nämnden för Vård & Omsorgs framtida beslut avseende avgiftsbelagda insatser. Börjar gälla från och med 1 mars varje år. Hemtjänst timtaxa Trygghetslarm Korttidsplats omsorg Korttidsplats mat Helabonnemang mat/sondabonnemang Avgift för dagomsorg Kostnad för dagomsorg mat/fika Mat portion ordinärt boende Avgift för matdistribution Helabonnemang mat äldreboende / Sondabonnemang 3 Sondabonnemang 2 Sondabonnemang 1 Hygienabonnemang inkl. moms Beräkningssätt 1/10 maxtaxa 206 kr/månad 1/30 del av maxtaxa per dag 0,2 % av pbb per dag 6,5 % av pbb per månad 20 kr/dag 50 kr/dag 50 kr/portion 15 kr/tillfälle 6,5% pbb per månad 2/3 av helabonnemang 1/3 av helabonnemang 150 kr/mån inkl. moms 120 kr/mån exkl. moms

KUNGSBACKA KOMMUN 4 (6) Eva Apelvi förvaltningschef Bilaga Anita Zetterman verksamhetschef 1) Sänkt och höjt prisbasbelopp enligt socialtjänstlagen 2015 2016 Sänkt prisbasbelopp Statistiska Centralbyrån beräknar årligen ett ppb (prisbasbelopp) 1 2016 (exempel om prisbasbeloppet höjts) 44 500 kr 44 300 kr 45 300kr Socialstyrelsen publicerar Maxtaxan och Minimibeloppet, lagstadgat enligt Socialtjänstlagen Maxtaxan 2 1780 kr 1772 kr 1812 kr Kommunen måste följa enligt Sol 8 kap 5, högst maxtaxan får tas ut Kommunen kan ta ut en lägre maxtaxa än lagstadgat Minimibeloppet 3 5023* 4245** 5001* 4225** 5114* 4321** Måste inte följas, kommunen kan ge sina invånare mer pengar än lagstadgat Kommunen måste följa enligt Sol 8 kap. 7 Enligt lag lägst minimi-beloppet till förfogande. *= ensamstående, **= sammanboende 1 Prisbasbelopp, pbb,( enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) är ett indexbaserat penningbelopp som förändras från år till år och används främst i olika socialförsäkringssystem och skattesystem som referens och beräkningsgrund. 2 Socialtjänstlagen 8 kap. 5 högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet 3 Socialtjänstlagen 8 kap. 7 Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 8, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av 1. 1,3546 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller 2. 1,1446 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor. Lag (2009:1233).

KUNGSBACKA KOMMUN 5 (6) 2) Beräkningssätt och faktiska avgifter Enligt socialtjänstlagen 2016 pbb 44300 Maxtaxa 0,48 x pbb / 12 1772 kr/månad Minimi-belopp ensamstående Minimi-belopp sammanboende Minimi -belopp ensamstående 1,3546 x pbb/12 5001 kr/månad 1,1446 x pbb/12 4225 kr/månad 10 % högre för personer < 65 år 5501kr/månad Minimi -belopp sammanboende 10 % högre för personer < 65 år 4648 kr/månad Hyra särkskilt boende (utanför hyreslagen) 0,5 x pbb/12 1846 kr/månad Funktionsstöd 2016 Boendestöd Timtaxa (1/10 maxtaxa) Beslut 177 kr/månad FS/2014:117 KS/2014:162 Korttidsplats omsorg 1/30 del av maxtaxa 59 kr/dag FS/2014:117 KS/2014:46 Korttidsplats mat 0,2% av pbb 89 kr/dag FS/2014:117 KS/2014:46 Helabonnemang mat / Sondabonnemang 6,5% av pbb 2880 kr/månad KF beslut 2002-09-12 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Avgift för placerade unga över 18 år 1/12 av 2,6 % pbb 96 kr/dag KS225/03-04 6 2004-01-15 Avgift uppgick till 86 kr och skulle anpassas efter pbb 1/12 av 2,6 % pbb 96 kr/dag FS/2014:117 KS/2014:380 Avgift för placerade barn under 18 år Max 1573 kr/ månad per förälder Underhållsstöd Enligt Socialförsäkringsballken

KUNGSBACKA KOMMUN 6 (6) Vård och Omsorg 2016 Hemtjänst 1/10 maxtaxa 177 kr/månad Dagomsorg Maxtaxa/90 20 kr/dag Matdistribution Timtaxa/12 (5 15 kr/tillfälle minuter) Trygghetslarm 1) Upphandling 222 kr/månad 161kr + 1/4 av timtaxan eller 2) O,4 % av pbb eller 3) 0,4 % pbb + ¼ timtaxa (väntar på VO s beslut) Korttidsplats omsorg 1/30 maxtaxa 59 kr/dag Kortidsplats mat 0,2 % pbb 89 kr/dag Kostnad för dagomsorg mat/fika Kostnad enligt service?? (väntar på VO s 50 kr/dag? Matportion ordinärt boende Helabonnemang mat äldreboende / Sondabonnemang 3 Sondabonnemang 2 Sondabonnemang 2 Hygienabonnemang beslut) Kostnad enligt service?? (väntar på VO s beslut) 6,5% pbb per månad 2/3 av helabonnemang 1/3 av helabonnemang Kostnad enligt service?? (väntar på VO s beslut) 50 kr/dag? 2880 kr/månad 1920 kr/månad 960 kr/månad 150 kr/mån ink. moms 120 kr/mån exkl. moms

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-12-28 Diarienummer KS/2015:479 Kommunalt bostadsbidrag i bostad med särskild service Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att införa kommunalt bostadsbidrag för bostäder med särskild service inom Funktionsstöds verksamhet. Nämnden för Funktionsstöd ska ha ansvaret för bostadsbidraget. Kommunfullmäktige antar regler för kommunalt bostadsbidrag för bostäder med särskild service enligt tjänsteskrivelse 2015-10-02. Rätten att fatta beslut om ändringar av reglerna delegeras till nämnden för Funktionsstöd, om inte ändringen är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Bidraget införs från 1 januari 2016. Sammanfattning Nämnden för Funktionsstöd föreslår att Kungsbacka kommun inför ett kommunalt bostadsbidrag till personer som bor i bostäder med särskild service. Nämnden har föreslagit en modell som innebära att den boende gör en ansökan som hanteras av förvaltningen för Funktionsstöd. Kostnadsläget vid nybyggnation av bostäder är i dagsläget relativt högt i göteborgsregionen och det kan för vissa grupper med låg inkomst bli svårt att klara hyran. För att underlätta för personer som bor i bostäder med särskild service kan ett särskilt bostadstillägg införas. Vid beräkning av de kostnader som kan uppstå blir det en utökad kostnad för nämnden på strax under 100 tkr 2016 för att eskalera upp till nästan 250 tkr inom en treårsperiod. Detta är bedömt exklusive kostnaderna för BoDa. Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (7) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (7) BoDa är ett specialanpassat boende som är mycket dyrare än vanliga boenden. Hyressubventionerna för BoDa blir ca 370 tkr årligen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-12-28 Beslutet skickas till Nämnden för Funktionsstöd Förvaltningens beskrivning av ärendet KBH, kommunalt bostadsbidrag för handikappade har tidigare funnits i Kungsbacka kommun. Det var ett bidrag som kunde sökas av den person som på grund av ett funktionshinder hade högre boendekostnad än vad personen annars skulle haft. Under många år var det 1-2 personer i kommunen som hade detta bidrag. Bidraget avskaffades cirka 2005. Under senare år har hyrorna i nybyggda bostäder med särskild service blivit så höga att brukare har svårt att klara boendekostnaden med den inkomst man har. Därför har det uppstått ett behov av att minska de direkta hyreskostnaderna för denna grupp. Nämnden för Funktionsstöd har tidigare till kommunstyrelsen lämnat ett förslag om inrättande av ett hyrestak för bostäder med särskild service. Anledningen till förslaget är den höjning av hyresnivåerna i nyproduktionen av bostäder med särskild service som skett under de senaste åren. I beslut 2012-06-16 beslutade kommunstyrelsen att ställa sig positiv till att pröva modeller för att kunna erbjuda boende i lägenheter med särskild service en form av högkostnadsskydd. Kommunstyrelsen uppdrog åt nämnden för Funktionsstöd att återkomma med förslag på hur detta kan se ut och vad kostnaden för kommunen kommer att bli. Nämnden för Funktionsstöd beslutade 2013-02- att föreslå Fullmäktige införa ett högkostnadsskydd för bostäder med särskild service med förbehållsbelopp och kommunalt bostadstillägg för att den som är i behov av det ska kunna ansöka om ett ekonomiskt tillägg. Därefter har kommunstyrelsens förvaltning åter uppdragit till förvaltningen för Funktionsstöd att utarbeta ett regelverk för ett sådant bostadstillägg. Detta har Förvaltningen för Funktionsstöd gjort enligt modell hämtad från Partille kommun, som sedan 2013 har den modell för bostadstillägg i bostäder med särskild service som förvaltningen för Funktionsstöd tidigare föreslagit. Hanteringen av ärendet har därefter kommit att fördröjas då tanken tidigt var att både Funktionsstöd och dåvarande Äldreomsorgen, nuvarande Vård & omsorg skulle ha samma regelverk. Handläggningen av ärendet har visat att Vård & Omsorg inte har behov av extra bostadsbidrag i äldrebostäderna. Därför föreslås nu regelverket enbart gälla för bostäder med särskild service där myndighetsbeslutet från Funktionsstöd grundas på 9:9 LSS eller 4:1 SoL Andra kommuners sätt att hantera höga hyresnivåer i bostäder med särskild service

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (7) Skl gjorde 2013 en undersökning i 57 kommuner (av 67 tillfrågade) om hur man hanterar hyror i särskilda boenden enligt LSS eller Sol för personer med funktionsnedsättning.

KUNGSBACKA KOMMUN 4 (7) Följande svar framkom då: Metod Genom subventioner av hyrorna per boendeenhet, t.ex generellt hyrestak Genom individuell jämkning av hyran 7 Genom ekonomiskt bistånd 10 Genom jämkning av andra avgifter, t.ex. för mat eller omvårdnad Annat sätt 12 Ingen åtgärd 15 Antal av totalt 57 kommuner I de kommuner som svarat ingen åtgärd ha problemet med höga hyresnivåer inte uppkommit. SKL anser i sin utredning att ett regelverk som innebär att personer med behov av särskilt boende i ökad omfattning hänvisas till att ansöka om ekonomiskt bistånd är mycket otillfredsställande. SKL s undersökning resulterar i förslaget att höja de övre gränserna för hyreskostnader vid beräkning av bostadstillägg. Den övre gränsen var då som nu, 5000 kronor Ett antal kommuner har kvar KBH KBH, kommunalt bostadstillägg för handikappade finns inte längre i Kungsbacka kommun. Det gav kommunen en möjlighet att med stöd av Lagen om kommunala befogenheter, (SFS 2009:47), 2 kap 6 lämna enskilda hushåll ekonomiskt stöd i syfte att minska deras kostnader för att skaffa eller inneha en permanentbostad. I Kungsbacka avskaffades KBH då det inte fanns behov av stödet längre. KBH var för boende i ordinära bostäder, inte för äldreboende eller bostäder med särskild service. Exempel på kommuner med KBH är Stockholm, Göteborg, Malmö, Täby, Ekerö, Lund 17 5 Förslag till modell för kommunalt bostadsbidrag Regelverk för beräkning av rätt till kommunalt bostadstillägg: Den som bor i bostäder med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad i Kungsbacka kommun och hyr sin bostad kan ansöka om bidraget. Ansökning sker genom att den sökande inlämnar en ifylld beräkningsblankett till Förvaltningen för Funktionsstöd. Aktuella inkomster brutto: Som inkomst räknas:

KUNGSBACKA KOMMUN 5 (7) Inkomst i form av tjänst Aktivitetsersättning Sjukersättning Pension av olika slag Livränta Studiestöd Inkomst av kapital, näringsverksamhet och övriga skattepliktiga inkomster Habiliteringsersättning räknas inte som inkomst Eftersom man tar hänsyn till hela hushållets inkomster vid beräkning av rätten till kommunalt bostadstillägg ska även make/ maka/ sambos inkomster uppges. Boendekostnaden delas med två för makar/ sammanboende. Boendekostnaden är lika med hyran. Med hyran avses varmhyra. Kostnad för hushållsel, varmvatten och multimedia räknas inte som boendekostnad. Beslut om rätt till kommunalt bostadstillägg gäller för ett år, ändras förhållanden under tiden, ska detta anmälas till kommunens handläggare. Beslut och utbetalning skickas till den sökande, om inte annat angivits i ansökan. Ansökan om bostadstillägg kan göras för högst två månader tillbaka i tiden. Första månad man kan erhålla bidraget för är januari 2016. Förbehållsbelopp: Förbehållsbeloppet är det belopp en person ska ha kvar för enskilda utgifter efter utgifter för skatt och bostadskostnad. Förbehållsbeloppet ska täcka utgifter för: livsmedel, kläder, skor fritid, hygien dagstidning, telefon, TV-avgift hemförsäkring öppen hälso- och sjukvård tandvård hushållsel förbrukningsvaror resor möbler, husgeråd läkemedel Förbehållsbeloppet föreslås bli i 2015 års belopp, 4659:- för sammanboende och 5513:- för ensamboende. För personer över 65 blir beloppen 4235:- resp. 5012:-. Beloppen knyts till socialstyrelsens förbehållsbelopp Vid vilka hyresnivåer kan bidraget bli aktuellt?

KUNGSBACKA KOMMUN 6 (7) För personer med nettoinkomst på 7250:- / månad vilket c:a 67 % av de boende i LSS-bostäder i Kungsbacka har, blir brytpunkten för bostadsbidraget en hyra på 6387:-/månad. För 14 % av de boende som har en nettoinkomst på 6800:- / månad blir brytpunkten för bidraget en hyra på 5937:-/ månad. Förutom bostadstillägg som är maximalt 93 % av en maxhyra på 5000:-, d.v.s. 4650:- kan man erhålla ett särskilt bostadstillägg om man har en nettoinkomst som det återstår mindre än 5023:- av när hyran är betald, med hänsyn till en maxhyra på 6200:- för en ensamstående. Smärtgräns hyror exklusive särskilt bostadstillägg vid aktivitetsersättning Smärtgränsen, d.v.s. den hyresnivå man kan klara med disponibel inkomst inom gränsen för förbehållsbelopp, varierar med ålder, när man har inkomst i form av aktivitetsersättning. ålder Aktivitetsersättning netto maximalt bostadstillägg max inkomst avdrag förbehållsbelopp Disponibelt för hyra 23 8 158 7 065 4 650 11 715 5 525 6 190 25 8 344 7 206 4 650 11 856 5 525 6 331 27 8 529 7 347 4 650 11 997 5 525 6 472 29 8 715 7 489 4 650 12 139 5 525 6 614 30 8 900 7 651 4 650 12 301 5 525 6 776 Habiliteringsersättnings del i regelverket Att inte ta med habiliteringsersättningen i inkomstunderlaget för beräkning av rätten till bostadstillägg är till fördel för den enskilde som söker bidrag och innebär en högre kostnad för kommunen jämfört med om ersättningen skulle ingå i underlaget för inkomstberäkning. Skillnad för en person som är berättigad till bidrag kan beräknas till 37:- (dagersättning) x 4 dagar/ vecka x 45 veckor = 6660:-/år. Beräkningsgrunden 4 dagar/ vecka tar hänsyn till att det förekommer att brukare med daglig verksamhet har verksamhet 4 dagar/ vecka samt att ohälsotalet i brukargruppen kan beräknas något högre än i befolkningen i övrigt. Att inte ta med habiliteringsersättningen motiveras med att daglig verksamhet inte är att betrakta som ett lönearbeta och habiliteringsersättning är ingen lön och är inte heller skattepliktigt. Habiliteringsersättningen i Kungsbacka har legat på samma nivå i krontal sedan ett par decennier. Det finns exempel på kommuner som betraktar habiliteringsersättningen som inkomst, t.ex. Partille. Slutsats Kungsbacka kommun kommer att ha ett antal personer som bor i bostäder med särskild service som inte kommer att ha tillräckliga inkomster för att klara både hyra och uppehälle. Det gäller uteslutande personer boende i nybyggda gruppbostäder och servicelägenheter, samt de som bor i servicelägenheter på Södertrappan. Det är nödvändigt att hitta en lösning för att de boende ska ha tillräckliga medel för

KUNGSBACKA KOMMUN 7 (7) sitt uppehälle när hyran är betald. Att hänvisa till att söka försörjningsstöd är en lösning som bör undvikas, då personen i så fall riskerar att komma i ett långvarigt beroende av försörjningsstöd, något som går emot syftet med ekonomiskt bistånd. Ett bidrag som enbart kan sökas och fås av personer boende i bostad med särskild service är en lösning som bedöms som lämpligast. Därför föreslås att nya förvaltningen för Individ- och familjeomsorg handlägger bidraget och att det bör inrättas så snart som möjligt. Gunilla Josefsson Ekonomichef

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Funktionsstöd PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-11-19 85 Kommunalt bostadsbidrag i bostad med särskild service FS/2015:112 2.4.3.3 Beslut Nämnden för Funktionsstöd föreslår Kommunfullmäktige besluta att införa kommunalt bostadsbidrag för bostäder med särskild service inom Funktionsstöds verksamhet. Bidraget föreslås träda ikraft 1 januari 2016. Anteckning Ingrid Stjernerberg (M) antecknar till protokollet att hon avstår från att delta i beslutet. Sammanfattning Utvecklingsledare Bo Rundberg föredrar ärendet. I Kungsbacka kommun har hyresnivåerna för bostäder med särskild service avpassade för personer med funktionshinder blivit så höga att brukare som erbjuds de nyuppförda lägenheterna i gruppbostäder och servicebostäder inte kan klara av att betala hyran med de relativt låga inkomster de har. Därför föreslås ett bostadsbidrag som kan sökas av den person som bor i bostad med särskild service och vars inkomst inte räcker för att betala hyran när förbehållsbeloppet är avdraget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-10-02 Beslutet skickas till Kommunstyrelse Nämnden för Service Expedierat/bestyrkt

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-05-11 Diarienummer KS/2016:323 Taxa för Bredbandstjänster - ändring del av taxan Förslag till beslut Den del av taxan som avser svartfiberförbindelse ändras så att priset inte påverkas av längden på förbindelsen under förutsättning att båda anslutningspunkterna finns inom området som är markerat på Bilaga 1 - Översiktskartan Taxan för förbindelsen fastställs enligt tabell nedan. Taxan gäller från 1 januari 2017 Sammanfattning Förslaget är att ändra månadsavgiften för hyra av svartfiberförbindelser inom Kungsbacka stad (bilaga 1), under förutsättningen att A och B adressen ligger inom Kungsbacka stad. Bredbandsmarknaden i kommunen mognar i snabb takt vilket även påverkar prisbilden för de svartfiber som kommunen tillhandahåller till operatörer, myndigheter och större företag. Detta ger en mer rättvis månadskostnad, oavsett hur långt avståndet är mellan anslutningspunkten och Kungsbacka bredbandsnäts teknikbodar. Taxa Avtalstid: 12 mån 24 mån 36 mån 60 mån 120 mån 180 mån Månadskostnad: 2 904 2 640 2 400 2160 2050 1950 Moms tillkommer på samtliga priser Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-05-11 TE 54 2016-04-20 Bilaga 1 - Översiktskarta Beslutet skickas till TE, KKFFS Gunilla Josefsson Ekonomichef Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-04-20 54 Förändring av del av taxa för bredbandstjänster inom Kungsbacka stad TE/2016:310 8.0 Beslut Nämnden för Teknik godkänner förändring av del av taxa för bredbandstjänster gällande svartfiberförbindelse inom Kungsbacka stad. Övriga taxor för bredbandstjänster bibehålls oförändrade. Förslaget översänds till Kommunfullmäktige för antagande. Sammanfattning Förslaget är att ändra månadsavgiften för hyra av svartfiberförbindelser inom Kungsbacka stad (bilaga 1), under förutsättningen att A och B adressen ligger inom Kungsbacka stad. Bredbandsmarknaden i kommunen mognar i snabb takt vilket även påverkar prisbilden för de svartfiber som kommunen tillhandahåller till operatörer, myndigheter och större företag. Detta ger en mer rättvis månadskostnad, oavsett hur långt avståndet är mellan anslutningspunkten och Kungsbacka bredbandsnäts teknikbodar. Avtalstid: 12 mån 24 mån 36 mån 60 mån 120 mån 180 mån Månadskostnad: 2 904 2 640 2 400 2160 2050 1950 Moms tillkommer på samtliga priser Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-04-20 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-03-29 Bilaga 1 - översiktskarta Kungsbacka stadsgräns Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, TE-Kungsbacka Bredbandsnät, TE-Stab Expedierat/bestyrkt

Bilaga 1 Översiktskarta Förändring av del av taxa för bredbandstjänster inom Kungsbacka stad Teknik 2016-03-29

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-03-29 Diarienummer TE/2016:310 Förändring av del av taxa för bredbandstjänster inom Kungsbacka stad Förslag till beslut Nämnden för Teknik godkänner förändring av del av taxa för bredbandstjänster gällande svartfiberförbindelse inom Kungsbacka stad. Övriga taxor för bredbandstjänster bibehålls oförändrade. Förslaget översänds till Kommunfullmäktige för antagande. Sammanfattning Förslaget är att ändra månadsavgiften för hyra av svartfiberförbindelser inom Kungsbacka stad (bilaga 1), under förutsättningen att A och B adressen ligger inom Kungsbacka stad. Bredbandsmarknaden i kommunen mognar i snabb takt vilket även påverkar prisbilden för de svartfiber som kommunen tillhandahåller till operatörer, myndigheter och större företag. Detta ger en mer rättvis månadskostnad, oavsett hur långt avståndet är mellan anslutningspunkten och Kungsbacka bredbandsnäts teknikbodar. Avtalstid: 12 mån 24 mån 36 mån 60 mån 120 mån 180 mån Månadskostnad: 2 904 2 640 2 400 2160 2050 1950 Moms tillkommer på samtliga priser Teknik Lennart Torgerson 0300-834000 lennart.torgerson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-03-29 Bilaga 1 - översiktskarta Kungsbacka stadsgräns Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, TE-Kungsbacka Bredbandsnät, TE-Stab Lennart Torgerson Verksamhetschef

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-05-11 Diarienummer KS/2016:324 Taxa för VA-verksamhet 2017 Förslag till beslut Brukningsavgifterna inom VA-taxan höjs med 3 procent och anläggningsavgifterna med 1 procent. Taxan gäller från 1 januari 2017. Sammanfattning Driftkostnaderna för 2017 förväntas öka med 4 procent. Hänsyn är tagen till samhällets kostnadshöjningar, ökad volym på grund av fler abonnenter samt effektiviseringar i verksamheten. I beräkningen är medtaget att tidigare resultatfond på 1,4 miljoner kommer att förbrukas. Brukningsavgifter föreslås höjas med 3 procent. Anläggningsavgiften har varit oförändrad de senaste två åren. Entreprenadindex för perioden oktober 2014 till oktober 2015 visar på en mindre kostnadsökning om ca 1 procent för markarbeten, läggning av rör och projektering. Bedömningen är att denna kostnadsökning fortsätter under kommande period. Mot bakgrund av detta föreslås inför 2017 en höjning av anläggningsavgiften med 1 procent. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-05-11 TE & 55 2016-04-20 Taxa för Brukningsavgifter Taxa för Anläggningsavgifter Beslutet skickas till TE KKff Gunilla Josefsson Ekonomichef Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-04-20 55 VA-taxa 2017 TE/2015:244, TE/2016:329 8.2 Beslut Nämnden för Teknik godkänner förslag till taxejustering av vatten- och avloppstjänster. Brukningsavgifter höjs med 3 % och anläggningsavgifter höjs med 1 %. Ny taxa gäller från 1 januari 2017. Beslut med förslag till taxejustering översänds till Kommunfullmäktige för fastställande. Sammanfattning Driftkostnaderna för 2017 förväntas öka med omkring 4 %, vilket inrymmer såväl samhällets kostnadshöjningar, ökad volym på grund av fler abonnenter och effektiviseringar i verksamheten. Budgetering bör göras mot ett underskott då ingående balans i resultatfond är ca 1,4 mnkr, vilken ska förbrukas under 2017. Mot bakgrund av detta föreslås inför 2017 en höjning av brukningsavgiften på 3 %. Anläggningsavgifterna har varit oförändrade under de senaste två åren. Entreprenadindex för perioden oktober 2014 till oktober 2015 visar på en mindre kostnadsökning om ca 1 % för markarbeten, läggning av rör och projektering. Bedömningen är att denna kostnadsökning fortsätter under kommande period. Mot bakgrund av detta föreslås inför 2017 en höjning av anläggningsavgiften med 1 %. Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-04-20 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-03-31 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, TE-VA planering, TE-Stab Expedierat/bestyrkt

Datum 2016-03-31 Diarienummer TE/2016:329 VA-taxa 2017 VA brukningsavgifter 2017 Taxejustering om 3% från och med 1 januari 2017. Fast avgift Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms Vatten 1 852 kr/år 1 909 kr/år Vatten, spillvatten 2 315 kr/år 2 385 kr/år Vatten, spillvatten, dagvatten* 2 315 kr/år 2 385 kr/år *Ingen fast avgift tas ut för dagvatten Rörlig avgift Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms Vatten 8,15 Kr/m 3 8,39 kr Spillvatten 16,31 Kr/m 3 16,80 kr Vatten, spillvatten, dagvatten* 24,46 Kr/m 3 25,19 kr *Ingen rörlig avgift tas ut för dagvatten Årsavgift Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms Avlopp obebodd fastighet 1 852 Kr/år 1 909 kr/år Avlopp 1 per 2 667 Kr/år 2 747 kr/år Avlopp 2 per 3 483 Kr/år 3 588 kr/år Avlopp 3 per 4 298 Kr/år 4 427 kr/år Avlopp 4 per 5 113 Kr/år 5 266 kr/år Avlopp 5 per 5 929 Kr/år 6 107 kr/år Avlopp 6 per 6 744 Kr/år 6 946 kr/år Sommaravlopp 2 831 Kr/år 2 916 kr/år Teknik / Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

2 (2) KUNGSBACKA KOMMUN Exempel på årsavgift för hushåll med vatten, spillvatten och dagvatten Förbrukning Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms 150 m 3 5 983 kr 6 163 kr 200 m 3 7 206 kr 7 422 kr Avgifter för vattenmätare Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms Vinterförvaring 600 kr 618 kr Byte av sönderfrusen mätare 856 kr 882 kr Uthyrning av ståndrörmätare för 257 kr/månad 265 kr/månad brandpost Trasig ståndrörmätare, extra avgift 772 kr 795 kr Kontroll av vattenmätare 856 kr 882 kr Stängning/återkoppling pga. 600 kr 618 kr abonnentens försumlighet Besöksavgift vid upprepade besök 344 kr 354 kr

Datum 2016-03-31 Diarienummer TE/2016:329 VA-taxa 2017 VA anläggningsavgifter 2017 Taxejustering om 1 % från och med 1 januari 2017 Bebyggd bostadsfastighet Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms Servisavgift, per ändamål* 26 878 27 147 Fastighetsavgift 115 925 117 084 Tomtyteavgift 44,69 kr/m 2 45,14 kr/m 2 Lägenhetsavgift 37 719 38 096 *Ändamål avser: Vatten/ Spillvatten/Dagvatten Bebyggd annan fastighet Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms Servisavgift, per ändamål* 26 878 27 147 Fastighetsavgift 176 190 177 952 Tomtyteavgift 44,69 kr/m 2 45,14 kr/m 2 Lägenhetsavgift - - *Ändamål avser: Vatten/ Spillvatten/Dagvatten Teknik / Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

Datum 2016-03-31 Diarienummer TE/2016:329 VA-taxa 2017 VA anläggningsavgifter 2017 Taxejustering om 1 % från och med 1 januari 2017 Bebyggd bostadsfastighet Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms Servisavgift, per ändamål* 26 878 27 147 Fastighetsavgift 115 925 117 084 Tomtyteavgift 44,69 kr/m 2 45,14 kr/m 2 Lägenhetsavgift 37 719 38 096 *Ändamål avser: Vatten/ Spillvatten/Dagvatten Bebyggd annan fastighet Kostnad 2016 inklusive moms Kostnad 2017 inklusive moms Servisavgift, per ändamål* 26 878 27 147 Fastighetsavgift 176 190 177 952 Tomtyteavgift 44,69 kr/m 2 45,14 kr/m 2 Lägenhetsavgift - - *Ändamål avser: Vatten/ Spillvatten/Dagvatten Teknik / Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-03-31 Diarienummer TE/2016:329 VA-taxa 2017 Förslag till beslut Nämnden för Teknik godkänner förslag till taxejustering av vatten- och avloppstjänster. Brukningsavgifter höjs med 3 % och anläggningsavgifter höjs med 1 %. Ny taxa gäller från 1 januari 2017. Beslut med förslag till taxejustering översänds till Kommunfullmäktige för fastställande. Sammanfattning Driftkostnaderna för 2017 förväntas öka med omkring 4 %, vilket inrymmer såväl samhällets kostnadshöjningar, ökad volym på grund av fler abonnenter och effektiviseringar i verksamheten. Budgetering bör göras mot ett underskott då ingående balans i resultatfond är ca 1,4 mnkr, vilken ska förbrukas under 2017. Mot bakgrund av detta föreslås inför 2017 en höjning av brukningsavgiften på 3 %. Anläggningsavgifterna har varit oförändrade under de senaste två åren. Entreprenadindex för perioden oktober 2014 till oktober 2015 visar på en mindre kostnadsökning om ca 1 % för markarbeten, läggning av rör och projektering. Bedömningen är att denna kostnadsökning fortsätter under kommande period. Mot bakgrund av detta föreslås inför 2017 en höjning av anläggningsavgiften med 1 %. Teknik Karl Lundgren 0300-834614 karl.lundgren@kungsbacka.se 1 (5) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-03-31 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Bakgrund Verksamheten för VA har genomfört stora investeringar de senaste åren. De större investeringarna är bland annat ett nytt reningsverk i Lerkil, om- och nybyggnad av reningsverket i Kullavik samt utbyggnaden av kommunalt VA i flera VA-saneringsområden. Dessutom genomförs reinvesteringar i ledningsnät och anläggningar för att bibehålla och förbättra verksamheten. VA avgifter tas ut i två olika former; - Brukningsavgifter är periodiserade och avser löpande kostnader för förbrukning, drift och underhåll. - Anläggningsavgifter är en engångskostnad och avser nyanslutning av fastigheter. Intäkten från anläggningsavgifterna periodiseras på samma sätt som kostnader för investeringar Brukningsavgift Driftkostnaderna för 2017 förväntas öka med omkring 4 %, vilket inrymmer såväl samhällets kostnadshöjningar, ökad volym på grund av fler abonnenter och effektiviseringar i verksamheten. De ökade kostnaderna för investeringar som utförts och planeras kräver att intäkterna ökas, men för 2017 något mindre än den förväntade kostnadsökningen. Bedömningen är att verksamheten för VA bör planeras mot ett underskott då ingående balans i resultatfond är ca 1,4 mnkr, vilken ska förbrukas under 2017. Mot bakgrund av detta föreslås inför 2017 en höjning av brukningsavgiften på 3 %.

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Anläggningsavgift Anläggningsavgifterna har varit oförändrade under de senaste två åren. Kungsbacka kommun har sedan en tid tillbaka en relativt hög anläggningsavgift i syfte att täcka självkostnaden för VAutbyggnad. 2005 beslutade Kommunfullmäktige att anläggningsavgiften skall följa entreprenadindex vilket har gjorts sedan dess med undantag för 2009 då en större justering gjordes. Det framgår även av Taxa för Kungsbacka kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning 9 beslutad av Kommunfullmäktige den 8 december 2015 att anläggningstaxan skall följa index. Entreprenadindex för perioden oktober 2014 till oktober 2015 visar på en mindre kostnadsökning om ca 1% för markarbeten, läggning av rör och projektering. Bedömningen är att denna kostnadsökning fortsätter under kommande period. Mot bakgrund av detta föreslås inför 2017 en höjning av anläggningsavgiften med 1%.

KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Resultat I tabell nedan framgår simulerade intäkter och kostnader samt påverkan på resultatfonden för perioden 2016-2020. För att erhålla en långsiktigt hållbar VA-ekonomi bör en taxehöjning om 3% av brukningsavgifter gälla fr.o.m. 2017-01-01. Beloppen nedan är angivna i tkr och avrundade värden. 2016 Prognos 2017 2018 2019 2020 2021 Brukningsavgifter 115 500 120 800 126 500 132 400 137 000 141 600 Periodiserad intäkt 13 300 15 800 18 100 20 400 22 800 25 200 Övriga intäkter 6 200 6 200 6 200 6 200 6 200 6 200 Summa intäkter 135 000 142 800 150 800 159 000 166 000 173 000 Driftskostnader -94 500-98 000-102 100-106 100-110 500-115 000 Avskrivningar -30 100-33 200-34 600-35 500-36 500-37 100 Räntor -12 000-13 600-14 800-16 000-17 000-17 600 Summa kostnader -136 500-144 800-151 500-157 600-164 000-169 700 Verksamhetsresultat -1 500-2 000-700 1 400 2 000 3 300 Resultatfond UB 1 400-600 -1 300 100 2 100 5 400 Taxejustering 4,0% 3,0% 3,0% 3,0% 2,0% 2% De ökade drifts- och kapitalkostnaderna är anledningen till att brukningsavgifterna behöver höjas även under 2017. I kapitalkostnaderna ligger i de stora investeringar kommunen tidigare gjort bland annat i Kullaviks och Lerkils reningsverk. För ett normalhushåll som förbrukar 150 m3 vatten årligen ökar kostnaden med föreslagen taxejustering från 5983 kr inkl moms år 2016 till 6163 kr inkl moms år 2017. Resultatutvecklingen i tabellen bygger på utfallet för 2015 och prognos för 2016, osäkerheter finns kring vissa antaganden varför årliga simuleringar behöver göras för att korrigera och justera eventuella felaktiga antaganden.

KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Förutsättningar och antaganden Inför arbetet med Kommunbudget 2017-2020 har VAs resultat under perioden simulerats. Följande förutsättningar gäller för simuleringen; Hänsyn har tagits till befolkningsprognos för kommunen som ger underlag för antal tillkommande abonnenter. Hänsyn har tagits till kommande och pågående va-saneringar. Den specifika förbrukningen, dvs förbrukningen per person av vatten väntas vara oförändrad under perioden Driftkostnaderna är generellt uppräknade med 4 % per år, vilket inrymmer såväl kostnadshöjningar, effektiviseringar och ökad volym på grund av fler abonnenter. Kommunens internränta antas till 2.5% för hela simuleringsperioden. Kapitalkostnaderna har beräknats utifrån den av nämnden för Teknik beslutade investeringsplanen. Karl Lundgren Förvaltningschef

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-05-11 Diarienummer KS/2016:327 Taxor Renhållning 2017 Förslag till beslut Taxan för Renhållning höjs med 5 procent enligt bifogat taxeförslag. Höjningen gäller från 1 januari 2017. Sammanfattning Renhållningsverksamheten går med underskott med nuvarande taxa beroende på ökade kostnader för transporter och minskade intäkter av trä och flis. De minskade intäkterna beror på att ytorna som använts för detta på Barnamossen inte får belastas med så stora vikter som flisningen orsakar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-05-11 Renhållningstaxa version 2016-04-20 Beslut TE 53 2016-04-20 Beslutet skickas till TE KKff Gunilla Josefsson Ekonomichef Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-04-20 53 Taxor Renhållning 2017 TE/2015:110, TE/2016:307 8.3 Beslut Nämnden för Teknik beslutar taxejustering av renhållningstjänster och att höja 5 % över 6 år fastställt i kronor samt återta underskottet från källsorterande fraktioner. Ny taxa gäller från 1 januari 2017 att nämnden för Teknik tillskriver Kommunstyrelsen om att den oförutsedda utgiften för omsorteringen av flis på Barnamossen inte behöver tas ut från kollektivet. Detta är ingen avgiftsrelaterad utgift. Beslut med förslag till taxejustering översänds till Kommunfullmäktige för fastställande. Sammanfattning Prognosen för 2016 pekar på att renhållningsverksamheten jämfört med senaste prognos får kostnadsökningar på drygt 6,5 miljoner kronor. Detta beror på ökade kostnader av transporter och minskade intäkter av trä och flis eftersom ytorna på Barnamossens ÅVC inte får belastas med de vikter på de ytor som användes för detta ändamål. Taxan för felsorteringsavgift är den styrning som måste finnas för att kunna ålägga de kunder som felsorterar efter att vi har påpekat detta för kunden, plockanalysen som genomfördes 2015 påvisade att utsorteringen kan förbättras. Förvaltningen har i tjänsteskrivelse daterad 2016-03-29 angett tre alternativ för taxejusteringar av renhållningstjänster från 1/1-2017. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-03-29 Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-04-20 Bilaga, Renhållningstaxor 2017 Yrkanden Pär Olsson (C), Renée Sylvan (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag att taxor höjs med 6,5% över 5 år 2017-2021 enligt alternativ 3 i tjänsteskrivelse daterad 2016-03-29. Lars Thelén (M), Åsa Hansson (M) yrkar att höja 5 % över 6 år fastställt i kronor samt återta underskottet från källsorterande fraktioner. Åsa Hansson (M) yrkar att nämnden för Teknik tillskriver Kommunstyrelsen om att den oförutsedda utgiften för omsorteringen av flis på Barnamossen inte behöver tas ut från kollektivet. Detta är ingen avgiftsrelaterad utgift. Proposition Ordförande ställer proposition på Pär Olsson (C), Renée Sylvans förslag och finner det avslaget. Ordförande ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner det avslaget Ordförande ställer proposition på Lars Thelén (M) och Åsa Hansson (M) ändrings yrkande och finner det bifallet Ordförande ställer proposition på Åsa Hansson (M) tilläggsyrkande och finner det bifallet. Reservationer Renée Sylvan (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget yrkande. Maria Losman (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för förvaltningens förslag enligt alternativ 1. Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-04-20 Beslutet Skickas till Kommunstyrelsen, TE-Renhållning, TE-Stab Expedierat/bestyrkt

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 1/27 Renhållningstaxa För hushållsavfall från privatpersoner och därmed jämförligt avfall från verksamheter Beslutad av: Nämnden för Teknik och Kommunfullmäktige Ansvarig förvaltning: Tekniska Förvaltningen Kontakt: Renhållningsavdelningen

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 2/27 Innehållsförteckning 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 4 1.1 Ansvar för den kommunala renhållningen och gällande regler.. 4 1.2 Ikraftträdande... 4 1.3 Principer... 4 1.4 Definitioner... 4 1.5 Avgiftsskyldighet och avgiftsprinciper... 5 1.6 Ändrade eller särskilda hämtningsförhållanden... 5 1.7 Placering av avfallsbehållare... 6 1.8 Grovavfall... 6 1.9 Farligt avfall från hushåll... 7 1.10 Komposterbart trädgårdsavfall... 7 1.11 Glas och returpapper... 7 1.12 Sommarhämtning... 7 1.13 Extrahämtning samt avfall bredvid behållare... 8 1.14 Felsorteringsavgift... 8 1.15 Avgift för överfull avfallsbehållare... 9 1.16 Särskilda avgifter... 9 2 Avgiftsdokument 10 2.1 Allmän taxeinformation...10 2.2 Abonnemangsformer...11 2.3 Avgifter för hämtning av hushållsavfall...12 2.3.1 Abonnemangsavgift...12 2.3.2 Avgifter för villaabonnemang...14 2.3.3 Avgifter för flerbostadshus och samfällighetsföreningar...16 2.3.4 Avgifter för verksamheter...17 2.4 Avgifter för slamsugning...18 2.5 Avgifter för containrar och underjordsbehållare...19 2.5.1 Containrar...19 2.5.2 Komprimatorcontainrar...20 2.5.3 Evenemangscontainrar...21 2.5.4 Underjordsbehållare...21 2.6 Avgifter för tilläggstjänster...22 2.6.1 Avgifter för gångavstånd till kärl...22 2.6.2 Avgifter för extra matavfallskärl...23 2.6.3 Avgifter för extra sommarhämtning av kärl...23 2.6.4 Glas och returpapper...24 2.6.5 Komposterbart trädgårdsavfall...24 2.6.6 Latrin...24

Renhållningstaxa 2.6.7 Avgifter för grovavfall...25 2.6.8 Avgifter för extra tömningar mm....25 2.6.9 Avgift för felsortering eller överfylld avfallsbehållare...25 2.7 Avgifter för återvinningscentraler...26 2.7.1 Avgifter för besök på återvinningscentral...26 2.7.2 Vågavgifter för Barnamossen...27 Version 160420 Sida 3/27

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 4/27 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Taxan grundar sig på avgiftsprinciperna i miljöbalken (SFS 1998:808). Avgifter i taxan är angivna inklusive moms. 1.1 Ansvar för den kommunala renhållningen och gällande regler Nämnden för Teknik har ansvaret för den kommunala avfallshanteringen i Kungsbacka kommun. Bestämmelser för avfallshanteringen återfinns i miljöbalken, avfallsförordningen, andra förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken samt i Lokala Renhållningsföreskrifter för Kungsbacka kommun. 1.2 Ikraftträdande Taxan träder i kraft 2017-01-01. 1.3 Principer Renhållningstaxan är miljöstyrande och ska bidra till att styra mot Kungsbacka kommuns mål inom avfallsområdet. 27 kap. 5 miljöbalken (1998:808) ger kommunen möjlighet att ta ut avgift på ett sådant sätt att miljöanpassad avfallshantering främjas. 1.4 Definitioner Begreppen hushållsavfall, verksamheter, grovavfall, små avloppsanläggningar, avfallsbehållare och tomtgräns som används i denna avfallstaxa har samma betydelse som i Lokala Renhållningsföreskrifter för Kungsbacka kommun. Övriga termer och begrepp som används i denna renhållningstaxa har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen (2011:927).

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 5/27 1.5 Avgiftsskyldighet och avgiftsprinciper Avgift får tas ut enligt 27 kap. 4-6 miljöbalken för den avfallshantering som utförs genom kommunens försorg. Avgift ska erläggas till kommunen. Avgiften är årlig eller på annat sätt periodisk. Om insamling, transport eller bortskaffande sker vid enstaka tillfälle tas avgiften ut vid varje särskilt tillfälle. Varje fastighetsägare i kommunen är betalningsskyldig enligt denna renhållningstaxa och ska teckna abonnemang för aktuell avfallshantering. Fast avgift ska erläggas av samtliga fastighetsägare. Vid ägarbyte ska uppgifter om ny ägare och tillträdesdatum snarast lämnas skriftligt till kommunen. Om anmälan eller ansökan om ändrade hämtningsförhållanden inte görs, fortsätter abonnemanget att gälla. Fastighetsinnehavare som underlåtit att anmäla förändring som skulle medfört högre avgift får av nämnden för Teknik påföras den högre avgiften retroaktivt. Avgiftsskyldighet gäller även vid de tillfällen då avfallsbehållaren inte varit tillgänglig vid hämtningstillfället, inte använts eller varit placerad på annat sätt än angiven plats. 1.6 Ändrade eller särskilda hämtningsförhållanden Varmkompostering Kompostering i egen varmkompost kan beviljas enligt bestämmelser i Lokala Renhållningsföreskrifter för Kungsbacka kommun och får endast göras i för ändamålet godkänd behållare. Uppehåll i hämtning av hushållsavfall, slam och latrin Uppehåll i hämtning prövas efter skriftlig ansökan till renhållningsavdelningen enligt bestämmelser i Lokala Renhållningsföreskrifter för Kungsbacka kommun.

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 6/27 Gemensamma avfallsbehållare eller gemensam avfallslösning Vid gemensamma avfallsbehållare eller gemensam avfallslösning delar två, tre eller högst fyra närbelägna fastigheter på de rörliga avgifterna. Fast avgift utgår för samtliga fastigheter. Gemensamma avfallsbehållare eller gemensam avfallslösning kan beviljas enligt bestämmelser i Lokala Renhållningsföreskrifter för Kungsbacka kommun. 1.7 Placering av avfallsbehållare Avfallsbehållare, som renhållaren ska tömma, ska senast kl. 06.00 på hämtningsdagen vara placerad vid tomtgräns eller vid en av nämnden för Teknik anvisad plats inom rimligt gångavstånd. Avfallsbehållare för flerfastigheter och verksamheter ska vara placerad högst 2 meter från hämtningsfordonets ordinarie uppställningsplats. Vid hämtning av avfall i avfallsbehållare som ej är placerad vid tomtgräns räknas avståndet till avfallsbehållaren från hämtningsfordonets ordinarie uppställningsplats. Avstånd mellan avfallsbehållare och hämtningsfordonets ordinarie uppställningsplats får ej överstiga 50 meter. I annat fall ska fastighetsinnehavaren anvisas av kommunen om att avfallet samlas in och hämtas vid av nämnden för Teknik angiven plats. 1.8 Grovavfall Grovavfall som är sorterat enligt kommunens anvisningar kan av enskilda hushåll/fastighetsinnehavare lämnas vid bemannad återvinningscentral där man har ett bestämt antal kostnadsfria besök. Dessa är satta enligt bestämmelser i Lokala Renhållningsföreskrifter för Kungsbacka kommun. Kostnaden för detta täcks av taxans fasta avgift. Grovavfall kan även hämtas genom budning mot en särskild budningsavgift. Hämtning sker

Renhållningstaxa enligt bestämmelser i Lokala Renhållningsföreskrifter för Kungsbacka kommun. 1.9 Farligt avfall från hushåll Farligt avfall från hushåll kan lämnas till bemannad återvinningscentral enligt kommunens sorteringsanvisningar. Farligt avfall i för ändamålet avsedd behållare kan även hämtas efter beställning. Tjänsten beställs hos kommunen. Version 160420 Sida 7/27 1.10 Komposterbart trädgårdsavfall Komposterat trädgårdsavfall från villor och fritidshus kan avlämnas vid återvinningscentral. Behandlingskostnaden täcks av den fasta avgiften. I taxan finns även ett särskilt abonnemang för hämtning av komposterbart trädgårdsavfall i kärl från villor och fritidshus. Behållare ska på hämtningsdagen vara placerade vid tomtgräns senast kl. 06.00. 1.11 Glas och returpapper Glas och returpapper kan lämnas till återvinningsstation. I taxan finns ett särskilt abonnemang som hämtning av glas och returpapper från villor, fritidshus eller flerfastighetsbostäder. Behållare ska på hämtningsdagen vara placerade vid tomtgräns eller avsett hämtställe senast 06:00. 1.12 Sommarhämtning För abonnemanget Matavfall Blir Biogas kan veckohämtning av matavfall och brännbart restavfall, (s.k. sommarhämtning), beställas som en tilläggstjänst under veckorna 19 till 38. Tillägget kan beställas både för

Renhållningstaxa helårsabonnemang och delårsabonnemang. Tjänsten erbjuds i huvudsak för att undvika olägenheter under sommarmånaderna som kan uppstå då matavfall lagras. Tjänsten kan endast beställas för alla veckor under vecka 19 38 och beställs senast vecka 15. 1.13 Extrahämtning samt avfall bredvid behållare Då större mängder brännbart restavfall eller matavfall än vad som får plats i avfallsbehållare uppstår på fastigheten ska detta hämtas genom extrahämtning mot särskild avgift. Extrahämtning mot kostnad kan beställas och kan ske i samband med ordinarie hämtning genom att fastighetsinnehavaren lägger avfallet i en säck vid sidan av avfallskärlet. Hämtning sker vid tomtgräns eller av nämnden för Teknik avsedd plats. Avfall som ej lagts i avfallskärl medtages ej vid ordinarie hämtning utan att särskild tilläggstjänst beställts senast en dag före ordinarie hämtningsdag. Version 160420 Sida 8/27 1.14 Felsorteringsavgift Om otillåtet avfall läggs i avfallsbehållare har nämnden för Teknik rätt att debitera en felsorteringsavgift, detta gäller även vid besök på återvinningscentral. Renhållningspersonal kontrollerar kvaliteten på avfallet i samband med varje tömning. Om behållaren innehåller otillåtet avfall töms den inte, men avgift tas ut. För att få tömt behöver fastighetsinnehavaren beställa en extra tömning eller plocka bort det otillåtna avfallet. I samband med andra påpekandet om felsortering i avfallsbehållare debiteras en avgift för felsortering. Vid det tredje påpekandet kan befintlig abonnemangsform ändras.

Renhållningstaxa 1.15 Avgift för överfull avfallsbehållare Vid tillfällen då avfallsbehållare är överfulla har nämnden för Teknik rätt att debitera en avgift. Vid tömning kommer renhållningspersonal göra en bedömning om kärlet är överfullt, är det fallet kommer kärlet ej tömmas vid hämtningstillfället. Fastighetsinnehavaren kommer istället att få beställa en extra tömning samt betala för eventuella extra säckar som kan uppstå. I samband med andra påpekandet om överfulla sopkärl debiteras en avgift. Vid det tredje påpekandet kan befintlig abonnemangsform ändras. Version 160420 Sida 9/27 1.16 Särskilda avgifter För hämtning med andra metoder än de som är beskrivna i denna renhållningstaxa eller där förhållandena väsentligt avviker från vad som är normalt får nämnden för teknik besluta om särskilda avgifter i enlighet med grunderna för denna renhållningstaxa och de grunder som anges i 27 kap 5 miljöbalken.

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 10/27 2 Avgiftsdokument 2.1 Allmän taxeinformation Avgifterna som finns för de olika abonnemang som finns består av två olika delar: Fast avgift Rörlig avgift Dessa två delar täcker kostnader för följande: Fast avgift Återvinningscentraler Kundtjänst Administration Rörlig avgift Tömning av kärl Behandling av insamlat matavfall (biogasproduktion) Förbränningsavgift (brännbart och osorterat brännbart och matavfall)

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 11/27 2.2 Abonnemangsformer I Kungsbacka kommun är renhållningstaxan miljöstyrande. Detta innebär att det renhållningsabonnemang som ger störst miljöbelastning kommer att ge den största avgiften. De tre abonnemang som erbjuds kan tecknas på helår eller delår är följande: Matavfall Blir Biogas I detta abonnemang sorteras matavfallet ut i en separat brun påse och läggs sedan i ett brunt ventilerat kärl som sedan körs till en biogasanläggning där det rötas till biogas. Förpackningar och tidningar lämnar du på en återvinningsstation, brännbart restavfall lägger du i det gröna kärlet och farligt avfall och grovavfall lämnas på återvinningscentral. Detta abonnemang är ett av de två billigaste och här ingår bruna påsar, påshållare samt ett brunt matavfallskärl för varje grönt kärl. Eftersom det finns risk att olägenhet uppstår hämtas matavfall inte mer sällan än var 14:e dag. Egen Varmkompost I detta abonnemang sorterar du också ut matavfallet, men du lägger det i en egen godkänd varmkompostbehållare, ansökan för detta görs hos kommunen. Förpackningar och tidningar lämnar du på en återvinningsstation, brännbart restavfall lägger du i det gröna kärlet och farligt avfall och grovavfall lämnas på en återvinningscentral. Detta abonnemang är också ett av de två billigaste. Eftersom matavfallet tas omhand vid fastigheten kan hämtningsintervallet för det brännbara restavfallet vara upp till var fjärde vecka. Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat I detta abonnemang lägger man det brännbara restavfallet och matavfallet tillsammans i ett grönt kärl. Förpackningar och tidningar lämnar du på en

Renhållningstaxa återvinningsstation och farligt avfall och grovavfall lämnas på en återvinningscentral. Detta abonnemang ger högst miljöbelastning och är därför det dyraste abonnemanget. Version 160420 Sida 12/27 2.3 Avgifter för hämtning av hushållsavfall 2.3.1 Abonnemangsavgift I abonnemangsavgiften ingår ett antal tjänster. Bland annat följande: Hämtning av avfall enligt fastställt hämtschema vid fastighetsgräns eller annan av nämnden för Teknik fastställd plats. Transport av avfallet från hämtställe till behandlingsanläggning. Behandling av insamlat avfall. Kort till återvinningscentral med ett bestämt antal besök beroende på abonnemangsform. Kärl eller behållare för respektive avfallsslag (ej underjordsbehållare eller slamtömning). Påsar och påshållare för matavfall. Upp till två meters dragväg till hämtfordon för avfallskärl. I slamtömmningsavgift ingår slangdragning upp till 20 meter. Bland annat följande ingår inte i avgiften utan utgör fastighetsägarens skyldighet: Anordna farbar väg till hämtställe. Anordna hårdgjord och plan yta på behållarens dragväg mellan uppställningsplats och hämtställe. Skotta snö, sanda och röja vegetation längs dragvägar och uppställningsplatser. Rengöra avfallsbehållare Se till att renhållaren har tillträde till behållarna på hämttillfälle

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 13/27 Att avfall i behållare går att tömma utan svårighet. Avser i huvudsak fastfruset eller intorkat avfall.

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 14/27 2.3.2 Avgifter för villaabonnemang Helårsabonnemang gäller för villor med permanentboende. I priserna ingår en grundavgift på 820 kr för abonnemangen Matavfall Blir Biogas och Egen Varmkompost en grundavgift på 1305 kr för abonnemanget Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat Nya abonnemang med 660 L kärl kan ej beställas för permanent och säsongsboende. Årsavgifter Helårsabonnemang Kärlstorlek Hämtningsintervall Matavfall Blir Biogas Egen Varmkompost Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat 130 Liter Varannan vecka 1 484 1 484 3 200 Var fjärde vecka - 1 312-190 Liter Varannan vecka 1 818 1 818 3 665 Var fjärde vecka - 1 640-370 Liter Varannan vecka 2 608 2 608 4 698 Var fjärde vecka - - - 660 Liter Varannan vecka 7 214 7 214 11 419 Var fjärde vecka - - -

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 15/27 Delårsabonnemang gäller för fritidshus med säsongsboende med hämtning vecka 19-38. I priserna är moms inkluderat och det ingår en grundavgift på 410 kr för abonnemangen Matavfall Blir Biogas och Egen Varmkompost en grundavgift på 652 kr för abonnemanget Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat. Nya abonnemang med 660 L kärl kan ej beställas för permanent och säsongsboende. Årsavgifter Delårsabonnemang Kärlstorlek Hämtningsintervall Matavfall Blir Biogas Egen Varmkompost Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat 130 Liter Varannan vecka 741 741 1 600 Var fjärde vecka - 656-190 Liter Varannan vecka 909 909 1 833 Var fjärde vecka - 820-370 Liter Varannan vecka 1 304-2 348 Var fjärde vecka - - - 660 Liter Varannan vecka 3 607-5 710 Var fjärde vecka - - -

Renhållningstaxa 2.3.3 Avgifter för flerbostadshus och samfällighetsföreningar Version 160420 Sida 16/27 Helårsabonnemang gäller för flerbostadshus och samfällighetsföreningar I priserna ingår en grundavgift på 820 kr för abonnemangen Matavfall Blir Biogas och Egen Varmkompost en grundavgift på 1305 kr för abonnemanget Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat Årsavgifter Helårsabonnemang Kärlstorlek Hämtningsintervall Matavfall Blir Biogas Egen Varmkompost Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat 130 Liter Två gånger per vecka - - - Varje vecka 3 020-6 399 190 Liter Två gånger per vecka - - - Varje vecka 3 579-7 331 370 Liter Två gånger per vecka 9 993-18 788 Varje vecka 4 996 4 996 9 394 660 Liter Två gånger per vecka 19 238-27 230 Varje vecka 9 619 9 619 13 615

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 17/27 2.3.4 Avgifter för verksamheter Helårsabonnemang gäller för verksamheter. I priserna ingår en grundavgift på 820 kr för abonnemangen Matavfall Blir Biogas och Egen Varmkompost en grundavgift på 1305 kr för abonnemanget Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat. Årsavgifter Helårsabonnemang Kärlstorlek Hämtningsintervall Matavfall Blir Biogas Egen Varmkompost Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat 130 Liter Två gånger per vecka - - - Varje vecka 3 020-6 399 190 Liter Två gånger per vecka - - - Varje vecka 3 579-7 331 370 Liter Två gånger per vecka 9 993-18 788 Varje vecka 4 996 4 996 9 394 660 Liter Två gånger per vecka 19 238-27 230 Varje vecka 9 619 9 619 13 615 Källsorterat Matavfall från restauranger, skolkök mm. Gäller endast vid separat abonnemang dvs. ej i kombination med brännbart avfall Veckohämtning helår 3 532 Veckohämtning delår 1 530

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 18/27 2.4 Avgifter för slamsugning Slambrunnar skall tömmas minst vart 12e månad, men kan fås tömt med intervallen var 6e eller 3e månad. Fettavskiljare skall tömmas minst var 3e månad. Avgifter per tömning av slutna avloppstankar, brunnar eller fettavskiljare Volym På aviserad tid av Inom fem valda Inom valt dygn På specifik timme entreprenör dagar <2 kbm 778 922 2 857 4 432 2-4 kbm 1 086 1 331 3 176 4 751 Tilläggsavgift för varje kubikmeter slam utöver 4 kbm På aviserad tid av entreprenör Inom fem Inom valt dygn På specifik timme valda dagar 185 384 384 384 Avgifter för hämtning av fosforfilter från minireningsverk Kassett 2 930 Sugning löst filtermaterial 2 930 Avgifter för tilläggstjänster för slamsugning och fosforfilter Slangdragning över 20 m (kr per 5 m, Max 50 m) 21 Framkörning vid uteblivet uppdrag (bomkörning) 922 Kranbil vid hämtning (kr per timme) 1 171 Slambil (kr per timme) 1 474 Hjälparbetare (kr per timme) 819

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 19/27 2.5 Avgifter för containrar och underjordsbehållare 2.5.1 Containrar Helårsabonnemang gäller för verksamheter, flerbostadshus och samfällighetsföreningar I priserna ingår en grundavgift på 820 kr för abonnemanget Matavfall Blir Biogas och en grundavgift på 1305 kr för abonnemanget Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat. Hämtning Container helår Storlek och Hämtningsintervall Matavfall Blir Matavfall och årsintervall Biogas Brännbart Restavfall Blandat 5 kbm helår Varje Vecka 47 003 103 981 Varannan Vecka 34 124 66 084 7 kbm helår Varje Vecka 67 565 152 161 Varannan Vecka 49 087 96 342

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 20/27 Delårsabonnemang gäller för verksamheter, flerbostadshus och samfällighetsföreningar I priserna ingår en grundavgift på 410 kr för abonnemanget Matavfall Blir Biogas och en grundavgift på 652 kr för abonnemanget Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat. Hämtning Container delår Storlek och Hämtningsintervall Matavfall Blir Matavfall och årsintervall Biogas Brännbart Restavfall Blandat 5 kbm delår Varje Vecka 29 419 59 841 Varannan Vecka 24 381 42 750 7 kbm delår Varje Vecka 42 939 88 184 Varannan Vecka 35 679 62 945 2.5.2 Komprimatorcontainrar Helårsabonnemang gäller för verksamheter, flerbostadshus och samfällighetsföreningar I priserna ingår en grundavgift på 1305 kr för abonnemanget Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat. Hämtning komprimatorcontainer Storlek och årsintervall Hämtningsintervall Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat 5 kbm helår Varannan Vecka 102 068 Var fjärde vecka 51 034 7 kbm helår Varannan Vecka 135 468 Var fjärde vecka 67 733

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 21/27 2.5.3 Evenemangscontainrar Används för tillfälliga och korta evenemang eller liknande och kan hyras per dag eller per månad. Max hyrtid för dessa är två månader i sträck. Kan nyttjas av verksamheter. Hämtning Evenemangscontainer Storlek Intervall Matavfall och Brännbart Restavfall Blandat 4-6 kbm Per dag 435 4-6 kbm Per månad 5 438 7-10 kbm Per dag 653 7-10 kbm Per månad 7 613 Utkörning/återtagning eller tömning/återställning vid hyra 3 997 2.5.4 Underjordsbehållare Helårsabonnemang gäller för verksamheter, flerbostadshus och samfällighetsföreningar I priserna ingår en grundavgift på 1305 kr. Hämtning underjordsbehållare Tömning <2 kbm Matavfall Varje vecka 92 840 Varannan vecka 46 421 Tömning 2-4 kbm Brännbart Varje vecka 97 605 Varannan vecka 48 802 Tömning 4,5-6 kbm Brännbart Varje vecka 144 230 Varannan vecka 72 115

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 22/27 2.6 Avgifter för tilläggstjänster 2.6.1 Avgifter för gångavstånd till kärl Tillägg för gångavstånd är endast möjligt för avfallskärl. För att teckna sig på denna tilläggstjänst måste en ansökan lämnas in till renhållningsavdelningen som kommer att utreda om förutsättningarna tillåter gångavstånd. Först efter en godkänd ansökan kan denna tilläggstjänst tecknas. Avgifter för gångavstånd helår Avstånd Varje vecka Varannan vecka Vart 4:e vecka 2-10 m 284 71 36 11-20 m 1 136 284 142 21-50 m 1 988 497 249 Avgifter för gångavstånd delår Avstånd Varje vecka Varannan vecka Vart 4:e vecka 2-10 m - 36 18 11-20 m - 142 71 21-50 m - 249 124

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 23/27 2.6.2 Avgifter för extra matavfallskärl För varje grönt kärl hos privatpersoner ingår ett brunt kärl, utöver det går det att få extra bruna kärl mot avgift. Avgifter för varje extra 140 liters kärl för matavfall Varannan vecka helår Varannan vecka delår 444 222 2.6.3 Avgifter för extra sommarhämtning av kärl För abonnemanget Matavfall blir biogas kan veckohämtning av matavfall och brännbart beställas som en tilläggstjänst under sommaren (v19-v38). Tillägget kan beställas både för helårsabonnemang och delårsabonnemang. Tjänsten erbjuds i huvudsak för att undvika olägenheter under sommarmånaderna som kan uppstå då matavfall lagras. Tjänsten tecknas för alla veckor 19 38 och sista datum för att anmäla sig till tilläggstjänsten är 15:e april Avgifter för extra sommarhämtning under vecka 19-38 130 liter grönt kärl 1 140 190 liter grönt kärl 1 397 370 liter grönt kärl 2 006 660 liter grönt kärl 5 549 Pris per extra 140 liter brunt kärl 784

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 24/27 2.6.4 Glas och returpapper Hämtning glas och returpapper helår Glas och Returpapper Villa hämtning månadsvis 477 Glas och Returpapper Flerbostadshus hämtning veckovis 4 388 Hämtning glas och returpapper delår vecka 19-38 Glas och Returpapper Villa hämtning månadsvis 268 Glas och Returpapper Flerbostadshus hämtning veckovis 1 986 2.6.5 Komposterbart trädgårdsavfall Hämtning av komposterbart trädgårdsavfall varannan vecka under v.14-45, 10 stycken hämtningar ingår Kärl 240 L 1 192 Kärl 370 L 1 390 2.6.6 Latrin Hämtning av latrinkärl Budad hämtning inklusive ett nytt latrinkärl 1 529 Gångavstånd 2-10 m, per tillfälle och behållare 5 Gångavstånd 11-20 m, per tillfälle och behållare 10 Gångavstånd 21-50 m, per tillfälle och behållare 16

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 25/27 2.6.7 Avgifter för grovavfall Hämtning Grovavfall Mindre än 1 kbm 819 Utöver 1 kbm, per extra kbm 218 2.6.8 Avgifter för extra tömningar mm. Extra tömningar mm. Per extra säck vid ordinarie tömning 109 Extra tömning av kärl, oavsett storlek 328 Extra tömning av container vid årsabonnemang (4-8 kbm) 3 822 Extra tömning av underjordsbehållare vid årsabonnemang (<2 6 kbm) 4 375 Byte eller utställning av begagnat kärl, kr per gång 546 2.6.9 Avgift för felsortering eller överfylld avfallsbehållare Avgift för felsortering eller överfylld avfallsbehållare Per behållare 500

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 26/27 2.7 Avgifter för återvinningscentraler 2.7.1 Avgifter för besök på återvinningscentral Som privatperson har du 15 respektive 7 fria besök på återvinningscentralerna, beroende på vilken abonnemangsform du har. Besöken utöver det kostar enligt tabell nedan. Verksamheter har inga fria besök utan betalar per besök. Maximal mängd avfall per besök är vad som lagligen får lastas i/på ett fordon eller en fordonskombination med totalvikt på max 3 500 kg. Dessutom gäller volymbegränsning på maximalt tre kubikmeter per kortbesök och max tio slipers eller motsvarande per kortbesök. Vid besök med större volym än tre kubikmeter gäller följande: 0,0-3,0 kubikmeter - kortet dras 1 gång 3,5-6,0 kubikmeter - kortet dras 2 gånger och så vidare. Fordonskombinationer över 3 500 kg hänvisas till att vägas in på vågen på Barnamossens avfallsanläggning på samma villkor och prislista som tunga lastbilar. Laglig lastvikt gäller för både dragfordon och eventuellt släpfordon, vid eventuell tvist kan kontrollvägning kan ske på Barnamossens återvinningscentral. Volym- och viktuppskattning görs av återvinningscentralernas personal. Avgifter för privatpersoner Mottagningsavgift för besök utöver de besök som ingår i renhållningstaxan 263 För ett extra eller förlorat ÅVC-kort 105

Renhållningstaxa Version 160420 Sida 27/27 Avgifter för verksamheter Mottagningsavgift per besök 263 För ett extra eller förlorat ÅVC-kort 105 2.7.2 Vågavgifter för Barnamossen Vågavgifter Barnamossen Kontaminerat trä, per ton 2 000 Metall, per ton (i hanterbar storlek) 0

Datum 2016-05-03 Diarienummer TE/2016:307 Läsanvisning för Taxor Renhållning 2017 NTE 53 160420 Nämnden för Teknik beslutade taxejustering av renhållningstjänster och att höja 5 % över 6 år fastställt i kronor samt återta underskottet från källsorterande fraktioner. Ny taxa gäller från 1 januari 2017. Förvaltningens förslag tjänsteskrivelse 160329 för Taxor Renhållning 2017 har reviderats i enlighet med nämndens beslut enligt följande: De tjänster där matavfall sorteras ut till biogasproduktion eller egen varmkompost är höjda med 5,1 % De tjänster som ej sorterar ut matavfall är höjda med 4,57 % Övriga tjänster är höjda med 5 % Den totala höjningen av Taxor Renhållning 2017 är 5 % från 1/1 år 2017. /Eget_Förvaltning/ Erik Wikstrand erik.wikstrand@kungsbacka.se / Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-03-29 Diarienummer TE/2016:307 Taxor Renhållning 2017 Förslag till beslut Nämnden för Teknik godkänner förslag till taxejustering av renhållningstjänster. Taxor höjs med 8 %. Ny taxa gäller från 1 januari 2017. Beslut med förslag till taxejustering översänds till Kommunfullmäktige för fastställande. Sammanfattning Prognosen för 2016 pekar på att renhållningsverksamheten jämfört med senaste prognos får kostnadsökningar på drygt 6,5 miljoner kronor. Detta beror på ökade kostander av transporter och minskade intäkter av trä och flis eftersom ytorna på Barnamossens ÅVC inte får belastas med de vikter på de ytor som användes för detta ändamål. Taxan för felsorteringsavgift är den styrning som måste finnas för att kunna ålägga de kunder som felsorterar efter att vi har påpekat detta för kunden, plockanalysen som genomfördes 2015 påvisade att utorteringen kan förbättras. Förslaget är att höja taxorna från 1/1-2017 med 8 % enligt bifogad fil Renhållningstaxor 2017 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-03-29 Bilaga, Renhållningstaxor 2017 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, TE-Renhållning, TE-Stab Teknik Lennart Torgerson 0300-834000 lennart.torgerson@kungsbacka.se 1 (5) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Beskrivning av ärendet Prognosen för 2016 pekar på att renhållningsverksamheten jämfört med senaste prognos får kostnadsökningar på drygt 6,5 miljoner kronor. Detta beror på ökade kostander av transporter och minskade intäkter av trä och flis eftersom ytorna på Barnamossens ÅVC inte får belastas med de vikter på de ytor som används för detta ändamål. Progonsen för 2016 pekar på ett resultat på -6,5 milj, men eftersom fonden är 2,0 milj, så uppskattas resultatet för 2016 bli 4,5 milj. Allmän praxis är att fonden bör regleras mellan tre till fem år, med helst på tre års reglering. Om fonden skall regeleras på fem år så betyder detta stora risker för att verksamheten blir underfinansierad. Och vad vi kan se i framöver så kommer inte taxorna att sänkas. Alternativ 1: Detta skulle medföra att man behöver höja taxorna under 2017, 2018, 2019 med 8 % och 2020 med 4 %. Den ökade resultatfonden kommer att behövas så som det ser ut idag eftersom många avtal kommer under de närmaste två åren att upphandlas igen och 2021 kommer insamlingsentreprenaden att upphandlas. Se tabell nedan: Detta skulle medföra för en familj med någon av de två vanligaste tjänsterna innebär förändringen i en ökad kostnad på 9,50 respektive 11,50 kronor i månaden för 2017.

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Alternativ 2: Om man skulle kompensera den totala ökade kostnadsökningen omgående så skulle det medföra en höjning av taxorna för 2017 på 22 %. (De ökade intäkterna under 2018-2021 beror på befolkningsprognosen. Och de ökade kostnaderna på en index höjning av de befintliga avtalen.) Se tabell nedan: Detta skulle medföra för en familj med någon av de två vanligaste tjänsterna innebär förändringen i en ökad kostnad på 26 respektive 31,50 kronor i månaden.

KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Alternativ 3: Om man skulle kompensera den totala ökade kostnadsökningen på fem år så skulle det medföra en höjning av taxorna för 2017 2021 på 6,5 % per år. Detta skulle också medföra att resultatfonden inte kommer att räcka för de avtal som kommer att upphandlas under de närmaste åren. Och att insamlingsentreprenaden kommer att upphandlas igen 2021. Se tabell nedan: 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Intäkter 66 451,0 71 137,9 76 187,9 81 687,9 87 537,9 Kostnader -72 790,1-73 280,7-75 419,7-76 586,7-77 747,7 Höjning % 6,5% 6,5% 6,5% 6,5% 6,5% Årests resultat +/- -6 339,1-2 142,8 768,2 5 101,2 9 790,2 Skuld/Fodran till Renhållnings kollektivet -4 500,0-10 839,1-12 981,9-12 213,7-7 112,5 2 677,7 Detta skulle medföra för en familj med någon av de två vanligaste tjänsterna innebär förändringen i en ökad kostnad på 7,70 respektive 9,35 kronor i månaden. Helår Hämtning varannan vecka Andel kunder Nuvarande taxa Ny taxa 2017 Matavfall 130liter 42% 1 411 kr 1 503 kr Matavfall 190liter 28% 1 728 kr 1 840 kr Matavfall 370liter 3% 2 481 kr 2 642 kr Kompost 130liter 6% 1 411 kr 1 503 kr Kompost 190liter 2% 1 728 kr 1 840 kr Osorterat 130liter 5% 3 060 kr 3 259 kr Osorterat 190liter 4% 3 505 kr 3 733 kr Matavfall 130liter. Fritidshus 3% 705 kr 751 kr

KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Hämtat ur rapport 2015:25 Avfall Sverige, Hushållsavfall i siffror Kommun och länsstatistik 2014 Ett svenskt villahushåll betalade under 2014 i genomsnitt 2 049 kr inkl moms i avfallsavgift. I Kungsbacka är motsvarande siffra 1 826 kr för 2016. För fritidshus i Sverige var under 2014 den genomsnittliga avgiften 1 193 kr per år. I Kungsbacka är motsvarande siffra 1024 kr per fritidshus för 2016. Lennart Torgerson Verksamhetschef

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-04-28 Diarienummer KS/2012:250 Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun Förslag till beslut i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner revidering av Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, 2016-02-24 Sammanfattning Kungsbacka kommuns nu gällande torghandelsstadga beslutades i kommunfullmäktige 1997-06-12. Nämnden för Teknik beslutade om revidering av Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, 4 2016-01-27 och efter nämndens förslag till ändringar gjordes en revidering av dokumentet 2016-02-24. Jämfört med 1997 års stadga föreslås följande förändringar: - Lindens torg hålls öppet för torghandel måndag till lördag. - Kungsbacka torg hålls öppet för torghandel tisdagar och fredagar. - Marknaden tar Lindens torg, Södra Torggatan och hela Kungsbacka torg i anspråk. - På Kungsbacka torg är det inte tillåtet att ställa upp fordon eller släpvagnar. - Matavfall ska sorteras och lämnas i särskilda kärl. - På Kungsbacka torg är det inte tillåtet ställa upp fordon eller släpvagn. Torgvakt får efter särskild ansökan och prövning medge tillstånd för uppställning av matbilar (food trucks). - Nämnden för Teknik får i uppdrag att ta fram en lokal trafikföreskrift för att begränsa tung trafik runt torget mellan klockan 7-16 på marknadsdagar för lastbil och sopbil samt att den ej gäller i/avlastning till försäljare på marknaden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-04-28 Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, reviderad 2016-02-24 Kartbilaga, Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, 2016-02-24 Nämnden för Teknik 4, 2016-01-27 Kristin Löfgren 0300-834233 kristin.lofgren@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Kommunstyrelsen 136, 2013-03-21 Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun, 2012-08-22 Beslutet skickas till TE, KBA Författningssamling Kristin Löfgren Kommunsekreterare

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-01-27 4 Lokala ordningsföreskrifter för Torghandel i Kungsbacka kommun TE/2015:1033 8.6 Beslut Nämnden för Teknik godkänner förslag till Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun daterad 2015-11-26 samt med utskottets tilläggsyrkande att det skall vara möjligt att efter särskild ansökan och prövning kunna ställa upp en s.k. Food Truck på Kungsbacka torg som en avvikelse från huvudregeln att fordon och släpvagnar ej får ställas upp. att förvaltningen får i uppdrag att ta fram lokal trafikföreskrift för att begränsa tung trafik runt torget mellan kl 07.00-16.00 på marknadsdagar t.ex. lastbil, sopbil och att den ej gäller i/avlastning till försäljare på marknaden. Förslaget översänds till Kommunfullmäktige för antagande. Sammanfattning Nämnden för Tekniks arbetsutskott behandlade ärendet vid utskottets sammanträde 2015-12-01 (TEAU 105 2015-12-01 ) och ärendet återremitterades till förvaltningen för att förvaltningen skulle ta fram mer information om anledning till föreskrift enligt 10 vilken anger att På Kungsbacka torg är det inte tillåtet ställa upp fordon eller släpvagn. Utskottet informerades vid sammanträdet 2016-01-18 att anledning till förbudet är att man vill undvika oljespill från matvagnar och fordon samt att stenläggningen och underlaget av stora naturstensplattor inte tål belastningen av tunga fordon. Kungsbacka kommuns nu gällande torghandelsstadga beslutades i kommunfullmäktige 1997-06-12. Nämnden för Teknik beslutade 2012-09-17 att föreslå kommunfullmäktige en ny torghandelsstadga. Torghandelsstadgan reviderades 2013-02-18 (bilaga 2). Kommunstyrelsen beslutade 2013-05-21 att ärendet skulle återremitteras för vidare utredning. Motivering till återremittering saknades i beslutet (bilaga 3). Trots omfattande efterforskningar med såväl Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-01-27 tjänstemän som politiker har skälet till återremitteringen inte kunnat utrönas. Förvaltningen för Teknik har gått igenom förslaget på nytt och genomfört redaktionella ändringar samt bifogat en karta. Några ytterligare problem med förslaget har inte framkommit. Några förändringar i sak i förhållande till ursprungligt förslag har därmed inte gjorts. Behovet av en reviderad torghandelsstadga kvarstår oförändrat och är föranlett av de faktiska förhållanden som råder i samband med torghandel. I avsaknad av torgstadga söks tillstånd löpande hos polismyndighet för att nyttja aktuella områden. Inför nämnden för Tekniks beslut 2012-09-17 diskuterades förslaget med berörda förvaltningar, Innerstadsbolaget och Torg och Marknadshandlarnas ekonomiska riksförening (Tomer). Parterna var överens om de föreslagna förändringarna. Jämfört med 1997 års stadga föreslås följande förändringar: Lindens torg hålls öppet för torghandel måndag till lördag. Kungsbacka torg hålls öppet för torghandel tisdagar och fredagar. Marknaden tar i anspråk hela Lindens torg, Södra Torggatan och hela Kungsbacka torg. På Kungsbacka torg är det inte tillåtet att ställa upp fordon eller släpvagnar. Matavfall ska sorteras och lämnas i särskilda kärl. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-11-27 Bilaga 1, Förslag till lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun Bilaga 2, Ursprungligt förslag 2012-02-22, rev. 2013-02-18 Bilaga 3, Protokollsutdrag 136 2013-05-21 Yrkanden Pär Olsson (C) yrkar att det skall vara möjligt att efter särskild ansökan och prövning kunna ställa upp en s.k. Food Truck på Kungsbacka torg som en avvikelse från huvudregeln att fordon och släpvagnar ej får ställas upp. Renée Sylvan (S) yrkar att förvaltningen får i uppdrag att ta fram lokal trafikföreskrift för att begränsa tung trafik mellan kl 07.00-16.00 på Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Teknik PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-01-27 marknadsdagar t.ex. lastbil, sopbil och ej in/avlastning till försäljare på marknaden. Jan Österdahl (M) yrkar att lastvagnar typ Food Trucks endast får ställas upp på Lindens torg. Proposition Ordförande ställer proposition på Pär Olssons (C) yrkande och finner det bifallet Ordförande ställer proposition på Renées Sylvans (S) yrkande och finner det bifallet. Ordförande ställer proposition på Jan Österdahls (M) yrkande och finner det avslaget. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, TE-Trafik- och Park, TE-Stab, Expedierat/bestyrkt

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-11-27 Diarienummer TE/2015:1033 Lokala ordningsföreskrifter för Torghandel i Kungsbacka kommun Förslag till beslut Nämnden för Teknik godkänner Förslag till Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun daterad 2015-11-26 och översänder dem till kommunfullmäktige för antagande. Beskrivning av ärendet Sammanfattning Kungsbacka kommuns nu gällande torghandelsstadga beslutades i kommunfullmäktige 1997-06-12. Nämnden för Teknik beslutade 2012-09-17 att föreslå kommunfullmäktige en ny torghandelsstadga. Torghandelsstadgan reviderades 2013-02-18 (bilaga 2). Kommunstyrelsen beslutade 2013-05-21 att ärendet skulle återremitteras för vidare utredning. Motivering till återremittering saknades i beslutet (bilaga 3). Trots omfattande efterforskningar med såväl tjänstemän som politiker har skälet till återremitteringen inte kunnat utrönas. Förvaltningen för Teknik har gått igenom förslaget på nytt och genomfört redaktionella ändringar samt bifogat en karta. Några ytterligare problem med förslaget har inte framkommit. Några förändringar i sak i förhållande till ursprungligt förslag har därmed inte gjorts. Behovet av en reviderad torghandelsstadga kvarstår oförändrat och är föranlett av de faktiska förhållanden som råder i samband med torghandel. I avsaknad av torgstadga söks tillstånd löpande hos polismyndighet för att nyttja aktuella områden. Inför nämnden för Tekniks beslut 2012-09-17 diskuterades förslaget med berörda förvaltningar, Innerstadsbolaget och Torg och Marknadshandlarnas ekonomiska riksförening (Tomer). Parterna var överens om de föreslagna förändringarna. Jämfört med 1997 års stadga föreslås följande förändringar: Lindens torg hålls öppet för torghandel måndag till lördag. Kungsbacka torg hålls öppet för torghandel tisdagar och fredagar. Marknaden tar i anspråk hela Lindens torg, Södra Torggatan och hela Kungsbacka torg. På Kungsbacka torg är det inte tillåtet att ställa upp fordon eller släpvagnar. Malin Rothlin Teknik malin.rothlin@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Matavfall ska sorteras och lämnas i särskilda kärl. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-11-27 Bilaga 1, Förslag till lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun Bilaga 2, Ursprungligt förslag 2012-02-22, rev. 2013-02-18 Bilaga 3, Protokollsutdrag 136 2013-05-21 Beslutet skickas till TE administration Kommunstyrelsens förvaltning Malin Rothlin Jurist

Datum 2016-02-24 Diarienummer TE/2015:1033 Torghandelsstadga Reviderad 2016-02-24 Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1193:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde 1 Utöver vad som föreskrivs i bestämmelser om allmän ordning och säkerhet för offentlig plats i 3 kap. ordningslagen (1193:1617) och i kommunens lokala ordningsföreskrifter gäller nedanstående för offentliga platser i kommunen som upplåtits som allmänna försäljningsplatser för torghandel. 2 Föreskrifterna är tillämpliga på i kartbilaga A markerade offentliga platser: område A: Kungsbacka torg, exklusive körytor, parkeringar och uteserveringar, område B: Lindens torg, exklusive gång- och cykelvägar och parkeringar, område C: Lindens torg inklusive parkeringar, Södra Torggatan mellan Östergatan och Kyrkogatan samt Kungsbacka torg inklusive Storgatan och Kyrkogatan men exklusive Södra Torggatan. Definition 3 Torgvakt är en tjänsteman vid förvaltningen för Teknik i Kungsbacka kommun som utsetts att ansvara för administration av torghandeln. Teknik teknik@kungsbacka.se / Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

2 (4) KUNGSBACKA KOMMUN Tider och platser för försäljning 4 -Torghandel får ske inom område A alla helgfria tisdagar och fredagar klockan 08.00 18.00 (torgdag), område B alla helgfria dagar utom första helgfria torsdagen i varje månad klockan 08.00 18.00 (torgdag), samt område C, första helgfria torsdagen i varje månad klockan 08.00 15.00 (marknadsdag). -Varor och redskap ska vara bortförda senast två timmar efter försäljningstidens slut. Försäljning får pågå under nedpackning av varor och redskap. - På begäran av polismyndighet eller annan myndighet eller om särskilda skäl föreligger får kommunstyrelsen besluta att försäljning i särskilt fall ska ske vid andra tider än ovan angivna eller helt ställas in. Fasta och tillfälliga försäljningsplatser 5 Inom försäljningsområdet finns fasta och tillfälliga platser. En fast försäljningsplats upplåts för ett kalenderår i sänder. En tillfällig försäljningsplats upplåts endast för viss dag och anvisas av torgvakten. Fördelning av försäljningsplatser 6 Vid fördelning av försäljningsplatser gäller följande. - Tillfälliga försäljningsplatser tilldelas försäljarna av torgvakten i den ordning som de kommer till försäljningsplatsen. Vid marknadsdagar sker tilldelningen i den ordning som försäljarna kommer till därtill anvisad utlämningsplats. Fler än en försäljningsplats får tilldelas samma försäljare när det kan ske med hänsyn till tillgång på platser. - Har innehavaren av fast försäljningsplats inte tagit platsen i anspråk senast en halvtimma före försäljningstidens början eller meddelat torgvakten att platsen kommer att utnyttjas senare under dagen, äger torgvakten rätt att upplåta platsen som tillfällig försäljningsplats. Överlåtelse av försäljningsplatser 7 Innehavarens rätt att använda försäljningsplatsen får inte överlåtas på någon annan. Upplysningsskyldighet

3 (4) KUNGSBACKA KOMMUN 8 En innehavare av försäljningsplats ska genom en väl synlig skylt eller på något annat sätt upplysa om innehavarens namn, postadress och telefonnummer. Förbud att försälja vissa varor 9 Sprängmedel, skjutvapen och pyrotekniska varor samt pornografiska varor eller övrigt varusortiment som kan väcka anstöt får inte säljas eller annonseras inom torg- och marknadsplatserna. Placering av varor, redskap och fordon 10 Varor och redskap får inte placeras på de gångar som är avsedda för trafik utmed eller mellan försäljningsplatser. Från en timma efter försäljningstidens början till en halvtimma före försäljningstidens slut får fordon inte framföras inom torg/marknadsområdet. På Kungsbacka torg är det inte tillåtet ställa upp fordon eller släpvagn. Torgvakt får efter särskild ansökan och prövning medge tillstånd för uppställning av matbilar (food trucks). Inom övriga delar av torg/marknadsområdet krävs tillstånd från torgvakt för att ställa upp fordon eller släpvagn. Renhållning 11 En innehavare av försäljningsplats är skyldig att efter försäljningstidens slut samla ihop och själv föra bort avfall och annat skräp till anvisad plats. Matavfall ska sorteras och lämnas i särskilda kärl. Innehavaren ska se till att försäljningsplatsen hålls ren och snygg. Avgift 12 För användande av torgplats har Kungsbacka kommun rätt att ta ut avgift enligt den taxa som beslutas av kommunfullmäktige.

4 (4) KUNGSBACKA KOMMUN I anslutning till föreskrifterna lämnas följande information. Överträdelse av föreskrift Av 3 kap. 22 andra stycket ordningslagen (1193:1617) framgår att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter som kommunen meddelat för att upprätthålla den allmänna ordningen på allmän plats döms till penningböter. I ordningslagen finns också bestämmelser om föreläggande och förverkande. Försäljning av livsmedel Av artikel 6 Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien samt 7 och 10 livsmedelslagen (SFS 2006:804) framgår att livsmedel får handhas eller släppas ut på marknaden endast i anläggningar som registrerats hos kontrollmyndighet. Av 11 och 12 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien framgår att livsmedelsföretagaren skriftligen ska anmäla sina anläggningar till kontrollmyndigheten så att dessa kan registreras. Mobila anläggningar ska uppfylla kraven i Europaparlamentets och Rådets förordning 852/2004, bilaga II, kapitel III.

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-05-11 Diarienummer KS/2016:315 Utökat stöd Ung Företagsamhet Halland Förslag till beslut Kommunstyrelsen beviljar ny finansieringsperiod för Ung företagsamhet, Halland med 196 775 kr per år för läsåren 2016/2017, 2017/2018 och 2018/2019. Sammanfattning Ung Företagsamhet är en ideell och obunden utbildningsorganisation med syftet att tillsammans med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbildningssystemet. Ung företagsamhet bidrar till att barn och ungdomar får möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Ung Företagsamhet har tre läromedel för grundskolan och processutbildningen UF-företagande på gymnasiet. Praktisk övning i entreprenörskap har många goda effekter. Det leder till att fler senare i livet startar företag, ökar kvalitén på de startade företagen och bidrar till att fler kvinnor startar företag tidigare än genomsnittet. De som drivit UF-företag får en starkare etablering på arbetsmarknaden, färre arbetslöshetsdagar, högre inkomst och oftare chefspositioner. I Kungsbacka har antalet UF gått ner något under de senaste åren och 15/16 var det 213 ungdomar som drev UF- Företag och gav ett genomslag på 22 procent. Snittet i Halland ligger på 30 procent av de möjliga elever som skulle ha kunnat driva UF-företag. Under året har insatser både från UF och från Kungsbacka kommun gjorts för att öka antalet elever som ska erbjudas att driva UF-företag. Framöver kommer också fortsatta insatser att göras på grundskolan. För den kommande finansieringsperioden söker UF, Halland ett utökat stöd med 1 krona per invånare. Det totala stödet för den nya perioden blir 2.50 kr per invånare och år beräknat på invånarantal oktober 2015. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-05-11 (Ung Företagsamhet) Ansökan för verksamhetsår 2016/2017-2018/2019, 2016-05-10 (Ung Företagsamhet) Utökat stöd Ung Företagsamhet Halland, 2016-05-03 Beslutet skickas till Kommunstyrelsens förvaltning Elinor Filipsson 0300-83 44 89 elinor.filipsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Ung Företagsamhet Halland Region Halland, Näringsliv Elinor Filipsson Näringslivschef

Ung Företagsamhet i Hallands län Ansökan för verksamhetsår 2016/2017-2018/2019 Läsår Total årsbudget Finansiering Kungsbacka kommun Kungsbacka kommuns andel av total årsbudget 2016/2017 3 749 900 196 775 5,30% 2017/2018 3 749 900 196 775 5,30% 2018/2019 3 749 900 196 775 5,30% Summa 3 år 11 249 700 590 325 5,30% Sökande och initiativtagare: Ung Företagsamhet i Hallands län Box 881, 301 18 Halmstad Org. Nr: 849201-7960 Bg: 5873 4047 www.ungforetagsamhet.se/halland Kontaktperson: Ida Thorén, regionchef

Underlag till uppdrag 2016/2017, 2017/2018 & 2018/2019 Ung Företagsamhet är en ideell och obunden utbildningsorganisation med syftet att tillsammans med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbildningssystemet. Vi ger barn och ungdomar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Ung Företagsamhet har tre läromedel för grundskolan Vårt samhälle, Se möjligheterna och Min framtid och ekonomi och processutbildningen UF-företagande på gymnasiet. Dessutom finns ett Alumni-nätverk bestående av före detta UF-företagare. Vårt erbjudande till lärare och skolledare innefattar fortbildning, bedömningsstöd, seminarier, möjligheter till stipendium, utbildningsmaterial, inspiration för lärare och elever m.m. Vår vision är att vi ska vara bäst i Sverige på att ge unga en tro på sin egen företagsamhet. Intresset bland unga och bland lärare att ta del av våra utbildningar och workshops ökar i takt med de (relativt) nya kurs- och läroplanerna, med betoning på entreprenöriella kompetenser, implementeras i skolverksamheten och beprövade metoder och verktyg efterfrågas. Med våra läromedel kombineras teori och praktik på ett inspirerande och roligt sätt och våra unga får kontakt med arbetslivet och företagande. Vår processutbildning UF-företagande utvecklar och uppmuntrar ungdomars initiativförmåga, ansvarsförmåga och samarbetsförmåga. Vi ger unga människor bättre förutsättning för framtiden. De får även erfarenheter med sig som inspirerar till att ta steget till eget, vilket i det långa loppet kan bidra till kunskapsspridning, företagsamhet och tillväxt i Halland. Vilket går hand i hand med Region Hallands Tillväxtstrategi. Ökade resurser krävs för att nå fler I Region Hallans tillväxtstrategi lyfts entreprenörskap fram som ett prioriterat område, både då det gäller att underlätta ungas väg in i arbetslivet och se entreprenörskap och företagande som en möjligväg till sin egen försörjning. Ung Företagsamhets resultat visar att det är just så vi kan bidra. Idag har vi knappa resurser och vänder på varje krona i verksamheten. Vi når inte alla vi vill med vårt erbjudanade för gymnasiet och har fram tills idag i stort sett endast kunnat arbeta med grundskolan i en kommun där vi fått lokalt stöd från en stiftelse. Låt en etablerad och ambitiös aktör göra delar av jobbet* Ung Företagsamhet Halland har goda relationer med skolor, lärare och skolledare och vi har ett starkt stöd från näringslivet i det arbete vi gör. Vi vet att vårt arbete är uppskattat och viktigt och vi vill förstätta vara organistationen som gör skillnad för våra våra unga.

Forskning ger stöd åt UF-företagande Övning ger färdighet I februari 2011 kom rapporten En långtidsuppföljning av UF-företagares entreprenöriella karriärer i Sverige 1990-2007. Rapporten är en utvärdering av långtidseffekterna av praktisk övning i entreprenörskap i unga år. Författaren Karl Wennberg, doktor vid Handelshögskolan i Stockholm, har genomfört rapporten genom att samköra Ung Företagsamhets anonyma register med Statistiska Centralbyråns register om personers arbetsmarknadsaktiviteter och företagande. Underlaget till rapporten utgörs av en databas innehållande samtliga 166 606 personer som drivit ett UFföretag någon gång under sin gymnasietid 1980-2007, samt samtliga företag drivna av dessa personer under perioden 1990-2007. Sammantaget ger dessa jämförande analyser starkt stöd för slutsatsen att UF-företagande och gymnasie- och högskolenivå ökar graden av företagande och kvaliteten på de företag som startas. Alla vinner på övning Specifikt starka verkar lär effekterna av att prova på företagande inom Ung Företagsamhet vara för kvinnor. Jämförelserna visar att det är 20 procent större sannolikhet att före detta UF-företagare startar företag under den tidiga delen av sin karriär jämfört med befolkningen i övrigt. Skillnaderna är än större vad gäller de mer ambitiösa formerna av företagsstarter de som sker i aktiebolagsform. När det gäller att starta företag som aktiebolag är sannolikheten 60 procent större för manliga före detta UF-företagare respektive 80 procent för kvinnliga jämfört med män respektive kvinnor utan UF-bakgrund. Rapporten visar även att företag som startas av före detta UF-företagare är starkare och mer livaktiga än företag som startas av personer utan UF-bakgrund. Företag startade som aktiebolag av före detta UF-företagare omsätter i genomsnitt 20 procent mer än jämförbara företag startade av kontrollgruppen. Effekter av utbildning i entreprenörskap En ny rapport kallad Effekter av utbildning i entreprenörskap publicerades i januari 2013 av Ratio Näringslivets forskningsinstitut. Detta är en långtidsstudie av fd UFelevers arbetsmarknadspotential och företagande av Karl Wennberg tillsammans med doktorand Niklas Elert. Rapportförfattarna kopplar samman databaser med individspecifik information till databaser med information om de företag som dessa individer driver eller är anställda i. Rapporten visar på vad UFs entreprenörskapsutbildning gör med eleverna och vad som händer i ett långsiktigt perspektiv med dessa individer. De som drivit UF-företag under gymnasiet har senare i livet: Starkare etablering på arbetsmarknaden, 12 procent lägre sannolikhet att vara svagt etablerade. Färre arbetslöshetsdagar, drygt 20procent lägre sannolikhet att vara arbetslös än kontrollgruppen. Högre inkomst, i snitt 35 700 kr eller drygt 12procent mer i årsinkomst jämfört med kontrollgruppen. Det rör sig med andra ord om en skillnad på mer än en genomsnittlig månadslön. Oftare chefspositioner, 44 procent högre sannolikhet att bli chefer än kontrollgruppen. Detta stöder resultaten från Rosenthal Huber m.fl (2012) att entreprenörskapsprogram och liknande utbildningar i tidig ålder har en positiv påverkan på icke-kognitiva kunskaper, som envishet, kreativitet och framförhållning.

UF-företagande ökar sannolikheten att bli nyföretagare och inkomsten i dessa företag är högre än kontrollgruppen. Dessutom både påbörjar och avslutar de högre studier i större utsträckning än kontrollgruppen. Rapporterna i sin helhet finns att läsa på www.ungforetagsamhet.se Rekordår i Halland I Hallands län drev 33 procent av en årskull UF-företag läsåret 2014-2015. Detta innebar en ökning jämfört med tidigare läsår, och ett all time high. Vi placerade oss på en delad tredjeplats i riket. Vi vet att ännu fler skulle välja UFföretagande om processutbildningen tydligt erbjöds på skolan inom ramen för programmet. Vi ser stora utmaningar inför de kommande läsåren med att upprätthålla kvalitén på utbildningen samtidigt som vi jobbar vidare mot vårt mål på att alla elever på gymnasiet någon gång under sin skoltid ska driva ett UF-företag. Entreprenörskap betonas i skolans styrdokument men lärare och skolledningar vi träffat upplever fortsatt svårigheter med implementeringen. Vi möter nya målgrupper av elever och lärare på de program där UF-företagande är ett nytt arbetssätt, dessa behöver mer stöttning i sitt arbete vilket kräver stora personella resurser för oss.

1200 1000 800 653 784 822 1020 1126 1021 600 400 200 189 299 Antal UF-elever i Halland 0

UF-företagande på gymnasiet Halland 2015/2016-1021 UF-företagare - 339 UF-företag - 46 % kvinnliga elever - 54 % manliga elever - 159 UF-lärare - 22 UF-skolor - 30 % av en årskull driver UF-företag Kungsbacka Kungsbacka per skola UF-elever 13/14 Genomslag 13/14 UF-elever 14/15 Genomslag 14/15 UF-elever 15/16 Genomslag 15/16 Aranäsgymnasiet 84 22% 67 18% 60 16% Elof Lindälvs gymnasium Drottning Blankas gymnasieskola Praktiska, Kungsbacka 118 29% 129 31% 120 29% 37 84% 8 20% 9 22% 16 47% 0 0 1 4% Ljud- och bildskolan 0 0% 7 15% 23 51% Sveriges Ridgymnasium Beda Hallbergs gymnasieskola 0 0% 0 0 0 0% 0 0% 0 0 0 0% Totalt: 213 22% *Genomslaget i % är beräknat på siffror från skolverket 2014/2015. Siffrorna kan komma att revideras i mars då 2015/2016 siffror från skolverket släpps. Organisationen För att nå varaktig framgång måste verksamheten ha en stabil ekonomi. Eget kapital skall vara minst en halv årsbudget och max en hel årsbudget. Ung Företagsamhet ska vara en attraktiv arbetsplats där medarbetare är engagerade, kreativa, drivande och goda förebilder. För att nå våra mål krävs dessutom att samarbetet mellan styrelsen och medarbetare sker professionellt, engagerat och med en tydlig rollfördelning. Grundskola Genom Ung Företagsamhet utvecklar eleverna sina entreprenöriella förmågor redan i tidig ålder. Genom kreativitet och nyfikenhet lär de sig lösa problem och förverkliga sina idéer. Eftersom grundskolan är tre gånger så stor vad gäller antalet elever,

jämfört med gymnasiet, är vårt arbetssätt annorlunda på grundskolan. Här erbjuder vi lärare läromedel, tilläggsövningar och workshops som är anpassade till läroplanen. Gymnasiet Vårt processutbilding UF-företagande ger ungdomar i åldern 16-20 år, möjligheten att driva ett eget företag i utbildningssyfte under ett läsår som en del av sina gymnasiestudier. Vi vill att alla ungdomar i Halland ska erbjudas att driva ett UFföretag någon gång under sin gymnasietid. Vi har ett naturligt elevfokus i allt vi gör på gymnasiet men vår huvudmålgrupp för att nå eleverna är deras lärare. Prioriteringar och framtid De stora studieförberedande programmen (SP och NV) är några de program där vi har lägst genomslag. I samarbete med skolledning och näringslivsrepresentanter kommer vi fortsätta att jobba med rekrytering av lärare och en utökad elevkontakt på just dessa program. Vi kommer även lägga stort fokus under kommande läsår på att få igång UFföretagandet på Yrkesförberedande program och på Estet. Vi önskar att alla gymnasieskolor i länet och samtliga program på dessa erbjuder eleverna en reell möjlighet att välja att driva ett UF-företag någon gång under sin gymnasietid. Att nå ut med vårt erbjudande till helt nya målgrupper på IM (introduktionsprogrammet) är också något vi kommer att jobba för. Detta kräver stark förankring hos berörd skolledning och ett intresse och engagemang hos lärarna. Vi har sökt externa projektmedel för en extra satsning utöver vår ordinarieverksamhet för att snabbt komma igång där. Utmaningar framåt för Ung Företagsamhet Halland är: - Skapa och upprätthålla en stabil finansiering för att fortsätta utveckla verksamheten på grundskola och gymnasiet med bibehållen kvalité. - Behålla engagemanget och deltagandet på nya program, vilket är ett mer personalintensivt arbete än vad vi vanligtvis bedriver. - Nå ut med våra grundskoleläromedel och workshops i hela Halland. - Öka upp den privata finansiering och engagera fler från näringslivet. Målbild 2020/2021 Grundskola Föra att mäta om vi gör ett bra jobb, kommer vi ta fram ett NKI hos de lärare som arbetat med våra läromedel på grundskolan. Vi vill även att fler lärare ska använda våra läromedel i sin undervisning och i Halland vill vi öka med genomsnitt 5 procent per år till läsåret 2020/2021. Gymnasiet Vi vill att antalet elever som driver ett UF-företag på gymnasiet ökar med genomsnitt 10 procent per läsår till läsåret 2020/2021.

Vi kommer även mäta NKI hos våra lärare på gymnasiet, och utifrån en nollmätning läsår 15/16, stäva efter att öka kundnöjdheten med 10 procent varje år. Vi till att det totala antalet ungdomar som uppnår intygsnivå i Ung Företagsamhets utbildning UF-företagande (dvs genomför fem bas delar och tre tilläggsdelar) ska vara minst 90 procent 2020/2021. Alumni Ung Företagsmhets arbete med UF-alumni syftar till att Halland och Sverige ska få fler företagare och företagsanna människor. UF-alumni samlar före detta UFföretagare till ett nätverk som stimulerar till fortsatt företagande och företagsamhet och alla före detta UF-företagare är välkomna. En ungdomsrepresenant från vårt alumninätverk sitter även med som ledamot i vår Halländska styrelse. Resultatuppföljning - Utifrån den vår nya, långsiktiga målbild sätts delmål för varje läsår. Målbilden följs upp halvårsvis i samband med styrelsemöten. - Varje hösttermin arrangerar Ung Företagsamhet Halland ett uppföljningsmöte med representanter från Region Halland samt kommunerna i Halland för att redovisa föregående års utfall och kommande års målsättningar. Första uppföljningsmötet hålls november 2016. Genom att träffas för en rapportering/avstämning möjliggörs en naturlig dialog. Slutrapportering sker under höstterminen 2019. - Under året har Ung Företagsamhet en kontinuerlig dialog med Region Halland samt varje kommun. Ett exempel är de nyhetsbrev som skickas ut under året för att informera om verksamhetens utveckling. -Ung Företagsamhet upprättar även ett kalendarium över aktiviteter som händer i Halland. Nya prioriterade områden, ny finansieringsmodell Ung Företagsamhet Halland finansieras idag av stöd via Ung Företagsamhets Nationella Kansli, Hallands kommuner, Region Halland och samarbetspartners från näringslivet. Vi har en finansieringsmetod som bygger på en balans mellan privat och offentlig finansiering. UF Halland är ofta en förebild för andra UF-regioner i Sverige när det gäller finansiering, styrelsearbete och måluppfyllelse. Vår verksamhet bygger på samverkan mellan skola och näringsliv. Vi har idag ett 40 tal privata finansiärer. Näringslivets verksamhetsstöd bidrar till ökat engagemang i skolan genom vårt samarbete. Genom att de exempelvis är rådgivare till UF-företagen, deltar på UF-aktiviteter på skolor samt är delaktiga på mässan. På grundskolan öppnas det upp för ännu fler möten med näringslivet genom våra läromedel och nätverket. Vi samverkar med flera olika aktörer i Halland (NyföretagarCentrum, Almi, Coompanion, näringslivskontoren, Made by Halmstad, Made by Kungsbacka, Teknikcollege och KomTek mfl.) En effekt av samverkan är bland annat att bryggan mellan skolan och arbetslivet stärks och modet och viljan att starta företag ökar. Vi har efter ett lyckat pilotprojekt i Varbergs kommun arbetat fram en välfungerande och effektiv metod att arbeta med våra läromedel på grundskolan. Med ökade resurser kommer vi att kunna nå ut till hela Halland och skapa en röd entreprenöriell tråd från gundskola till gymnasiet. För att kunna växa och komma igång med UF-företagande på fler program och inom ramen för programmet krävs ökade resurser.

Vi ansöker om ett utökat stöd i form att verksamhets stöd som baseras på modellen 2,50 kr/kommun invånare per år i tre. Region Halland bidrar med 2,50 kr/ invånare i regionen per år i tre. Det är en ökning med 1 kr/kommuninvånare jämfört med tidigare verksamhetsstöd från de Halländska kommunerna och Region Halland fg år. Fg period 1,50 kr/inv Ökning 1 kr 2,5 kr/inv Kungsbacka 115 179 kr 81 596 196 775 kr Varberg 88 779 kr 62 863 151 642 kr Falkenberg 62 135 kr 44 750 106 885 kr Halmstad 139 847 kr 100 395 240 242 kr Laholm 35 187 kr 24 574 59 760 kr Hylte 15 048 11 144 26 192 kr Totalt kommuner 456 175 kr 325 322 781 496 kr Region Halland 456 175 kr 325 322 781 496 kr Totalt 912 350 kr 650 644 1 562 992 kr

Budget 2016-2017 Offentlig finansiering Kungsbacka kommun 196 775 Varberg kommun 151 642 Falkenberg kommun 106 885 Halmstad kommun 240 242 Laholm kommun 59 760 Hylte kommun 26 192 Region Halland 781 496 Nationellt stöd 325 000 Summa offentlig finansiering 1 887 992 Privat finansiering Partners näringslivet 760 000 Stiftelser & Fonder 500 000 Summa privat finansiering 1 260 000 Övriga intäkter 598 000 Totala intäkter 3 745 992 Kostnader Rörelsens kostnader 1 246 500 Personalkostnader 2 503 400 Totala kostnader 3 749 900 Beräknat resultat - 3 908 Ida Thorén 2016-05-01 Regionchef Ung Företagsamhet Halland ida.thoren@ungforetagsamhet.se 0708-633 430

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-05-10 Diarienummer KS/2016:230 Kollektivtrafikplan Halland 2017 - yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner yttrande, daterat 2016-05-10, och översänder det till Hallandstrafiken. Sammanfattning Hallandstrafiken tar varje år fram en kollektivtrafikplan. Planen beskriver förändringar i kollektivtrafiken i Halland 2017 med utblick mot 2018-2019. Hallandstrafiken har översänt planen till kommunerna för yttrande. Antalet resor i kollektivtrafiken i Halland ökade 2015 med 3 procent jämfört med föregående år. Resandet från Åsa station har bidragit till resandeutvecklingen på Öresundståget. Dagligen reser cirka 430 personer från Åsa station, vilket är en ökning med cirka 50 personer från 2014. Från Kungsbacka station reser cirka 1 200 personer dagligen med Öresundståget varav 52 % reser söderut och 48 % norrut. Resandet på Kungsbackapendeln utgör 12 procent av det totala resandet i Halland och årligen görs 1,9 miljoner resor på pendeltåget av Kungsbackas invånare. Resandestatistiken på pendeltåget kommer från och med i år att mätas med ett automatiskt system med sensorer i dörrarna för att få tillförlitlig statistik på antal resande. I juni 2015 infördes ett nytt stadslinjenät i Kungsbacka. Resandet i den nya trafiken har utvecklats mycket positivt. Under 2015 ökade resandet med cirka 20 procent jämfört med föregående år. Sammanlagt gjordes 5,3 miljoner resor med kollektivtrafiken i Kungsbacka under 2015. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-05-10 Yttrande, 2016-05-10 Kommunstyrelsens förvaltning Catarina Nyberg /RedigerareTelefon/ catarina.nyberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till Hallandstrafiken Catarina Nyberg /Kollektivtrafikstrateg/

YTTRANDE Kommunstyrelsens förvaltning Datum 2016-05-10 Diarienummer KS/2016:230 Yttrande över Kollektivtrafikplan Halland 2017 Hallandstrafiken har över sänt Kollektivtrafikplan Halland 2017 och bett om kommunens yttrande över planen. Åsa station Den fina resandeutvecklingen från Åsa station och det nettotillskott av resenärer som Åsa station genererar är glädjande. Den aviserade nya turen från Varberg till Göteborg vid 7.30-tiden är ett måste om vi ska kunna behålla de resenärer som hittat tåget som ett bra alternativ för sina resor. Det är i dagsläget konstant stående passagerare både på avgången 7.05 och 8.05 från Åsa. Det är inte acceptabelt att behöva stå under hela resan till Göteborg, som tar cirka 30 minuter. Om vi inte ska tappa resenärer måste alla erbjudas en sittplats. Det är positivt att Hallandstrafiken samarbetat tillsammans med Västtrafik för att hitta möjliga lösningar på problemet och vi utgår från att Trafikverket godkänner förfrågan om att få trafikera redan från augusti. Klaraplan Vid tidtabellsskiftet 2015 drogs busstrafik till hållplatsen Klaraplan in stora delar av dagen och under sommartid. Det är oklart hur denna indragning gått till och kommunen har inte fått någon godtagbar förklaring till varför hållplatsen Klaraplan dragits in. Antalet invånare i Gottskär/Draget uppgår till närmare 1.200 personer. Dessutom är Gottskär en av Kungsbackas stora turistorter med många besökare sommartid. Kungsbacka anser att detta underlag motiverar ett turutbud på 30/60 minuters trafik, vilket vi framfört vid ett flertal tillfällen. Kungsbacka vill återigen påtala vikten av att trafiken till hållplatsen Klaraplan återställs till det tidigare utbudet och att det framöver måste finnas tydlighet och beslutsunderlag i ärenden som gäller indragningar. Samtrafik Blå Express/720 För ett par år sedan gjordes en trafikomläggning i nordvästra Kungsbacka. Blå Express fick två nya ändhållplatser, i Särö Centrum och Kullaviks hamn, och en KUB1000, v2.0, 2012-05-23 Kommunstyrelsens förvaltning Catarina Nyberg catarina.nyberg@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

lokal linje (720) startades för att förbinda Kungsbacka centrum med kommundelarna i nordost. Trafikupplägget bygger på att resenärerna söder om Särö centrum ska byta från linje 720 till Blå Express vid Särö centrum för resor till Göteborg. I dagsläget fungerar inte det bytet optimalt. Vid några tidpunkter är det upp till 20 minuters väntetid mellan bussarna. Vi önskar en översyn av tidtabellen för linje 720 så den är synkroniserad både med Blå Express vid Särö centrum och Kungsbackapendeln vid Kungsbacka station för att minimera väntetiden vid bytesresor. Utblick När det gäller busstrafiken i Kungsbacka innehåller planen inga förslag på ändringar eller utökningar. Hallandstrafiken aviserar också att planens utblicksår, 2018-2019, kommer innehålla stora satsningar på tågtrafik på de regionala inlandsbanorna. Detta tyder på att det även dessa år kommer vara begränsade möjligheter till att utöka utbudet av busstrafik. Kungsbacka är en växande kommun med upp emot 1000 nya invånare varje år. Det innebär att det måste finnas beredskap för utökning av fordon och turer för att kunna möta en större efterfrågan på grund av fler invånare. Ambitionen är också att fler ska åka kollektivtrafik och minska sitt bilresande, vilket också kan innebära att fler fordon behövs. Ombyggnad av väg 940 Forsbäck-E6:an Trafikverket har aviserat att ombyggnationen av två korsningspunkter på väg 940 mellan Forsbäck och E6:an kommer att utföras under 2017. Byggtiden uppskattas till 6-8 månader. Det är viktigt att det finns bra resalternativ till den egna bilen under ombyggnadstiden för att minska påfrestningarna. Det bör därför finnas beredskap för att fler väljer att åka buss under byggtiden. Trafikverket har initierat ett projekt om mobility management för att på olika sätt styra bilresandet under byggtiden mot andra transportslag och till andra tidpunkter på dagen. Detta kan innebära att nya kollektivtrafiklösningar kan komma att behövas. Nya Onsalavägens kollektivtrafik Arbetsplanen för den nya Onsalavägen är under antagande och Trafikverkets bedömning är att den nya Onsalavägen kan byggas under åren 2017-2019. Längs den nya Onsalavägen byggs fem nya hållplatser och den gamla Onsalavägen ska kommunen bygga om till ett kollektivtrafikstråk där kollektivtrafiken prioriteras. Kollektivtrafiken på den nya och gamla vägen ska komplettera varandra och det finns här en unik möjlighet att skapa en kollektivtrafik som drar nytta av två olika vägdragningar. Kungsbacka önskar att Hallandstrafiken utreder förutsättningar och underlag för att införa en direktbusslinje Onsala/Vallda-Göteborg som kan trafikera nya Onsalavägen och som kan bli ett komplement till linje 731 och pendeltåget. Vi vet att det i Onsala finns ett starkt önskemål om en direktbuss till Göteborg. Vi ser också att en direktbuss från Onsala/Vallda till Göteborg kan avlasta pendeltåget och lämna plats för nya resenärer på pendeltåget från andra delar av kommunen. Hallandstrafikens nya koncept med komfortbuss skulle passa utmärkt för direktbusstrafiken, då det blir restider som motiverar en hög bekvämlighet ombord. Kungsbacka önskar att Hallandstrafiken snarast tar initiativ till att utreda förutsättningarna för en ny direktbuss och att den finns med i er budgetplanering på ett par års sikt. KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Hans Forsberg Kommunstyrelsens ordförande

REMISSVERSION [Skriv text] 2016-03-24 Hallandstrafiken AB Kollektivtrafikplan 2016 Slutgiltig version 2015-06-09 2017

Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 Viktiga händelser under 2015... 6 Bakgrund... 7 Styrande dokument... 7 Målstyrning... 8 Mål för kollektivtrafiken... 9 Måluppföljning 2015... 9 Nulägesanalys... 10 Resandeutveckling... 10 Tågtrafik... 12 Öresundståg... 12 Kungsbackapendeln... 14 Västtågen på Viskadalsbanan... 15 Krösatågen på Halmstad-Nässjö järnväg... 15 Pågatåg... 16 Regionbusstrafik... 17 Stadsbusstrafik... 18 Halmstad... 18 Falkenberg, Varberg och Kungsbacka... 19 Nöjdkundindex och marknadsandel... 21 Miljö... 22 Infrastruktur... 23 Laholms kommun... 23 Halmstads kommun... 23 Falkenbergs kommun... 24 Hylte kommun... 24 Varbergs kommun... 24 1

Kungsbacka kommun... 25 Planerade och genomförda aktiviteter... 26 Trafikutveckling... 26 Kommande upphandling... 27 Kommunikation och marknad... 27 Öresundståg... 27 Testresenärer... 27 Företagsförsäljning... 27 Kampanj sommarkortet... 28 Ny informationsenhet... 28 Period 20/60... 28 Nytt linjenät i Varberg... 28 Marknadsföring 2016... 28 Trafikförändringar 2017... 30 Tågtrafik... 31 Objekt 1: Utökad trafik Öresundståg... 31 Objekt 2: Insatståg Varberg-Göteborg... 31 Regionbusstrafik... 32 Objekt 3: Nytt linjeupplägg Halmstad Simlångsdalen Ljungby (Växjö)... 32 Objekt 4: Öppna skolskjutsturer... 33 Objekt 5: Ökad trafik till asylboende... 33 Objekt 6: Smärrepott kollektivtrafikstråk... 33 Stadsbusstrafik... 34 Objekt 7: Justerat linjenät Halmstad... 34 Infrastruktur... 34 Priser... 35 Utblick 2018-2019... 36 Tågtrafik... 36 Regionbusstrafik... 36 2

Stadsbusstrafik... 37 Infrastruktur... 37 Ekonomi... 38 Ekonomi 2017-2019... 38 Samhällsnytta... 38 Särskild kollektivtrafik... 40 Skolskjuts... 40 Anropsstyrd trafik... 41 Färdtjänst... 41 Sjukresor... 41 Allmän anropsstyrd trafik... 42 Verksamheten... 42 Bilagor... 44 Bilaga 1: Regionbusslinjer i Halland 2016... 44 Bilaga 2: Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland 2015... 45 Bilaga 3: Ekonomi 2017... 48 Bilaga 4: Infrastruktur... 49 3

Förord Hallandstrafiken bästa resvalet Kollektivtrafikplan 2017 redovisar måluppfyllnad för kollektivtrafiken samt förslag på hur trafiken ska förändras under period 2017-2019. Halland växer så det knakar! Under 2015 ökade befolkningen med 4119 personer, omräknat motsvarar det två fullsatta bussar i veckan med nya hallänningar. Förklaringen till detta är att Halland är en region som befinner sig mitt i en stark tillväxtregion med Göteborg i norr och Skåne i söder. Halland erbjuder dessutom attraktiva mötesplatser, boende- och livsmiljöer. En annan del av förklaringen är också att många människor från utlandet har kommit till Sverige i flykt från krig och konflikter. Oavsett ställer en ökad befolkning större krav på en fungerande kollektivtrafik. Samhällsutvecklingen går mot att fler människor reser längre från boende till arbete och utbildning. Företag letar längre bort efter rätt kompetens. En väl utbyggd och snabb kollektivtrafik bidrar till att de geografiska avstånden krymper vilket binder samman de halländska kommunerna och Halland med grannregionerna. Ett bevis på kollektivtrafikens betydelse för Hallands tillväxt är att fler väljer att resa med oss. Under 2015 ökade resandet med 3 procent jämfört föregående år, hela 16,9 miljoner resor gjordes med Hallandstrafiken under året. I december öppnade Hallandsåtunneln vilket skapar bättre förutsättningar för pendling mellan södra Halland och norra Skåne genom sänkt restid och ökad kapacitet. Samtidigt förlängdes Pågatågen från Helsingborg upp till Halmstad vilket skapar halvtimmestrafik i rusningstid. Tunneln är ett viktigt steg i att sudda ut den mentala barriär som historiskt sett funnits mellan Halland och Skåne. Att exempelvis bo i Halmstad och arbeta i Helsingborg är nu fullt möjligt genom en restid under timmen. Under 2015 har Varberg och Kungsbacka fått nya stadsbusslinjenät. Linjenäten består av huvud- och övriga linjer där huvudlinjerna har rak och snabb körväg med ett tätt turutbud samt koppling mot tåg. Resandeutvecklingen ser mycket positiv ut, vid jämförelse av resandet i januari 2016 mot föregående år ökade Varberg med 30 procent och Kungsbacka med 41 procent. Hallandstrafiken har under 2015 påbörjat satsning med så kallade komfortbussar. En busstyp med högre standard med tillhörande mervärden i form av internet ombord, toalett samt högre åkkomfort. Kunderna har återkopplat med positiv respons främst av anledning att tiden på bussen kan nyttjas till arbete, vila eller socialt umgänge. Test kommer att utökas under 2016 med avsikt att faktabaserat utvärdera fordonstyp inför kommande upphandling av busstrafiken i länet. Hallandstrafiken ser fram emot en spännande framtid med ett växande Halland där fler hallänningar upptäcker fördelarna med att resa tillsammans Daniel Modiggård, planeringschef 4

Sammanfattning Kollektivtrafikplan 2017 är den femte i sitt slag som arbetats fram av Hallandstrafiken på uppdrag av den Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Halland. Planen beskriver förslag på trafikförändringar för det kommande året, d.v.s. 2017 med utblick mot 2018-2019 där en mer övergripande beskrivning ges. Även övriga aktiviteter inom bland annat kommunikation och marknad beskrivs närmare. Kollektivtrafiken är ett verktyg för att uppnå Region Hallands mål och visioner som finns fastställda i den Regionala utvecklingsstrategin och Tillväxtstrategin. Utifrån detta finns ett Regionalt Trafikförsörjningsprogram framtaget där bland annat trafikeringsprinciper finns beskrivna. Det övergripande målet för Hallandstrafikens verksamhet är att: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Utifrån det övergripande målet finns tre delmål formulerade som årligen görs uppföljning på i Kollektivtrafikplanen. Målen för 2016 är följande: Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent. Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 procent och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 procent. Antalet resor ökade med 3 procent under 2015 jämfört med föregående år vilket innebär att målet på 5 procent i resandeökning inte nåddes. Totalt genomfördes 16,9 miljoner resor med Hallandstrafiken. Flest antal resor skedde med regionbusstrafiken och stadsbusstrafiken, följt av Öresundståg. Andelen nöjda kunder var 68 procent och andelen nöjda invånare var 52 procent. Detta innebär att målen för 2015 angående nöjdhet inte uppnåddes. Hallandstrafikens marknadsandel var 13 procent, vilket innebär att målet på 14 procent inte nåddes. Föreslagna trafikförändringar i Kollektivtrafikplanen utgår från fastslagna principer i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Huvudprincipen är att kollektivtrafiken ska byggas ut där potentialen för ökat resande är störst. Trafikförändringarna innebär en kostnadsutökning med 9,2 miljoner kronor. 5

Viktiga händelser under 2015 Nytt stadsbusslinjenät i Kungsbacka från juni mycket positiv resandeutveckling som fortsatt håller i sig. Från juli började en komfortbuss utrustad med bland annat WiFi och toalett att trafikera snabbturerna på linje 400 mellan Halmstad och Hyltebruk bussen har från första dag varit mycket uppskattad av Hallandstrafikens resenärer. Komfortbussar har även införts på linje 777 mellan Åsa och Varberg. I juli sänktes ålder för seniorkort i Halmstads kommun från 75 till 70 år gratis resande för personer över 70 år mitt på dagen under vardag och hela dagen under helg. Ny avdelning från hösten 2015, den så kallade informationsenheten, vars syfte är att ge bättre trafikinformation till Hallandstrafikens resenärer. Period 20/60 testas under hösten i Halmstads kommun. Ett bra val för resenärer som inte reser varje dag. Planeras att införas övriga kommuner under 2016. Hallandsåstunneln invigs i december 2015 Pågatåg från Helsingborg börjar trafikera till Halmstad via Båstad och Laholm med totalt 7 dubbelturer på vardagar i pendlingsläge vilket innebär halvtimmestrafik söderut mellan Halmstad och Helsingborg. Nytt stadsbusslinjenät i Varberg i december resandet ökar, +30% i januari jämfört föregående år. I slutet av december nås 500 000 resor/årligen i Falkenbergs stadsbusstrafik. 6

Bakgrund Från den 1 januari 2012 trädde nuvarande kollektivtrafiklag i kraft. Lagen innebär att de tidigare trafikhuvudmännen ersattes av Regionala Kollektivtrafikmyndigheter. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna har det strategiska ansvaret för kollektivtrafiken och är ålagda att upprätthålla ett Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Vidare beslutar den regionala kollektivtrafikmyndigheten om allmän trafikplikt, d.v.s. vilken trafik som ska upphandlas. Lagen innebär också att det är fritt för trafikföretag att etablera kommersiell trafik var som helst i landet. För Hallands del innebar den nya lagstiftningen att en Regional Kollektivtrafikmyndighet (RKM) bildades hos Region Halland. Dessutom förändrades Hallandstrafikens ägarstuktur i juli 2011 då Region Halland blev ensam ägare till Hallandstrafiken AB. Hallandstrafiken som bolag står för detaljplaneringen och det operativa arbetet med kollektivtrafiken i Hallands län utifrån de riktlinjer som finns angivna i det regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikplan 2017 är den femte i sitt slag och upprättas årligen av Hallandstrafiken. Planen beskriver planerade trafikförändringar inom den allmänna kollektivtrafiken för det kommande trafikåret med utblick nästkommande två år. Styrande dokument Det högst styrande dokumentet för det regionala utvecklingsarbetet i Halland är den Regionala Utvecklingsstrategin 2005-2020 med visionen Halland bästa livsplatsen. Visionen innebär att Halland ska vara den bästa platsen att bo, leva och vara verksam inom. Under 2014 antogs Tillväxtstrategin som bygger på den Regionala Utvecklingsstrategin med inriktning på de tillväxtskapande faktorerna. Målet för Tillväxtstrategin är att Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014. För att Halland ska uppnå målet krävs det att fler människor väljer att flytta till och bosätta sig i Halland. Hallänningarna ska ha ett högt deltagande på arbetsmarknaden och det ska finnas goda förutsättningar att etablera och utveckla företag. Hallands ekonomiska tillväxt ska vara hållbar med hänsyn till sociala och miljömässiga faktorer. Utifrån den Regionala Utvecklingsstrategin och Tillväxtstrategin fattar regionfullmäktige varje år beslut om de ekonomiska ramarna för Region Hallands verksamhet i dokumentet Mål och budget. Föreslagna trafikförändringar som redovisas i Kollektivtrafikplanen är framtagna med grund i den ekonomiska ram som sätts i Mål och budget. 2012 antogs det första Regionala Trafikförsörjningsprogrammet i Halland, Regionalt Trafikförsörjningsprogram kollektivtrafik för en hållbar utveckling. Trafikförsörjningsprogrammet ska bidra till visionen Halland bästa livsplatsen som återfinns i den regionala utvecklingsstrategin. I Trafikförsörjningsprogrammet finns fastställda mål och trafikeringsprinciper och det är utifrån dessa Hallandstrafiken planerar kollektivtrafiken i länet. Ett reviderat Regionalt Trafikförsörjningsprogram för perioden 2016-2019 med utblick mot 2035 antas av regionfullmäktige i april 2016. Bild 1: Kollektivtrafikplan i ett sammahang 7

Målstyrning Hallandstrafiken utvecklar sin verksamhet utifrån de mål och strategier som framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafiken mäter kontinuerligt utfall av valda områden jämfört med fastställda mål. I de fall nyckeltal utvecklas negativt ställer det krav på analys följt av justerande åtgärder. Arbetet med målstyrning och viljan att ständigt förbättra verksamheten är en viktig del när Hallandstrafiken tillsammans med anlitade operatörer följer upp och utvärderar den dagliga leveransen. Bild 2: Hallandstrafikens processkarta Huvudprocesserna i den kontinuerliga verksamhetsutvecklingen illustreras med hjälp av bilden ovan. Nulägesbilden (längst till vänster) kännetecknas av ett antal kunder med varierande nöjdhet till Hallandstrafikens verksamhet. Längst till höger är önskad målbild med fler och nöjdare kunder. Första steget är att identifiera resbehovet. Utifrån kännedom om resbehovet kan förbättringsåtgärder i form av trafikförändringar planeras, d.v.s. skapa tidtabell. Vald trafiklösning måste sedan marknadsföras och paketeras på ett tydligt sätt för att nå kunden. Sedan följer kontinuerlig uppföljning och kontroll av leverans för att garantera god kvalitet samt identifiera förbättringsmöjligheter. Arbetsprocessen kring verksamhetsutvecklingen är cyklisk och avslutas aldrig, resbehoven kan förändras vilket kräver anpassning av trafik. Hallandstrafiken har under en tid arbetat med framtagande av månadsrapport med syfte att mäta verksamhetens utfall mot fastställda mål vilket utgör ett viktigt led i Hallandstrafikens interna målstyrningsarbete. Från 2016 kommer rapporten att månadsvis utkomma. 8

Mål för kollektivtrafiken Kollektivtrafiken bidrar till de övergripande målen för Hallands utveckling och är ett av många medel för att uppnå visionen Halland bästa livsplatsen. Kollektivtrafiken bidrar till att vidga Hallands arbets- och studiemarknad genom att skapa goda pendlingsmöjligheter i framförallt nord-sydlig riktning gentemot Göteborgsområdet och Skåne. Vidgade arbets- och studiemarknader ökar också företagens möjlighet till kompetensförsörjning genom ett större upptagningsområde av arbetskraft. Kollektivtrafiken kan också ses som ett medel för att skapa attraktiva boendemiljöer, såväl i stad som tätortsnära landsbygd. Kollektivtrafiken bidrar till minskad trängsel och säkrare trafikmiljö genom minskad användning av bil. I strävan mot en koldioxidneutral ekonomi med fossiloberoende transporter har kollektivtrafiken en viktig funktion att fylla som alternativ till bilen. Det övergripande målet för Hallandstrafikens verksamhet är: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt För att uppnå målet om ett ökat resande samt höjd attraktivitet för kollektivtrafiken tillämpas huvudprincipen att koncentrera kollektivtrafiken till utpekade kollektivtrafikstråk där förutsättningarna för ökat resande är goda. Med andra ord där resurserna gör mest nytta för flest invånare. Utifrån det övergripande målet har tre delmål formulerats som årligen följs upp i Kollektivtrafikplanen. Nedan redovisas målen för 2016. Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent. Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 procent och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 procent. Måluppföljning 2015 I nedanstående tabell finns målen för 2015 angivna samt måluppfyllelse. Tabellen ger en sammanfattande bild huruvida Hallandstrafiken uppnått sina uppsatta mål. I kommande avsnitt Nulägesanalys sker en mer detaljerad beskrivning av måltalen. Mål 2015 Utfall 2015 Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5% Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72% Måluppfyllelse 2015 +3% Inte uppfyllt 68% Inte uppfyllt Trend 2015/2014 Andelen nöjda invånare ska öka till minst 53% Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14% 52% Inte uppfyllt 13,0% Inte uppfyllt Tabell 1: Måluppföljning 2015 9

Nulägesanalys I Kollektivtrafikplanen redovisas årligen utfall av ett antal identifierade nyckeltal inom områdena resandeutveckling, kundnöjdhet/marknadsandel, miljö och infrastruktur. I följande avsnitt sker en redovisning av utfallet för 2015. Resandeutveckling Hallandstrafiken hade som mål att öka resandet med minst 5 procent 2015 jämfört med föregående år. Detta mål uppfylldes inte under 2015, resandet ökade med 3 procent jämfört 2014. Totala antalet resor under 2015 i Halland uppgick till 16,9 miljoner. Resandeutveckling Halland 2006-2015 18 000 000 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 Pågatåg Länsjärnvägar Kungsbackapendel Anropsstyrt Öresundståg Stadsbuss Regionbuss Figur 1: Resandeutveckling Halland 2006-2015 Sett till fördelning av totala antalet resor efter trafikslag, är stadsbusstrafiken (30 procent) och regionbusstrafiken (30 procent) störst. Därefter följer Öresundståg med 27 procent. Kungsbackapendeln står för 12 procent av resorna. Resandet på de före detta länsjärnvägarna, d.v.s. Viskadalsbanan och Halmstad-Nässjö järnväg, står gemensamt för drygt 1 procent av alla resor (inkl. uppräkning av övriga färdbevis). Pågatågen som tillkom vid tidtabellskiftet i december trafikerade endast under ett fåtal dagar. Uppföljning av resandet kommer att ske under våren när fler resanderäkningar genomförts. Den allmänna anropsstyrda trafiken är av marginell betydelse jämfört andra trafikslag och omfattas enbart av anropsstyrd linjetrafik samt närtrafik. Övrig särskild kollektivtrafik, d.v.s. färdtjänst-, sjuk- och skolskjutsresor hade ca 2,8 miljoner resor under 2015. 10

jan06-dec06 jun06-maj07 nov06-okt07 apr07-mar08 sep07-aug08 feb08-jan09 jul08-jun09 dec08-nov09 maj09-apr10 okt09-sep10 mars10-feb11 aug10-jul11 jan11-dec11 juni11-maj12 nov11-okt12 apr12-mar13 sep12-aug13 feb13-jan14 jul13-jun14 dec13-nov14 maj14-apr15 okt14-sep15 Fördelning av resande per trafikslag - 2015 1% 0% 0% 27% 12% 30% 30% Regionbuss Stadsbuss Öresundståg Kungsbackapendel Länsjärnvägar Pågatåg Anropsstyrt Figur 2: Fördelning av resande per trafikslag 2015 Skolkortsanvändningen visar antalet registrerade skolresor i regionbuss- och stadsbusstrafiken (exl. Kungsbacka) samt länståg. Skolkortsanvändingen varierar från år till år beroende på årskullarnas storlek men har sedan en tid tillbaka legat kring 1,3 milj resor/12mån, d.v.s. omkring 18 procent av totala antalet resor. 9000000 8000000 7000000 6000000 5000000 4000000 3000000 2000000 1000000 0 Skolkortsanvändning 2006-2015 Andra färdbevis Skolkort Figur 3: Skolkortsanvändning 2006-2015 11

Tågtrafik I Halland bedrivs tågtrafik inom tågtrafiksystemen Öresundståg, Västtågen (Kungsbackapendeln, Viskadalsbanan), Krösatåg (HNJ) och Pågatåg (Halmstad-Helsingborg). Öresundståg Öresundståg är ett gemensamt tågtrafiksystem i Sydsverige och Danmark. Bakom Öresundstågen står förutom Hallandstrafiken även Blekingetrafiken, Skånetrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Länstrafik, Västtrafik och DSB. Trafiken bedrivs av Transdev AB (f.d. Veolia Transport AB) vars avtal sträcker sig fram till december 2018 (trafikstart december 2014). Varje år genomförs återkommande resanderäkningar i Öresundstågssystemet. Räkningar sker vid tre tillfällen utspritt över vår, sommar och höst. Med utgångspunkt från räkningen på hösten har årsvärden beräknats. Räkningarna görs manuellt och varje avgång är räknad dagligen i en vecka. Vid varje station räknas antalet på- och avstigande. Vid stora resenärsflöden på större stationer kan det vara svårt att få en korrekt notering av samtliga påoch avstigande vilket är viktigt att ta i beaktande vid analys av den manuella resanderäkningen. Utifrån resanderäkning för 2015 som Öresundståg årligen sammanställer ökade resandet i hela Öresundstågssystemet med 4 procent under 2015. För Hallands del ökade resandet med 3,1 procent jämfört föregående år. Totalt genomfördes ca 4,6 miljoner resor under 2015. Sedan trafikstart 2009 har Öresundstågsresandet ökat med 128 procent i Halland. 5 000 000 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Öresundståg, totalt resande Halland 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 4: Öresundståg, totalt resande Halland Åsa station som invigdes december 2013 har bidragit starkt till den fortsatt positiva resandeutvecklingen i Halland och har sedan start haft fler resenärer än Laholm. SJ:s återinträde på Västkustbanan från och med december 2013 har påverkat resandeutvecklingen med Öresundstågen negativt. SJ trafikerar sträckan Göteborg Malmö med uppehåll i Halmstad, Helsingborg och Lund med sju dubbelturer under vardagar och sex dubbelturer på helger. Till viss del har långväga resenärer som tidigare åkte med Öresundstågen valt att åka med SJ istället. Därmed har det skett en minskning av långväga 12

resenärer på Öresundstågen vilket påverkar resandeutvecklingen och intäkterna i Halland negativt. I Halland har Halmstad flest antal på- och avstigande per vardag (4661) följt av Varberg (4507). Därefter följer Kungsbacka och Falkenberg där antalet ligger omkring 2400. Som tidigare nämnts uppvisar Åsa station en god utveckling med ca 850 på- och avstigande per vardag vilket är en ökning med ca 13 procent jämfört föregående år. Öresundståg, på- och avstigande/vardag 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kungsbacka 1387 1576 1805 1833 2362 2442 2454 Åsa 577 749 845 Varberg 2937 2924 3259 3464 4003 4439 4507 Falkenberg 1417 1563 1757 1919 2082 2335 2379 Halmstad 2839 3214 3192 3908 4298 4535 4661 Laholm 451 537 447 507 569 552 599 Figur 5: Öresundståg, på- och avstigande/vardag Nedan diagram visar antal påstigande och riktning, d.v.s. nord/syd, för varje station i Halland. För samtliga stationer är det genomgående mönstret att flest påstigande ska norrut, 62 procent. Mest tydligt är det i Åsa där hela 92 procent stiger på norrgående tåg. I Halmstad, Varberg och Falkenberg är det omkring två tredjedelar av de påstigande som reser norrut. För Kungsbacka och Laholm är fördelningen relativt jämn mellan norr- och sydgående riktning. 13

2500 Öresundståg, påstigande riktning - vardagar 2015 2000 35% 35% 1500 1000 52% 65% 41% 65% Syd Nord 500 0 48% 8% 59% 92% 46% 54% Kungsbacka Åsa Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Figur 6: Öresundståg, påstigande riktning vardagar 2015 På Öresundstågen görs kvalitetsmätningar varje vår och höst. Kvalitetsmätningen genomförs genom att resenärer får besvara enkäter med frågor om bland annat punktlighet, tågpersonal, fordon, information, ersättningstrafik etc. Vid varje tillfälle undersöks 100 turer och omkring 7000 enkäter besvaras. I hela Öresundstågssystemet brukar det ske en viss försämring i upplevd kvalitet mellan vår- och höstmätningarna vilket det gör även detta år. Bosatta i Halland som reser med Öresundståg ger ett högre betyg på upplevd kvalitet än genomsnittet, endast Blekinge och Västra Götaland får ett högre betyg. Kungsbackapendeln Kungsbackapendeln trafikerar sträckan Kungsbacka Göteborg inom samarbetet Västtågen. SJ Götalandståg bedriver trafiken och avtalet sträcker sig fram till december 2024 (trafikstart december 2015). Hallandstrafiken och Västtrafik delar ansvaret för Kungsbackapendeln och Hallands del av Kungsbackapendeln baseras på överenskomna fördelningsmallar. Sedan 2008 räknas 47,5 procent av resandet på Kungsbackapendeln till Halland. Från 2013 har det skett en viss överflyttning av resenärer från Kungsbackapendeln till Öresundstågen vilket drar ned resandet på Kungsbackapendeln. Under 2015 genomfördes ca 4 miljoner resor varav Hallands andel är 1,9 miljoner resor. 14

6 000 000 Kungsbackapendeln 2006-2015 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 Totalt resande Hallands andel 1 000 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 7: Kungsbackapendeln 2006-2015 På grund av justering av stämplingsbenägenheten blir resandeutvecklingen för Kungsbackapendeln ryckvis. Stämplingsbenägenheten tas fram genom att Västtrafik gör mätningar på hur många resenärer som registrerar sina kort på tågen. Utifrån dessa mätningar görs sedan en procentuell justering av statistiken från biljettmaskinerna vilket innebär att om benägenheten att stämpla biljetter sjunkit räknas resandestatistiken i motsvarande grad upp. Med start från 2016 finns det automatisk passagerarräkning på tåg som trafikerar Kungsbackapendeln. Med hjälp av den automatiska passargerarräkningen kommer Hallandstrafiken och Västtrafik att kunna bilda sig en bättre uppfattning om resandet på Kungsbackapendeln med bakgrund i de osäkerhetsfaktorer som finns idag. Västtågen på Viskadalsbanan Viskadalsbanan går mellan Varberg och Borås och trafikeras med persontåg inom samarbetet Västtågen. Hallandstrafiken och Västtrafik har ett delat ansvar för tågtrafiken på banan. Trafiken på Viskadalsbanan körs av SJ Götalandståg och ingår i samma avtal som Kungsbackapendeln. Resandet på Viskadalsbanan med Hallandstrafikens färdbevis minskade under 2015 med ca 7 procent jämfört 2014. Antalet resor för 2015 var ca 77 000. Denna siffra uppräknat med Västtrafiks färdbevis samt färdbevis från andra försäljningskanaler som Linkon ger ett årligt resande i Halland omkring 110 000. Krösatågen på Halmstad-Nässjö järnväg Persontågstrafiken mellan Halmstad och Jönköping/Nässjö ingår i samarbetet Krösatågen i vilket Hallandstrafiken, Jönköpings länstrafik, Länstrafiken Kronoberg, Blekingetrafiken, Skånetrafiken och Kalmar länstrafik ingår. Operatör för trafiken är Transdev AB (f.d. Veolia Transport AB) som utför trafiken i hela Krösatågssystemet. Trafiken kommer att upphandlas under 2017 med trafikstart december 2018. Det långväga resandet och anslutningarna i Nässjö mot Stockholm prioriteras vid tidtabellsplanering även om banan också har betydelse för lokalt resande. Tågens ankomsttider 15

har justerats och anpassats till Öresundstågens avgångar i Halmstad vilket underlättat för resenärer som ska vidare på Västkustbanan. Antalet registrerade resor med Hallandstrafikens färdbevis på HNJ-banan är lägre jämfört med Viskadalsbanan. Under 2015 genomfördes drygt 63 000 resor vilket är i princip oförändrat jämfört året innan. Vid uppräkning med övriga färdbevis, d.v.s. JLT:s och övriga försäljningskanaler som Linkon, beräknas antalet årliga resor till 87 000 i Halland. Pågatåg I december 2015 förlängdes Pågatågslinjen Helsingborg-Ängelholm upp till Halmstad med 7 dubbelturer vilket skapar halvtimmestrafik i pendlingsläge på vardagar. Eftersom trafikeringen enbart utfördes under slutet av december blev resandet således litet för helåret, knappt 4000 resor. Under våren 2016 kommer resanderäkningar att genomföras för att ge en första indikation på resandeutvecklingen. 16

Regionbusstrafik Regionbusstrafiken delas in efter huvudlinjer och övriga linjer. Huvudlinjerna trafikerar i utpekade kollektivtrafikstråk och möjliggör arbetspendling i stor utsträckning och ansluter i möjligaste mån till stationer längs Västkustbanan för byte till Öresundståg. Övriga linjer, d.v.s. de som inte räknas till huvudstråken, har ibland ett annat syfte som att till exempel tillgodose service- och skolresor. Huvudlinjerna utgörs i dagsläget av linjerna 316, 320/324, 350/351, 400, 555/556, 651, 652, 615/777/732, 730/731, 720 samt Hallands del av Blå Express. Det reviderade Trafikförsörjningsprogrammet som antas under våren 2016 innebär i vissa fall ändringar i klassificering av kollektivtrafikstråk, vilket kan innebära att omvärdering sker av indelning gällande huvud- och övriga linjer. Resandet med regionbusslinjerna visade från toppnotering 2008 fram till 2013 en negativ utveckling. Denna utveckling berodde främst på en överflyttning av resenärerer från regionbusslinjer till Öresundståg när dessa började trafikera 2009. Sedan sommaren 2010 är biljettpriset detsamma för buss och tåg, d.v.s. priset baseras på sträckan istället för som tidigare på trafikslag, buss eller tåg. Från 2013 har en viss resandeökning skett och 2015 ökade resandet med 1,9 procent jämfört med föregående år. Resandeökningen för huvudlinjerna var 2,6 procent och på övriga linjer oförändrat. Att huvudlinjerna ökar och övriga linjer minskar/oförändrade ligger i linje med fastställda principer om att satsa där förutsättningar för ökat resande är störst, d.v.s. i de utpekade kollektivtrafikstråken där huvudlinjerna trafikerar. 4 500 000 Regionbusstrafik Halland 2006-2015 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 Övriga linjer Huvudlinjer 1 000 000 500 000 0 2006200720082009201020112012201320142015 Figur 8: Regionbusstrafik Halland 2006-2015 17

Stadsbusstrafik Stadsbusstrafik finns i Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Diagrammet nedan påvisar tydligt skillnaden i antalet resor för de olika stadsbussystemen i Halland. Klart störst är Halmstad följt av Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Under 2015 ökade resandet med 3,9 procent ställt mot föregående år. Detta är andra året i följd som resandet ökar vilket indikerar ett trendbrott mot den resandeminskning som skedde mellan 2012 och 2013 på grund av svag utveckling i Halmstad stadsbusstrafik. Stadsbusstrafiken i Halland är i möjligaste mån anpassad till tågtrafiken på Västkustbanan. Stadsbussarna har ökat i betydelse då dessa resor utgör en viktig länk till och från tågstationen för resenärer som reser med persontågstrafiken på Västkustbanan. 4 500 000 4 000 000 Stadsbusstrafik i Halland 2006-2015 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka 500 000 0 2006200720082009201020112012201320142015 Figur 9: Stadsbusstrafik i Halland 2006-2015 Halmstad Halmstad är det klart dominerande stadsbussystemet i Halland både sett till antal resor och produktionskilometer. I Hallandstrafikens totala resandestatistik utgör Halmstad stadsbusstrafik ca 23 procent av resorna. För 2015 registrerades ca 3,9 miljoner resor i stadsbusstrafiken. Under 2015 har resandet ökat jämfört 2014 med 2,5 procent. Resandet har därmed återhämtat sig från minskningen mellan 2012/2013 och är nu på samma nivå som för 2011. Störst ökning har skett på linje 30 (Eurostop-Tylösand), framförallt från hösten då 10-min trafik infördes. Linjen ökade med 17 procent under andra halvåret. Linje 20 (Fyllinge-Sjukhuset) fick ändrad körväg i samband med att hållplats Fyllebro togs i drift i augusti vilket ger en snabbare resa för Fyllingebor. I takt med att fler upptäcker linje 20 ändrade linjesträckning lär resandet öka även här. Även linje 40 (Brogård-Flygstaden) har utvecklats positivt med 10 procent fler resor jämfört året innan. Under sommaren 2016 utökas turutbudet på linje 20/30 och linje 10/50 till Vallås till kvartstrafik för att möta ett ökat resande. En del av förklaringen till tidigare års minskat resande i Halmstad stadsbusstrafik är framkomlighetsproblem vilket innebär sänkt medelhastighet och därmed försämrad konkurrenskraft för kollektivtrafiken. Att skapa god framkomlighet för kollektivtrafiken i 18

Halmstad är av yttersta vikt och är en av de stora utmaningarna för att kunna öka resandet. Detta kräver fortsatt gott samspel och tät dialog mellan Hallandstrafiken och ansvarig väghållare, Halmstad kommun. Från och med augusti 2016 påbörjas byggnationen av Resecentrum etapp 2 som beräknas vara klart juni 2017. Under byggtiden kommer det att vara stora framkomlighetsproblem vid Laholmsvägen/Enslövsvägen vilket ökar vikten av framkomlighetsåtgärder. I samband med färdigställande av Resecentrum etapp 2 kommer stadsbusslinjenätet i Halmstad att justeras. Arbetet med ett justerat linjenät kommer att fortlöpa under den närmsta tiden i dialog med Halmstad kommun. Mer om detta i avsnitt Trafikförändringar 2017. Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Stadsbusstrafiken i resterande halländska städer ligger i spannet 300 000 500 000 resor årligen. Störst är Falkenberg följt av Varberg och Kungsbacka. Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka 2006-2015 500 000 400 000 300 000 200 000 Falkenberg Varberg Kungsbacka 100 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 10: Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka 2006-2015 Falkenberg har under flera år uppvisat en mycket positiv utveckling sett till resandet. En bidragande orsak till detta är Falkenberg station som invigdes 2008, drygt 2 kilometer nordost om stadens centrum. På grund av det perifera läget inrättades i samband med trafikstart den så kallade stationspendeln, linje 10. Linje 10 ansluter till varje Öresundståg och fungerar därmed som en förlängning av tåget. Linje 10 står för omkring 50 procent av resandet i Falkenbergs stadsbusstrafik. Bortsett linje 10 bidrar också det nya stadsbusslinjenätet från 2011 med två huvudlinjer, linje 1 och 7, starkt till resandeutvecklingen. Med ett tätt turutbud över hela dagen samt koppling mot linje 10 för vidare resa med tåget erbjuder dagens linjenät goda möjligheter för arbets- och studiependling. Övriga linjer utgörs till exempel av industriturer eller trafik avsedd för serviceresor. Jämfört med föregående år ökade resandet med 5,8 procent och nådde för första gången över 500 000 resor/årligen. Resandet med stadsbusstrafiken i Varberg har under ett flertal år legat på en relativt jämn och låg nivå. Från 2014 började resandet att öka vilket kan tillskrivas införandet av linje 10 mellan stationen och sjukhuset från december 2013. Från december 2015 finns det ett nytt stadsbusslinjenät med två genomgående huvudlinjer samt tre övriga linjer. Huvudlinjerna, linje 19

1 (Borgasgård-Träslövsläge) och linje 2 (Trönninge-Erlandsgård) trafikeras med kvartstrafik under högtrafik. I och med detta utgick linje 10 som ersattes av linje 2. Under 2015 ökade resandet med 4 procent jämfört föregående år. Totalt genomfördes ca 410 000 resor. Resandet för januari 2016 visar på en 30 procentig ökning jämfört motsvarande period 2015. I likhet med Varberg har Kungsbacka stadsbusstrafik haft ett lågt men jämnt resande under flera år. Från juni 2015 introducerades ett nytt stadsbusslinjenät med två genomgående huvudlinjer och två övriga linjer. Huvudlinjerna, linje 1 (Hede station-fors) och linje 2 (Hede station-kolla) har som mest halvtimmestrafik under högtrafik. Resandeutvecklingen har varit mycket positiv från trafikstart och fortsätter vara så. Under 2015 ökade resandet med ca 20 procent jämfört föregående år. Totala antalet resor var 308 000. Vid jämförelse januari 2016 med föregående januari ökade resandet med 41 procent. 20

% Nöjda kunder Betyg 4 + 5 Nöjdkundindex och marknadsandel Hallandstrafiken arbetar ständigt med att utveckla och förbättra verksamheten. Genom att sätta upp mål för kundnöjdhet och marknadsandel kan Hallandstrafiken följa utvecklingen år för år. I Kollektivtrafikplanen sätts varje år mål angående ovanstående punkter. Målen för 2015 var att andelen nöjda kunder (resenärer) skulle öka till minst 72 procent och att andelen nöjda invånare skulle öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel skulle öka till 14 procent. Målen mäts med hjälp av statistik från Kollektivtrafikbarometern vilket är ett branschgemensamt verktyg för kvalitets- och attitydundersökningar. Diagrammet nedan visar andelen nöjda resenärer och invånare. Eftersom de tillfrågade svarar på frågor som berör Hallandstrafikens varumärke snarare än kollektivtrafiken i Halland redovisas nöjdheten både med och utan Kungsbacka där trafiken sköts av Västtrafik på uppdrag av Hallandstrafiken. Nöjdheten är lägre för hela Halland, d.v.s. när Kungsbacka är inkluderat. Vid jämförelse med uppsatta mål används utfallet där Kungsbacka är exkluderat. Andelen nöjda resenärer hos Hallandstrafiken var 68 procent 2015, vilket är en uppgång med 3 procentenheter jämfört föregående år, dock nås inte målet på 72 procent. När det gäller nöjdheten hos invånarna i Halland uppnås inte heller här målet på 53 procent. Nöjdheten för 2015 var 52 procent vilket är en uppgång med 1 procentenhet. Marknadsandelen för 2015 var 13 procent vilket innebär att målet på 14 procent inte nås. Dock är det en uppgång med 0,5 procentenheter jämfört 2014. Hur nöjd är du överlag med Hallandstrafiken/Västtrafik? 80% 60% 40% 68% 61% 52% 48% 20% 0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Resenärer (exl. Kungsbacka) Invånare (exl. Kungsbacka) Resenärer hela Halland Invånare hela Halland Figur 11: Hur nöjd är du överlag med Hallandstrafiken/Västtrafik Marknadsandel andel kollektivtrafik av totalt antal motoriserade resor 20,00% 15,00% 11,47% 13,77% 12,67% 14,26% 12,47% 12,97% 10,00% 5,00% 0,00% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 12: Marknadsandel 21

Miljö Uppföljning av gällande miljökrav är en viktig del i Hallandstrafikens verksamhet. I samband med att de nya trafikavtalen började gälla vid halvårsskiftet 2010 skärptes Hallandstrafikens miljökrav. Hallandstrafiken baserar sin miljöuppföljning på statistik hämtad från miljö- och fordonsdatabasen FRIDA. Syftet med FRIDA är att lagra, sammanställa, visa och följa upp information kring fordon och trafik. Viktigt att notera är att Kungsbacka ingår i Västtrafiks FRIDA och därmed inte i statistiken som redovisas i denna sammanställning. Dessutom redovisas endast busstrafik. En stor del av resandet i Halland sker med eldrivna tåg vilket är ett koldioxidneutralt färdmedel under förutsättning att elen är producerad av förnybara energikällor. Under 2015 har andelen körda kilometer med förnyelsebara drivmedel ökat. Inom Hallandstrafikens verksamhet används två typer av förnyelsebara drivmedel, biodiesel (RME) och biogas. Totalt har 76 procent av Hallandstrafikens trafik utförts med förnyelsebara drivmedel under 2015, en uppgång med 4 procentenheter jämfört 2014. Gällande stadsbusstrafiken har 72 procent av trafiken utförts med förnyelsebara drivmedel, en ökning med 3 procentenheter jämfört föregående år. Regionbusstrafiken utfördes till 78 procent med förnyelsebara drivmedel, en ökning med 5 procentenheter jämfört 2014. Vid jämförelse 2015 med 2006 har nettoutsläppet av koldioxid inom busstrafiken minskat med 32 procent vilket nedan diagram visar. Under 2015 har koldioxidutsläppen minskat med 4 procent ställt mot föregående år. Figur 13: Nettoutsläpp CO2 (ton) 22

Infrastruktur Infrastruktur spelar en viktig roll i skapandet av en attraktiv kollektivtrafik. För till exempel busstrafiken krävs god framkomlighet på vägar för att uppnå en kort restid som är konkurrenskraftig gentemot bilens. Även hållplatser och ytorna omkring dessa är viktiga då de utgör en del i kollektivtrafikresan. För att skapa en positiv upplevelse för befintliga och presumtiva resenärer, genomförde Hallandstrafiken i slutet på 2015 för första gången en upphandling av hållplatsunderhåll som har till syfte att öka hållplatsernas trevnad, renhållning och trygghet. Upphandlingen vanns av Primär Fastighetsförvaltning, som har sitt säte i Göteborg och avtalstiden är mellan 1 februari 2016 30 juni 2020. Primär har även verksamhet hos Västtrafik och Skånetrafiken gällande hållplatsunderhåll. Avtalet är uppdelat i två områden; södra Halland (Varberg och Falkenbergs kommuner) och norra Halland (Halmstad, Hylte och Laholms kommuner). Avtalet är därutöver även indelat i två arbetsområden; städ och reparation. I städdelen ingår t.ex. att städa upp glaskross och klottersanera inom 24 timmar, på särskilt utvalda hållplatser städning och putsning av väderskydd varannan vecka och att åtminstone en gång per år tvätta alla hållplatstoppar. I reparationsdelen ingår att laga trasiga väderskydd inom en vecka från att det är uppstädat, ta bort och sätta upp nya stolpar/toppar/anslagskassetter samt flytta väderskydd från en hållplats till en annan vid behov. Standarden på hållplatserna runt om i länet varierar men sammanfattningsvis kan det konstateras att den är låg och att det kvarstår mycket arbete för att en acceptabel och jämn standard ska uppnås. Under 2015 har Hallandstrafikens arbete fortlöpt med förbättring av standarden på hållplatserna i länet. Arbetet bedrivs tillsammans med Trafikverket och de olika kommunerna beroende på vem som är väghållare. Hallandstrafiken försöker även samordna hållplatsarbeten med andra förändringar i vägområdet runt hållplatserna för att effektivisera byggandet. I slutet av 2015 var sammanlagt 46 hållplatslägen under utredning av Trafikverket för åtgärder på vägar där Trafikverket är väghållare. Under 2014-2015 har sex hållplatslägen blivit färdigställda. I nedan del redovisas vad som skett under 2015 i respektive kommun. I bilaga 4 finns ett axplock av bilder på ombyggda hållplatser runt om i länet. Laholms kommun Trafikverkets vägar: Under 2015 färdigställdes hållplatsen Veinge-Nebogatan (läge B återstod sedan A-läget byggts om tidigare) samt hållplatsen Genevad (läge A återstod sedan B-läget byggts om tidigare). Utredning pågår sedan tidigare av ombyggnad av hållplatserna Sjövägen och Ärtvägen, båda i Lilla Tjärby. Kommunala vägar: I Mellbystrand har bussarna fått möjlighet att vända vid Strandhotellet vilket möjliggjort att busslinjens körsträcka kunnat kortas. Halmstads kommun Trafikverkets vägar: Hållplats på Nissastigen, Åled-Kiosken färdigställdes (läge B återstod sedan A-läget byggts om tidigare). Projektering pågår för hållplatserna Trönninge, Oskarström- Maredlid läge B och Åled-Nissangatan. Under hösten blev bygglov klart på hållplatserna 23

Eldsberga-Gullbrannavägen och ny hållplats på väg 25 vid Vallås cirkulationsplats. Dessa kommer att byggas under 2016. Hållplatserna Strandvallen (väg 25) och Fyllebro (väg 15) byggdes om under året. Hållplatserna ligger utmed Trafikverkets vägar medan området i övrigt hör till Halmstads kommun. Trafikverket och kommunen samverkade därför för att lösa anslutande gångvägar, belysning i tunnel under resp. väg m.m. på ett bra sätt samt att allt byggdes samtidigt. Affärsområdet Eurostop i Halmstad genomgår en stor förändring vilket medför ändring av hållplatslägen samt linjesträckningar. Hållplatsen Eurostop ligger inne på området på mark som tillhör Eurocommercial. Kostnaden för ombyggnad och projektering av hållplatsen stod därför Eurocommercial för. Kommunala vägar: Kommunen har under 2015 byggt om tre hållplatser (6 lägen) på Norra Andersberg (trafikeras av linje 30). En hållplats drogs in i samband med detta. Man påbörjade även ombyggnad på Maratonvägen (linje 30) av två hållplatser (4 lägen) och indragning av en hållplats. Dessa hann dock inte färdigställas. Utmed Gamla Tylösandsvägen (linje 30) till Knut Peters väg och bussgatan på Bäckagård påbörjades ombyggnad av sju hållplatser (13 lägen) samtidigt som två hållplatser togs bort. I Planeringen av nya hållplatslägen för stadsbusstrafiken i anslutning till Regionbussterminalen pågår. Ombyggnad av Laholmsvägen planeras starta hösten 2016. Falkenbergs kommun Trafikverkets vägar: Under 2015 byggdes hållplatserna Vessigebro-Stationgatan, Obbhult, Glommen-Långaveka samt Vinbergs kyrkby om på Trafikverkets vägar. Den sistnämnda i samband med att Trafikverket förbättrade GC-vägar i närheten. Under hösten blev det klart med bygglov för Vinberg-Vägkassan medan bygglovet för hållplatsen Vinbergs samhälle överklagades. Länsstyrelsen meddelade i början av 2016 att man avslår överklagan. Förväntningen är att dessa byggs under 2016. Projektering pågår av ombyggnad av hållplatserna Kristinebergs folkhögskola Kommunala vägar: Under hösten byggdes hållplats Skogstorp-Hyacintvägen om och den har även placerats för att få en hastighetsdämpande effekt på Solrosvägen. Ombyggnad av hållplatsområdet i Ullared har skjutits fram och planeras ske hösten 2016. Utredning pågår om framkomligheten mellan Falkenbergs bussterminal och Falkenbergs station för att minimera trafikstörningar och säkerställa att linje 10 inte blir försenad till tåganslutningar. Hylte kommun Trafikverkets vägar: I Hylte kommun är det i huvudsak Trafikverket som är väghållare. Under 2015 blev bygglov klart för ombyggnad av hållplatserna Staffansbo och Örnatorget, båda i Hyltebruk. Ombyggnad beräknas bli klar under 2016. Projektering pågår av övriga hållplatser norr om Örnatorget i Hyltebruk. Kommunala vägar: Utredning pågår om den centrala hållplatsen i Torup. Även den centrala hållplatsen i Hyltebruk är föremål för utredning inför framtiden. Varbergs kommun Trafikverkets vägar: Under 2015 har utredning påbörjats ang. hållplatserna Tångaberg, Limabacka brandstation samt ny hållplats i västradelen utanför Limabacka för att möjliggöra att 24

busslinjen flyttas ut ur samhället och därmed kan bidra till att korta restiden. I ett annat projekt byggdes hållplatserna vid Bläshammar skola om i slutet av 2015. Man byggde även klart en ny efterlängtad hållplats på väg 40 vid Varberg Nord som började trafikeras med busslinje 616 i december 2015. Kommunala vägar: Under 2015 färdigställdes hållplatsen Komedianten på Engelbrektsgatan i centrala Varberg samt i slutet av året även hållplatser på Västra Vallgatan vid Gallerian. Hållplatserna på Västra Vallgatan ingår i ett större projekt där omdaning sker av hela gaturummet mellan Kyrkogatan och Prästgatan. Under slutet av 2015 inleddes byggandet av ny bussvändplats vid Erlandsgården. Denna behövs för det nya linjenätet som började trafikeras i december 2015. Ytterligare ombyggnad av hållplatser planeras för 2016 utmed Österängsvägen och Trädlyckevägen. Varbergs station har en stor brist i tillgängligheten där det inte finns något hållplatsläge med fullgod tillgänglighet. Avståndet mellan bussarna är smalt vilket innebär att det inte går att använda bussens ramp för att ta ombord rullstolsburna om busshållplatsen bredvid används. En plan för förbättring saknas eftersom ett nytt resecentrum ska byggas men detta står förmodligen klart tidigast 2023. Under byggtiden kommer en provisorisk bussterminal att behövas, ev. från 2018 eller 2019 och denna kan då få en förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Kungsbacka kommun Trafikverkets vägar: I samband med att man byggde cirkulationsplats vid Fjärås station på väg 939 byggdes även busshållplatserna om. Projektering pågår för ombyggnad av hållplatserna Paradiset, Bolsheden och Ekekullen under 2016 i det regionala projektet. Trafikverket har drygt 25 utpekade hållplatser i Kungsbacka kommun som ingår i det statliga projektet för tillgänglighetsanpassning som ska vara klara till 2021. Kommunala vägar: Under 2015 byggde kommunen om 11 hållplatser (22 lägen) i tätorten inför starten av det nya stadsbusslinjenätet i juni 2015. Ombyggnaden fortsätter även under 2016. 25

Planerade och genomförda aktiviteter Hallandstrafiken arbetar kontinuerligt med att förbättra verksamheten i syftet att skapa en mer attraktiv kollektivtrafik i Halland. I detta avsnitt följer en redovisning av aktiviteter som genomförts under 2015 samt framtida planerade aktiviteter inom områdena trafikutveckling och kommunikation/marknad. Trafikutveckling Inom trafikutvecklingsarbete sker kontinuerlig uppföljning och justering av den allmänna linjetrafiken samt den särskilda kollektivtrafiken (skolskjuts, anropsstyrd trafik) efter fastslagna trafikeringsprinciper i Trafikförsörjningsprogrammet. Åtgärdsvalstudier kollektivtrafikstråk I syfte att öka resandet med kollektivtrafik initierade Trafikverket och Region Halland åtgärdsvalstudier (ÅVS) för utpekade kollektivtrafikstråk i Halland med början i 2014. Åtgärdsvalstudier är Trafikverkets arbetsmetodik i planering av transportsystem. Åtgärdsvalstudien utgår från den så kallade fyrstegsprincipen där olika typer av åtgärder ska övervägas innan arbetet går vidare i projektet. Huvudsyftet i nämnda ÅVS:er är att identifiera åtgärder gällande bland annat infrastruktur, trafikering och informationsinsatser för att få fler att resa kollektivt. Den första träffen hölls i början av 2014 för pilotstråket Varberg-Kungsbacka med deltagande parter Trafikverket, Region Halland, Hallandstrafiken samt respektive kommun. Slutprodukten blev en avsiktsförklaring med ett antal tänkta åtgärder. Under 2015 har ytterligare en ÅVS genomförts för stråket Halmstad-Falkenberg enligt samma upplägg som för Varberg- Kungsbacka. För resterande kollektivtrafikstråk i Halland genomfördes under hösten förenklade ÅVS:er komprimerat till ett mötestillfälle. Det kunde konstateras att problembilderna för stråken liknade varandra exempelvis gällande bristfällig snöröjning, eftersatt hållplatsunderhåll, dålig koppling till gång- och cykelväg etc. Som en fortsättning på genomförda ÅVS:er kommer Hallandstrafiken under 2016 att påbörja arbetet med så kallade tätortsanalyser för kollektivtrafikstråk i Halland. Tätortsanalysernas syfte är att tydliggöra framtida trafikering på främst tätortsnivå i utpekade kollektivtrafikstråk utifrån princip om gena och effektiva linjedragningar. Samtliga tätortsanalyser för respektive kollektivtrafikstråk ska resultera i en avsiktsförklaring med nödvändiga åtgärder som deltagande parter undertecknar. Trafikförsörjningsprogrammet Under året har Hallandstrafiken tillsammans med Region Halland deltagit i arbetet med framtagandet av ett reviderat Regionalt Trafikförsörjningsprogram. I Trafikförsörjningsprogrammet finns fastställda mål och trafikeringsprinciper och det är utifrån dessa Hallandstrafiken planerar kollektivtrafiken i länet. Det reviderade Trafikförsörjningsprogrammet antas i regionfullmäktige under april 2016. BRT Halmstad Halmstad är det största stadsbusstrafiksystemet i Halland med knappt 4 miljoner resor årligen. På grund av de framkomlighetsproblem som finns på framförallt Laholmsvägen hamnar busstrafiken ofta i bilköer vilket försämrar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Mot denna 26

bakgrund lät Hallandstrafiken ta fram en idéstudie för BRT i Halmstad. BRT står för Bus Rapid Transit och är en av flera metoder för att öka bussens framkomlighet. För ett lyckat BRT-system är framkomligheten, fordonen och infrastrukturen viktig likväl som designen, biljettsystemet och detaljutformningar som t.ex. insteg till bussen. Devisen är tänk spårvagn kör buss. Idéstudien fungerar som ett diskussionsunderlag inför det gemensamma arbetet med Halmstads kommun i utformningen av framtida bussprioritet. Kommande upphandling Under året togs beslut om att förlänga gällande trafikavtal till 2020. Hallandstrafiken kommer nu att fortsätta arbetet med att skaffa kunskap och underlag till kommande upphandling med trafikstart 2020. Kommunikation och marknad Inom området kommunikation och marknad arbetas med information, marknadsföring och profilering för få fler att resa kollektivt med Hallandstrafiken. Kommunikationsavdelningen arbetar dels varumärkesbyggande, men också med informativ reklam/kommunikation. Avdelningen följer även upp genomförda insatser via olika marknadsundersökningar, samt analyserar kollektivtrafikens position på marknaden. Under 2015 har ett antal aktiviteter genomförts. Öresundståg Fokus på marknadsföringen, oavsett kampanjtyp, har varit turtätheten mellan Halmstad och Göteborg. Det som främst redogjorts för är enkelheten, snabbheten och prisexempel för pendlare. En ny film togs fram som har varit mycket uppskattad. Den 13 december 2015 startade trafiken genom Hallandsåstunneln. En stor marknadsföringskampanj genomfördes inför öppnandet av Hallandsåstunneln med bland annat digital annonsering, tidningsannonser, nyhetsbrev via Mina Sidor, hemsidan, Facebook, pressinformation etc. Det hela avslutades med en invigning den 14 december på Halmstad C och Laholms Station. Testresenärer Utskick har gjorts till företag och privatpersoner i Halland där det idag finns bra trafik med goda pendlingsmöjligheter. Utskicket erbjuder mottagaren att resa fritt under 14 dagar utan några krav. Totalt har 25 000 personer tagit del av erbjudandet, varav 7 583 valde att ställa bilen och under 14 dagar prova på att resa med buss och/eller tåg. Förhoppningen med kampanjen är att en del av dessa resenärer väljer att fortsätta resa med Hallandstrafiken efter avslutad testperiod. Resultatet visar att mer än 500 nya resenärer tillkommit under året efter att ha tagit del av erbjudandet. Företagsförsäljning Under 2015 har Hallandstrafiken aktivt kontaktat och bearbetat företag angående Företag Flex och personalerbjudande. Det har också tagits fram en lösning för Mina Sidor Företag i syfte att förenkla administrationen för företagen. Företagen kan nu få en bättre överblick på sin organisations samtliga kollektivtrafikresor i tjänsten, samt möjlighet att beställa företagskorten Företag Flex, Företag 365 och årskort till personalen direkt på Mina Sidor Företag allt på ett och samma ställe. 27

Kampanj sommarkortet Under perioden 15 juni till 15 augusti erbjuder sommarkortet obegränsat resande hos Hallandstrafiken till ett reducerat pris. Detta i ett led att få allmänheten att prova på kollektivtrafiken under sommarmånaderna. Sommarkortet kan även köpas med giltighet i Halland och Skåne vilket innebär fritt resande med alla tåg och bussar i Halland och Skåne och över länsgräns. Störst ökning i försäljning, 31 procent, gjorde sommarkortet med giltighet i Halland och Skåne. Totalt gjordes det 340 803 resor (Halland + Skåne ej inräknade), vilket ger ca 50 resor per sommarkort. Ny informationsenhet För Hallandstrafiken är det viktigt att resenärerna kan lita på kollektivtrafiken och att de får snabb och tydlig information om oförutsedda händelser i trafiken såsom förseningar. Inkomna synpunkter och kundundersökningar visar att våra kunder saknat denna typ av information vilket bidrog till införandet av Hallandstrafikens informationsenhet i september 2015. Informationsenheten är bemannad med informatörer som kan svara på frågor vid eventuella trafikhändelser/trafikstörningar, både per telefon och via våra sociala medier såsom Facebook och hallandstrafiken.se. Period 20/60 I oktober lanserade ett nytt periodkort Period 20/60, vilket innebär att du får 20 resdagar under en 60-dagarsperiod i syfte att ge ökad flexibilitet, exempelvis om du arbetar halvtid eller lämnar barnen på förskola vissa dagar i veckan. Period 20/60 har testats under hösten 2015 i Halmstad kommuns stads- och regionbusstrafik, samt på Krösatågen inom kommunen. I början av 2016 kommer kortet att utvärderas och förhoppningsvis introduceras i hela länet. Nytt linjenät i Varberg Den 13 december 2015 lades stadsbusstrafiken i Varberg om. En stor marknadsföringskampanj genomfördes inför förändringarna, med bland annat tidningsannonser, DR-utskick, nyhetsbrev via Mina Sidor, hemsidan, Facebook, pressinformation etc. och avslutades med en invigning på Varbergs station där bland annat Hallandstrafikens ordförande Gösta Bergenheim invigningstalade. Marknadsföring 2016 Stora satsningar har gjorts och görs för kollektivtrafiken i Halland, såsom exempelvis Varbergs nya linjenät och halvtimmestrafik söderut på Västkustbanan. I Halmstad påbörjas byggnationen av Halmstad Resecentrum, vilket kommer att påverka resenärerna under 2016. Aktiviteterna bygger på att lyfta de fördelar som möjliggör ett enklare, bekvämare och snabbare sätt att resa idag samt imorgon. Kampanjer sker i form av film, tidningsannonser, hållplatsreklam, radio, fönsterskyltar, flyers, hemsidan och sociala medier. Under 2016 kommer fokus att ligga på fyra områden för den övergripande marknadsföringen. 1. Fria resor 2015 års fokus på Fria resor kampanjen gav drygt 500 nya resenärer. Beräknat på att varje resenär reser för ca 5 000 kr/år ger det en ökad intäkt med över 2 miljoner kr. Tyngdpunkt kommer att ligga på Fria resor kampanjen, inte minst i de områden där satsningar på kollektivtrafiken har gjorts, vilket har gett förutsättningarna för ett ökat resande. 28

Övrigt 2. Halvtimmestrafik Västkustbanan Fokus kommer att vara turtätheten mellan Halland-Göteborg och Halland-Köpenhamn. Främst lyfta fram enkelheten, snabbheten och prisfördelarna, för både pendlare och fritidsresenärer. I detta inkluderas hela resan perspektivet, där de goda förutsättningarna för resa med anslutningstrafiken till tågen påvisas. 3. Företagsförsäljning Lyfta fram förbättringar som har gjorts i företagens närområde och som ökar möjligheterna för företag och dess anställda att resa. Både när det gäller tjänsteresor och resor mellan hem och arbetsplats. Marknadsavdelningen ska kontakta företag med fokus på Fria resor kampanjer. 4. Sommarkortet Från 15 juni 15 augusti reser resenärer med all trafik i Hallandstrafikens regi till ett förmånligt pris. Detta i ett led att få allmänheten att prova på kollektivtrafiken under sommarmånaderna. De senaste fyra åren har inneburit en årlig försäljningsökning mellan 8-15 procent av Sommarkortet. Uppföljning av resultatet visar också en ökning av periodkortsförsäljning i anslutning till att sommarkortets giltighet tar slut. Under 2015 lanserades Hallandstrafikens nya hemsida. Ett arbete som baserades på önskemål från resenärer/användare. På ett tydligare sätt presenteras nu reseplanerare, störningsinformation och nyheter. Sajten är också responsiv, vilket gör den användarvänlig på alla plattformar. Under 2016 sker vidare analys kring hur dessa förändringar har mottagits och vad som kan förbättras ytterligare. På Mina sidor är drygt 40 000 medlemmar registrerade. Dessa medlemmar nås med information och kampanjer via ett digitalt nyhetsbrev. Funktionaliteten på Mina sidor utvecklas kontinuerligt under 2016. Bland annat kommer Mina sidor att utvecklas för att öka segmenteringsmöjligheterna och bättre nå rätt målgrupp med rätt kampanj. Under 2016 inleds översyn kring hur Hallandstrafiken använder sociala medier i syfte att få ut mer positiv information som stärker varumärket. Ökat fokus på Mynewsdesk där det sedan tidigare läggs ut pressmeddelanden. Mer aktivt jobba för att sprida positiva nyheter. Under 2015 har arbete påbörjats med Hallandstrafikens nya intranät vilket fortlöper under 2016. Den grafiska utformningen ska likna hemsidan med fokus på sökfunktionen. 29

Trafikförändringar 2017 I Kollektivtrafikplan 2017 beskrivs trafikförändringar som kommer att inträffa under trafikåret 2017 med start från december 2016. I tabellen nedan beskrivs förändringarna översiktligt och en mer djupgående beskrivning sker senare i detta avsnitt. Samtliga trafikförändringar som Hallandstrafiken genomför grundar sig i de principer som finns fastslagna i Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Huvudprincipen är att koncentrera resurserna till utpekade kollektivtrafikstråk där förutsättningar för ökat resande är goda. Nr Objekt Beskrivning mkr (netto) 1 Utökad trafik Öresundståg 2 Insatståg Varberg- Göteborg 3 Nytt linjeupplägg Halmstad- Simlångsdalen- Ljungby- (Växjö) 4 Öppna skolskjutsturer 5 Ökad trafik till asylboenden 6 Smärrepott kollektivtrafikstråk 7 Halmstad stadsbusstrafik Sen kvällstur från Göteborg söndagtorsdag Utökad helgtrafik Ny avgång på morgon från Varberg till Göteborg samt vändande på eftermiddag på grund av stort resbehov från Åsa station Förenklat linjeupplägg. Ökat turutbud linje 145 genom omfördelning av resurser. Trafik dras in p.g.a. lågt resande linje 318 Simlångsdalen-Lidhult samt linje 310 Sävsered-Simlångsdalen. Öppna upp skolskjutsturer för allmänhet från terminsskifte augusti 2017 Ökat behov av förstärkningstrafik till asylboenden Enstaka turutökningar/justeringar i regionbusstrafiken i utpekade kollektivtrafikstråk Justerat linjenät i samband med färdigt resecentrum etapp 2, augusti 2017 1,7 2 0,2 0 2 0,3 3 9,2 Tabell 2: Trafikförändringar 2017 30

Tågtrafik Objekt 1: Utökad trafik Öresundståg Till trafikåret 2017 utökas helgtrafiken på Öresundstågen för att skapa bättre pendlingsmöjligheter under helg. Utöver detta återinförs sen avgång från Göteborg 23.55 söndag till torsdag. Denna avgång har stor betydelse för fjärrtågsresenärer från Stockholm som ska vidare söderut. Eftersom Västra Stambanan är hårt belastad uppstår ofta förseningar längs sträckan Stockholm-Göteborg vilket innebär att resenärer missar den sista Öresundstågsavgången i Göteborg. Avgång 23.55 skapar dessutom koppling till SJ:s sista tåg från Stockholm med ankomst 23.30 i Göteborg vilket saknas idag. Följande förändringar sker enligt nedan: Riktning SÖDERUT Ny tur 23.55 från Göteborg, söndag-torsdag Ny tur 6.55 från Göteborg på söndagar, mot Köpenhamn. Tidigast idag 7.55 Ny tur 6.12 från Halmstad mot Köpenhamn på lördagar. Tidigast idag 7.12 Ny tur 7.12 från Halmstad mot Köpenhamn på söndagar. Tidigast idag 8.12 Riktning NORRUT Ny tur 5.51 från Halmstad på lördagar. Tidigast idag 6.51 Ny tur ankomst Halmstad 6.46 på lördagar och söndagar, tidigast idag 7.46 (L), 8.46 (S). Möjliggör tidigare tur från Halmstad norrut på söndagar Ny tur ankomst Halmstad 7.46 på söndagar, tidigast idag 8.46. Möjliggör ytterligare tidig tur från Halmstad norrut på söndagar Nettokostnad 1,7 mkr Objekt 2: Insatståg Varberg-Göteborg I december 2013 startade trafikering av Åsa station med Öresundståg. Resandeutveckling har sedan dess varit mycket positiv, under 2015 hade stationen i snitt 845 på- och avstigande per vardag. Åsa station trafikeras av drygt 10 avgångar per riktning och vardag. I samband med tidtabellsskiftet i december 2015 då Hallandsåstunneln togs i bruk förändrades tågens ankomstoch avgångstider på samtliga stationer i Halland. Detta innebar att tågavgångarna norrut från Åsa försköts bakåt med 15 minuter. Förskjutningen innebar en annan fördelning av resenärer vilket gjort att vissa avgångar nått sin maxkapacitet, speciellt avgång 7.05 och 8.05 från Åsa. Då vissa avgångar endast går med enkelt tågsätt har det uppstått brist på sittplatser vilket ger en försämrad komfort för resenärer. Hallandstrafiken anser med denna bakgrund att det är nödvändigt med ytterligare avgång på morgon från Åsa station för att kunna möta efterfrågan. Då det finns begränsad möjlighet till fler turer med Öresundståg p.g.a. fordonsbrist samt tidhållningsproblem på befintliga Öresundstågsavgångar, avser Hallandstrafiken gemensamt med Västtrafik inom samarbete för Västtågen att införa nytt insatståg sträcka Varberg-Göteborg. Insatståg kan utnyttja lediga godsoch snabbtågskanaler och omfattas av en norrgående avgång på morgon från Varberg samt sydgående avgång från Göteborg på eftermiddag. Resbehov från Åsa station kan därmed tillses på ett bättre sätt. Med hänsyn till den redan idag ansträngda situationen är det önskvärt att 31

trafikstart kan ske redan från augusti 2016 under förutsättning att Trafikverket godkänner tåglägesansökan samt att det finns tåg att tillgå. Nettokostnad 2 mkr Regionbusstrafik Objekt 3: Nytt linjeupplägg Halmstad Simlångsdalen Ljungby (Växjö) Ett nytt linjeupplägg föreslås för sträcka Halmstad Simlångsdalen Ljungby (Växjö) inklusive Lidhult. Resandet på linje 318 sträcka Lidhult-Simlångsdalen är litet och faller inom principer för lågfrekvent resande, samma sak gäller för linje 310 Sävsered-Simlångsdalen (se kartor nedan). Linje 318 har under en vardag i genomsnitt 2,7 påstigande per tur för sträckan Lidhult- Simlångsdalen. Linje 310 har i genomsnitt 1,9 påstigande per tur. Bild 3: Påstigande linje 318/linje 310 En satsning på linje 145 är eftersträvansvärd för att bättre tillse arbets- och studiependling mellan Halmstad-Ljungby och Växjö. Linje 145 får ökat antal turer från dagens 5dt till 9dt under vardagar. Satsning är genomförbar genom omfördelning av resurser från nedlagd linje 318 sträcka Lidhult-Simlångsdalen samt linje 310 som läggs ned helt. Linje 309 som idag trafikerar Bygget-Mahult med 1dt förlängs till Simlångsdalen. Detta innebär att resenärer mellan Mahult och Simlångsdalen fortsatt kan åka med linje 309 då linje 318 försvinner (se bild 4 för trafikeringsupplägg). Bild 4: Nuläge/Efter 32

Konskevenser av förändring är att Lidhult mister direkt koppling till Halmstad. Resmöjlighet kvarstår fortsatt med länstrafiken Kronobergs linje 153 mot Ljungby där byte kan ske till linje 145 vid väg 25. Att Sävsered mister koppling bedöms få små konskevenser då de flesta av dagens påstigande stiger på vid Esmared som fortsatt har resmöjlighet med linje 145. Marbäck får reducerat antal turer från dagens ca 10dt till 5 dt. Nettokostnad 0,2 mkr Objekt 4: Öppna skolskjutsturer Hallandstrafiken har som ambition att göra skolskjutstrafiken tillgänglig för allmänhet, d.v.s. öppna skolskjutsar. Öppna skolskjutsar för allmänhet innebär ett bättre nyttjande av samhällets resurser. Turerna kan utgöra ett komplement till närtrafik i glesbefolkade delar av Halland som idag saknar en väl utbyggd kollektivtrafik. Resandet sker på skolresandets villkor vilket innebär att turer och tider kan ändras utifrån justeringar av skoltider. Genom att möjliggöra resor på skolturer kan Hallandstrafiken identifiera resbehov som eventuellt skulle kunna trafikeras med linjelagd busstrafik. Åtgärd planeras till terminsskifte augusti 2017, förutsättningar för förändring utreds under 2016. Förändring ger inga ökade kostnader. Objekt 5: Ökad trafik till asylboende Den uppkomna flyktingsituationen i Sverige med många asylsökande innebär ett stort tryck efter möjliga asylboenden. Konsekvensen blir att många asylboenden hamnar på landsbygden där det idag går lite eller ingen allmän kollektivtrafik. På vissa ställen kan belastning på befintliga linjer bli mycket hög vid vissa tider vilket påverkar tidhållning och trängsel på bussarna. Resultatet blir en försämrad kollektivtrafik med minskad kundnöjdhet såväl för befintliga resenärer samt nya resenärer. Hallandstrafiken ser därför ett ökat behov av förstärkningstrafik vilket medför ökade kostnader. Nettokostnad 2 mkr Objekt 6: Smärrepott kollektivtrafikstråk Objektet innehåller så kallad smärrepott för justeringar i regionbusstrafiken vilket innebär mindre justeringar i form av enstaka turutökningar. Redan från juni utökas sommartrafiken på Blå Express från 15min-trafik till 10min-trafik under en timme på morgon och en på eftermiddag. Ytterligare justering är tre senare turer på linje 555/556/651 under helg på grund av förlängda öppettider på Gekås. Förändringen kommer att börja gälla från hösten 2016. Nettokostnad 0,3 mkr 33

Stadsbusstrafik Objekt 7: Justerat linjenät Halmstad Inom Kollektivtrafikplanens gällande period, 2017, kommer Resecentrum etapp 2 att färdigställas. Byggstart blir i augusti 2016 och arbetet förväntas vara klart i juni 2017. I samband med att etapp 2 är klart kommer ett justerat linjenät i Halmstad att träda i kraft från tidtabellskiftet i augusti. Ett fortlöpande utredningsarbete pågår kring det justerade linjenätets utformning och omfattning i dialog med Halmstad kommun. Under byggnation av resecentrum kommer ett tillfälligt busskörfält att inrättas med trolig sträckning Wrangelsgatan till korsning Laholmsvägen/Enslövsvägen/Bolmensgatan. Busskörfältet ska underlätta bussarnas framkomlighet under byggtid. Hallandstrafiken ställer sig mycket positiva till busskörfältet men anser att tillfälligt busskörfält bör kvarstå även efter färdigställande av etapp 2 då det utgör en viktig förutsättning för det justerade linjenätets framgång. Nettokostnad 3 mkr Infrastruktur Bra bytespunkter/hållplatser med tillhörande hållplatsmiljö utgör en viktig del för att skapa en attraktiv kollektivtrafik. Utifrån fastställda principer i Regionalt Trafikförsörjningsprogram om rakare och snabbare körväg kan investeringar i infrastruktur vara nödvändiga. Detta kräver samverkan mellan Hallandstrafiken och väghållare. Exempel på åtgärd för att uppnå fastställda principer kan vara att ta bort hållplatser för att räta upp eller snabba upp befintlig linje. För att kompensera för längre gångavstånd kan kvarvarande hållplatser ges bättre standard med exempelvis större väderskydd, fler sittplatser, fler cykelparkeringar, bilparkeringar m.m. För att säkerställa en god tillgänglighet till/från hållplats är det av stor vikt att anslutande gångoch cykelväg tilses. Principerna är desamma för region- och stadsbusstrafik. På sikt kan lämpliga bussträckor, (exempelvis längre regionbusslinjer) ges en glesare stoppbild och att hållplatserna blir mer stationslika. Det kan handla om vänthall inomhus, gratis Wi-Fi, toaletter, pendelparkeringar för att på så vis skapa attraktivare bytespunkter med större upptagningsområde. Standarden på bytespunkter runt om i länet varierar kraftigt men sammanfattningsvis kan det konstateras att det är ett område som är eftersatt. Standardförbättringen av hållplatser runt om i länet kommer att fortlöpa under 2016/2017. Detta gäller både för kommunala vägar och statliga vägar. En översyn av befintliga hållplatser samt linjers körvägar sker kontinuerligt vilket kan resultera i ändrad trafikering av hållplatser. Hallandstrafiken har i sin budget för 2016 avsatt 7,2 Mkr för hållplatsåtgärder och drift vilket är en utökning jämfört med föregående år. I Regional infrastrukturplan för Halland finns medel till hållplatsåtgärder både på statligt och kommunalt vägnät. Medlen utökades i förslaget till Regional plan för perioden 2014-2025. Genomförandet av åtgärder på statligt vägnät handläggs och planeras av Trafikverket. 34

Priser I angivna riktlinjer för taxor i Trafikförsörjningsprogrammet fastslås att det ska vara enkelt, hela-resan perspektivet ska råda och upphandlad/kommersiell trafik ska fungera bra ihop. Över en längre tidsperiod ska intäkterna från resenärerna överstiga 60 procent av kostnaderna baserat på det totala utbudet i Halland. I Trafikförsörjningsprogrammet framgår att Hallandstrafikens styrelse har mandat att besluta om prisnivåerna inom den ram som regionfullmäktige fastställt. Prisnivån ska kunna användas som ett verktyg i arbetet med kollektivtrafikens utveckling. Eventuell justering av taxor beslutas först efter att Regionfullmäktige fastställt budget för 2017. 35

Utblick 2018-2019 I detta kapitel redovisas en genomgång av de behov av trafikförändringar som Hallandstrafiken förutser för åren 2018 och 2019. Tågtrafik Under förutsättning att samrådsversionen av Trafikförsörjningsprogrammet antas i april 2016, föreslås en tidsbegränsad satsning i tre år på Krösatågstrafiken på HNJ-banan mellan Halmstad och Jönköping/Nässjö med fokus på att öka resandet. Under testperioden bör turutbudet öka något och åtgärder vidtas för att minska restiden. Mindre förbättringsåtgärder ska genomföras på stationerna för att miljön runt perrongerna ska bli trevligare. Påverkans-, informations- och marknadsföringsåtgärder ska intensifieras genom samarbete mellan kollektivtrafikmyndigheterna, trafikorganisatörerna och kommunerna. Projektet utvärderas löpande utifrån fastställda mål för projektet. Hallandstrafiken har inlett dialog med Jönköpings länstrafik kring trafikeringsupplägg och trafikstart bedöms möjlig till december 2018. Samrådsversionen av Trafikförsörjningsprogrammet föreslår också en trafikering av Markarydsbanan med Pågatåg i syfte att tillse regionala och interregionala resor. Tidpunkt för trafikeringsstart avgörs av utfall kapacitetsutredning Halmstad C samt färdigställande av nytt mötesspår på sträckan. Dialog kring trafikeringsupplägg förs mellan Hallandstrafiken, Skånetrafiken och Länstrafiken Kronoberg. Vid införande av tåg på sträckan kommer en översyn av busstrafiken att ske. För Viskadalsbanan föreslår Trafikförsörjningsprogrammet en ökning av antalet turer i kombination med sänkt restid för att binda samman Varberg och Borås. Detta skulle skapa bättre förutsättningar för arbets- och studiependling. I enlighet med Västtrafiks målbild för Västtågen på Viskadalsbanan finns en planerad turutökning från 2017. Västtrafik och Hallandstrafiken har dock skjutit den tänkta turutökningen på framtiden men den finns fortsatt med som möjlig inom utblickens år. Regionbusstrafik Det är för närvarande inga planerade utökningar i regionbusstrafiken inom utblickens år. Utökningar på enskilda linjer kan komma att ske genom omfördelning av resurser efter princip koncentration till stråk där förutsättningar för ökat resande är goda. I detta arbete ingår kontinuerlig översyn av lågfrekvent resande. En fortsatt utveckling av regionbusstrafiken sker genom en renodling av trafikupplägg med färre linjevarianter och enhetligare tidtabell. Vidare satsning på snabbusslinjer med färre hållplatsstopp, så kallad skip-stop trafik, ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen. Löpande utvärdering sker också av komfortbussar som trafikerar i stråken Hyltebruk-Halmstad samt Åsa-Varberg. Hitintills har responsen varit mycket positiv på komfortbussarna vilket vägs in i fortsatt satsning. Det fortsatta arbetet med tätortsanalyserna för kollektivtrafikstråken (fortsättning på ÅVS:er) som beskrivits i avsnitt Planerade och genomförda aktiviteter kommer att löpa på under utblickens år. Tätortsanalyserna kommer att svara på den framtida trafikeringen av regionbusslinjerna och eventuella justeringar av trafik kommer att behandlas i Kollektivtrafikplanen. 36

Stadsbusstrafik Inom stadsbusstrafiken har det under de senaste åren skett stora förändringar då Falkenberg, Kungsbacka och Varberg fått nya linjenät. I samband med färdigställande av Resecentrum etapp 2 sommaren 2017 kommer också Halmstad att få ett justerat linjenät. Hallandstrafiken bedömer att det finns en stor potential att öka resandet i Halmstad i kombination med ett justerat linjenät och ökade framkomlighetsåtgärder för busstrafiken. Infrastruktur Den nuvarande standarden på hållplatserna runt om i länet är generellt låg. Arbetet med att förbättra befintliga samt byggnation av nya hållplatser fortlöper under utblickens år. Det är av yttersta vikt att samplanering sker mellan bebyggelse och kollektivtrafik. Under kommande år kommer också tätortsanalyser för utpekade kollektivtrafikstråk att genomföras vilket kan generera åtgärder på hållplatser. Arbetet kring tätortsanalyserna finns närmare beskrivet under avsnitt Planerade och genomförda aktiviteter. 37

Ekonomi Ekonomi 2017-2019 I Kollektivtrafikplanen finns samtliga trafikförändringar beskrivna med tillhörande kostnadsbild (se avsnitt Trafikförändringar 2017 ). För 2017 sker en ökning av trafikkostnader med 9,2 miljoner kronor netto, d.v.s. trafikens totala kostnader minskat med biljettintäkter. I bilaga 3 redovisas kostnader och intäkter för hela Hallandstrafikens verksamhet. Underskottet är den del som finansieras av Region Halland. Den ekonomi som berör trafikförändringar för åren 2018 och 2019 kommer att arbetas in i Hallandstrafikens budget och redovisas i kommande Kollektivtrafikplaner som en del av det totala underskottet. 2017 Trafikförändringar: +9,2mkr Totalt underskott: -438mkr 2018 Testprojekt HNJ-banan, 7mkr Totalt underskott: -458mkr 2019 Ny trafik Markarydsbanan, 9mkr Utökad trafik Viskadalsbanan, 2mkr Totalt underskott: -474mkr Tabell 3: Ekonomi 2017-2019 Samhällsnytta Kollektivtrafik innebär en stor dos av samhällsnytta. Hallandstrafiken är på så vis en mycket god affär för samhället även om den såväl i Halland som nationellt blivit allt dyrare att bedriva. I Halland finansieras cirka 40 procent av kollektivtrafikens kostnader med skattemedel. Stora delar av trafiken är därmed bekostad av samhället men varje skattekrona ger också en peng tillbaka bland annat genom ökad regionförstoring, växande företag och inte minst ökad inflyttning. Halland har under de senaste årtiondena haft en stark befolkningstillväxt som pågår än idag. Fler och fler människor väljer att pendla inom Halland samt över länsgräns till arbete och studier, en utveckling som till stor del varit möjligt tack vare kollektivtrafiken. Utvecklingen innebär att allt fler hallänningar och halländska företag/verksamheter blir mer beroende av att kollektivtrafiken fungerar på ett klanderfritt sätt. Kravbilden har därmed ökat på Hallandstrafiken att leverera en tillförlitlig kollektivtrafik med konkurrenskraftiga restider. Genom att möjliggöra ett ökat resande bidrar kollektivtrafiken till de övergripande målen för Hallands utveckling med hållbar tillväxt, stärkt region och vidgade arbets- och studiemarknader. Detta är viktigt att ha i åtanke vid diskussion om kollektivtrafikens kostnader då denna ofta betraktas som en ren utgiftpost och inte som ett bidrag till samhällsnyttan. Kollektivtrafikens nyttor brukar beskrivas med bilden av ett isberg (bild 3). Toppen på isberget illustrerar de synliga effekterna som är knutna till företagsekonomiska mått, d.v.s. intäkter, kostnader, täckningsgrad, beläggning m.m. Den stora delen av isberget som vi inte ser, innehåller delar som kollektivtrafiken bidrar positivt till men som däremot är svårare att mäta och följaktligen glöms bort i diskussion om kollektivtrafikens kostnader. I den samhällsekonomiska värdering Hallandstrafiken lät genomföra under våren 2014 gjordes en sammanställning av samhällsnyttan som kollektivtrafiken i Halland bidrar till. 38

Samhällsnyttokalkylen utgick från att det inte hade funnits någon kollektivtrafik alls under helåret 2012 och att de kollektiva resorna genomförts på andra sätt. Antagandet var att långväga resor helt igenom övergår till bil medan resor i staden till 50 procent utförts med bil, 25 procent med cykel och 25 procent med gång. Utifrån den mest vedertagna metoden i Sverige (ASEK) beräknades värdet för alla positiva och negativa effekter gällande trafiksäkerhet, luftföroreningar, buller och vägslitage. Den sammanlagda samhällsekonomiska nyttan för kollektivtrafiken beräknades till ca 200 Mkr för utgångsåret 2012. Tack vare kollektivtrafiken inträffar färre trafikolyckor, luftföroreningarna är mindre, bullernivåerna är lägre och vägslitaget mindre. Till exempel avvärjs 76 stycken trafikolyckor tack vare kollektivtrafiken. Detta betyder i sin tur att en person färre avlider, 11 personer färre skadas svårt och antalet lindrigt skadade minskar med 65 personer. Tilläggas bör att beräkningarna endast utgår från aspekter som går att värdera. Det går till exempel inte att värdera exempelvis jämställdhet, psykiskt välmående, regionförstoring m.m. Samhällsnyttan är därmed bara en fingervisning kring vilka nyttor kollektivtrafiken bidrar till, nyttan är avsevärt större än vad som inryms i 200 Mkr årligen. Bild 5: Kollektivtrafikens samhällsnyttor 39