SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Marknad Jenny Lagerquist 2015-09-15 2015/1211 REMISSBEMÖTANDE Bemötande av remissvar inkomna för remiss av Balansansvarsavtalet (AVTAL/1960) gällande från 15 november 2015 Detta dokument redogör för inkomna remissvar samt Svenska kraftnäts bemötande av dessa gällande förslag på ändringar i Balansansvarsavtalet samt eventuella förändringar av de ursprungligen föreslagna ändringarna. Förslag på förändringar skickades ut till alla Balansansvariga 26 maj 2015 med inbjudan att svara på remissen fram till 23 juni 2015. Alla utskick återfinns på Svenska kraftnäts hemsida: http://www.svk.se/aktorsportalen/elmarknad/balansansvar/balansansvarsavtal/ 1 Mindre förändringar I nedan text framförs inkomna remissvar gällande de mindre förändringar som föreslås i Balansansvarsavtalet. 1.1 Flytt av textstycken Inga inkomna remissvar på denna del. Förändringen genomförs enligt förslag. 1.2 Införande av Regeldokument Förändringen genomförs enligt förslag. 1. Regeldokument: Regler för prisberäkning av budpris för FCR-N och FCR-D Två aktörer framförde att de inte ansåg det lämpligt att införa regler för prissättning i avtalet och motsatte sig att faktabladet blir regeldokument med argument att pris- 1/22
sättningsprinciper inte bör regleras i ett avtal samt att dokumentet kan tolkas olika av olika aktörer. Vidare framförde aktörerna önskemål kring marknadsvillkoren för FCR, vilka redogörs under avsnitt 3.4 tillsammans med andra liknande åsikter. Svenska kraftnät tolkar de inkomna remissvaren gällande Regler för prisberäkning av budpris för FCR-N och FCR-D som ett resultat av ett missförstånd i och med att benämningen förändrades från faktablad till regeldokument. Ändringen innebär inte någon förändrad legal status för dokumentet. Dokumentet är redan i nu gällande Balansansvarsavtal obligatoriskt att efterleva i och med sitt varande i avtalet. Svenska kraftnät vill betona att det endast handlar om ett namnbyte för dokumentet som aktörerna syftar på. Syftet med namnbytet är att förtydliga att dokumentet behöver följas av avtalsparterna. Övriga två regeldokument, Regler för Reglerobjekt samt Regler för upphandling och rapportering av FCR-N och FCR-D, som införs finns inte i dag i föreslagen form i Balansansvarsavtalet. Synpunkter kring marknadsvillkoren för FCR bemöts under avsnitt 3.4. 1.3 Definitioner Förändringarna genomförs enligt förslag om inte annat anges nedan. 2. Definition av Reglerobjekt En aktör påpekade förekomsten av ett inte för mycket i definitionen för Produktionsreglerobjekt. Påpekandet är korrekt och ett inte tas bort från texten 3. Definition av Bindande planer En aktör föreslog att uttrycket bilateral handel kompletteras eller ersätts av bilaterala utbyten med motiveringen att inte alla utbyten är handel utan kan vara andelar. Svenska kraftnät förstår aktörens synpunkt men väljer att behålla nuvarande formulering då risken anses stor att införandet av ett nytt begrepp, bilaterala utbyten, skapar mer förvirring än förtydligande. Likaså menar Svenska kraftnät att utbyten är inklude- 2/22
rade i nuvarande begrepp för bilateral handel i och med att ett delat ägandeskap kan ses som en form av långsiktig handel. 2 Förändringsförslag gällande Reglerobjekt I nedan text framförs de tre förändringsförslag som rör Reglerobjekt. 2.1 Storleksnivå för Produktionsreglerobjekt Svenska kraftnät har fått många synpunkter via remissvaren från aktörerna angående förslaget att ändra storleksnivån för Produktionsreglerobjekt till 10 MW och har därför beslutat att lägga storleksnivån på 50 MW. Likaså har Svenska kraftnät beslutat att underlätta strukturerandet av Reglerobjekt genom att ge möjlighet placera anläggningar inom en station i samma Reglerobjekt förutsatt att inte en enskild anläggning överstiger 250 MW. Remissvaren nedan har lämnats utifrån förslag om en förändring till storleksnivån 10 MW, medan Svenska kraftnät motiverar sina svar i med ovan förändring i åtanke. 4. Motiv till förändringsförslaget Två aktörer ställer sig frågande till motivet till förändringsförslaget. En av aktörerna ifrågasätter om inte den ökade detaljnivå som förslaget medför innebär att man behöver aggregera anläggningarna i kontrollrummet för att få en överblick. Den andre av aktörerna ifrågasätter vad som ska uppnås med den ökade detaljeringsnivån; bättre frekvenskvalitet, bättre nyttjande av överföringsförbindelserna eller något annat. Aktören menar även att detta skapar en ökad administration för Balansansvariga samt föreslår att en konsekvensanalys genomförs där nytta och total kostnad jämförs. Att ha alltför stora Reglerobjekt i systemet försvårar för kontrollrummet då informationen på Reglerobjektsnivå gällande planer, bud, etc. blir relativt grov. Att ha mindre storlek på Reglerobjekten innebär att kontrollrummet får en högre detaljeringsgrad i den information som struktureras per Reglerobjekt; planer, bud, etc. Detta innebär att det underlättar kontrollrummets arbete i att balansera systemet och se till att det sker 3/22
på ett driftsäkert sätt. Likaså kan det finnas tillfällen då det pga. nätproblem inte går att aktivera mer produktion i vissa punkter, och om Balanstjänsten då har information per Reglerobjekt på en mer detaljerad nivå kan de säkerställa att endast bud som nätet kan klara av avropas i dessa situationer. Att genom mindre storlek på Reglerobjekt öka transparensen i kontrollrummet över hur systemet ser ut, används och beter sig är ett steg för att ge Svenska kraftnät bättre förutsättningar att se problem och finna möjliga lösningar. Detta är ett första steg mot en förbättrad frekvenskvalitet. Likaså möjliggör detta bättre uppföljning och i framtiden bättre möjligheter att finna lösningar förutsatt att då även mätning finns tillgängligt. 5. Orimligt krav på storleksnivå En aktör framför kritik till förslaget om att sänka storleksnivån för Reglerobjekt till 10 MW och menar att den är drastisk. Aktören menar att analysen från Svenska kraftnäts sida enbart verkar ha utförts på vattenkraft och framför att förslaget även kommer att påverka mycket värmekraft och industrier med egen produktion. Dessa anläggningar är inte styrbara alternativt inte enbart elproduktionsanläggningar och att ställa krav på 15-minutersplaner för dessa är orimligt. Aktören föreslår att gränsen därför sätts till 50 MW eller sänks enbart för vattenkraft med magasin, dvs. för planerbar produktion utan externt beroende. Som ovan nämnts så har Svenska kraftnät beslutat att inte sänka storleksnivån så drastiskt, utan välja en betydligt högre nivå som storleksgräns (50 MW). Gällande att ha olika krav på olika produktionsslag så är inte det förenligt med den icke-diskriminering som Svenska kraftnät ska efterleva i och med Energieffektiviseringsdirektivet. 6. Svårigheter att uppnå storleksgräns för bud till Reglerkraftmarknaden En aktör ställer sig starkt kritisk till förslaget att sätta storleksnivån för Reglerobjekt till 10 MW i och med att detta kommer att minska dennes möjligheter att lämna reglerbud. Ytterligare två aktörer framför att förslaget medför en begränsad flexibilitet för FRR-M bud vilket förmodligen kommer att leda till färre bud. Första aktören menar att det blir svårt att klara av minsta budstorleken (10 MW i SE1-3, 5 MW i SE4) för de enskilda Reglerobjekten i kapacitet om de inte kan slå ihop flera anläggningar samtidigt som anläggningar inom vattenkraft även behöver ta hänsyn till 4/22
vattendomar (min och maxtappningar, dämnings och sänkningsgränser), tappningsplaner tillsammans med andra kraftproducenter i älven m.m. Aktören påpekar att om de nya kraven går igenom kommer det medföra att dennes deltagande på reglermarknaden minskar kraftigt och menar att detta borde stämma dåligt överens med Svenska kraftnäts bedömning om ett ökat reglerbehov i framtiden. Svenska kraftnät har full förståelse för problematiken som beskrivs och undviker denna genom att sätta storleksnivån till 50 MW istället för det föreslagna 10 MW. Svenska kraftnät inser att det är fördelaktigt om mindre budstorlekar är möjliga ifall ytterligare sänkning av nivån för Reglerobjekten ska ske i framtiden. 7. Krav på anläggningar att vara Reglerobjekt Tre aktörer ifrågasätter/föreslår krav på anläggningars inkludering i Reglerobjekt. En aktör föreslår att Svenska kraftnät endast begär att anläggningar ska vara egna reglerobjekt där det föreligger ett stort behov av detaljerad information. Två aktörer ifrågasätter informationsvärdet i att även icke reglerbar produktion åläggs att lämna in en timstartsplan och menar att det medför onödiga kostnader för systemets användare. Svenska kraftnät ifrågasätter först och främst om det finns en icke-reglerbar produktion i och med att ingen produktion är statisk. Informationsvärdet av att ålägga anläggningar att lämna in mer detaljerade planer varierar med hur Balansansvariga använder planerna (notering: timplaner behöver lämnas för Grundreglerobjekt och kvartsplaner för Reglerobjekt). Vidare kan inte Svenska kraftnät diskriminera mellan olika produktionsslag med dessa krav så storleksgränsen kommer att gälla för alla. Svenska kraftnät är medveten om att det för föreslagna ändringar alltid finns enskilda fall då ändringen inte innebär någon nytta, även om det innebär en större nytta sett till helheten. 5/22
8. Lika behandling av Reglerobjekt för Förbrukning och Produktion Två aktörer påpekar att förbrukningsreglerobjekt och produktionsreglerobjekt i största möjligaste mån bör behandlas lika och menar att den undre gränsen för egna reglerobjekt därför bör sättas till 50 MW för båda typerna. Svenska kraftnät vill påpeka att det inte blir samma villkor eller likabehandling av de båda typerna av Reglerobjekt om samma storleksnivå sätts. Det finns andra villkor för Förbrukningsreglerobjekt jämfört med Produktionsreglerobjekt och de har även andra egenskaper och användningsområden. Det pågår ett arbete inom Svenska kraftnät att se över villkoren för Förbrukningsreglerobjekten och säkerställa att dessa är lämpliga. 9. Förtydligande av kravet En aktör ber om förtydligande kring tre av dennes stationer som ansluter till samma inmatningspunkt i nätet och menar att om dessa behöver delas upp i tre reglerobjekt så ser de ingen nytta för kontrollrummet med detta. Bildandet av Reglerobjekten kommer att ske i samråd mellan aktör och Balanstjänsten på Svenska kraftnät och möjlighet att fråga om särskilda fall kommer att finnas för Balansansvariga. Nyttan för kontrollrummet med uppdelningen i mindre Reglerobjekt finns beskriven under punkt 4 ovan. 10. Kort implementationstid Två aktörer påpekar att det är väldigt kort framförhållning i denna förändring. Ena aktören menar att det i och med att denna förändring kan innebära att system behöver förberedas för att kunna skicka 15-minuters värden om denna funktionalitet inte har krävts av aktören tidigare. Aktören föreslår ett års framförhållning. Andra aktören menar att de kommer att få en väldigt stor ökning i antal Reglerobjekt och att det behövs planeras i detalj och tid avsättas till IT-förändringar. Svenska kraftnät inser att förslaget kan innebära större förändringar hos vissa aktörer. En anvisning om hur implementationen av förslaget ska ske kommer att skickas ut till Balansansvariga. I implementeringen tar Svenska kraftnät hänsyn till aktörernas behov att genomföra eventuella förändringar i sina IT-system. 6/22
11. Behov av mätvärden En aktör framför att det i avsnitt 2.4.1 anges att Balansansvarig till Svenska kraftnät ska lämna Reglerobjektsplaner per Produktionsreglerobjekt och menar att om detta ska kunna ske så krävs att Balansansvarig har tillgång till mätinformation från nätägaren. Detta menar aktören innebär att nätägarnas rapportering till Balansansvarig måste vara uppdelad och ske per Reglerobjekt för att Balansansvarig ska kunna lämna relevanta Reglerobjektsplaner. Aktören menar att antalet berörda anläggningar var få när storleksgränsen var 250 MW för Produktionsreglerobjekt och om nivån sänks till 10 MW kommer antalet anläggningar att öka kraftigt. Aktören menar även att Balansansvarig får betydligt svårare att inhämta egen mätinformation från dessa anläggningar än vad som tidigare var fallet och likaså utifrån detta perspektiv motiveras att nätägaren ska rapportera mätserier till Balansansvarig per Produktionsreglerobjekt. Aktören menar även att en storleksgräns på 250 MW motiverar även i sig att Balansansvarig har egen uppföljning av mätserier per anläggning för anläggningar i den storleksordningen, men att så inte är fallet om nivån sänks till 10 MW. Vidare menar aktören att nätägaren bör definiera Reglerobjektens produktionstyp i samband med nätanslutningen och ange detta till balansansvarig i samband med anmälan om ny produktion. En annan aktör stödjer ovan resonemang genom att framföra att Svenska kraftnäts förslag innebär krav på en mera detaljerad rapportering från nätägarna i och med att de idag rapporterar per kraftslag och nätområde och det räcker inte om Balansansvariga ska göra prognoser per anläggning. I och med att Svenska kraftnät har beslutat att inte sätta storleksnivån till 10 MW utan till 50 MW bör problematiken reducerats betydligt. Nätägare rapporterar till Balansansvariga per Nätområde och kraftslag. Nätägaren rapporterar dessutom till Elleverantören per mätpunkt, dvs. anläggning. Svenska kraftnät ser därför att Balansansvarige bör kunna tala med sin leverantör för att få dessa mätvärden om dessa inte kan fås direkt från Nätägaren. I och med att det nu är anläggningar från 50 MW så bör mätning för dessa finnas. Synpunkten att Nätägaren ska definiera Reglerobjektens produktionstyp uppnås delvis i och med NBS-projektet där Nätägaren ska anmäla anläggningar. Så nätägaren kom- 7/22
mer att vara involverad, dock inte genom att ange produktionstyp. Balansansvarig kommer fortsatt ha ansvar för att ange produktionstyp och får ta kontakt med producenten, eventuella via Elleverantören, om detta. Som framgår i stycket nedan så kommer dock inte något införande av nya kraftslag för Produktionsreglerobjekt att ske såsom föreslogs av Svenska kraftnät i remissen. 2.2 Kraftslag för Produktionsreglerobjekt Komplikationer med införande av nya produktionsslag enligt transparensförordningen har föranlett Svenska kraftnät att skjuta på införandet av dessa. De befintliga kraftslagen kommer att gälla tills vidare. Vi besvarar dock inkomna remissvar i generella termer nedan. Föreslagen förändring kan komma att implementeras vid en senare tidpunkt, dock med en ny remiss till Balansansvariga innan. 12. Nytta med indelningen av kraftslag i produktionstyper En aktör framhåller att det inte har några synpunkter på den förändrade uppdelningen av Reglerobjekten eller den förändrade storleksnivån, men förstår inte nyttan med att dela upp Värmekraft i så många olika delar. De angivna kraftslagen och produktionstyperna avsåg att införas av Svenska kraftnät med syfte att uppfylla transparensförordningen. Därmed kan inte Svenska kraftnät påverka utformandet av dessa. Indelningen i kraftslag och produktionstyper kommer från det arbete som har bedrivits inom ENTSO-E där aktörer har konsulterats genom en så kallad Stakeholder grupp. Som framgår ovan kommer dock införandet av dessa inte att ske nu. 13. Produktionstyper vid mixade bränslen En aktör frågar hur man ska gå tillväga vid val av typ av produktion i de fall en anläggning kan mixa bränslen. Aktören menar att det är önskvärt att man kan välja den typ av produktion man troligtvis kör mest och etablera enbart ett reglerobjekt även om anläggningen i sig tillåter två olika bränslen. Precis som aktören önskar så är tanken att huvudbränslet ska styra vilken produktionstyp som anläggningen registreras för och reglerobjekt bör inte bytas annat än om det sker en långsiktig förändring till ett nytt huvudsakligt bränsle. Som framgår ovan kommer dock nuvarande kraftslag att kvarstå tills vidare. 8/22
14. Definition av de olika produktionstyperna En aktör framför önskan om att tydligare få specificerat vad som menas med de olika kategorierna av produktionstyper, särskilt mellan kategorierna Vattenkraft Ström (HF) och Vattenkraft Magasin (HI). Frågan behandlas inom ENTSO-E för närvarande. Som framgår ovan kommer nuvarande kraftslag att kvarstå tills vidare. 2.3 Regeldokument om Reglerobjekt Regeldokumentet justeras enligt bemötande nedan. 15. Vindkraftsparker i Reglerobjekt En aktör ser det som problematiskt att vindkraftanläggningar tillhörande samma vindkraftpark etableras som ett eget Reglerobjekt eftersom att varje vindkraftverk i en vindkraftspark kan ha olika balansansvariga. Aktören frågar om dessa Balansansvariga ska dela Reglerobjekt samt om en Balansansvarig i en vindkraftspark (>10 MW) ska upprätta sina verk som Reglerobjekt om denne är Balansansvarig för verk mindre än 10 MW. Balansansvariga ska aldrig dela på Reglerobjekt och formuleringen om att inkludera alla vindkraftanläggningar i en park i samma Reglerobjekt förutsätter att övriga krav är uppfyllda, dvs. de har samma Balansansvarig och befinner sig i samma Elområde, osv. I de fall flera Balansansvariga har separata vindkraftverk i en och samma vindkraftspark så ska respektive BA skapa ett eget Reglerobjekt för sina anläggningar alternativs lägga anläggningarna i ett Grundreglerobjekt. För att förtydliga detta så ändrar Svenska kraftnät texten i regeldokumentet om Reglerobjekt enligt nedan. Ursprunglig skrivning: Vindkraftanläggningar tillhörande samma vindkraftpark med en total effekt över 10 MW etableras som ett Reglerobjekt. Ny skrivning: Vindkraftanläggningar tillhörande samma vindkraftpark kan med fördel etableras som ett Reglerobjekt. 9/22
3 Förändringsförslag gällande FCR I nedan text framförs remissvar gällande de fyra förändringsförslag som rör FCR. 3.1 Energiersättning för FCR Förändringen genomförs enligt förslag. 16. Hantering av FCR och FRR-A i olika prisområden En aktör frågade om FCR och FRR-A kommer att upphandlas per Elområde samt om hur avräkningen kommer att ske i de fall det är olika pris i de olika Elområdena. Två andra aktörer framförde synpunkten att aktörerna som säljer FRR-A själva bör avgöra i vilket Elområde som leveransen sker för att säkerställa att obalanserna blir korrekta. Upphandlingen för FCR och FRR-A sker inte idag per Elområde och inget förslag på att ändra detta återfinns hos Svenska kraftnät. Energiersättningen för FCR och FRR-A sker redan idag per Elområde och kommer så göra även i fortsättningen. Gällande säljande aktörens rätt att avgöra i vilket område leveransen av FRR-A sker så kommer denna möjlighet att finnas framöver, precis som den gör idag. 17. Prissättning av FCR energi för upp-/nedreglering En aktör menade att föreslagen prissättningsmodell inte håller för de timmar som sekundär- och tertiärregleringen sker åt motsatt håll. Aktören menar att föreslagen metod innebär att FCR energin måste sälja till nedregleringspris de timmar frekvensen varit under 50 Hz på samma sätt måste FCR energin köpas till uppregleringspris de timmar frekvensen varit över 50 Hz. Aktören föreslår därför att energin ska avräknas mot spotpris för dessa timmar samt att samma ordning gäller för FRR-A energin. I enlighet med den skrivning som föreslagits av Svenska kraftnät så kommer inte situationen som aktören beskriver i sitt remissvar att uppkomma. Energi som har bidragit till uppreglering kommer alltid att prissättas med uppregleringspris, dvs. Svenska kraftnät köper alltid energin av leverantören till uppregleringspris. Likaså kommer energi som bidragit med nedreglering alltid att prissättas med 10/22
nedregleringspris, dvs. Svenska kraftnät säljer alltid till nedregleringspris. Detta sker oavsett riktningen på tertiärregleringen. Om tertiärregleringen endast har gått åt ena hållet under en timme så innebär det att priset för reglering i motsatt riktning kommer att vara lika med balansgrundpriset, dvs. spotpriset. Uppregleringspriset kommer alltså alltid att vara spotpris eller högre, medan nedregleringspriset alltid kommer att vara spotpriset eller lägre. Detta innebär att det alltid är bättre pris än spotpriset för all reglerkraft. Skrivningen som Svenska kraftnät har föreslagit i avtalet behålls därför, både för FCR och för FRR-A. 18. Prissättning av kapaciteten för FCR och FRR-A Tre aktörer framförde under denna rubrik att det även borde vara marknadsprissättning för kapacitetskomponenten för FCR och FRR-A. Prissättningen föreslogs till det högsta avropade priset, dvs. marginalprissättning. En aktör menade att budgivningen på detta sätt skulle bli mer förutsägbar och att aktörer ges incitament att bjuda in sin verkliga marginalkostnad. Likaså framförde aktören att det finns en poäng med att ha ett väldefinierat referenspris för FCR respektive FRR-A. Aktören menade även att en övergång till marginalprissättning vore fördelaktig ur flera aspekter, såsom t.ex. en ökad harmonisering av balansmarknader (ex. nordisk FRR-A marknad) och frågar ifall Svenska kraftnät överväger att införa marginalprissättning på FCR/FRR-A. Då det pågår ett projekt i norden med målsättning att skapa en gemensam FRR-A marknad inklusive prissättningsmodell, upphandlingsvillkor, etc. så kommer Svenska kraftnät inte att förändra några villkor för denna marknad på nationell nivå innan projektets resultat går att utläsa. Det pågår inga explicita diskussioner på Svenska kraftnät att införa marginalprissättning på FRR-A i dagsläget. Angående kommentaren för prissättningsmodellen för FCR, se bemötande under punkt 3.4. 3.2 Minsta budvolym FCR Inga inkomna remissvar på denna del. Förändringen genomförs enligt förslag. 3.3 Regler för upphandling och rapportering av FCR Förändringen genomförs enligt förslag. 11/22
19. Statikrapportering En aktör ifrågasatte värdet av att få aktuellt reglerstyrkeläge (enligt det krav som finns i avtalet) statiken kan vara olika för samma läge mellan kraftverken. Svenska kraftnät tar till sig aktörens synpunkt och kommer att se över regeldokumentet framöver. Det pågår ett nordiskt projekt som ser över kraven för FCR vars utfall kommer att påverka regeldokumentens utformning. 3.4 Prisberäkning av budpris för FCR Förändringen genomförs enligt förslag. 20. Prissättning och nordisk harmonisering Två aktörer föreslår särskilt att en fri marknadsprissättning ska ersätta regeldokumentet för beräknande av budpris för FCR samt att TSO:n visar vilken volym som är upphandlad till vilket pris. En av aktörerna menar att det blir svårare att få in nya möjligheter på FCR-marknaden om prissättningen regleras. En annan aktör föreslår att marginalprissättning (se även ytterligare aktörers förslag på detta i svaren nedan) och menar att den är mer transparent. Alla tre aktörer nämner i positiv bemärkelse en nordisk harmonisering i prissättningen. Två av aktörerna menar att följa en prisberäkningsmodell inte på något sätt kan anses vara en marknadsmässig lösning. Två av aktörerna menar att harmonisering, transparens och marknadsprissättning kommer att göra produkten billigare för TSO:n. Sett över alla inkomna remissvar har flera aktörer argumenterat kring val av marknadsmodell och nordisk harmonisering avseende FCR. Som har nämnts under avsnitt 1.2 gäller villkoren för prisberäkningsmetoder redan i nuvarande avtal och är inget nytt som Svenska kraftnät har infört nu. Svenska kraftnät önskar ändå förmedla att aktörernas synpunkter kommer att tas i beaktande när en utveckling av villkoren för marknadsmodellen för FCR är aktuell. 21. Svårigheter med regeldokument för prisberäkning En aktör framför att denna tycker att prissättningsreglerna är för detaljerade för att de i praktiken ska vara möjliga att följa. Aktören föreslår istället att marknadsprissättning med priskryss införs. 12/22
En annan aktör menar att en marknad med kostnadsbaserade bud men med visst utrymme för vinst och riskpålägg öppnar upp för ett stort tolkningsutrymme vad detta i praktiken innebär. Vidare kopplar aktören till att frågan vad som skall anses vara ett skäligt vinstpåslag eller risktillägg blir väldigt central om det i framtiden finns någon form av marknadsövervakningsfunktion på balansmarknaderna. Aktören menar vidare att gällande ansvarsfrågan kring övervakningen skulle en tanke kunna vara att även balansmarknaderna bör omfattas av Regulatorns (EI) marknadsövervakningsplikt. Aktören avslutar med att fråga om det är det möjligt att tydliggöra bedömningskriterier och metodik för att avgöra vad som skall anses vara skäliga risk- och vinstpålägg samt vilken instans som bör ha det övergripande övervakningsansvaret (TSO eller Regulator). En annan aktör menar att det i beräkningsförslaget ingår delar som kan tolkas olika av aktörerna. I och med förslaget att möjliggöra för granskning av hur aktörerna efterlever regeldokumentet så kommer Svenska kraftnät ges inblick i om prissättningsreglerna är för komplicerade att efterleva samt om andra problem existerar. Granskningen som kommer att ske är ett första steg i att utvärdera och se över förbättringsmöjligheter i den prismodell som vi har nu. Gällande ansvarsfrågan så anser Svenska kraftnät att detta vara ett motpartsförhållande mellan Svenska kraftnät och Balansansvariga i och med avtalet. 22. Andra möjligheter till reglering än Regeldokument En aktör ifrågasätter att flytta in prissättningsprinciper för FCR i avtalet och menar att en avreglerad och fri marknad innebär prissättning utifrån skilda förutsättningar och är en viktig grundförutsättning. Aktören menar att genom att reglera prissättningen blir det även svårare att utöka konkurrensen genom att få in nya möjligheter på FCRmarknaden. Aktören framför förslag om att i de fall en skärpning önskas borde principer samlas i tillämpningsbestämmelser/regler utanför avtalet. Det bör alltså inte vara ett brott mot Balansansvarsavtalet om säljarens prissättning skiljer sig från köparens uppfattning. Den senare uppfattningen framför även en annan aktör. Som tidigare nämnts så är dessa prissättningsprinciper redan gällande i dagens avtal, se bemötande av synpunkt 1. 13/22
Gällande aktörens förslag att samla principer som Svenska kraftnät önskar att aktörerna efterföljer i andra typer av dokument än legalt bindande till avtalet så är detta något som Svenska kraftnät har prövat tidigare, men inte har god erfarenhet av historiskt. Att skriva in krav i avtalet ses därför som en nödvändighet av Svenska kraftnät. Att säljare och köpare har olika uppfattning om priset innebär inte ett avtalsbrott i sig utan för att ett avtalsbrott ska ske behöver man kunna påvisa att avtalsparten har brutit mot reglerna. 4 Övriga förändringsförslag I nedan text framförs de övriga två förändringsförslagen som Svenska kraftnät föreslår till uppdateringen av Balansansvarsavtalet 2015. 4.1 Prissättande bud vid aktiverad Effektreserv Förändringen genomförs enligt nedan bemötande. 23. Godtycklighet gällande Effektreservens aktivering Tre aktörer framförde tveksamhet till Svenska kraftnäts förslag med motiveringen att skrivningen inte strikt utesluter att kommersiella ej avropade bud hoppas över vilket innebär en godtycklighet som öppnar upp för möjligheten att avropa bud från Effektreserven före alla tillgängliga kommersiella bud har avropats. Två av aktörerna föreslog att Svenska kraftnäts förslag avropade kommersiella bud ersätts med kommersiella tillgängliga bud. Den tredje aktören föreslog en skrivning enligt Effektreserven aktiveras endast efter att samtliga tillgängliga uppregleringsbud avropats.. Svenska kraftnät förstår att aktörerna vill säkerställa att alla tillgängliga kommersiella bud avropas innan Effektreserven aktiveras i och med sina förslag. Detta är helt i linje med Svenska kraftnäts åsikt, agerande och även med den text som redan idag återfinns i Balansansvarsavtalet (avsnitt 6.2.1). Svenska kraftnät misstänker därför att aktörerna inte har beaktat hela avsnitt 6.2.1, utan endast det stycke som villkorar prissättningen, då de läst in en godtycklighet i när Effektreserven får användas. 14/22
Med bakgrund i detta så förtydligar Svenska kraftnät när Effektreserven tillåts att aktiveras genom att infoga aktörernas föreslagna term tillgängliga i det stycke som villkorar när Effektreserven får användas: Under perioden 16 november till 15 mars, om kommersiella tillgängliga bud saknas, kommer Svenska Kraftnät att utnyttja de bud på förbrukningsreduktioner som ingår i Effektreserven. Om det krävs ytterligare Uppreglering bjuder Svenska Kraftnät in Effektreservens produktionsresurser som Reglerkraft i Balansregleringen. I särskilda fall då driftförhållandena så kräver kan produktionsresurserna i Effektreserven avropas innan förbrukningsresurserna. Svenska kraftnät ändrar även nästkommande stycke i avsnitt 6.2.1 enligt sitt ursprungliga förslag då detta bäst anses förklara villkoren för prissättning och även ligger i linje med redan befintlig text. I de fall Effektreserven nyttjas för Balansreglering sätts Uppregleringspriset till det högsta av följande bud: Det högsta avropade kommersiella Uppregleringsbudet, det högsta avropade förbrukningsreduktionsbudet i Effektreserven och den högsta rörliga kostnaden för avropade produktionsresurser i Effektreserven. 4.2 Deadline för rapportering av produktionsförflyttningar Förändringen genomförs enligt förslag. 24. Behåll nuvarande rutin Två aktörer framför att nuvarande rutin med fördel kan behållas med argumentet att reglerkraft som kan vara tillgänglig på Reglerkraftmarknaden försvinner 90 minuter före leveranstimmen då produktionsförflyttningen sker på kvart och reglerbuden skall ha en timmes varaktighet. En av aktörerna menar att i speciella situationer skulle detta även kunna förstärka felet i systemet. Dessutom menar båda aktörerna att Elbashandeln fortfarande är öppen 30 minuter efter produktionsförflyttningen så planen kan fortfarande komma att förändras. En av aktörerna menar att det även kommer att bli större osäkerhet vid prissättningen av FCR på D1 vilket leder till en dyrare produkt. En annan aktör menar att förslaget att flytta fram deadline inte är en förenkling och meddelar att de kommer att fortsätta att sända in sina produktionsförflyttningar dagen före som idag. Aktören framhåller även att de önskar att det inte blir ett krav att aktörerna måste uppdatera sina produktionsförflyttningar under produktionsdygnet. 15/22
Aktören menar vidare att denna finner dagens krav på att energivolymen som uppstår orsakat av produktionsförflyttningarna ska vara lika stor före och efter timskiftet är mycket svårt att få till i praktiken. Aktören ber därför Svenska kraftnät att se över kravet på nytt. Huvudsyftet med produktionsförflyttningar är generellt sett att minska timskarvsproblematiken genom att Svenska kraftnät får tillgång till bättre information och ändringen av deadline genomförs specifikt för att Svenska kraftnäts nationella kontrollrum ska få så korrekta produktionsplaner som möjligt inför drifttimman. Svenska kraftnät ställer sig något frågande till att en flytt av deadline för produktionsförflyttningarna skulle minska antalet tillgängliga FRR-M bud kommande timme men förstår att detta kan komma att visa sig senare än med dagens villkor. Även om Elbashandeln är öppen efter deadline för produktionsförflyttningar så bedömer Svenska kraftnät sannolikheten som liten att denna handel skulle ha stor påverkan på de redan lagda planerna. Svenska kraftnät ser inte i vilka speciella situationer som en produktionsförflyttning skulle förstärka ett fel i systemet. Det är även svårt att följa resonemanget att en förändrad deadline för produktionsförflyttningarna skulle höja priset för FCR. Angående den ena aktörens önskan att fortsätta agera som idag gällande produktionsförflyttningar så är det fullt möjligt att skicka in sin produktionsplan som idag, kl. 17:00 D-1. Dock så behöver planen uppdateras om förutsättningarna för aktören ändras under produktionsdygnet. Alla krav gällande produktionsförflyttningarna behöver fortfarande uppfyllas av aktörerna, oavsett vilken tidpunkt deadline inträffar. 25. Marknadsmässig metod för kvartsförflyttning En aktör framhåller att det vore önskvärt att ersätta nuvarande förfarande med produktionsförflyttningar vid timskiftena med en mer marknadsbaserad och transparent metod. En annan aktör stödjer detta och menar att nuvarande hantering är konstlad och att man på en avreglerad marknad borde kunna sköta detta på affärsmässigt sätt, i detta fall via kommersiella kvartsaffärer. Aktören menar att utifrån en planerad förändring, beroende på storlek, tvinga aktörer att planera om produktion medför risk för suboptimering, minskade FRR-M bud och kan i vissa extremfall medföra motreglering. 16/22
Ytterligare en aktör efterlyser en plan över hur nuvarande förfarande med produktionsförflyttningar kring timskiften kan ersättas med en mer marknadsbaserad och transparent metod. Två av ovan nämnda aktörer framhåller även att i det längre perspektivet så skulle en övergång till 15-minuters avräkning möjliggöra en effektivare och mer transparent hantering av stora skiften runt timskarvar. En av aktörerna stödjer dock förslaget att flytta deadline för rapportering av produktionsförflyttningar till 90 minuter före leveranstimmen, som ett steg i rätt riktning. Svenska kraftnät har infört produktionsförflyttningar som en del av en nordisk överenskommelse med syfte att minska problematiken med frekvensavvikelse vid timskarvar. Svenska kraftnät noterar synpunkterna inför en framtida översyn av nuvarande metod. Svenska kraftnät instämmer i att ifall avräkning kommer ske på 15 minuter så kommer detta att möjliggöra att produktionsförflyttningarna hanteras på annat sätt. 5 Övriga synpunkter från aktörer 5.1 Allmänt 26. Helhetstänk vid ändringar som syftar till att förbättra frekvenskvaliteten En aktör framförde generella synpunkter kring de åtgärder som Svenska kraftnät vidtar med syfte att förbättra frekvenskvaliteten och framförde deras önskan att medverka till att en god och kostnadseffektiv frekvenskvalitet uppnås men ifrågasätter ifall fler mätvärden och ökad detaljeringsgrad är ett kostnadseffektivt sätt att skapa bättre frekvenskvalitet. Aktören menar att alla produkter (FRR-A, FCR-D2, Elspot, FCR-D1, Elbas och FRR-M och obalanskostnader) hänger ihop i ett pussel som tillsammans ska ge en god och kostnadseffektiv frekvenskvalitet och då man endast fokuserar på förändringar i en del av systemet så är det osäkert hur den totala kostnaden påverkas. Aktören anser vidare att genomtänkta synkroniserade marknader och prissättningar är ett bättre sätt att uppnå en god och kostnadseffektiv frekvenskvalitet på. 17/22
Svenska kraftnät strävar efter att ha den övergripande helhetsbilden vid införande av förändringar. Det är dock en komplex helhet som behöver brytas ner i mindre bitar och utredningar för att kunna hanteras och nå framdrift. Svenska kraftnät uppmuntrar aktörerna att uppmärksamma Svenska kraftnät på de samband och korrelationer som finns i sina remissvar eller i andra forumför att säkerställa att den övergripande marknadsdesignen är kompatibel i alla sina delar och gynnar en sund marknad. 27. Långsiktighet och stabilitet, styrsignaler genom prismodeller, harmonisering samt avgifter i avtalet En aktör framförde generella synpunkter där denna menade att regelverket bör präglas av långsiktighet och stabilitet då återkommande förändringar är förknippade med kostnader för marknadens aktörer. Aktören menade också att återkommande förändringar minskar systemets effektivitet och skapar osäkerhet i marknaden med förhöjda avtalsrisker för de befintliga aktörerna. Vidare menare aktören att det är av största vikt att en prissättningsmodell tillämpas som ger styrsignaler och incitament till aktörerna att aktivt arbeta med planer och prognoser avseende produktion och förbrukning. Aktören framförde även vikten av att arbetet med en nordisk harmonisering fortsätter för att säkerställa en fungerande konkurrens på den nordiska marknaden. Aktören menade också att perspektivet om en nordisk slutkundsmarknad behöver beaktas i det nordiska harmoniseringsarbetet och exemplifierade med att situationer med extrem last måste behandlas likvärdigt i avräkningen. Aktören ansåg det olyckligt att inte kunna lämna synpunkter på ett fullständigt förslag i och med remiss av avtalet. Aktören inser att avgifterna i viss mån är beroende av förutsättningar som inte är kända då Svenska kraftnät tar fram förslag till nytt avtal och förutsätter att större förändringar aviseras med god framförhållning för att möjliggöra en konstruktiv diskussion med branschen. Svenska kraftnät instämmer med aktörens syn kring avtalet gällande långsiktighet och stabilitet. Svenska kraftnät genomför därför förändringar först efter genomförda utredningar som aktörerna erbjudits möjlighet att diskutera och kommentera genom remissförfaranden. Svenska kraftnäts ambition är att genomföra förändringar som bidrar till en större nytta än dagens läge eller är nödvändiga av legala anledningar eller ut säkerhetsaspekt. 18/22
Att ha prissättningsmodeller som ger incitament till aktörer att agera i linje med systemets behov är grundläggande för den marknadsmodell vi har idag och är inget Svenska kraftnät planerar att frångå. Svenska kraftnät inser vikten av en nordisk, och även europeisk, harmonisering och arbetar i diverse projekt för detta ändamål. Svenska kraftnät ser dock att förbättring av de nationella villkoren för marknaden behövs även i frågor där en harmoniserad syn saknas. Svenska kraftnät menar att avtalet som remissas till aktörerna är fullständigt. De föreslagna ändringarna i avtalet gäller villkor och modeller och inte avgiftsförändringar. Om en föreslagen ändring av villkor eller modell har stor påverkan på avgifterna kommer Svenska kraftnät att påvisa detta i remissen. 28. Hänvisning till tidigare inskickat remissvar En aktör önskade referera till tidigare kommunicerade synpunkter i och med tidigare remissvar på AVTAL/2628 i de fall där ingen förändring av nuvarande avtalstext har skett på nämnda punkter. Sannolikt har de parallella remissomgångar som genomförs under 2015 orsakat ett missförstånd. Svenska kraftnät har tidigare bemött kommentarerna från aktören i och med det generella bemötande av de inkomna remissvar som skickades ut till aktörerna 9 juni (se även Svenska kraftnäts hemsida för info). Den remissen avsåg en annan version av avtalet (AVTAL/2628) än den som nu är aktuell på remiss (AVTAL/1960). De kommentarer och förändringar som Svenska kraftnät tog hänsyn till i föregående remissomgång kommer därför att, som utlovat, införas till avtalets startdatum i samband med införandet av den gemensamma nordiska balansavräkningen 2016. 5.2 Huvuddelen 29. Otydlighet mellan esetts roll och Svenska kraftnäts åtaganden En aktör påpekade att skrivningen i avsnitt 4, Svenska kraftnäts åtaganden, i huvuddelen av Balansansvarsavtalet är förvirrande med tanke på att avräkningen av Balanskraft kommer att genomföras av esett i och med NBS-projektet och föreslår att stycket omformuleras för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Svenska kraftnät och esett. 19/22
Vidare menar aktören att det bör tydliggöras att all rapportering av Fastkraftsaffärer även i framtiden sker utan koppling till vare sig Nätägare, Produktion eller Förbrukning. I och med att detta Balansansvarsavtal (AVTAL/1960) endast kommer att gälla fram till dess att den gemensamma balansavräkningen träder i kraft och esett tar över hanteringen av Balansavräkningen, m.m. ska esetts framtida roll inte nämnas i detta avtal. Dock ska detta tydligt framgå i avtalet som träder i kraft i samband med esetts övertagande av (AVTAL/2628). Ändringsförslag med detta syfte har remitterats under våren 2015 och förändringar kommer att ske i enlighet med det som beslutades efter remissens slut och har kommunicerats till Balansansvariga (9 juni 2015). Svenska kraftnät anser att texten gällande rapportering av Fastkraftavtal/Handel är tydlig i båda versionerna av avtalet och genomför därför ingen ytterligare förändring av denna text. 5.3 Bilaga 1 Definitioner samt Bilaga 2 Rapportering och Underrättelse 30. Senare tidpunkt för rapportering av planer inför Leveranstimmen En aktör framför att det finns ett ökat behov av ökad handel nära levarenstimmens början i och med den utbyggnad av intermittent produktion som sker. Aktören informerar om att det 16 juli i Tyskland införs en förändrad stängningstid för intradaghandel, från 45 minutertill 30 minuter innan Leveranstimmens början. Aktören påpekar att detta innebär en nackdel för svenska aktörer i och med att intradagkontrakt kan handlas mellan Tyskland och Sverige och aktörerna i Tyskland då har 30 minuter längre tid på sig. Aktören framhåller även att intradaghandeln idag stänger i Sverige 60 min innan Leveranstimmen och deadline för rapportering av planer till Svenska kraftnät är 45 minuter innan Leveranstimmen, så ifall stängning av intradaghandeln ska ske närmare inpå drifttimmen så behöver deadline för planerna till Svenska kraftnät att senareläggas. Aktören frågar vidare om Svenska kraftnät har några tankar att senarelägga deadline för Balansansvarigas inrapportering av planer från 45 minuter innan Leveranstimmen till 30 minuter eller 15 minuter innan Leveranstimmen. 20/22
En annan aktör framför en önskan om att minska tiden för rapportering av planer och Leveranstimme från 45 minuter till 20 minuter innan Leveranstimmen. Aktören menar att prognoskvaliteten för dennes produktionsanläggningar har försämrats i och med att tiden mellan deadline för rapportering av planer och Leveranstimme har ökat till 45 minuter. Detta har medfört att planerna som lämnas är sämre i och med att de måste lämnas tidigt, vilket i sin tur leder till försämrad frekvenskvalitet. Aktören anser att detta är ett förslag som leder till förbättrad frekvenskvalitet på ett kostnadseffektivt sätt. I dagsläget är en senareläggning av deadline för planer inget som diskuteras inom Svenska kraftnät. I Norden har TSO:erna tidigare kommit överens om att förlägga deadline för planer till 45 minuter innan Leveranstimmen. Svenska kraftnät är dock inte generellt negativa till att ändra deadline för planerna. 5.4 Bilaga 4 Handel med FRR-A 31. Upphandlingsintervall för FRR-A En aktör föreslår att upphandlingsperioden för FRR-A ändras till dygnsvis istället för veckovis då detta harmoniserar bättre med övriga produkter och gör det lättare att medverka i denna handel. Aktören framför även sin syn att genomtänkta synkroniserade marknader och prissättningar är vägen fram till god och kostnadseffektiv frekvenskvalitet. Då det pågår ett projekt i norden med målsättning att skapa en gemensam FRR-A marknad inklusive prissättningsmodell, upphandlingsvillkor, etc. så kommer Svenska kraftnät inte att förändra några villkor för denna marknad på nationell nivå innan projektets resultat utvärderats. Utkomsten av detta projekt kommer att delges Balansansvariga via information till Elmarknadsrådet samt vid påverkan av avtalsvillkor genom sedvanliga remissförfaranden. 21/22
5.5 Bilaga 6 Prissättning och avgifter 32. Felaktig hänvisning En aktör påpekade att det i stycke 6.8.3 felaktig hänvisas till avsnitt 5.7.2 som numera är avsnitt 5.5.2. Påpekandet är korrekt och Svenska kraftnät korrigerar avtalstexten. 33. Bortkopplingspriset Två aktörer påpekade att Bortkopplingspriset är satt till en nivå som är lägre än maxpriset på spotmarknaden såväl som maxpriset för reglerkraftsmarknaden. Aktörerna ställer sig frågande till om detta pris kan ge tillräcklig styrverkan vid en situation med kritisk effektbrist eftersom det implicit innebär att det sannolikt framstår som billigare att koppla från last än att reglera systemets obalans via reglerkraftmarknaden. En av aktörerna föreslår även att bortkopplingspriset definieras som reglerkraftmarknadens maxpris. Svenska kraftnät är medveten om den bristande logiken i bortkopplingsprisets nuvarande nivå och tar med dessa synpunkter i den pågående utredningen kring bortkopplingsprisets villkor. Förslag på ändringar gällande från 2016 med grund i utredningen kommer att remissas under hösten 2015 och därmed ge alla aktörer en chans att inkomma med sina synpunkter. 22/22