KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Göteborg 2015-2016
Innehåll Grundfakta om Plusgymnasiet Göteborg... 4 Historik, Fakta, Organisation... 4 Utbildningar och Elevantal... 4 Elever... 4 Personal... 5 Finansiering... 5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 6 Pedagogiskt upplägg, kunskaper och värden... 6 Lokaler... 6 Skolledning... 6 Lärare och Förstelärare... 6 Värdegrundsarbete... 7 Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd... 8 Arbetsliv och vidare studier... 9 Arbetsplatsförlagt lärande(apl)... 9 Elevråd och Elevinflytande... 9 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet... 11 Våra kvalitetsbegrepp... 11 3.1.1 Funktionell kvalitet... 11 3.1.2 Instrumentell kvalitet... 11 3.1.3 Upplevd kvalitet... 11 3.1.4 Ändamålsenlig kvalitet... 11 Uppföljningar... 11 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning... 12 3.3.1 Interna granskningar... 12 3.3.2 Nationella kursprov... 13 3.3.3 Betygsprognoser... 13 3.3.4 Betygsuppgifter... 13
3.3.5 Enkäter... 13 3.3.6 Utvärdering... 13 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan... 13 Fokusområden läsåret 2015/16... 14 Fokusområde 1: Närvarofrämjande förhållningssätt... 14 Fokusområde 2: Genomsyrning av examensmålen... 18 Fokusområde 3: Undervisningskvalitet... 21 Andra kvalitetshöjande insatser... 23 Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2015/2016... 24 Funktionell kvalitet... 24 Instrumentell kvalitet... 26 Upplevd kvalitet... 28 Ändamålsenlig kvalitet... 30 Sammanfattande bedömning... 30 Fokusområden läsåret 2015/2016... 32 Fokusområde 1: Utveckling av undervisningens kvalité... 32 Fokusområde 2: Elevers delaktighet och inflytande över sin utbildning... 33 Fokusområde 3: Samverkan mot examensmålen... 34
Grundfakta om Plusgymnasiet Göteborg. Historik, Fakta, Organisation Plusgymnasiet i Göteborg startades läsåret 2008. Skolan är centralt belägen vid Lilla Bommen i Göteborg med ett kort promenadavstånd till centralstationen. Lokalerna är ljusa och ändamålsenligt anpassade för verksamheten. Plusgymnasiet AB, Göteborg är sedan 2011 en del av AcadeMedia, Sveriges största utbildningsföretag. Utbildningar och Elevantal Nationellt program Nationell inriktning Yrkesutgång År 1 År 2 År 3 Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hår- och makeupstylist 12 18 18 Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap - 25 27 21 Barn och Fritidsprogrammet Fritid och hälsa Personlig tränare 19 13 21 Hotell- och turismprogrammet Hotell och konferens 11 9 8 Ekonomiprogrammet Ekonomi 6 16 9 Estetiska programmet Musik 8 12 4 Handel-och Administrationsprogrammet Handel och service 10 10 9 Totalt Introduktionsprogram - - Preparandutbildning 6 Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion 1 Elever Skolan har en bred elevgrupp med avseende på kulturell bakgrund och geografiskt upptagningsområde. Könsfördelningen inom gruppen är förhållandevis jämn. En stor andel av eleverna på framförallt samhällsprogrammet och handelsprogrammet har en annan kulturell bakgrund än svensk. En stor andel av skolans elever kommer från hem utan stark studietradition.
Personal Skolan har en blandad personalgrupp med avseende på kön, ålder och utbildning där lärarna arbetar tillsammans med utgångspunkt i vilka program de undervisar på. Lärarna sitter i fem olika arbetsrum lokaliserade i olika delar av skolan. Elevhälsa och skolledning sitter samlade på två plan. Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva.
Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kunskaper och värden På Plusgymnasiet i Göteborg arbetar vi utifrån övertygelsen att vi kan göra skillnad för varje elev. Genom tydlighet i undervisning, en ömsesidig respekt mellan alla på skolan och genom att ta ansvar för vår gemensamma miljö och vardag vill vi se alla utmanas och utvecklas till att kunna leda sig själv och andra. Samverkan och delaktighet är viktiga ledord för oss. Lokaler Skolan bedriver undervisning i för ändamålen anpassade lokaler på Vikingsgatan och Kämpegatan i Göteborg. På Vikingsgatan finns anpassade lokaler för Hantverksprogrammet. På Kämpegatan finns utöver undervisningssalar, matsal och uppehållsytor även programanpassade salar. Exempel på programanpassade salar är sal för massage och träningslära, sal för konferens och resor, salar för musikundervisning. Dessutom finns naturkunskapssal samt skolbibliotek. Lokaler som används för undervisning utanför skolan är olika gym-lokaler och idrottshall. Alla elever har ett eget digitalt verktyg och hela skolan har trådlöst nätverk. Läroböcker finns för de kurser där det används. Skolan har avtal med GR-utbildning för digital media som används i undervisningen såsom t ex dokumentärer, spelfilmer, nyhetsprogram och program från UR. Skolan har avtal med svensk Film för visning av film i undervisningssyfte och skolan har en uppsättning filmer som används i undervisningen. Alla elever har ett schema. Schemat är framtaget i samråd med lärare och även elever. Under innevarande år har så långt möjligt lektioner inte börjat förrän kl. 09.00. Plustimme (extra studietid) har legat utlagd med en timme/lärare och vecka under större delen av året. Skolledning Skolans leds av en rektor. Skolan har en biträdande rektor. Rektor och biträdande rektor utgör ledningsgrupp. Mål och riktlinjer för verksamheten förmedlas vid studiedagar vid terminsstart, vid studiedagar under året, vid veckovisa möten med all personal, vid APT en gång/månad. Arbetet på programnivå vad avser t ex studieresor, samarbeten, öppna hus, inköp och utveckling organiseras av en programorganisatör per program. Lärare och Förstelärare På skolan finns 38 medarbetare varav 21 kvinnor och 17 män fördelade i ett ålderspann från 28 år upp till 60 år. 31 av medarbetarna arbetar som lärare. Personalen har till övervägande del svensk kulturell bakgrund; 3 i personalen har annan kulturell bakgrund än svensk.
Övervägande delen är lärare eller specialpedagog där 20 st innehar lärarlegitimation. 6 av lärarna är yrkeslärare. Därutöver finns Rektor och biträdande Rektor, Studie och yrkesvägledare, skolsköterska, kurator, administratör och elevvärd. Utöver undervisning har majoriteten av lärarna varit mentor för elever. En programorganisatör har administrerat arbetet på programmet och haft ansvar för programmets utveckling. Skolan har haft tre förstelärare. Två av dem har haft ett särskilt ansvar för att stötta elever i behov av extra stöd, kopplat till skolans fokusområde med närvarofrämjande arbetssätt. Den tredje har haft ett särskilt ansvar för att följa upp formativ bedömning och ett av skolans fokusområde, examensmålens genomsyrande i undervisningen. Under hösten genomförde samtliga förstelärare lektionsbesök hos kollegor och förde i samband med det samtal kring undervisningen. Besöken var ett led i att arbeta med undervisningens kvalité. Samtliga förstelärare har under våren lett varsin lärgrupp i diskussioner rörande bedömning för lärande, kopplat till den kompetensutvecklingsinsats som genomfördes med extern processledare under våren. Kompetensutvecklingen och lärgrupperna har varit kopplat till skolans fokusområde om undervisningens kvalité. Värdegrundsarbete Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken utsträckning de fått information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. Om en elev upplever sig illabehandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser.
Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Skolans EHT-team har under året bestått av skolsköterska, kurator, specialpedagog, rektor och biträdande rektor. EHT-teamet har träffats en/vecka och då behandlat frågor på organisation, grupp och individnivå. Skolläkare och skolpsykolog har deltagit vid EHTs möten två gånger/termin. Skolpsykolog har genomfört kompetensutvecklande insatser med lärare i form av föreläsning och handledande samtal i grupp. Skolan har upprättade rutiner för att anmäla, kartlägga och besluta om elever i behov av särskilt stöd. Vid terminsstart i augusti och januari genomförde EHT kompetensutvecklingsinsatser med personal vad avsåg rutiner för extra anpassningar, särskilt stöd och motiverande samtal. I samband med terminsstart genomförde skolsköterska, kurator och specialpedagog lektionsbesök i syfte att kartlägga undervisningsmiljöer och på så vis kunna stötta lärarna vid kartläggning av elever och tidigt anpassa lärmiljöer för elever i behov av extra anpassningar. Kurator genomförde i samband med terminsstart workshops i samtliga klasser med fokus på diskriminering och kränkande behandling. Workshopen genomfördes som ett led att öka kunskapen om vad diskriminering och kränkande behandling innebär samt sprida kunskap om skolans plan för att motverka och vid behov åtgärda detta. Vid studiedag under hösten, vid APT vid några tillfällen under året samt vid klasskonferenser har EHT utifrån vad som framkommit i hälsosamtal, enskilda samtal samt vid kartläggningar stöttat lärare i hur anpassningar kan göras på såväl organisation, grupp som individnivå för att främja utvecklingen mot målen. EHT har träffat undervisande lärare i klasskonferenser en/vecka där en till två klasser/konferens stått i fokus. Vid klasskonferenserna har samtal förts utifrån resultat och måluppfyllelse kopplat till extra anpassningar, särskilt stöd eller andra observerade behov.
Arbetsliv och vidare studier Skolan har studie- och yrkesvägledare (SYV) som ansvarar för information om kurser elever kan välja för vidare studier eller vilka kurser som är lämpliga för att verka inom ett visst yrkesområde. Vidare har SYV under året genomfört besök i avgångselever i syfte att ge eleverna information och vägledning om eftergymnasiala studier och yrkesliv. SYV förser alla elever med information via Schoolsoft där nyheter och information om studier och arbetsliv läggs ut samt via skolans fysiska anslagstavlor. SYV genomför vid behov samtal med elever i behov av vägledning inom olika utbildning eller arbetsformer. Skolan genomför inom ramen för undervisningen en rad studiebesök på såväl universitet som olika arbetsplatser. Dessutom genomförs en rad studieresor. Besöken och resorna syftar till att på ett tydligt sätt koppla undervisningen till arbetsliv och vidare studier. Genom skolans lokala programråd samverkar branscher i utvecklingen av utbildningen. Arbetsplatsförlagt lärande(apl) På skolan finns yrkesprogram där arbetsplatsförlagt lärande är en del av utbildningen. Under sin sin utbildning har eleverna 15 v APL. De lärare som undervisar eleverna i de kurser som delvis är APL-förlagda planerar tillsammans inför läsåret. I god tid före APL-perioden besöker eleven möjliga APL-platser och ansvarig lärare beslutar sedan om platsen är godkänd för APL. Ansvarig lärare tar kontakt med handledare och förser den med information om vad det innebär att ta emot en elev på APL och vilka kursmål handledaren ska handleda eleven i under perioden, att närvaro förs och sedan delges skolan och att ansvarig lärare kommer att följa upp APL- perioden. Ansvarig lärare informerar även APL-platsen om eleven har behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Under APL-perioden besöker ansvarig lärare eleven vid något tillfälle och samlar in underlag för bedömning. Som underlag för bedömning ligger även handledarens omdöme samt i förekommande fall elevens redovisning av uppgift i undervisningen som kopplats till APL. Ansvariga lärare deltar i lokala programråd och samverkar där med branschen. Elevråd och Elevinflytande Eleverna har under året startat upp ett elevråd med representanter från alla klasser på skolan. Elevrådet har sammanträtt ca 1 gång per månad och kurator har varit sammankallande och stöttat eleverna under mötena.
På elevrådet har frågor rörande arbetsmiljö, organisering på programmen, resultat av elevenkäter och LOV-enkät samt trivselfrågor diskuterats. Klassens representanter i elevrådet har samlat in synpunkter från sina klasser och återkopplat till elevrådet. Skolledningen har deltagit på elevrådets möten vid två tillfällen och kurator har fungerat som länk mellan elevråd och skolledning då det gällt olika frågor. Elevrådet har under året organiserat en programdag där eleverna var inblandade i grupper och gick runt på stationer och prövade på aktiviteter på våra olika program. Elevrådet har varit uppskattat bland eleverna och de upplever att de haft en reellt inflytande på utbildningens utveckling.
Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från fyra kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt 3.1.1 Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens. 3.1.2 Instrumentell kvalitet För att alla elever ska uppnå utbildningens mål inom den funktionella kvaliteten krävs att vi har hållbara och rättssäkra strukturer, processer och arbetssätt som följer författningarna som styr skola. Till exempel ska varje elev ges möjlighet till reellt inflytande över utbildning och undervisning, få likvärdiga betyg samt en undervisning av god kvalitet som ger ledning och stimulans alternativt få möjlighet till extra anpassningar eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. 3.1.3 Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? 3.1.4 Ändamålsenlig kvalitet Ett perspektiv vi följer upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2015/2016 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas.
Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning 3.3.1 Interna granskningar Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna granskningar. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen.
3.3.2 Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.3 Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut. 3.3.4 Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.5 Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan samt undervisnings- /kursutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.6 Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse kommande läsår.
Fokusområden läsåret 2015/16 Under läsårsavslutningen 2014/2015 genomfördes en bred analys av skolans måluppfyllelse. Denna analys resulterade i en Arbetsplan i vilken ett antal fokusområden lyftes fram som särskilt prioriterade. Dessa fokusområden presenteras nedan och är hämtade från Arbetsplan för läsåret 2014/2015. Bakgrund Fokusområde 1: Närvarofrämjande förhållningssätt Analyserna av närvaron under innevarande år visade på att det funnits en stor andel elever med betydande frånvaro vilket påverkat möjligheterna att nå målen för utbildningen. Från påsklovet och framåt har frånvaron ökat kraftigt vilket påverkat måluppfyllelsen negativt. De orsaker till frånvaron som identifierats utifrån EHT:s arbete, samtal med elever med hög frånvaro, enskilda elevsamtal samt personalens reflektioner är att frånvaron delvis beror på: hur undervisningen varit upplagd, bemötande och uppföljning av elever med hög frånvaro samt hur eleverna har upplevt sin arbetssituation. Mål Målet är att alla elever ska ha en hög närvaro och ges det stöd de behöver för att nå målen för utbildningen. Antalalet elever med hög frånvaro ska inte överstiga 15%. Arbetet syftar till att stärka den funktionella kvaliteten i relation till följande läroplansmål: Läroplanskoppling Alla som arbetar i skolan ska ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (LGY11 kap 2.1 Riktlinjer) Arbetet syftar till att säkerställa den instrumentella kvaliteten i relation till följande författningskrav: 1 kap. Skollagen (2010:800): 10 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska
ha möjlighet att fritt uttrycka åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad, 4 kap Skollagen (2010:800) 9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. 3 kap Skollagen (2010:800) 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Metod För att nå målen kommer vi att fortbilda all personal inom bemötande och ledarskap i klassrummet så att de kan arbeta på ett närvarofrämjande sätt. Dessutom kommer arbetet att organiseras så att två förstelärare kommer att arbeta med elever i behov av extra studiestöd och genomföra klassrumsbesök för att kunna bidra till att extra anpassningar genomförs på gruppnivå där så är lämpligt. Närvaron kommer att följas upp av kurator och enskilda elever kommer att följas upp med åtgärder från EHTs sida. Förstelärarna med inriktning mot mentorskap kommer att arbeta i nära samarbete med EHT. Kurator kommer att arbeta i klasserna med gruppdynamik. Specialpedagogen kommer att arbeta i klasserna med extra anpassningar för att stödja lärarna i deras arbete. Undervisningen kommer att ändras så att mer av de moment som ska bedömas bedöms under lektionstid och färre inlämningar. På så vis ska lektionstiden kännas mer meningsfull och närvaron öka. Lärarna ska utveckla metoder för att bedöma elevernas kunskapsutveckling under lektionstid. Kunskapsutvecklingen ska dokumenteras. Elevernas möjlighet till inflytande över sin utbildning och deras ansvar för lärande och arbetsmiljö kommer att tillvaratas genom elevråd och en tydligare återkoppling till eleverna på deras synpunkter. Likaså kommer elevernas möjlighet till inflytande följas upp på kursnivå av skolledningen. Uppföljning Uppföljning av genomförd utbildning vid terminsstart kommer att ske vid årets första studiedag 29 september samt vid två tillfällen med skolan skolpsykolog (30 sept och v44 okt). Uppföljning sker
även vid klasskonferenser vilka sker varje vecka enligt uppgjort schema. Dessutom följs arbetet upp under lektionsbesök vilka sker enligt uppgjort schema under året. Förstelärare, EHTpersonal och skolledning besöker lärare. Närvaron följs upp av kurator vilken i sin tur med hjälp av mentor kartlägger frånvaron och eventuella åtgärder beslutas av rektor. Arbetssättet följs upp vid klasskonferenser och lektionsbesök. Elevernas inflytande följs upp av kurator vilken leder elevråd samt lyssnar in synpunkter från eleverna och för dessa vidare. Resultat Närvaron förbättrades under höstterminen och andelen elever med hög frånvaro låg vid mätningen i december månad under 15% vilket var en tydlig förändring jämfört med samma tidpunkt föregående år. Likaså i januari låg andelen elever med en hög frånvaro under 15%, även det en förändring från samma tidpunkt föregående år. Kuratorns arbete med att fortsätta stötta mentorer i att kartlägga orsaken till frånvaron hos elever med hög frånvaro gjorde att vi kunde stötta dessa elever bättre i deras studier då rätt insatser kunde sättas in. Ett ihärdigt arbete från skolsköterska och kurator med att hela tiden fortsätta kontakta och boka tider med elever i behov av samtal resulterade från december och framåt att flera av de elever som haft en hög frånvaro började komma till skolan och även nå studieresultat. EHTs och skolpsykologens kompetensutvecklingsinsatser har gjort att lärarna upplevt att de fått kunskaper och stöd i sitt arbete med att främja en god närvaro och även möta elever som haft en hög frånvaro. Förstelärarnas nära samarbete med EHT har gjort att några elever haft en extra studietid där de fått möjlighet att få stöd och hjälp. Vid klasskonferenserna, vilka skett varje tisdag, har undervisande lärare, EHT och skolledning haft möjlighet att diskutera, utbyta information, analysera resultat och följa upp stöd till enskilda elever. Konferenserna har gett en ökad förståelse för arbetet med olika grupper och elever. Några elever med hög frånvaro studiehandleddes även vidare till andra utbildningsformer. I maj och juni månad upplevde lärarna att närvaron på lektionstid var betydligt högre än tidigare år och fler elever fokuserade på att nå studieresultat. Kursutvärderingar och Elevenkät gällande elevernas upplevda kvalitet visar att eleverna är nöjda med bemötande, att trygghet och studiero förbättrats sedan föregående år och att lärarna skapar en trivsam arbetsmiljö.
I LoV-enkäten svarar eleverna att de känner till vad som avses med diskriminering och kränkning och att skolans arbete mot detta fungerar bra. Likaså har de aktiviteter som kurator och elevråd initierat och genomfört under året uppskattats av eleverna. Slutsats Arbetat med att följa närvaron och att tidigt kartlägga orsaker för att kunna sätta in insatser har gett resultat i form av ökad närvaro. Likaså har kurator och skolsköterskas arbete med att följa och stödja dessa elever i deras skolvardag gett resultat i form av förbättrad närvaro och resultat för dessa elever. Kompetensutveckling av lärare har gjort att de upplever sig ha ett gott stöd av EHT och verktyg för att möta eleverna på ett närvarofrämjande sätt. Likaså har de veckovisa klasskonferenserna bidragit till att öka kommunikationen mellan EHT, skolledning och lärare och utgöra ett viktigt forum för diskussion och fortsatt arbete. Av resultaten i enkäterna ger eleverna tydligt utryck för att de märker en skillnad i inställning och bemötande. I och med kartläggningen av frånvaroorsaker har det under året uppmärksammats flera elever som når goda resultat men som har en betydande frånvaro pga psykisk ohälsa såsom oro och ångest (ca 20-25 elever), prestationspressade elever (ca 10 elever), elever med en komplex social situation såväl ekonomisk som social (ca 25 elever) och elever med nära anhöriga som är svårt sjuka (ca 5 elever). Några elever med ovanstående problematik har svårt att klara sina studier och skolan svårt att sätta in insatser då det ligger utanför vårt område. Arbetet med att främja närvaro kommer behöva fortsätta under kommande läsår. Främst ser vi ett behov av att arbeta mer förebyggande och främjande med att stödja alla elever i att ge dem verktyg att hantera yttre omständigheter så att de trots detta kan fokusera på sina studier och finna en mening med dem.
Bakgrund Fokusområde 2: Genomsyrning av examensmålen Vid interninspektionen som genomfördes av huvudman i december 2014 framkom att examensmålen inte i tillräckligt hög grad genomsyrar utbildningen. Under våren har arbetet påbörjats med att analysera varför det ser ut så och hur vi kan arbeta vidare. I slutet av läsåret gicks samtliga examensmål igenom av alla lärare. Mål Målet är att examensmålen ska genomsyra alla kurser och att lärarna under året arbetar utifrån examensmålen och att dessa är kända för eleverna. Arbetet syftar till att stärka den funktionella kvaliteten i relation till följande läroplansmål: Läroplanskoppling: Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier [ ] (LGY11 kap 2.1 kunskaper) på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, Arbetet syftar till att säkerställa den instrumentella kvaliteten i relation till följande författningskrav: 15 kap. Skollagen (2010:800): 2 Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att arbeta självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. 3 Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn 16 kap. Skollagen (2010:800) : 6 För varje nationellt program ska det finnas examensmål som innehåller mål för programmet
Metod Vid terminsstart kommer examensmålen återigen att aktualiseras så att det ligger till grund för alla planering av alla kurser. Inför läsåret har alla lärare reflekterat över och konkretiserat hur de i sin undervisning kan lyfta fram examensmålen. Inför kommande läsår utses en programorganisatör för varje program som ansvarar för att lyfta examensmålen på programkonferenser vilka kommer att äga rum två gånger/termin där alla undervisande lärare på programmet deltar. Examensmålen kommer att konkretiseras av programorganisatören och varje undervisande lärare kommer att redogöra för hur de för närvarande arbetar med examensmålen och hur de tänkt att de ska genomsyra sin kurs framöver. Arbetet följs upp vid kommande programkonferens, En förstelärare har särskilt i uppdrag att följa upp implementeringen av genomsyrandet av examensmålen i utbildningen och deltar vid alla programkonferenser och för en dialog med rektor kring implementeringen. Uppföljning Uppföljning kommer att ske på de återkommande programkonferenserna. En förstelärare har särskilt ansvar för examensmålen och denne deltar vid alla konferenser och har en dialog med rektor. Programorganisatörerna protokollför alla konferenser. Uppföljning sker vid lektionsbesök. Utvärdering av resultat Beskriv med hjälp av vilka resultatmått eller andra indikatorer man från Skolenhetens sida kommer att använda sig av för att dra slutsatser kring hur väl arbetet (metoderna/åtgärderna) gett avsedd effekt (d.v.s. för att mäta i hur hög grad man nått målen/kraven man satt upp för fokusområdet). Resultat Kursutvärderingar och elevenkät visar att eleverna upplever att examensmålen genomsyrar undervisningen i de flesta kurser och att de har god insikt i vad de innebär. Lärarna upplevde att de fått ökad kunskap om examensmålen. Fortfarande kvarstår en del arbete med att implementera, men att de haft svårt att utveckla dom i sin undervisning. Programkonferenserna genomfördes under höstterminen men gav på lärarnas önskemål på våren vika för en gemensam kompetensutvecklingsinsats inriktad på att utveckla undervisningen. Den tid som använts för att arbeta med examensmålen användes på våren till att diskutera och pröva olika undervisningssätt baserad på forskning inom det pedagogiska området. Slutsatser: Arbetet med att låta examensmålen genomsyra undervisningen kommer att fortsätta under kommande läsår då det gett resultat i form av att eleverna bättre känner till examensmålen och
tycker att de genomsyrar undervisningen. Det är vidare viktigt att examensmålen kontinuerligt utgör utgångspunkt för planering och genomförande av undervisning. Vidare kommer examensmålen ytterligare att aktualiseras genom att arbetet med APL kommer att ligga i fokus inför kommande år och på så vis blir examensutgången i fokus för framförallt yrkesprogrammen.
Bakgrund Fokusområde 3: Undervisningskvalitet Eleverna svarar i enkäter och i samtal (interninspektion och uppföljning av elevenkät kopplad till upplevd kvalitet) att det är väldigt lärarberoende var de ges möjlighet att påverka undervisningen och var de stimuleras till lärande. I kursutvärderingar ses en korrelation mellan undervisningens kvalitet och betygsfördelningen då framförallt i relation till lågt satta betyg. Eleverna ger i samtal och i elevenkäter uttryck för att de inte utmanas mot högre betygssteg och inte ges tillräcklig information om hur de ska utveckla sina kunskaper. Lärarna upplever att de ger eleverna tydlig information och stödjer eleverna i deras kunskapsutveckling, stimulerar dom till lärande och ger dom lust att lära. Differensen mellan elever och lärares svar är mellan 30% -40%. Mål Differensen mellan elever och lärares svar vad avser området undervisning ska inte vara högre än 20% vid elevenkäten gällande elevernas upplevda kvalitet i januari 2016 Arbetet syftar till att stärka den funktionella kvaliteten i relation till följande läroplansmål: Läroplanskoppling Läraren ska: organisera och genomföra arbetet så att eleven * utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, * upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, * får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, * får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, * successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar, och * får möjlighet att arbeta ämnesövergripande (LGY11 kap 2.1) * tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen (LGY11 2.2) * fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna (LGY11 kap 2.5) Arbetet syftar till att säkerställa den instrumentella kvaliteten i relation till följande författningskrav: 3 kap. Skollagen (2010:800): 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Metod Fortbildning av lärare vad avser ledarskap i klassrummet och bemötande av elever och grupper. Handledning i form av reflektion(extern föreläsare och skolpsykolog) Fortbildning av lärare vad avser extra anpassningar (specialpedagog) Gemensamma strukturer för planering och återkoppling (skolledning) Fortbildning i formativt förhållningssätt (förstelärare) Uppföljning Ledarskap i klassrummet följs upp vid lektionsbesök samt vid gruppreflektioner med skolpsykologen Extra anpassningar gås igenom vid terminsstart av EHT och följs upp vid kartläggningar samt vid studiedag 29 sept samt 5 januari. Gemensamma strukturer för planering och återkoppling beslutas av skolledning och följs upp av skolledning i början av oktober samt vid lektionsbesök. Utvärdering av resultat Beskriv med hjälp av vilka resultatmått eller andra indikatorer man från Skolenhetens sida kommer att använda sig av för att dra slutsatser kring hur väl arbetet (metoderna/åtgärderna) gett avsedd effekt (d.v.s. för att mäta i hur hög grad man nått målen/kraven man satt upp för fokusområdet). Resultat Vid mätning av den stora elevenkäten i januari var differensen mellan elever och lärares svar ca 25%. Resultatet visar att eleverna upplever att de stimuleras mer i undervisningen i år än föregående år vilket är positivt. Kompetensutvecklingsinsatser för personal har bidragit till att personalen upplever att de haft möjlighet att diskutera upplägg av undervisning och förhållningssätt. Strukturer vid planering och genomförande av undervisning har följts upp vid lektionsbesök under året. Utöver planerad kompetensutvecklingsinsats vid terminsstart lyftes i januari in ett processinriktat stöd under ledning av extern processledare. Insatsen fokuserade på bedömning för lärande och lärarna arbetade i tre lärgrupper vid de fem tillfällena samt däremellan. Förstelärarna ledde varsin lärgrupp. Utifrån vad som framkom under processen styrde processledaren kommande träff. Bakgrunden till att införa detta stöd var dels ett behov identifierat utifrån resultat och måluppfyllelse och en önskan från lärarna att komma vidare utifrån de diskussioner de haft under hösten kring examensmål och dess konkretiserande. Eleverna har i kursutvärderingar svarat att de upplever att de hos de flesta lärare ges stöd att utvecklas längre och att de får det stöd de behöver.
Slutsats Kompetensutvecklingsinsatser från EHT och skolpsykolog har bidragit till att lärarna getts möjlighet att få stöd i och prata om frågor rörande extra anpassningar och bemötande av elever. Den externa processledaren kunde konstatera att ett stort fokus låg på att bedöma prestation och att fokus bör förflyttas mot att stödja progression i lärandet. Detta framkom framförallt i diskussioner där mycket fokus låg på att diskutera vad eleven gjorde och mindre hur den gjorde och hur den skall stödjas till att utveckla sin kunskap. Det processinriktade stödet har haft effekt såtillvida att diskussioner kring lärande har kommit igång bland personalen på ett annat sätt en tidigare. Efter att ha prövat en del saker under våren är personalen nu angelägen om att ta steget vidare och omsätta det de prövat i praktiken för att se vad det kan få för effekt på lärandet. Skolan kommer under kommande år att arbeta vidare med området för att kunna pröva olika strategier för att leda lärande för eleverna framåt och vrida fokus från prestation till progression. Vidare kommer stödet från EHT att förtydligas och likaså arbetsgången för att kartlägga elever i ev behov av särskilt stöd. Andra kvalitetshöjande insatser Under året har skolan arbetat med att starta upp och få ett fungerande elevråd där eleverna ges möjlighet till inflytande och delaktighet. Arbetet med att främja likabehandling och en god arbetsmiljö har pågått under året och bland annat tagit sig uttryck i några tävlingar mellan klasserna på temat vänskap, skoldag där eleverna fick pröva på olika programaktiviteter, friluftsdag, skidresa samt PlusAwards med modevisning, musik och utmärkelser till såväl elever som lärare. Värderingsövningar har genomförts i flera klasser som en del av det främjande arbetet och EHTpersonal har haft en stor närvaro i elevutrymmen.
Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2015/2016 Funktionell kvalitet Andel elever med gymnasieexamen: (Resultatbilaga Diagram 1 och 2) Andelen elever med gymnasieexamen var något lägre än föregående läsår. Skillnaden mellan programmen är tydlig där andelen som når examen är hög på BF samt HT medan den är lägre på SA, EK, HA samt HV. På ES gick endast 5 elever i åk 3 och därför är det statistiska resultatet svårt att analysera jämfört med tidigare år. Examensgraden på SA var låg då andelen elever från studieovana hem var hög på det programmet och flera elever hade svåra sociala situationer vilket gjorde att de hade svårt att fokusera på sin skolgång. Samverkan mellan lärare har funnits i viss utsträckning men däremot har det inte skett någon större samverkan kring mentorskapet vilket bidragit till att elever som har ett stort behov av stöd i sina studier bara delvis fått detta. På EK är examensgraden betydligt högre än tidigare år. Mot bakgrund av att examensgranden är låg på SA behöver mentorskapet och samverkan mellan lärare mot examensmålen utvecklas inför kommande läsår så att de elever som har behov av mer stöd i sina studier på sin väg mot examen får det. På HV var examensgraden låg vilket förklaras av att den elevgruppen uppvisade liknande bakgrund som på SA och behövde flera lärares stöd i sina studier. Stödet har till viss del funnits men samverkan mellan olika lärare vad avser stödet till eleven att nå examen kan ökas och då främst med avseende på mentorskapet. Frånvaron var i denna elevgrupp var i perioder hög beroende på komplexa sociala situationer och psykisk ohälsa. Lärare behöver samarbeta i högre utsträckning än tidigare för att elever på HV ska nå examen. Sammanfattningsvis kan konstateras att trots att skolan försökt svara upp mot ett omfattande stöd till eleverna på deras väg mot examen har det inte varit tillräckligt. Kombinationen av bakgrunden från studieovana hem och sociala svårigheter gör att skolan måste se över hur vi kan ge eleverna ännu mer studiestöd så att de når examen. Skolan behöver se över hur skolan arbetar med såväl undervisning som mentorskap för att ytterligare kompensera. Likaså behöver skolans arbete med att tidigt upptäcka och åtgärda en hög frånvaro fortsätta så att rätt insatser sätts in tidigt. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: (Resultatbilaga Diagram 3) Andelen elever som läst in behörighet till vidare studier har minskat sedan föregående år. Intresset för att läsa ytterligare svenska och engelska har i innevarande årskurs varit lågt och en koppling kan ses i att andelen som når examen. Resultaten i de inledande kurserna i svenska och engelska var även lägre för årets examenskull jämfört med tidigare år vilket gör att de som individuellt val istället valt något som var mer inriktat mot deras examensutgång än mot att läsa vidare. Det kan tänkas att det finns en koppling till att elevunderlaget kommer från hem där studietraditionen mot högre studier är låg.
Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): (Resultatbilaga Diagram 4 och 5) På BF och EK ökar den genomsnittliga betygspoängen medan den på HV och HA sjunker markant. Omfattande stödinsatser till flera elever på framförallt HV och HA gjorde att de klarade fler godkända betyg men inte högre än så. Vad avser ES är andelen elever så få så det är statistiskt svårt att uttala sig rörande förändringen. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis): (Resultatbilaga Diagram 6 och 7) De som tog examen i år har högre betyg än tidigare vilket är positivt. Detta visar att skolans arbete med att stimulera eleverna till att nå längre och arbetet med formativ återkoppling har varit framgångsrikt då resultaten höjts för de elever som når examen. Detta resultat ses på samtliga program förutom Barn- och fritidsprogrammet där den minskat något men däremot nådda alla elever examen på det programmet. Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser: (Resultatbilaga Diagram 8) I likhet med ovan ses att andelen minst godkända betyg har ökat på de program som har en hög examensgrad men minskat på de program som har en lägre examensgrad. Framförallt ses att på SA och HA finns en stor andel elever som inte har minst godkända betyg. Se kommentar ovan rörande examensgrad för fortsatt arbete på HA och SA. En koppling kan ses till att på de program där spridningen på olika betygssteg är högre är även andelen elever med fler minst godkända betyg högre. Arbetet med introduktionselever har varit mycket framgångsrikt under året och samtliga uppnådde behörighet till nationellt program. Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: (Resultatbilaga Diagram 10) Resultatet visar att andelen elever som nått minst E i behörighetsgivande kurser är något lägre än tidigare år och då främst i matematik 1b. Undervisningen i matematik har setts över under året och ett par områden har identifierats som förbättringsområden inför kommande läsår. Bland annat kan ses att eleverna har svårt att orka långa lektionspass vilket gör att de trots att de får tid inte orkar nyttja tiden effektivt. Eleverna har getts ett extra studiepass i matematik/vecka men det har inte märkbart påverkat resultaten. Vid några lektionspass har eleverna inte getts tillräckligt med utmaning och stimulans för att kunna möta svårigheterna i matematik. Betygsfördelning: (Resultatbilaga Diagram 9a och 9b) Resultaten visar att betygsfördelningen är förhållandevis jämn mellan programmen. På SA och HA är andelen F högre och det finns anledning att se över hur skolan kan utveckla arbetet med samverkan mellan lärare för att öka möjligheten till sambedömning i fler kurser. Likaså behöver skolan se över hur undervisningen kan utvecklas ytterligare för att möta elevernas behov av stöd i sina studier.
Resultat för introduktionselever: (Resultatbilaga Diagram 11) Skolan hade vid terminsstart 6 introduktionselever och en elev på yrkesintroduktion. En av dem gick vidare till annan skola strax efter terminsstart. En av dem avbröt sina studier i januari. Övriga 4 elever uppnådde behörighet till ett nationellt program i juni. Måluppfyllelsen kan därmed anses god för de elever som fullföljt sitt introduktionsår.. Instrumentell kvalitet Genomförda granskningar: En intern granskning av enheten genomfördes av huvudman i januari 2016. Resultatet av den granskningen visade att skolan arbetar mot de mål enheten har satt upp för innevarande år och att enheten i huvudsak är organiserad på ett sätt som gör att den svarar mot de krav som ställs på den i författningar. Utvecklingsområden som identifierades i samband med granskningen var APL och skolbiblioteket samt vidare utveckling av undervisningens kvalitet. Likabehandling- och värdegrund: (Resultatbilaga Diagram 13 och 14) Resultatet av LoV-enkäten visar att eleverna känner sig trygga på skolan, att en högre andel än föregående år känner till vad diskriminering och kränkande behandling innebär och att de har kunskap om och deltagit vid utformandet av skolans ordningsregler. Elevhälsans arbete med att informera och utbilda på området, arbete främjande och förebyggande för att öka trivsel och gemenskap har bevisligen gett effekt. Elevrådets verkar ha medfört att eleverna funnit en större gemenskap över programgränserna vilket ökar trivseln. Elevrådets arbete har även medfört att elevernas möjligheter till reellt inflytande ökat och med större delaktighet ökar trivsel. Arbetet med att involvera eleverna i arbetet med ordningsregler och arbetsmiljö har varit viktiga delar i att öka dialogen mellan personal och elever och skapat goda relationer mellan varandra. I jämförelse med föregående år har andelen som upplever sig trygga på skolan och med skolans personal ökat till 94% och andelen elever som vet vart de ska vända sig har fördubblats. Resultaten tyder på att arbetet beskrivet ovan med att informera och förtydliga samt involvera eleverna i arbetet gett resultat. Likaså har arbetet med motiverande samtal och elevhälsans delaktighet och stöd i detta arbete utgjort viktiga delar för att öka känslan av samhörighet och respekt mellan såväl elever som elever och personal. Likvärdig bedömning/nationella prov: (Se Tabell 1-3) Lärarna har samverkat i planering och genomförande av undervisningen och vid klasskonferenser har undervisning och bedömning lyfts.
Vid gemensamma studiedagar och APT har planering, genomförande och bedömning diskuterats och framförallt har dessa frågor diskuterats vid kompetensutvecklingsinsatsen rörande bedömning för lärande under våren. Vad avser överenstämmelse mellan kursbetyg och provbetyg på nationella prov så finns det en anmärkningsvärd differens. Provbetygen är generellt lägre än kursbetygen. En förklaring är att flera av eleverna har svårt för provsituationer och upplever framförallt matematikämnet som väldigt svårt vilket gör att de får svårt att prestera vid den styrda provsituation som de nationella proven är. Under lektionstid upplever de situationen mer avslappnad och många visar då på färdigheter som krävs. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Enheten har under året haft ca 15 aktiva åtgärdsprogram. Flera av de kartläggningar som gjorts har inte resulterat i åtgärdsprogram utan i flera fall extra anpassningar. Åtgärdsprogrammen har följts upp av specialpedagog i samverkan med mentor. Dessutom har åtgärdsprogrammen och även extra anpassningar följts upp under klasskonferenser samt vid EHTs veckovisa möten. Under hösten lyftes samtliga klasser vid klasskonferenser och under våren lyftes klasser utifrån behov av stöd/insatser där EHT i samverkan med mentor beslutade utifrån resultat om klassen skulle lyftas. Elevhälsans har kontinuerligt följt upp sitt arbete och under året arbetat aktivt med att stödja lärarna i deras arbete med att kartlägga och utreda behov, arbeta förebyggande och främjande i klasserna när det uppmärksammats behov av att t ex arbeta med värdefrågor, stress, studieplanering, konflikthantering etc. Elevhälsans analys vid terminens slut var att arbetet med att stödja lärarna i deras kartläggningar och extra anpassningar måste fortsätta då det behovet kvarstår. Dessutom bör arbetet med att arbeta mer förebyggande och främjande vad avser oro/stress/sömn/kost fortsätta då det stödjer alla elevers väg mot utbildningsmålen och även minskar de åtgärdande insatserna. De åtgärdande insatserna har varit färre under året vilket gjort att elevhälsan kunna arbeta mer förebyggande och främjande. Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Under året har det inkommit några få anmälningar om kränkande behandling. En har rört diskriminering och övriga har rört kränkande behandling. Samtliga har anmälts till huvudmannen och utretts av huvudmannen. Elevhälsa och rektor har bistått huvudmannen med underlag utifrån samtal med den som anmält och den som blivit anmäld. Utredning rörande ev diskriminering visade att diskriminering ej förekommit. I de fall där utredningen visat att kränkning har förekommit har samtal förts med inblandade i syfte att se till att det upphör. Uppföljningssamtal har skett för att säkerställa att kränkningar upphört.
APL: Under året har samtliga elever på yrkesprogrammen genomfört APL såsom planerat i deras studiegång. Endast om det funnits särskilda skäl såsom t ex sjukdom har APL ej genomförts såsom planerat. Lärare i yrkesämnen har haft ansvar för att säkerställa APL-platsernas kvalitet och att följa upp och bedöma lärandet under och efter APL-perioden. Eleverna har i undervisning förberett sin APL-period samt arbetat med undervisningsmål när de återgått i undervisning på skolan. Vid terminsslut träffade yrkeslärarna och rektor under en dag en nationell APL-utvecklare för att utbildas inom det systematiska kvalitetsarbetet med avseende på APL inom skolan samt lägga grunden för att utifrån lagar och förordningar arbeta fram gemensamma strukturer för APL arbetet på skolan. Arbetet kommer att fortsätta och lärarna kommer att träffa den nationella APLutvecklaren under kommande läsår för att få stöd i att fortsätta arbetet med att utveckla APL-arbetet på skolan. Två lärare påbörjade vid terminsstart APL-utvecklarutbildning vid Göteborgs Universitet Upplevd kvalitet I elevenkäten har nöjdheten ökat under de senaste åren och så även i år vilket tyder på att skolan utvecklas i den riktning eleverna önskar. De upplever att kvaliteten på undervisningen är bättre än föregående år dock visar kursutvärderingarna att det fortfarande skiljer en del mellan lärare. När resultatet av elevenkäten delgetts klasserna har de även diskuterat vad de avser med sina svar och där framkommer att de trivs på skolan men att de inte skulle rekommendera skolan då de inte möts av positiva kommentarer om skolan utanför skolan. De möts av kommenterar som att där är ju bara invandrare eller där går de som inte har de högsta betygen så de kommer inte in nån annanstans. Eleverna tycker inte att bilden stämmer men har svårt att bemöta den. Eleverna trivs bra på sina respektive program men önskar att det fanns fler aktiviteter på skolan på rasterna och att det förekom fler resor, jippon och andra arrangemang som inte har med utbildningen som sådan att göra utan som är kul. Eleverna trivs med bemötande från de flesta lärare och personal och tycker att alla får lov att vara den de vill. De känner sig trygga i skolmiljön och trivs med att vara i skolan. Eleverna önskar att mer fokus läggs på att arbeta med och belysa olikheter vad avser sexuell läggning. Skolmaten är något som sticker ut i enkäter och även i samtal. Eleverna tycker att det varit dålig kvalitet och dålig variation, en kritik som är befogad. Inför hösten byter skolan matleverantör efter att ha haft samma leverantör i flera år. Ytterligare en punkt som eleverna ger uttryck för i såväl enkät, kursutvärderingar som enskilda samtal är att de inte alltid stimuleras att nå så långt som möjligt i undervisningen och att den inte alltid tar sin utgångspunkt i deras förkunskaper och intresse. De önskar även ett tydligare ledarskap från lärarna vad avser studiero i klassrummen.