18-20 April 2012 www.mgmun.se
Inledning: För femte året i rad arrangeras FN-rollspelet MgMUN som ett elevstyrt projektarbete på samhällsprogrammet och liksom tidigare år deltar flera skolor från Västra Götalandsregionen. Under åren då MgMUN har arrangerats på Marks gymnasieskola har det utvecklats och blivit allt större för varje år. I år deltar runt 300 delegater från skolor i vår region. MgMUN som står för Marks gymnasieskola Model United Nations, är ett FN-rollspel med mål att i största möjliga mån efterlikna arbetet i FN. För er som inte deltagit i ett tidigare FN-rollspel finns det information i detta häfte liksom på vår hemsida: www.mgmun.se Under tre dagar kommer vi i detta FN-rollspel efterlikna arbetet som ständigt pågår i FN:s lokaler och deltagarna antar rollen som ambassadörer/representanter för ett av FN:s 192 medlemsländer och tala för deras länders sak i de olika utskotten utskotten: Utskottet för Nedrustning och Internationellsäkerhet Sociala och Kulturella rådet Utskottet för Fred och Säkerhet Utskottet för Mänskliga rättigheter Utskottet för Ekonomi och Finans Utskottet för Miljö och Framtid Utskottet för Hälsa och Sjukvård Kris Kommittén Vi kommer alltså att ha 7 utskott och en kommitté. I förhandlingar och debatt försöker man hitta fredliga lösningar på de konflikter och problem som finns på den internationella arenan. Detta resulterar i resolutioner (lösningar) som man skriver och kompromissar fram under rollspelets gång för att sedan rösta igenom i generalförsamlingen. För att kunna lyckas väl i förhandlingarna och i debatten bör man förbereda sig väl innan rollspelets början och vara väl påläst. Vi hoppas att detta kommer att resultera i tre intressanta och roliga dagar där du får chansen att skaffa dig ny kunskap och nya bekantskaper samt pröva på er retoriska förmåga.
Förberedelser Kunskap är makt. Ett FN-rollspel består till stor del av förberedelser. Som delegat skall man vara insatt i sina frågor, känna till sitt land och givetvis känna till sitt lands relationer till andra länder. FN jobbar under en form av demokrati där varje land har en röst i sitt råd. Vi följer samma metod. För att lyckas som delegat skall man förutom att vara insatt också övertyga de andra delegaterna att följa det egna landets väg. En blandning av diplomati, hårdför envishet, hemliga överenskommelser och kunskap är vad var delegat behöver för att bäst representera sitt land. Kartlägga ett land Som delegat skall man åsidosätta alla personliga åsikter och försöka se frågorna ur samma synvinkel som det land man representerar. Det är inte exempelvis okej att USA röstar ja till att Kuba ska få ha kärnvapen, även om du själv tycker det så är det inte okej om inte landet tycker det. För att få en tydligare uppfattning om sitt land kan man använda följande frågor hämtade från FN-förbundets hemsida (http://www.sfn.se/skola/fn-rollspel/konsten-att-kartlagga-ett-land/); 1. Vad kännetecknar det land jag företräder? Välj fem ord av dessa: Fattigdom, rikedom, krig, fred, olja, demokrati, diktatur, stormakt, litet land, religion, biståndsgivare, biståndsberoende, stark ekonomisk tillväxt, ekonomi på tillbakagång, terrorism, växande marknad för företag, interna politiska oroligheter. 2. Till vilken grupp av länder hör det land jag företräder? Några av de viktigare är: EU, 77-gruppen (utvecklingsländer + Kina), Arabförbundet, OAU (Afrikanska Enhetsorganisationen), AOSIS (Små ö- nationer), ASEAN (Association of North East Asian Nations). 3. Har landet någon speciell politisk position? Medlem i säkerhetsrådet, permanent medlem i säkerhetsrådet, ordförande i EU, ordförande i OAU, ordförande i 77- gruppen etc. 4. Befinner sig landet i en speciell situation? Krig eller konflikt, övergång från diktatur, till demokrati, terrorism, ockupation, utsatt för sanktioner, minoritetsgrupper som söker efter självständighet. 5. Vilka tio händelser har präglat utrikespolitiken de senaste 20 åren? Man bör alltså söka information om landets ekonomiska läge, politiska allianser och beslut i viktiga profilfrågor som t.ex. miljöpolitik, internationella konflikter och humanitära frågor. Till hjälp kan man använda sig av landets ambassad, artiklar från NE eller andra tidningar. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/index.html http://www.un.int/wcm/content/site/portal/lang/en/home/websites och gamla hederliga http://www.google.se
Kartlägga en fråga Minst lika viktigt, om inte viktigare, som att känna till sitt lands politiska inställning är att känna till frågan som man behandlar. Till en början bör man använda sig av de fördjupningar i frågan som finns på www.mgmun.se för att avgränsa och sätta sig in i frågan. Därefter är det i stort sätt fritt fram att använda vilka metoder man vill. Ett tips är att först sätta sig in i vad problemet är. Vad har tidigare gjorts för att lösa problemet, har det fungerat? varför inte? Finns det viktiga avtal eller allianser som påverkar frågan? Vilka är inblandade och i vilken grad? Det här är svåra frågor att besvara och ofta finns inga självklara svar. För att finna de svar man söker är man begränsad, precis som alla andra som inte sitter på hemliga kontakter, till den offentliga media. Tidningar, uppslagsverk, FN-resolutioner och andra internationella beslut, utlåtanden från organisationer som är engagerade i frågan, tidningsartiklar om olika händelser är användbara källor, men man bör komma ihåg att långt ifrån allt som står på internet är sant och alla källor har sina vinklingar, särskilt i politiska frågor. Ni bör därför tänka efter ifall ni tror att ert land verkligen kan ha denna uppfattning som ni hittar information om. Policy statement Ett policy statement är en kort skrift som var delegat bör göra i varje fråga. Ditt policy statement bör vara kort och koncis med viktig fakta om frågan, information om de senaste beslut som fattats, som rör frågan och ett stycke om ditt lands inställning i frågan. Ett policy statement blir ett slags hjälphäfte för delegaten som han/hon kan använda under debatt. Det blir ofta mer praktiskt än att leta bland understrukna artiklar eller faktablad varje gång man behöver använda den fakta man samlat. Ett policy statement är en privat handling som du inte behöver visa för andra deltagare. Ni behöver alltså inte skriva formellt i erat policy statement utan skriv på det sättet så att ni enkelt kan komma ihåg om vad erat land tycker i frågan och vad frågan handlar om. När ni är klara med era policy statements så ska ni maila in dom till Mgmun2012MK@hotmail.se där de kommer att godkännas av ordföranden i respektive utskott. Ni ska maila in dem senast 16/3 (helst innan) detta gör vi för att vi ska vara säkra att ni vet vad ert land tycker i respektive fråga. Exempel på Policy statement från delegationen av Iran i frågan nedrustning i Israel-Palestina konflikten. Förklaring på frågan: Israel är skapat av FN efter andra världskriget som blev ett eget land till världens alla judar. Tyvärr så var landet upptaget av ett muslimskt folkslag palestinierna. Palestina hade samarbetat med Storbritannien under världskrigen men nu vände de dem ryggen och gav Palestina till Israel. De delade landet i mitten och skapade ena halvan till Israel och andra fick vara Palestina. Israel har under årens lopp utvecklat sitt land genom krigsföring och angrepp mot staten så de ar nu mer eller mindre kontroll över hela Israel och Palestina. Palestinierna lever ofta i fång och flyktingläger och de har officiellt inget land längre. Palestinierna vill förhandla men Israel vägrar. Vad tycker mitt land: Iran anser att palestinierna har full rätt till hela sitt ursprungliga land plus Israel. Om vi får som vi vill skulle vi driva ut Israelerna ut i havet igen och låta de drunkna. Med Allahs hjälp kommer Palestina att återinföras och Israel kommer att krossas. Vi vill ha tillgång till Jerusalem pga. våra heliga platser där. Vi vill även göra världen en tjänst med att ändra ett fel som världen har gjort och borde ändra, palestinierna är förtryckta och förtjänar sitt eget land.
Resolution En resolution är ett förslag till lösning på det aktuella problemet. Tänk alltid på att resolutionen bör innehålla någon form av lösning på frågan som behandlas. Att skriva resolutioner utan egentlig lösning är inte uppskattat och slöseri med andra delegaters tid. Man skall också vara beredd på att debattera för innehållet i resolutionen. När man skriver en resolution bör man tänka på att den ska vara formellt skriven efter vissa regler (exempelresolution på från MgMUN 2010 bifogas i slutet av häftet). Ordningsstadgan säger att en resolution ska innehålla vissa delar i följande ordning: 1. Överskrift/rubrik 2. Vilket utskott resolutionen läggs fram i. 3. Vilken fråga resolutionen handlar om. 4. Framläggarlandet. 5. Vilka länder som stödjer resolutionen. De inledande satserna; De inledande satserna beskriver syftet, bakgrunden och orsaken till resolutionsförslaget. Man kan t.ex. hänvisa till artiklar i FN-stadgan eller hänvisa till tidigare resolutioner tagna i samma fråga. Det är i de inledande satserna som resolutionen får innehålla argumenterande skrift. Regler för de inledande satserna: 1. Man numrerar inte dessa satser. 2. Varje sats ska börja med ett understruket verb. 3. Varje sats ska avslutas med ett kommatecken. De operativa satserna; Detta är den viktigaste delen i en resolution och det är utifrån dessa punkter debatten har sin utgångspunkt. Man bör välja verb med omsorg då man kan använda olika starka verb beroende på vilket tonläge man vill använda sig av. De operativa satserna ska vara lösningar på problemet. Man bör tänka på att argument och statistik inte är tillåtet i de operativa satserna. Regler för de operativa satserna: 1. Dessa satser är numrerade. 2. Varje sats börjar med ett understruket verb, och då oftast i presens. 3. Varje sats avslutas med ett semikolon, vill dock poängtera att sista satsen avslutas med en punkt. 4. FN-organen kan enbart fatta beslut inom de ramar som finns i FN-stadgan. Det betyder t.ex. att det bara är Säkerhetsrådet som kan besluta om sanktioner. 5. Upprepningar är väldigt vanligt i de operativa satser, då speciellt när ett speciella FN-organ får olika uppdrag i resolutionen;
Ett exempel kan vara detta: 1. Lovordar att varenda land i FN skänker treprocentenheter av sin BNP varje år datumet 12/5 med start från 1/1 2011 till 2013 31/12 för att sedan utvärdera ifall detta gav en positiv effekt för problemet, vi vill också fortsätta att; a) Bedriva det tidigare biståndsarbetet i fotskällsregionen som beslutades i generalförsamlingen 2006-04-07. Kännetecken på en bra skriven resolution: Resolutionen har en klar koppling till den aktuella frågan. Den är snyggt och korrekt strukturerad och satserna används rätt, t.ex. argument finns i de inledande satserna och beslut i de operativa satserna. Tänk på vad ditt land vill göra åt problemet, hur ni ska genomföra det, vem/vilka ska genomföra det, när ska man genomföra det och framförallt varför ska man genomföra det. Det finns klara kopplingar mellan inledande satser och operativa satser. Verben är noggrant valda, resolutionen är enkel att förstå och resolutionen fattar beslut som ligger under organets befogenheter.
Förslag på ord att använda i dom inledande satserna: Intygande Med godkännande av Orolig över Med trovärdighet för Medveten om Med säkerhet på Efter begrundande av Hållande i minnet Djup medveten Väldigt angeläget Med förväntan på Fullbordande av Med understrykande av Fyllt medveten om Med uppskattning för Efter införande av Med vägledning av Efter övervägande av Med högsta beredskap Efter vidare beaktande Med beklagande Efter genomförd undersökning Övertygad Djupt övertygad Efter förkunnande av Upprörd Påminner om Djupt upprörd Med djup beklagan Välkomnande Djupt oroad Med fastställande av Med önskan om Tillfredsställande nog Efter att ha hört Erkänner Efter granskning av Med hänvisning till Hänvisar till Med uppskattning Med glädje emottages Bekymrad Med strävan efter Djupt bekymrad Uttrycker sitt fulla stöd Uttrycker uppskattning Med största oro Efter att ha beaktat Med uppmärksamhet på Efter mottagande av Vidare Förslag på verb att använda i dom operativa satserna: Godtager Försäkrar
Godkänner Berättigar Åberopar Anmodar Fördömer Gratulerar Bekräftar Betraktar Förlitar sig på Vidarbefordrar Uppmanar Hemställer Beslutar Lovordar Uttrycker sitt fulla stöd Rekommenderar Fastslår Beklagar Uppmärksammar Betonar Uppmuntrar Medgiver Uttrycker uppskattning Uttrycker förtroende Kungör Påminner Föreslår Förfrågar Konstaterar Bekräftar på nytt Fördömer starkt Stödjer Välkomnar
BREVPAPPER: Delegaten Varje land kommer bli tilldelad landets officiella brevpapper vid rollspelets öppnande. KLÄDSEL: Under 3 dagar arbetar vi i FN:s anda för att försöka finna lösningar på globala problem, därför bör vi alla agera utifrån diplomatiska rutiner och koder. Detta betyder att det är obligatoriskt att bära formell klädsel. Alternativ 1. Formell klädsel innebär att kvinnliga delegater skall ha byxdress eller kjol och blus och eventuellt kavaj. Manliga delegater bär kostym med matchande slips. Alternativ 2. Man får lov att bära nationaldräkt av något slag men denna ska bli godkänd av ledningen (se kontakt) innan man använder sig av den. Ni kan inte ha på er jeans, t-shirts, sportskor, kort kjol eller djupt urringade blusar. Inte heller är det tillåtet att bära synlig piercing, örhängen räknas inte som piercing. Men det innebär inte att man kan bära stora ringar eller örhängen som utmärker sig för mycket, exempelvis döskalleörhängen eller dylikt. AMBASSADÖR: En deltagare i varje delegation/land skall vara en synlig person eftersom denne skall vara lagledare och kontaktperson för hela delegationen. Om presidiet eller arrangörer har frågor så är det ambassadörens uppgift att ha svar på de frågorna, exempelvis frånvarande delegat/närvaro, och annan liknande information som behövs för att spelet skall fortlöpa så smidigt som möjlig. Vem som skall vara ambassadör i en delegation utser delegationen själv vem de anser vara mest lämpad för uppgiften. Ambassadören får också äran att hålla delegationens öppningstal på invigningsceremonin. NAMNBRICKOR: För att underlätta arbetet i utskotten kommer samtliga delegater att bära namnbrickorna som utdelas vid registrering väl synliga under konferensens 3 dagar. Nationalsymboler: Man får använda sig av nationalsymboler av olika slag, men dessa ska, precis som användandet av nationaldräkt, bli godkänt av ledningen innan rollspelets början, ni kan även bli godkända på plats. Symboler kan exempelvis vara ett kort på presidenten eller dylikt. ÖPPNINGSTAL: Vid öppningsceremonin, konferensens första dag, skall en delegat från varje land hålla ett kort öppningstal på högst 2 minuter. Man bör bland annat tacka för att man får deltaga vid konferensen och belysa någon eller några frågor som landet anser viktiga. Ju mer pro-nation i talet desto bättre. Detta är annars ganska fritt och det behöver inte nödvändigtvis vara en fråga som behandlas under konferensen. Uppenbara personangrepp, förolämpningar och påhopp mot andra delegater eller delegationer är ej tillåtna. Talet skall hållas av delegationens ambassadör.
Att delta/vad händer under rollspelet? Varje deltagare kommer att gå in i rollen som delegat/representant för ett givet land. Varje delegation kommer att bestå av en delegat för varje utskott, där de arbetar enskilt med just de frågorna som gäller det utskottet. Under tredje dagen kommer delegaterna att ingå i Generalförsamlingen. Där sitter delegaterna för landet tillsammans och kan prata ihop sig återigen för att kunna jobba tillsammans som ett lag den sista och avgörande dagen. Lobbying: Innan den riktiga debatten tar sin början så samlas delegaterna i respektive utskott för att lobba. Detta innebär att delegaterna letar efter länder som kan ha likasinnade åsikter i en viss fråga som kommer att behandlas i utskottet. När man har hittat sina samarbetsländer så ska man tillsammans försöka foga samman sina åsikter i en nyskriven resolution. Att lobba handlar om att kompromissa länder emellan. Det kan vara att t.ex. lägga till eller ta bort vissa fraser, meningar eller specifika ord så att alla medförfattare kan stå för den aktuella resolutionen. För att en resolution ska kunna tas upp i debatten så krävs det minst 5st underskrifter, dvs. 4 länder som står bakom den plus framläggarlandet. Efter lobbyingen kan det vara en bra idé att prata ihop sig med sina medarbetare eftersom det är tillåtet att bilda talarkedjor som ska tala för respektive emot en resolution. En talarkedja får bestå av max 3 delegater plus den som börjar talarkedjan. Varje land får skriva på hur många resolutioner som helst eller lägga fram en resolution också i varje fråga samtidigt som du stöder en annan resolution. Bara ni tänker efter så att ni som representant för ert land och kan hålla med resolutionerna ni skriver under. Det är däremot en bra ide att skriva ihop resolutionerna till en stor bättre istället för flera med särintressen som ändå aldrig kommer gå igenom. Ert mål skall alltid vara att få igenom ert lands åsikter. Det är det som är charmen med bra argumentation och diplomatisk förmåga, man har aldrig fel. Debatt: Under debatten kommer du som delegat försöka få de övriga delegaterna i respektive utskott att stödja din resolution, eller någon annan och argumentera för varför den är den bästa lösningen på det aktuella problemet. Om du istället är emot en specifik resolution så kan du tala emot resolutionen och försöka övertyga de övriga delegaterna i respektive utskott att ändra uppfattning om resolutionen, och istället neka den som lösning. Debatten går till på följande sätt: Framläggande land (landet som är ansvarigt för den resolution som skall debatteras) börjar med att läsa upp de operativa fraserna i sin resolution. Därefter beslutar ordförande för råden debattiden för och emot resolutionen. Framläggande land har talarstolen. Nu får delegaten möjlighet att förklara, försvara och debattera för sin resolution. När delegaten är klar så frågas denne av presidiet om denne är öppen för frågor från övriga länder i utskottet. Frågor kan nu riktas till talaren från övriga delegater (förutsatt att denne är öppen för frågor, delegaten kan också välja hur många frågor denne är öppen för genom att meddela presidiet när delegaten blir tillfrågad). Dessa får begära att få ställa en fråga genom att höja sitt landplakat när presidiet frågar om
det är någon som har en fråga. Repliker från den frågande tillåts i regel inte när ett svar har givits. Talaren kan välja att inte vara öppen för frågor, detta ger dock ett oprofessionellt och fegt intryck och passar sig ofta inte. Nu skall talaren överlämna talarstolen till någon annan. Antingen kan delegaten överlämna talarstolen till presidiet eller till en annan delegat (talarkedjor där ordet överlämnas till andra delegater kan begränsas av presidiet). Delegaten säger ja, delegaten från Grekland(om man är från Grekland) överlämnar talarstolen till: (annat land eller presidiet). Oftast överlämnas stolen till presidiet som sedan fördelar den till andra delegater som begär stolen genom att höja sina landplakat. Talartiden delas in i tid för förslaget och talartid mot förslaget och slutligen öppen debattid. Du ska alltså i debatten göra allt för att du ska få ditt lands vilja igenom antingen ifall du stöder resolutionen eller inte. Kom ihåg även om alla andra är för den kan ett bra tal vända allt om du t.ex. hittar en stor brist i resolutionen; utnyttja det. Röstning: Efter debatten är det sedan dags att rösta. Det finns tre sätt att rösta; för, emot eller avstå. Dock ska man vara försiktig med att avstå en röstning innan man ordentligt har tänkt igenom vad ens land tycker. Man röstar genom ordförandens direktiv. Frågar ordföranden om man röstar för så sträcker man högt och tydligt upp sitt landplakat och håller uppe det tills ordföranden har räknat klart, och sedan ber de röstande delegaterna att sänka sina plakat. Det samma sker då ordföranden ber de delegater som vill rösta emot och avstå. Du får som delegat bara rösta en gång i varje röstning. Regler och formalia vid debatt: Det absolut viktigaste du som delegat måste tänka på är att aldrig under några omständigheter göra uppenbara påhopp på en annan delegat eller grupp under rollspelets tre dagar. Det får inte heller under några omständigheter förekomma någon slang eller svordom under rollspelets gång. Ni kan däremot förklara för ett land under artiga former vad ni anser om dem. Ordföranden är den person som har största auktoritet inom utskotten. Inom FN tilltalar man aldrig någon med du utan man tilltalar alltid med Ni. I utskottsarbetet tilltalar man ordföranden med Högt ärade ordföranden, och övriga delegater tilltalas med Högt ärade delegat eller Högt ärade delegat från (t.ex.) Folkrepubliken Kina. Man framför aldrig sina egna åsikter utan man säger alltid landets åsikt. Man säger därför inte Jag tycker utan Delegation från Peru tycker eller Vi tycker. Utskottets ordförande är den som alltid öppnar debatten och den första frågan tas upp. Man står alltid upp när man talar och när man får en fråga besvarad.
Det är under inga omständigheter passande för en delegat att avbryta en annan delegat som håller ett tal genom varken att avbryta eller att ställa sig upp. Ni kan däremot hålla upp er landsskylt och ni kommer att få ordet av ordföranden efter delegatens tal. När man vill framföra negativa synpunkter på ett lands regering ska detta ske på ett artigt och respektfullt sätt. T.ex. delegaten från Syrien säger Kära delegation från Israel, ni har ert land på ett ockuperat landområde och vi kräver att ni genast lämnar över detta till det palestinska folket. Om ni inte iakttar detta så kommer Allah i sinom tid att straffa er respektfulla delegation från Israel. Ordningsfråga: Om någonting stör delegaten kan denne göra en personlig anmärkning genom att höja sitt plakat och tilldelas ordet av presidiet. Personliga anmärkningar kan vara t.ex. att få öppnat ett fönster eller få besöka toaletten (kan också skötas genom att skicka brev till presidiet). Personliga anmärkningar få dock inte avbryta pågående tal förutom om de handlar just om att man inte kan höra vad talaren säger och behöver få det upprepat eller ber talaren att tala högre. 1. Motion att gå vidare till omröstning: detta görs innan debattiden tagit slut, man begär att rådet genast går vidare till omröstning angående resolutionen. 2. Motion att förlänga debattid: Man begär att debattiden förlängs angående resolutionen. 3. Motion att bordlägga resolutionen: Resolutionen flyttas längst ner i listan av resolutioner som behandlas och kommer därmed att behandlas sist. Tillägg: Tillägg görs under debattid mot förslaget. Ett tillägg skickas skriftligt till presidiet och skall vara konstruktivt för resolutionen. Ett tillägg kan vara att lägga till text, stryka text eller ändra text i resolutionen, och det skall framgå tydligt vad man vill ändra i den text som skickas till presidiet. Presentation av tillägg liksom omröstning sker på ungefär samma sätt som omröstningen angående en resolution. Tillägg kan inte göras under General församlingen den sista dagen. Godkännandepanelen: En färdig resolution (efter lobbying eller ändringar i och med debatten) skall passera genom en godkännandepanel innan den går upp för debatt och röstning i råden och i generalförsamlingen. Panelen kontrollerar så att språkbruk och grammatik är korrekt och så att resolutionen följer de regler som angivits för hur en resolution skall skrivas. Det kontrolleras också att innehållet är någorlunda relevant i förhållande till frågan. Panelen kan göra enklare språkliga ändringar, men vid större felaktigheter så återsänder panelen resolutionen till det framläggande landet som måste rätta den. För att en resolution skall gå vidare krävs att den godkänns av panelen.
Grupper G77 www.g77.org» AU (Afrikanska unionen) www.african-union.org» Arabförbundet www.arableagueonline.org» Andra regionala organisationer Europa Europarådet www.coe.int» Nato www.nato.int» OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) www.osce.org» Asien South Asian Association for Regional Cooperation (SAARC) www.saarc.org» Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC) www.apecsec.org.sg» Organization of the Islamic Conference (OIC) www.oic-un.org» Amerika och övriga västländer G8 (Världens rikaste) http://g8.market2000.ca» Small Islands Developing States Network www.sidsnet.org» The Organization of American States (OAS) ASEAN (Association of North East Asian Nations) www.asean.or.id» AOSIS (små ö-nationer) www.sidsnet.org/aosis» www.oas.org» North American Free Trade Agreement (NAFTA) www.nafta-sec-alena.org» The Latin American Economic System (SELA) www.sela.org» The Caribbean Community and Common Market (CARICOM) www.caricom.org» Afrika African Development Bank www.afdb.org» The Economic Community of West African States www.ecowas.int» Southern Africa Development Community www.sadc.int» Fakta om länder Utrikespolitiska institutets (UI) www.ui.se» Länderinfo, dess regeringar, ambassader m.m. www.admi.net»
Nations on-line www.nationsonline.org/oneworld» CIA World Fact book www.cia.gov/cia/publications/factbook/index.h tml» The Economist- kortfakta om länder www.economist.com/countries» Country watch www.countrywatch.com» Regeringar på webben www.gksoft.com/govt» Fakta om länder och konflikter www.globalis.se Grundfakta om landet www.landguiden.se Andra länkar: Human Rights Watch www.hrw.org Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/p od/ Hjälporganisation www.amnesty.se FN:s officiella hemsida www.un.org Svenska FN-förbundet www.sfn.se United nations regional information centre www.unric.org Department of Peace and conflict research, Uppsala Universitet www.pcr.uu.se Land och problem information www.reliefweb.int Konflikt research www.sakerhetspolitik.se
Kontakt: Ni kan kontakta oss via mail, leta upp oss på skolan, höra av er via telefon eller gå in på vår hemsida. Mail: Mgmun2012MK@hotmail.se Hemsida: www.mgmun.se Vi heter; Arta Ferizi, Arta-92@hotmail.com Britt Birgersson, Britt.Birgersson@live.se Elin Kardell, Ohelin@live.se Marigona Ismaili, Marigonai@hotmail.se Nathalie Johansson, Nathalie.Joh@hotmail.com Lärare; Henrik von Scheele, 0704-55 65 87
UTSKOTT: RESOLUTION ANGÅENDE: FRAMLÄGGS AV: STÖDS AV: Fred & Säkerhet Murens inverkan på Israel Palestina konflikten Syrien Iran, Kanada, Afghanistan, Indien, Sudan, Turkiet, Indonesien, Kuba, Finland, Japan, Ukraina, Nordkorea, Brasilien, Sydafrika, Australien, Polen, Kina, Ryssland, Tjeckien, Egypten Orolig över murens negativa inverkan på palestinierna, då den hindrar dem från att leva i frihet, Medveten om att muren skapar konsekvenser för palestinierna såsom separation från familjer, den rättfärdigar rivningar av palestiniernas hus, den begränsar rörelsefriheten och försvagar tillgången till hälsovård, arbete och utbildning, Djupt oroad över att Israel bryter mot de mest fundamentala mänskliga fri och rättigheterna, på så vis som markstöld, utomrättsliga avrättningar, fängslanden utan rättegång och godtyckliga trakasserier, Påminner om att muren i sig är ett hot mot alla chanser till en varaktig fred i mellanöstern, då enorma ekonomiska och sociala problem följer i dess spår, Djupt övertygad om att relationerna mellan Israel, Palestina och mellanöstern bara blir sämre och sämre ju längre muren står kvar, Påminner om att muren har förklarats som olaglig av Internationella brottsmålsdomstolen i Haag, bryter mot folkrätten och Amnesty International har uppmanat Israel att riva alla delar av muren som byggts på palestinskt område, och FN:s generalförsamling har fördömt byggandet av muren, Israel har ignorerat dessa fakta, Upprörd över att världen inte gjort mera för att hindra det orättvisa byggandet av muren som strider mot internationell lag, 1. Betonar att muren förvärrar konflikten mellan Israel och Palestina och den måste rivas omedelbart från palestinsk mark, med mål att den inom en snar framtid försvinner helt; 2. Förlitar sig på att Israel skall behandla palestinierna med respekt som medmänniskor och omedelbart ge dem sin rörelsefrihet och rätt att besöka staten Israel när så behövs oavsett orsak/ändamål; 3. Fördömer starkt båda parternas våldsamma handlingar mot varandra och de måste upphöra snarast genom; a) Tålmodigt förtroendeskapande dialog b) Möten mellan politiker, myndigheter och enskilda där samtliga parter är beredda att försöka förstå varandra och kompromissa 4. Uppmuntrar Israel att dra sig tillbaka från Västbanken och östra Jerusalem, till de gränser som gällde 4 juni 1967 i resolution 242, som gick igenom i generalförsamlingen; 5. Föreslår en rättvis och varaktig lösning på konflikten mellan Israel och palestinska folket och bör byggas med utgångspunkt från FN:s resolutioner 242 och 338, som manar parterna till förhandling för fred; 6. Rekommenderar att Israel som en ockupationsmakt och som en överlägsen politisk, ekonomisk och militär stat, måste som den starkaste part vara beredd att ta ett särskilt ansvar; 7. Förlitar sig på att palestinska ledningen och myndigheter måste å sin sida på ett tydligt och synbart sätt ta ansvar för att motverka alla former av terror handlingar; 8. Föreslår att ett oberoende FN: organ övervakar situationen mellan Israel Palestina i syfte att; a) Se till att omvärldens hjälpinsatser når sina ursprungliga ändamål b) Se till att förhandlingarna om fred går framåt och blir till det bättre för båda
c) Israel inte skall inskränka på palestiniernas rättigheter och att Palestinas terrorbekämpning skall gå framåt 9. Uttrycker sitt fulla stöd för alla världens palestinier som kämpar för sina mänskliga rättigheter och för en framtida självständig palestinsk stat; 10. Uttrycker dock stöd för en barriär mellan Israel och Palestina så länge denna befinner sig på israelisk mark och inte förhindrar palestiniernas rörelsefrihet eller införsel av förnödenheter till västbanken.