En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar



Relevanta dokument
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden.

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

Jordbruk, biogas och klimat

Halm som Biogassubstrat

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

Gårdsbaserad biogasproduktion

Stockholms stads biogasanläggningar

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING

Biogasanläggningen i Boden

Passiv gödselseparering

VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Status for opgraderingsteknologier

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

åtta förslag för att sluta kretsloppet

Småskalig biogasproduktion

BIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag

Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Är biogas något för mig/ min gård?

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Biogasanläggningen i Göteborg

Östersund 17 september 2013

Vad är framtiden inom gasuppgradering?

Rent vatten idag och i framtiden

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Biogasanläggningen i Linköping

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Torrötning en teknik på framfart

Biogaskunskaper på stan

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Flytande biogas till land och till sjöss. Slutseminarium i projektet

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Samverkan för en bättre miljö -

Uppgradering av biogas med aska från trädbränslen

Fordonsgas. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

Lars Kjellstedt, process och automa3onkonsult. Rådgivare, Biogasaffärer på gården för HS & LRF

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Mätning av gaskvalitet

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Samråd inför upprättande av tillståndsansökan för lantbruksbaserad biogasanläggning i Gustafs/St. Skedvi

LNG/CNG möjligheter till backup för biogasmackar i Norrbotten och Västerbotten

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Metangas från Östgötaslätten. Gasdagarna Båstad 23 Oktober 2014

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Biogas och miljön fokus på transporter

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Miljörapport Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning

Energi- och kostnadseffektiv uppgradering av biogas vid användning i traktorer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

SP Biogasar häng med!

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING - EKONOMI OCH AFFÄR

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Frågor och svar om biogas Mer information:

Biogas som fordonsbränsle i Mälardalen

Bränslekonvertering, Nyåkers Pepparkakor

Marknadsanalys av substrat till biogas

Biobränslen. s

Framtidens kretsloppsanläggning

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Biogasdag på Sötåsens naturbruksgymnasium

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

Transkript:

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av framförallt metan och koldioxid och gasen kan till exempel förbrännas och utnyttjas till uppvärmning eller användas som fordonsgas. Innan biogasen är redo att användas som fordonsgas måste den dock renas från koldioxid så att metanhalten ökar till över 97 %. I dagsläget finns det i Sverige ett antal storskaliga kommunala anläggningar för rening av biogas men det finns en stor potential för mindre anläggningar om reningsanläggningarna blev billigare att köpa in och hålla i drift. Biosling är en uppgraderingsanläggning för småskalig biogasproduktion som renar biogas med hjälp av vatten. Det innebär att Biosling kan användas för att producera fordonsgas från befintliga rötkammare på små och medelstora jordbruk eller i samrötningsanläggningar i mindre samhällen. Försöks- och testanläggning Biosling 1 x 8 vindor som är uppdelad i två delar, en styrcentral (teknikrum) där all reglering och övervakning utförs och ett uppgraderingsrum (slangrum) som innehåller själva maskineriet. Not. Bilden är från Alviksgården utanför Luleå där anläggningen kopplades upp mot deras rötkammare sommaren 2011. Bilden är från försöks- och testanläggningen Biosling 1 x 8 vindor. Vindorna är de som utgör pumpen i Biosling. På bilden är 8 vindor monterade. Biosling produktblad 2012 Sida 2

Hur fungerar Biosling? Reningsprocessen i Biosling består av flera olika moment och det är den stora roterande pumpen i mitten som står för det huvudsakliga bidraget till reningen då den ökar gasens metanhalt från ungefär 65 % till 94 %. För att separera koldioxiden från biogasen används en metod som kallas vattenabsorption. Metoden går ut på att koldioxiden i biogasen löser sig i vatten under förhöjt tryck. I Biosling sker både tryckhöjningen och blandningen av gasen och vattnet i pumpen. Där är också den största energibesparingen jämfört med andra uppgraderingslösningar. Till skillnad från vanliga pumpar använder nämligen Biosling varken höga hastigheter eller stor kraft som båda kräver mycket energi. I stället används en stor, långsamt roterande slangvinda för att öka trycket. På detta sätt minimeras samtidigt antalet rörliga delar. Pumpen består av en lång slangvinda i vilken det omväxlande leds in biogas och vatten. Slangvindan roterar sedan på ett sådant sätt att vattnet och gasen leds in mot centrum av pumpen. Ju längre in i pumpen vattnet och gasen leds desto mindre volym kan de uppta vilket gör att trycket ökar. Det kommer sedan att öka mer och mer för varje varv och blir som störst i centrum av pumpen. Eftersom att trycket är högre längre fram i pumpen kommer vattnet att tryckas bakåt i slangen och det blir på grund av detta en förskjutning av vattennivåerna i pumpen. I figuren på nästa sida visas hur vattnet är fördelat i pumpen. Biosling produktblad 2012 Sida 3

Schematisk bild över pumpen Biosling. Efter pumpen är metanhalten i gasen uppe i cirka 94 % tack vare koldioxiden som har löst sig i vattnet. För att biogasen ska kunna användas som fordonsgas måste halten upp till 97 % (gäller bl a i Sverige) Efter pumpen sker därför ytterligare rening i en så kallad vattenskrubber. I denna leds biogasen från pumpen in i botten av ett långt rör samtidigt som vatten pumpas in i toppen. På detta vis pressas biogasen genom vattnet under tryck vilket får ytterligare koldioxid att lösa sig i vattnet. Den renade biogasen har nu en metanhalt på över 97 % och är nu tillräckligt ren för att klassas som fordonsgas. Processvattnet leds sedan över ett flashrör för att avskilja restmetan från vattnet. Vattnet som använts i pumpen, vattenskrubbern och flashröret trycksänks sedan i ett strippertorn så att koldioxiden kan återgå till luften. Vattnet leds därefter tillbaka till en vattentank för att sedan återanvändas. En schematisk bild av processen visas i figuren på nästa sida. Biosling produktblad 2012 Sida 4

Varför Biosling? Biogas som ernergikälla har stor potential och är i nuläget en relativt outnyttjad resurs. Biogasens framtid är ljus och som förnyelsebar energikälla ligger den rätt i tiden till skillnad från exempelvis kol och olja. Forskning och utveckling av biogas och produkter som använder biogas har ökat kraftigt i och med samhällets ökade miljömedvetenhet. I dagsläget har många jordbruk alla förutsättningar som behövs för att starta upp en småskalig uppgraderingsanläggning för biogas och i framtiden kan varje litet samhälle och by ha en Biosling för att vara självförsörjande på fordonsgas. Biosling är unik när det gäller lönsamhet för småskaliga gårdsanläggningar och bidrar till att minska beroendet av fossila bränslen. Biosling - en lönsam investering både för miljön och för framtiden. Processbeskrivning av Biosling. Biosling produktblad 2012 Sida 5

Tillämpning Exempel på system för framställning och distribution av fordonsgas: Biosling kan kopplas upp mot en rötkammare vid ett jordbruk som använder nötgödsel som råvara för rötning, så kallat substrat. Beroende på hur många djur det finns i besättningen blir biogasproduktionen cirka 280 Nm3/dygn för en besättning på 125 mjölkkor inkl.rekrytering och cirka 1123 Nm3/ dygn för en besättning på 500 mjölkkor inkl. rekrytering. Som substrat kan även gödsel från andra djur eller ensilage användas. Den biogas som bildas i rötkammaren består av cirka 65 % metangas, 35 % koldioxid och spår av bland annat svavelföreningar. Genom att ansluta Biosling till en rötgasanläggning kan biogasen uppgraderas till fordonsgas med en metanhalt på över 97 %. Den färdiga fordonsgasen komprimeras och lagras i gasflaskor om 80 liter vardera. Biosling produktblad 2012 Sida 6

Produktinformation Typ: Hus: Vikt: Byggyta: Rågas: Fordonsgas: Kvalité: Biosling 1 x 8 (ingår 8 st vindor) 2 st container á 20 fot (1 teknikhus & 1 slanghus) ca: 10,0 ton (ingår 2 st container á 5,0 ton/st) 8,0 x 5,5 m 0-36 Nm3/tim kapacitet vid 65% CH4, 35% CO2 0-560 Nm3/dygn 97% CH4 Biosling 2 x 8 vindor (ingår 16 vindor) Typ: Hus: Vikt: Byggyta: Rågas: Fordonsgas: Kvalité: Biosling 2 x 8 (ingår 16 st vindor) 2 st container á 20 fot (teknikhus & 1 slanghus) ca: 12 ton (ingår 2 st container 7,0 och 5,0 ton) 8,0 x 5,5 m 0-72 Nm3/tim kapacitet vid 65% CH4, 35% CO2 0-1123 Nm3/dygn 97% CH4 Antal vindor 4 8 16 Rågas kapacitet / dygn ( vid 65% CH4, 35% CO2 ) 456 Nm3 912 Nm3 1728 Nm3 Fordonsgas kapacitet / dygn ( 8 bars tryck ) 97% CH4 280 Nm3 560 Nm3 1123 Nm3 Värde vid 10 kr/nm3 per dygn * 2800 kr/d 5600 kr/d 11230 kr/d Diesel jämfört med fordonsgas. 1 Nm3 = 1 lit diesel 280 lit/d 560 lit/d 1123 lit/d Passar för gård med antal mjölkkor inkl.rekrytering. OBS ca värde! Ca. 125 kor Ca. 250 kor Ca. 500 kor Elförbrukning kwh/dygn 112 kwh 196 kwh 280 kwh Elförbrukning kwh/nm3 0,4 kwh 0,35 kwh 0,20 kwh * Nm3 = normalkubikmeter vid atmosfärstryck. Biosling produktblad 2012 Sida 7

Biosling AB Marknadsvägen 202 981 91 Jukkasjärvi Sweden Tel: +46980-23 000 Mob: +4670-661 89 58 Fax: +46980-21 254 info@biosling.se www.biosling.se Biosling produktblad 2012 Sida 8