Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden

2005 Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet för EU-stöd Rapport 2005:17 Foto: Mats Pettersson

Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet för EU-stöd Jordbruksverket 2005-09-28 Referens Sofia Björnsson

Sammanfattning Förslag - Fler av de redan befintliga kvantitativa indikatorerna som mäter utfall av olika stöd kan redovisas könsuppdelade. Därutöver föreslås inga nya kvantitativa indikatorer. - För att mäta kvalitativa indikatorer krävs en kvalitativ intervjuundersökning eller motsvarande. Denna undersökning bör göras i samband med utvärderingar och större förändringar av jordbruks- och landsbygdspolitiken. - Redovisning av utfall av indikatorer bör göras så långt möjligt i redan befintliga regelbundna rapporter. - Systematiska utvärderingar av K2 bör införas. - En översyn av redovisning av statistik bör göras så att mer adekvata uppgifter redovisas för kvinnor och män inom jordbruket. - För att indikatorerna ska visa effekter av stödåtgärder bör redovisning göras med återkoppling på tidigare års utfall - Jordbruksverket får i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna, Glesbygdsverket, Nutek och LRF med flera organisationer och myndigheter se över samarbetsformerna för arbetet med jämställdhetsfrågor inom ramen för jordbruks- och landsbygdspolitiken och därtill kopplade indikatorer. Uppdraget Jordbruksverket har av regeringen fått i uppdrag att utreda den gemensamma jordbrukspolitikens jämställdhetseffekter. I uppdraget ingår att ta fram kvalitativa och kvantitativa indikatorer samt utforma metoder och arbetsformer för att fortlöpande följa och utvärdera jämställdheten inom jord- och skogsbrukssektorn. En avgränsning av arbetet har skett på så sätt att utredningen i huvudsak behandlar de jordbrukarstöd och andra stöd som är kopplade till det svenska Miljö- och landsbygdsprogrammet, Leader+, Mål 1-programmen samt direktstöd till jordbrukare. Därutöver behandlar utredningen inte de jämställdhetspolitiska målen 5 och 6 nedan. Jämställdhetspolitiken Regeringen har satt upp mål för jämställdhetspolitiken i Sverige. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Detta mål ska i sin tur delas in i följande mål: 1) en jämn fördelning av makt och inflytande, 2) samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, 3) lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, 4) lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, 5) delat ansvar för hem och barn, samt 6) frihet från könsrelaterat våld. Begreppet jämställdhetsintegrering är centralt inom jämställdhetspolitiken. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att integrera ett köns- och jämställdhetsperspektiv i alla politikoch verksamhetsområden. Inom EU är arbetet att främja jämställdhet inskrivet i EG-fördraget. Det finns dock inga uttalade mål att direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag ska främja 1

jämställdheten. För strukturstöden är det dock tydligt uttryckt inom EU att dessa ska främja jämställdhet. Jämställdhet på landsbygden Befolkningen i Sverige koncentreras alltmer till tätorter och tätortsnära glesbygd. Yngre personer lämnar glesbygden i större utsträckning än övriga befolkningen. Denna utflyttning leder till en skevhet i ålder och kön på så sätt att befolkningen i glesbygder blir äldre och andelen kvinnor tenderar att vara lägre än andelen män, speciellt i yngre åldrar. Antalet jordbruksföretag i Sverige har minskat från cirka 155 000 1970 till cirka 66 800 2003. Jordbruket är en sektor som domineras av män. Cirka elva procent av jordbruksföretagen drivs av kvinnor, 82 procent av män och sju procent av juridiska personer. Cirka en tredjedel av de stadigvarande sysselsatta (totalt 168 000 personer) utgjordes av kvinnor. Medelarealen åker var 2003 cirka 19,5 hektar på företag som drevs av kvinnor och 36,5 på företag som drevs av män. Medelinkomsten för jordbruksföretag (sammanräkning av förvärvsinkomst och inkomst från näringsverksamhet) var cirka 152 600 för kvinnor och 180 800 för män år 2002. De flesta jordbrukare har regelmässigt inkomst från andra sektorer än ren jordbruksproduktion. För kvinnor överskrider medelinkomsten från näringsverksamhet (medelinkomst för olika driftsinriktningar) aldrig den från tjänst, och för män överskrider medelinkomsten från näringsverksamhet endast i undantagsfall den från tjänst. Vid en generalisering kan sägas att kvinnor inom jordbruket utför det reproduktiva arbetet, det som inte syns förrän det inte blir gjort och som inte ger någon inkomst, medan män utför det produktiva arbetet. Av tradition har jordbruksyrket till stora delar varit ett manligt arbete och den agrara traditionen förstärker konservativa maskulina inslag. I och med att många kvinnor inom jordbruket förvärvsarbetar och har hög utbildning har de en annan ekonomisk självständighet än tidigare. Det blir mer och mer accepterat att kvinnor utför traditionellt manliga sysslor. Sammantaget kan därmed sägas att det finns tendenser som pekar på att de traditionella rollerna är i förändring. Indikatorer Inom EU-stöden finns redan i dag kvantitativa indikatorer som täcker alla jämställdhetspolitiska mål som denna utredning behandlas, även om så inte är fallet för varje enskilt stöd. Vissa kvantitativa indikatorer har kvalitativa inslag, men det finns inga rena kvalitativa indikatorer. För direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag finns inga indikatorer som i dagsläget regelmässigt redovisas könsuppdelade medan det finns ett flertal för strukturstöden. Detta beror på hur målformuleringarna ser ut för de olika stödformerna. Utredningen ser att det finns möjligheter att fler av de redan befintliga kvantitativa indikatorerna kan redovisas könsuppdelade. De jämställdhetsanknutna eller könsuppdelade kvantitativa indikatorer som finns i dagsläget behandlar ansökningarnas omfattning, stödens bidrag till arbetstillfällen, deltagande i utbildningsinsatser och om ett stöd eller ett projekt bidrar till jämställdhet eller inte m.m. De ytterligare indikatorer som utredningen föreslår ska redovisas könsuppdelat rör samma områden. För att få fram underlag till avläsning av kvalitativa indikatorer krävs att undersökningar görs. Detta bör i första hand göras för strukturåtgärderna där tydliga målformuleringar om jämställdhet finns. De kvalitativa indikatorerna kan användas som bakgrundsinformation till utfallet av de kvantitativa indikatorerna. 2

Vid redovisning av utfallet av indikatorer bör redan befintliga regelbundna rapporter användas, t.ex. halvtidsutvärderingar, årliga rapporter, årsredovisning och statistiksamlingar. Jämställdhetsfrågorna bör dessutom få ökat fokus på berörda verks hemsidor. För att förbättra arbetet med indikatorer föreslår Jordbruksverket att verket får i uppdrag att se över samarbetsformerna med länsstyrelserna, Glesbygdsverket, Nutek och LRF med flera berörda myndigheter och organisationer för arbetet med jämställdhet och indikatorer. 3

Innehåll 1 Inledning... 7 1.1 Uppdraget... 7 1.2 Avgränsningar... 7 1.3 Disposition... 8 1.4 Arbetet... 8 2 Indikatorer... 9 2.1 Vad är en indikator?... 9 2.2 Vad ska indikatorerna mäta?... 9 2.3 Befintliga indikatorer... 10 3 Jordbruksverkets förslag... 21 3.1 Förslag på åtgärder sammanfattning av kapitel 3... 21 3.2 Fler kvantitativa indikatorer könsuppdelade... 21 3.3 Kvalitativa indikatorer kopplade till kvantitativa data... 24 3.4 Redovisningsmetod... 25 3.5 Samarbete med andra myndigheter... 25 3.6 Kostnader... 25 4 Jämställdheten på landsbygden... 27 4.1 Situationen på landsbygden... 27 4.2 Kvinnor och män inom jordbruket... 29 4.3 Ekonomin på jordbruksföretaget... 32 4.4 Jämförelser mellan jordbruksföretag och andra företag... 34 4.5 Attityder till kvinnor som jordbrukare... 34 5 Jämställdhetspolitiken... 37 5.1 Begreppet jämställdhetsintegrering... 37 5.2 Regeringens mål för jämställdhetspolitiken... 37 5.3 Nordiska ministerrådet... 37 5.4 Jämställdhetspolitik inom EU... 38 5.5 Jämställdhet kopplat till EU-stöd... 38 5.6 Ändring av lagen om förbud mot diskriminering... 40 6 Bilaga... 41 7 Referenser... 47 5

1 Inledning 1.1 Uppdraget Regeringen beslutade den 17 mars 2005 att ge Jordbruksverket ett uppdrag om den gemensamma jordbrukspolitikens jämställdhetseffekter. I uppdraget ingår att ta fram indikatorer samt utforma metoder och arbetsformer för att fortlöpande följa och utvärdera jämställdheten inom jordbruks- och landsbygdssektorn. Jordbruksverket ska särskilt beakta på vilket sätt och i vilken omfattning som förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken påverkar befintliga könsrollsmönster. Förslag ska lämnas på hur lämpliga kvantitativa och kvalitativa indikatorer kan utformas samt lämna förslag på metodik, tidsplanering och kostnader för det framtida arbetet. Förslag till samverkan och samråd med andra berörda myndigheter och organisation ska lämnas, inkluderat en ansvarsfördelning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2005. Av uppdraget framgår att andra berörda myndigheter samt berörda organisationer och utredningar bör beredas tillfälle att höras i arbetet. Utredningen inbjöd därför ett flertal myndigheter och organisationer till en hearing. Hearingen ersattes av två samrådsmöten pga. att endast sex instanser anmält sig. Den 5 september träffades Fiskeriverket och den 15 september hölls ett samrådsmöte med Glesbygdsverket, LRF, Nutek, Länsstyrelserna i Västmanlands och Västra Götalands län, Kommerskollegium och Riksantikvarieämbetet. En diskussion om rapporten har också förts med Skogsstyrelsen. 1.2 Avgränsningar Denna utredning behandlar den gemensamma jordbrukspolitikens jämställdhetseffekter. En begränsning har gjorts på så sätt att utredningen i huvudsak rör de jordbrukarstöd och andra stöd som är kopplade till det svenska Miljö- och landsbygdsprogrammet, Leader+, Mål 1- programmen samt direktstöd till jordbrukare. Detta betyder att enbart stöd som rör primärproduktionen eller landsbygdsutveckling behandlas. På grund av frågans komplexitet går det dock inte att isolera arbetet enbart till olika stöd- och ersättningsformer varför en vidare problembeskrivning görs i vissa sammanhang. Utredningen behandlar inte frågor kring skog och ägande av skog trots att detta ofta är av stor betydelse för jordbruksföretagen. Utgångspunkten för denna utredning är de jämställdhetspolitiska målen som definierades i proposition 1993/1994:147 Delad makt delat ansvar. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bland annat: - en jämn fördelning av makt och inflytande, - samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, - lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, - lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, - delat ansvar för hem och barn, samt - frihet från könsrelaterat våld. 7

Utredningen har valt att inte beröra frågan om könsrelaterat våld och ansvar för hem och barn trots att dessa frågor ingår i de jämställdhetspolitiska målen. Orsaken till avgränsningen är att frågorna inte har direkt bäring på de stöd- och ersättningsformer utredningen behandlar. 1.3 Disposition Rapporten inleds med de delar som är det huvudsakliga utredningsområdena, dvs. förslag på indikatorer samt metodik och kostnader för det fortsatta arbetet. Därefter kommer en översiktlig probleminventering av jämställdheten inom jordbruket och landsbygden samt en genomgång av jämställdhetspolitiken på nationell nivå och EU-nivå. För att underlätta för läsare med olika bakgrund beskrivs vissa faktauttryck inom jordbruks- och jämställdhetspolitiken i faktarutor. Dessa faktarutor återfinns så långt möjligt i anslutning till att begreppet används första gången i rapporten. 1.4 Arbetet Arbetet med rapporten har skett i projektform med Sofia Björnsson (Jordbruksverket) som projektledare. Övriga deltagare i projektgruppen har varit Carin Hörnsten, Magnus Olsson, Monica Eidstedt, Nils-Åke Fag och Anna Pettersson (alla från Jordbruksverket). Emma Johnsson, särskilt sakkunnig i jämställdhet på Länsstyrelsen i Jönköpings län, har varit knuten till utredningen som sakkunnig i jämställdhetsfrågor. 8

2 Indikatorer 2.1 Vad är en indikator? En indikator är en mätbar företeelse som visar eller indikerar ett tillstånd. Ordet indikator betyder angivare (Nationalencyklopedien). Indikatorer ska kvantifiera och förenkla företeelser och underlätta förståelsen av en komplex verklighet, dvs. de ska kunna förenkla informationen. Med hjälp av indikatorer kan man skapa tidsserier för att följa en utveckling av något slag. En indikator kan baseras på både kvantitativa och kvalitativa data. En del indikatorer kan användas för att direkt följa upp mål medan andra indikatorer kan utnyttjas för att ge en ökad förståelse om orsakssamband och det som driver utvecklingen. Med en kvantitativ indikator uppnås ett empiriskt och kvantifierbart mått som kan sammanfattas statistiskt, t.ex. inkomstfördelning och antal deltagare. En kvantitativ indikator visar innebörden av ett sammanhang. Vid forskning inom samhällsvetenskapliga ämnen används ofta både kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvalitativa metoder omfattar ofta en mindre population och en strävan att åstadkomma en helhetsbeskrivning av det undersökta. Vid studier av stora populationer krävs oftast kvantitativa metoder och man utgår där ofta från ett representativt urval i en population och undersöker dessa för att få fram samband, fördelning och variation. Distinktionen mellan kvantitativa och kvalitativa indikatorer kan vara svår, men generellt sett kan sägas att vid t.ex. en enkät ger frågor som kan besvaras utifrån en skala (t.ex. 1-5) kvantitativa resultat medan mer deskriptiva svar ger kvalitativa resultat. 2.2 Vad ska indikatorerna mäta? Denna utredning ska behandla jämställdhetseffekter av den gemensamma jordbrukspolitiken och är avgränsad till att behandla EU:s jordbrukar- och landsbygdsutvecklingsstöd. Jämställdheten inom jordbruket är dock en betydligt vidare fråga än så och frågan är om det är möjligt att ens isolera jordbruket som en enskild företeelse eller om man bör titta på jämställdheten på landsbygden i stort. De flesta jordbrukare har regelmässigt inkomster från andra håll än den rena jordbruksproduktionen vilket gör dem aktivt delaktiga i fler sektorer på landsbygden än ren jordbruksproduktion. Många jordbruksföretag drivs som familjeföretag där man lever och arbetar på samma ställe men samtidigt ofta har ett arbete vid sidan om. Jordbruket kan ha olika stor betydelse för olika företag och i vissa fall bidrar inte jordbruket till försörjningen. De delar som behandlas i utredningen blir således en mycket liten del i ett större sammanhang. Frågorna som väcks är om jämställdheten inom jordbruket skiljer sig från andra sektorer på landsbygden och om hur skillnaderna ser ut mellan landsbygden och staden. Dessa frågor ligger till viss mån utanför utredningen, men för att ge en lite mer heltäckande bild tas även vissa av dessa aspekter upp i utredningen. Det finns ett värde att visa landsbygden i stort för att få en helhetsbild. Utgångspunkten för de indikatorer som sätts upp är de jämställdhetspolitiska målen (se kapitel 5). Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. 2.2.1 Kvantitativa indikatorer I nedanstående tabell (tabell 1) listas områden för kvantitativa indikatorer i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen. Som framgår av kapitel 1 behandlas inte de jämställdhetspolitiska målen om delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld i 9

denna utredning. Tabellen tar utgångspunkt i de EU-stöd denna utredning är avgränsad till. Ett flertal indikatorer finns redan idag och rapporteras till EU och regeringen i olika sammanhang, se nedanstående avsnitt. De kvantitativa indikatorerna kan användas för att ge svar på frågor om hur många kvinnor respektive män som söker olika stöd- och ersättningsformer samt omfattningen av ansökan i t.ex. areal och stödbelopp, genererade arbetstillfällen och inkomstförändringar som en följd av stödet. Olika mätetal krävs för olika stöd- och ersättningsformer. Dessa indikatorer kan skapa tidsserier som möjliggör att se förändringar över tiden. Tabell 1 Områden för kvantitativa indikatorer kopplade till EU-stöd i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen Jämställdhetspolitiska mål Områden för indikatorer kopplade till EU-stöd Jämn fördelning av makt och inflytande Antal ansökningar om stöd från kvinnor resp. män Samma möjligheter till ekonomiskt oberoende Lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet Utbetalningar (i kronor) till kvinnor respektive män Deltagande i kompetensutveckling Genererade arbetstillfällen av stödåtgärder Lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger Deltagande i kompetensutvecklingsåtgärder 2.2.2 Kvalitativa indikatorer För att mäta jämställdhetseffekterna av olika stödformer är det angeläget att få kännedom om ägande- och driftsledarstrukturen inom jordbruksföretagen. T.ex. frågor om attityder går inte att mäta genom kvantitativa indikatorer och för att få svar på kvalitativa indikatorer krävs någon form av undersökning. Inom Equal-projektet Framtidens nycklar genomfördes några kvalitativa studier, exempel på detta finns i avsnitt 4. Nedan listas några exempel på frågeställningar som kan ingå i en undersökning. Det är av intresse att veta, för jordbruksföretag som söker stöd, om företaget drivs av en ensamföretagare eller gemensamt med andra, vem den andre personen är och dess roll i företaget. Hur påverkas besluten inom ett företag av att ett företag drivs gemensamt av en kvinna och en man? Vem inom företaget (om det finns flera personer inblandade) ser till att villkoren för ett stöd uppfylls? Hur många arbetstimmar läggs ned i företaget och har detta förändrats för den sökande och andra personer knutna till företaget under och efter stödet? Har andra personer blivit mer involverade i företaget sedan stödet söks, och vilka är dessa personer? Skiljer sig attityden från omvärlden och inom företagen till kvinnor respektive män som driver jordbruk? Motsvarande frågeställningar är även intressanta för stöd som drivs i projektform, dvs. till exempel frågan om hur beslut fattas inom ett projekt som drivs med stödmedel. 2.3 Befintliga indikatorer Till huvuddelen av EU-stöden inom jordbruksområdet finns det indikatorer eller motsvarande knutna som är en del av EU:s återrapporteringskrav. Indikatorerna ska mäta förväntade kvantitativa resultat vilket gör att det i stort sett saknas kvalitativa indikatorer. Vid 10

utvärdering av de olika stöden finns det, sammantaget, indikatorer som går att knyta till alla de jämställdhetspolitiska mål denna utredning behandlar. Detta är dock inte fallet för varje enskilt stöd. Det finns dock vissa kvalitativa inslag bland indikatorer för strukturstöden, speciellt i olika projekts slutrapportering. För Mål 1-programmen styrs det kvalitativa resultatet av de horisontella kriterierna, dvs. bland annat jämställdhet. Inom Sveriges Miljö- och landsbygdsprogram (LBU-programmet, se faktaruta 2) finns både övervaknings- och utvärderingsindikatorer. Övervakningsindikatorerna ska användas för att bygga upp ett övervakningssystem som ger information om förbrukning av resurser, output och antalet stödmottagare. Utvärderingsindikatorerna är framförallt resultat- och effektindikatorer. En utvärdering ger en bild av effekten av stödsystemen och är inriktad på att analysera hur effektiva stödordningarna är när det gäller att uppnå målen. Den information som övervakningsindikatorerna ger kan utgöra en grund för utvärdering (Europeiska kommissionen 2005). Det finns dock inte tydliga indikatorer inom jämställdhetsområdet för alla ersättningsformer. Tabell 2 Översikt över befintliga indikatorer som rör jämställdhet eller som ska redovisas könsuppdelade 1 Faktarutor om de begrepp som används i tabellen finns i avsnitt 2.3.1-2.3.3 Stöd Direktstöd, miljöersättningar, kompensationsbidrag Projektstöd Indikatorer som ska redovisas könsuppdelade Inga indikatorer om jämställdhet, ingen könsuppdelad statistik redovisas vid rapportering till EU annat än för övergripande utvärderingsfrågor om LBU (se nedan). Utvärderingsindikatorer Hur har sysselsättningen i landsbygdsområden bibehållits? (varav andel som berör kvinnor). Arbetstillfällen som bibehållits/skapats för stödmottagande icke jordbrukare genom stödet, varav andel som berör kvinnor. Övervakningsindikatorer Antal deltagande kvinnor i projekt (män ska inte särredovisas) Antal kvinnliga lantbrukare som utvecklat befintlig kombinationsverksamhet, påbörjat ny kombinationsverksamhet samt utvecklat ny kombinationsverksamhet inom två år (totalt tre indikatorer). 1 Informationen om vilka indikatorer som finns är hämtad från SOU 2003:105, Glesbygdsverket 2001 och 2004 samt personliga meddelanden från Lena Akterstam och Pernilla Emricsson 11

Investeringsstöd Startstöd Utvärderingsindikatorer Inga utvärderingsindikatorer ska redovisas könsuppdelade. Övervakningsindikatorer Antal nya och bevarade arbetstillfällen för kvinnor och män. Antal nya företag och nya småföretag för kvinnor och män. Jämställdhetsprojekt (är projektet huvudsakligen ett jämställdhetsprojekt, positivt, neutralt eller negativt för jämställdheten). Utvärderingsindikatorer Hur har stödet påverkat antalet etableringar av unga jordbrukare av båda könen? Övervakningsindikatorer Företrädarens kön (samt ålder och släktskap). Arbetstid (i procent) fördelat mellan kvinna och man. Förädlingsstöd Utvärderingsindikatorer Inga utvärderingsindikatorer ska redovisas könsuppdelade. Övervakningsindikatorer Sysselsättning före och efter investeringen, antal tillfälliga sysselsättningstillfällen, antal skapade och bibehållna för kvinnor och män. LBU övergripande Utvärderingsindikatorer Hur har programmet bidragit till stabilisering av befolkningen på landsbygden? Kvoten av antal kvinnor genom antal män bland stödmottagande personer ska redovisas. Hur har programmet bidragit till att säkra sysselsättningen inom och utanför jordbruksföretagen? Arbetstillfällen som bibehållits/skapats inom direkt eller indirekt stödmottagande jordbruks- eller skogsbruksföretag samt andra företag (varav för kvinnor). Kompetensutveckling (KULM och K2) Utvärderingsindikatorer Hur överensstämmer de stödmottagande yrkesutbildningarna med behoven och med andra åtgärder inom programmet? Andel kvinnor i utbildningarna. 12

Leader + 2 Programspecifika indikatorer Antal nya arbetstillfällen (kvinnor och män) Antal deltagare i utbildningsinsatser (kvinnor och män) Bidrag till ökad jämställdhet (fördelningen av beviljade projekt mellan kvinnor och män i antal projekt samt medelsvolym) Planspecifika indikatorer Nya startade företag (antal startade av kvinnor) Antal bevarade arbetstillfällen (kvinnor och män) Nya deltidsarbetstillfällen (kvinnor och män) Befolkningsstatistik Kvinnliga nätverk (antal nätverk) Jämställdhetsprojekt (antal projekt) Projekt med jämställdhetsprofil (antal projekt) Tabell 3 Översikt över befintliga indikatorer som rör jämställdhet eller som ska redovisas könsuppdelade för programmet för Mål 1 Södra Skogslänsregionen, Södra skogslänsregionen 2004 Indikatorer Mål 1 Södra Skogslänsregionen Stöd som indikatorn används till Indikator Måttenhet Inv Start Föräd Proj Kom Nya/skapade arbetstillfällen Bevarade arbetstillfällen Nyföretagande Antal totalt, antal män och antal kvinnor * * * * * Antal totalt, antal män och antal kvinnor * * * * * Antal nya företag, totalt antal som ägs av män, antal som ägs av kvinnor (om mixat ägande ange bara totala antalet) Nya/befintliga Antal totalt, antal som ägs av män, antal som ägs SMF som fått stöd av kvinnor (om mixat ägande ange bara totala (finansiellt) antalet) SMF som fått stöd Antal totalt, antal som ägs av män, antal som ägs (deltagit i av kvinnor (om mixat ägande ange bara totala insatser) antalet) Nätverk som får stöd Antal nätverk, manliga nätverk, kvinnliga nätverk (om mixade nätverk ange bara totala antalet) * * * * * * * * * * * * * * * * 2 Arbetet med indikatorer inom Leader+ skiljer sig från LBU vilket gör att uppdelningen i utvärderings- och övervakningsindikatorer inte är relevant för Leader+. De planspecifika indikatorerna sätts upp av varje LAGgrupp. Alla LAG-grupper har således inte samma indikatorer, dvs. inte alla de ovan redovisade indikatorerna. Se även faktaruta 4 samt avsnitt 2.3.4. 13

Kompetensutveckling/utbildning Deltagande individer Jämställdhet Totalt antal timmar, antal timmar till män, antal timmar till kvinnor Antal totalt, antal kvinnor, antal män * 1. Huvudsakligen ett projekt för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor, 2. Positivt för jämställdheten, 3. Neutralt för jämställdheten, 4. Riskerar att försämra jämställdheten mellan män och kvinnor (Indikator som används vid handläggningen för bedömning av ansökan) * * * * * * Förkortningar: Inv=Investeringsstöd, Start=Startstöd, Föräd=Förädlingsstöd, Kom= Kompetensutveckling, Proj=Projektstöd, SMF= små och medelstora företag Tabell 4 Översikt över befintliga nuvarande indikatorer som rör jämställdhet eller som ska redovisas könsuppdelade för programmet för Mål 1 Norra Norrland, Norra Norrland 2003 Indikatorer för Mål 1 Norra Norrland Indikator Jämställdhet Bevarade arbetstillfällen Nyföretagande Kompetensutveck ling/utbildning 1. Huvudsakligen ett projekt för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor, 2. Positivt för jämställdheten, 3. Neutralt för jämställdheten, 4. Riskerar att försämra jämställdheten mellan män och kvinnor De arbetstillfällen som bevarats i företaget eller institutionen räknade i årsarbetskrafter (=1650 timmar) och som ett resultat av projektets insatser och som annars skulle ha förlorats (Antal totalt, antal män och antal kvinnor) De företag som bildats som resultat av projektets insatser (Antal nya företag totalt, antal som ägs av män, antal som ägs av kvinnor, om mixat ägande ange bara totala antalet) Finansierade kompetensutveckling- /utbildningstimmar (60 minuter), seminarier, "klassisk utbildning" etc. (Totalt antal timmar, antal timmar till män, antal timmar till kvinnor) Stöd som indikatorn används till Inv Start Föräd Kom Proj * * * * * * * * * 14

Deltagande Enskilda individer som deltar i finansierade individer (kvinnor insatser för kompetensutveckling/utbildning och män) (Antal kvinnor och antal män uppdelat 18-24 år, 25-54 år, 55-64 år) SMF som fått stöd Företag som deltagit i Mål 1-finansierade projekt (deltagit i innehållande konsultinsatser, information, insatser) rådgivning, andra företagsutvecklingsinsatser, FoU projekt, utbildningsinsatser (Antal totalt, antal som ägs av män, antal som ägs av kvinnor, om mixat ägande ange bara totala antalet) Nätverk Antal befintliga eller nya nätverk som får stöd eller bildas som resultat av stödet. Tre eller flera ingående organisationer (Antal nätverk, manliga nätverk, kvinnliga nätverk, om mixade nätverk ange bara totala antalet) * * * * Förkortningar: Inv=Investeringsstöd, Start=Startstöd, Föräd=Förädlingsstöd, Kom= Kompetensutveckling, Proj=Projektstöd, SMF= små och medelstora företag 2.3.1 Befintliga indikatorer Direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag Grunden till valet av indikatorer är vilka primära mål och syften som är uppsatta för respektive ersättningsform. Direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag har inte ökad jämställdhet som någon primär målsättning, se kapitel 6 vilket har medfört att det inte finns några indikatorer som är könsuppdelade. Möjligheten att redovisa könsuppdelad statistik finns redan idag för enskilda företag eftersom uppgiften om kön kan härledas från ansökningsblanketten om stöd. Faktaruta 1 - Direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag Direktstöd lämnas i form av gårdsstöd, handjursbidrag och mjölkbidrag. I stort sett alla stödberättigande söker dessa stöd, för gårdsstödet innebär det att alla som har jordbruksmark i Sverige söker stödet. Miljöersättning lämnas till jordbrukare som utför miljöåtgärder i sitt jordbruk. Miljöersättningarna ingår som en del i Miljö- och landsbygdsprogrammet (se faktaruta 2). Ersättning lämnas för de extrakostnader och inkomstbortfall som åtgärderna medför. Det finns 12 olika miljöersättningar, t.ex. ekologiska produktionsformer, bevarande av betesmarker och slåtterängar, öppet och varierat odlingslandskap (odling av vall) och skötsel av våtmarker. 2002 var antalet jordbrukare som sökte miljöersättning cirka 57 000 (SOU 2003:105) Kompensationsbidrag är ett regionalpolitiskt stöd som lämnas för bland annat odling av vall och spannmål i mindre gynnade områden. I stort sett alla stödberättigande söker detta stöd. Även kompensationsbidraget ingår i Miljö- och landsbygdsprogrammet. Alla direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag har en direkt koppling till jordbruket på så sätt att det krävs jordbruksmark (eller i vissa fall djur eller mjölkkvot) för att få ta del av stöden. För i stort sett alla direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag sker handläggningen av ansökan av länsstyrelserna med Jordbruksverket som utbetalande myndighet. I den halvtidsutvärdering som gjordes av det nuvarande LBU-programmet under 2003 (SOU 2005:105) har EU-kommissionens utvärderingsfrågor besvarats. För kompensationsbidraget och miljöersättningarna ingår inga indikatorer om jämställdhet eller könsuppdelad statistik. Inte heller svaren på de frågor indikatorerna ger upphov till har besvarats ur ett jämställdhetsperspektiv. Indikatorerna är till övervägande del inriktade på hur ersättningsformerna bidragit till miljöförbättringar och en fortsatt jordbruksnäring i mindre 15

gynnade områden. I de kapitelöverskridande utvärderingsfrågorna framgår andelen kvinnliga stödsökande (generellt för programmet) i förhållande till det totala antalet sökande. Vad man kan utläsa ur svaren på utvärderingsfrågorna är dock att vissa ersättningsformer, bl.a. kompensationsbidraget och vissa miljöersättningar, bidragit till att lantbrukare kunnat fortsätta som lantbrukare. För direktstöden sker återrapportering av statistikuppgifter som rör ansökningarnas antal och omfattning. Det finns inga indikatorer om jämställdhet eller könsuppdelad statistik. Den statistik som i dagsläget finns att tillgå är baserad på jordbrukarnas ansökningar. De uppgifter som tas in om grödarealer ligger även till grund för statistikuppgifter i Jordbruksstatistisk årsbok. Informationen i ansökningshandlingarna matas in i ett handläggningssystem som är kopplat till ett datalager 3. I ansökningshandlingarna framgår det dock inte om det endast är den stödsökande som driver företaget eller om det görs gemensamt med någon annan. Det är möjligt att det faktiskt är många kvinnor som faktiskt ser till att villkoren för miljöersättningen efterlevs men att detta inte framgår i statistiken eftersom deras makar/sambo skriver under ansökan om stöd. Se vidare resonemang om detta i kapitel 3. Om möjligheten kommer att finnas bör indikatorer i så stor utsträckning som möjligt redovisas så att det framgår om det är en kvinna som driver företaget som söker ersättning, om det är en man, eller om företaget drivs gemensamt av en kvinna och en man. För direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag är det intressant att se hur antalet ansökningar fördelar sig mellan kvinnor och män och ansökningarnas omfattning i areal, djurenheter och stödbelopp för att kunna göra uppföljningar och mäta förändringar över tiden. Detta bör sättas i relation till antalet och storleken på företag som drivs av kvinnor respektive män, och den arbetstid som läggs ner i företag av kvinnor respektive män. I och med att antalet stödsökande är så stort kan dessa stöd ge en indikation om hur förhållandena är inom jordbruket totalt sett i Sverige samt förändringarna över tiden. Faktaruta 2 - Sveriges miljö- och landsbygdsprogram 2000-2006 (LBU-programmet) Miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU-programmet) omfattar ekonomiskt stöd till lantbruket som ska bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på den svenska landsbygden. Programmet grundar sig på två EU-förordningar (1257/99 och 817/04). Syftet med ett samlat program är att EU:s medlemsländer ska ha en integrerad syn på landsbygdens utveckling och att stöden ska samverka för att uppnå avsedd effekt. Följande stödåtgärder ingår i programmet: stöd till investeringar i jordbruks-, trädgårds och renskötselföretag, startstöd till unga jordbrukare, kompetensutveckling, kompensationsbidrag, miljöersättningar, stöd till förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter ("förädlingsstöd") samt projektstöd för utveckling av landsbygden ("projektstöd"). Därutöver ingår även vissa skogsåtgärder. LBU-programmet täcker hela landet när det gäller miljöersättningar och kompensationsbidrag (det finns dock begränsningar för vissa ersättningsformer). När det gäller övriga stöd täcker programmet hela landet med undantag för mål 1-området (norra Sverige). I mål 1-området regleras dessa övriga stöd i två särskilda program om utvecklingsåtgärder som utarbetats av länsstyrelserna i Östersund respektive Luleå. Alla EU-medel för stöd inom programmet finansieras genom jordbruksfondens garantisektion och alla utbetalningar av stöd inom programmet görs av Jordbruksverket. Själva handläggningen av stödansökningar utförs i de flesta fall av länsstyrelserna och i vissa fall av Jordbruksverket. Från och med 2007 kommer ett nytt landsbygdsprogram träda i kraft. Detta program kommer att omfatta hela Sverige, dvs. även mål 1-området och även Leader-åtgärder. 3 Ett statistiksystem 16