TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun Inklusive åren 1997-2005

TEM 2006 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Tierps kommun Inklusive åren 1997-2005 RESURS AB

INNEHÅLL Definition 3 Källor 3 Genomförande 4 Utveckling turismen i Sverige 2006 5 Utveckling turismen i Tierps kommun 2006 10 RESULTAT TURISMEN I TIERPS KOMMUN 2006 Omsättning totalt och per kategori 11 Omsättning fördelad på branscher 13 Sysselsättning 14 Skatteintäkter 14 Övernattningar/besök 15 Kapacitetsutnyttjande 16 Regional handelsstatistik 17 RESURS AB. Materialet i denna rapport får bara användas för köparens interna bruk och för det ändamål det är köpt. Överträdelse beivras. RESURS AB 2

DEFINITION AV TURISM Alla beräkningar är gjorda för att följa Turismens begreppsnyckel, utgiven av Turistdelegationen. Definitionen är framtagen av World Tourist Organization (WTO) på uppdrag av FN där den antogs 1993. Turistdelegationen har svarat för att anpassa denna till svenska förhållanden samtidigt som det fastställts att alla länder inom EU skall följa samma beräkningsprinciper. Turistdelegationens verksamhet har flyttats till Nutek från januari 2006, varför Nuteks namn används i fortsättningen. Grunddefinitionen är följande: Aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid. Definitionen innehåller ett antal undantag (som inte är turism) där de viktigaste kan sammanfattas med att man av olika anledningar är tvungen att åka till en viss plats. De viktigaste av dessa är följande: Arbetspendling, sjukvård, ordinarie skolgång, militärtjänstgöring, ambassad- och konsulatpersonal, asylsökande (invandrarförläggningar). Turismens begreppsnyckel fastställer också att det är resenärens konsumtionsutlägg som skall beräknas. Dessa utlägg avser: logi, livsmedel, restaurang, transport, shopping och aktiviteter. Turismen delas upp i tre former: Inhemsk, inresande och utresande Enligt Nutek kan dessa former nyttjas för ett geografiskt område, t ex församling, kommun eller län. Indelningen, kombinerad med basdefinitionen utanför ordinarie bostadsort, innebär att vi har beräknat effekterna för dem som rest till ett område utanför ordinarie bostadssort. Denna rapport redovisar inresande turism. För att få ett resultat på totala rese- och turistindustrin måste utresande turism och regional shopping läggas till. Utresande turism/regional shopping Den utresande turismen avser personer som reser ut från det egna området (där de är bosatta). En stor del av deras utlägg stannar kvar i området i form av utlägg för resan. Dessa ger omsättning och sysselsättning för tåg-, buss- och flygtrafik samt resebyråer. För att få med regional shopping mellan olika kommuner kan resvaneundersökningen (RVU) från Statistiska Centralbyrån (SCB) nyttjas och kombineras med regional omsättningsstatistik. Nämnda delar måste läggas till den inresande turismen för att erhålla totala rese- och turistindustrin. Det finns dock ingen anledning att göra några beräkningar för dessa eftersom färdiga fakta kan erhållas från SCB:s regionala omsättningsstatistik. KÄLLOR För att beräkna turismens effekter måste alla övernattningar och besök till området kartläggas och den konsumtion som följer av dessa besök och övernattningar specificeras. Sådana uppgifter kommer från: SCB inkvarteringsstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) tar, på uppdrag av Nutek, in inkvarteringsstatistik för hotell, stugbyar och vandrarhem. För varje enskild natt rapporterar anläggningarna hur många rum de sålt och hur många gäster de haft, vilken nationalitet gästerna har samt vilken målgrupp som rumsförsäljningen avser. Svarsfrekvensen ligger på över 90 % och de som inte svarar vägs i förhållande till likvärdiga anläggningar. RESURS AB 3

SCB Handelsstatistik Omsättningsstatistik finns för varje bransch, t ex restauranger, bensinstationer och hotell. I statistiken redovisas bland annat antal företag, omsättning och sysselsättning. Resurs har statistik på detta för alla branscher som påverkas av turismen och för alla kommuner i Sverige, år för år de senaste 10 åren. Rese- och TuristDataBasen, TDB TDB startades i full skala 1989 av Sveriges Turistråd. Nu drivs TDB av Resurs AB och är ett registrerat varumärke. TDB är en marknadsundersökning där 24 000 svenskar (minst 2 000 per månad) tillfrågas om sitt resande. Totalt finns data på 400 000 dokumenterade resor i databasen. Trots uppdelning på många boendekategorier och på svenska län erhålls en bra regional statistik för de flesta länen. Vid hopslagning av data för flera år finns även bra kommunala data för flertalet svenska kommuner. I TDB finns uppgifter på svenskarnas resor, övernattningar, boendeformer vid övernattningar, vad de spenderar och på vad, hur de reser, mm. Övrigt Sveriges Campingvärdars Riksförbund för, på uppdrag av Nutek, statistik över campingövernattningar. Resestatistik har bland annat Vägverket, Luftfartsverket och Cruise Ferry Info (avseende färjestatistik). GENOMFÖRANDE För området har vi ställt i ordning en Anläggningssammanställning. Där finns alla basfakta samlade för alla kategorier. Källorna är följande: Övernattningar/besök De kommersiella övernattningarna, hotell, stugbyar och vandrarhem kommer från SCB/Nutek och campingstatistik från SCR. Utnyttjande av privata fritidshus, släkt/vänbesök, vild camping och andra boendeformer kommer från TDB, liksom även dagbesök avseende resor över 10 mil, enkel väg. Utlägg/utläggsmönster Besökarnas utlägg och utläggsmönster är taget från TDB. Observera att samtliga utlägg och omsättningstal är inklusive moms. Sysselsättning/Skatteintäkter För att få fram sysselsättning har omsättningen för varje bransch dividerats med omsättning/anställd i respektive bransch. Här har Resurs AB unika fakta för varje enskild kommun i Sverige. Skatteintäkterna bygger på kommunens egna skatteintäkter i förhållande till skatteutjämning och invånarantal, samt utdebitering av kommunal- och landstingsskatt, alla uppgifter kommer från SCB. TuristEkonomiska Modellen, TEM Samtliga uppgifter har databehandlats i ett dataprogram, TEM, speciellt anpassat för ändamålet och dessutom i enlighet med den fastställda definitionen. Dataprogrammet introducerades av Turistrådet 1988 och ägs numera av Resurs AB. TEM är ett registrerat varumärke ägt av Resurs AB. RESURS AB 4

UTVECKLING TURISMEN I SVERIGE 2006 De viktigaste faktorerna som påverkar resandet är vädret, ekonomin och olika typer av omvärldshändelser. För att få en uppfattning om utvecklingen av turismen regionalt och lokalt, måste hänsyn tas till dessa faktorer i Sverige och omvärlden. De tio senaste åren har turismen i Sverige påverkats mycket av vädret, speciellt under somrarna, men också på grund av snötillgången under vintrarna. Bra respektive dåligt sommarväder påverkar främst de enklare boendeformerna som camping, fritidsbåt, eget fritidshus, vild camping, m fl. För vädret finns dock stora regionala variationer. De regniga somrarna 1998 och 2000 påverkade främst ett bälte snett över Sverige från Västernorrland över Gävleborg, Dalarna, Värmland och ner över Västkusten. Sommaren 1997 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 1998 var en av de regnigaste med översvämningar på många ställen i Sverige Sommaren 1999 var en bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2000 var en av de sämsta någonsin med mycket regn Sommaren 2001 var en mycket bra sommar med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2002 var en av de bästa någonsin med mycket sol och lite nederbörd Sommaren 2003 erbjöd ett väder som var det bästa sen mätningar startade med tropisk värme redan i maj och detta varade nästan hela sommaren Sommaren 2004 tillhörde en av de sämre det senaste decenniet med mycket regn Sommaren 2005 inleddes med extremt kallt väder hela juni, en kort period av värme och sol de tre första veckorna i juli och därefter regnigt fram till början av september Vintern och våren 2006 hade en god snötillgång i stora delar av Sverige. Sommaren inleddes med varm och solig juni och juli, där den senare gav värmerekord på många platser och extremt lite nederbörd. Augusti och resterande hösten var regnig med rekordnederbörd på många orter, sammantaget dock en bra sommar. November och december hade värmerekord vilket påverkade inledningen på vintersäsongen. Här finns också andra faktorer som påverkat resandet i och till Sverige, delvis med stora lokala variationer. De viktigaste faktorerna de senaste åren har varit följande: 1 juli, 1999 Tax-free upphörde mellan EU-länder 1 juli, 2000 Öresundsbron öppnades Under 2001 Svenska kronan svag och antydan till lågkonjunktur 11 sep 2001 Terrordåden i USA 2005 Bensinpriset i Sverige når upp till 12: -/liter. Här finns också andra faktorer som påverkat internationellt resande som SARS (Asien och Kanada), krig i Irak och Israel, flodvågskatastrofen i Asien, terrordåd i Madrid, London, Bali, Sri Lanka och Egypten. I vissa fall har dessa händelser enbart påverkat ett antal länder, men kan också ha påverkat det globala resandet mer eller mindre. För 2006 antas vädret ha haft en avgörande inverkan på fritidsresandet. Många fjällområden visade nya rekord med tanke på den goda snötillgången (att även Mellansverige hade sammanhängande snötäcke i fyra månader påverkade fjällen positivt). Den positiva inledningen med bra väder i juni och juli påverkade fritidsresande, inte i så stora volymförändringar utan mer i ändrad konsumtion. Det är vädret och den svaga svenska kronan som påverkat utvecklingen mest de senaste åren. Under flera år, i slutet av 90-talet, minskade antalet övernattningar av svenskar vid fritidsresa i Sverige, för att sen öka mycket 2002 och 2003. Utveckling av bensinpris, väder och ekonomi har påverkat resandet de senaste åren och detta märks främst på övernattningar i boendeformer som eget fritidshus och hos släkt/vänner. Fritidsresandet styrs främst av väder och ekonomi. Affärsresandet styrs främst av ekonomi och omvärldshändelser. RESURS AB 5

SVENSKARNAS FRITIDSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 139,9 128,1 118,6 108,7 108,4 143,7 149,8 141,0 124,9 119,1 Under våren 2001 vände det för turismen i Sverige och antalet övernattningar vid fritidsresor i Sverige hade ökningar varje månad under resterande delen av året, hela 2002 och delvis 2003. 2004-06 minskade antalet övernattningar, dels beroende på sämre sommarväder och dels beroende på kortare vintersäsong. Även det höga bensinpriset kan ha haft en negativ inverkan på resandet. Observera att antalet resor inte minskat lika mycket som antalet övernattningar eftersom svenskarna stannat färre nätter vid varje resa. Denna effekt märks för de flesta boendeformer och totalt har övernattningar per resa minskat från 3,12 nätter 2002 till 2,85 nätter 2006. Detta påverkar delvis utläggen som blir högre per dygn när resenärerna stannar färre nätter. Förändringarna har främst påverkat övernattningar i eget fritidshus, hos släkt och vänner och andra enklare boendeformer, först i positiv riktning och sen negativt de tre senaste åren. Svenska fritidsgäster på hotell har ökat mycket de senaste åren. De övriga kommersiella boendeformerna stugbyar, vandrarhem och camping har förändringar som mer följer vädersituationen respektive år. 160 Övernattningar i miljoner FRITIDSRESOR 140 120 100 80 60 40 20 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresa över 10 mil i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 26,2 24,9 21,5 19,4 22,4 31,2 29,6 28,7 21,8 20,7 Utvecklingen för dagresor, över 10 mil, följer i stort sett utvecklingen för övernattningsresor. Turistresor, resor under 10 mil men dock enligt angiven definition, kan dock ha ökat mycket. Omsättningsutveckling för köpcentra och Vägverkets statistik visar att kortare resor kan ha ökat mycket. 35 Dagresor över 10 mil FRITIDSRESOR (milj resor) 30 25 20 15 10 5 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 6

SVENSKARS AFFÄRSRESOR I SVERIGE Övernattningsresor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Övernattningar i miljoner 15,8 16,3 15,1 13,8 9,9 15,1 14,7 14,1 8,6 9,3 Det finns stora variationer för övernattningar i tjänsten mellan åren. Detta avser nästan bara enklare boendeformer, som kanske främst nyttjas av hantverkare och lägre tjänstemän. För kommersiellt boende är variationerna mindre. Övernattningar för affärsresor hade en stor nedgång 2001, dels beroende på lågkonjunktur och dels beroende på terrordåden den 11 september. Lågkonjunktur har påverkat resandet 2003 fram till mitten av 2006, men hela hösten 2006 har det ökat. 24 20 Övernattningar i miljoner AFFÄRSRESOR 16 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresa i Sverige över 10 mil 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Dagresor i miljoner resor 13,1 13,5 10,9 10,2 8,0 12,4 12,4 11,1 8,4 8,3 Affärsresor över dagen visar nästan samma utveckling som affärsresor med övernattning. Ökningarna 2006 startade dock senare under året. Utvecklingen för affärsresor kan också ha påverkats av ökade kontakter via Internet som kan påverka att man inte behöver träffas. 16 Dagresor över 10 mil AFFÄRSRESOR (milj resor) 12 8 4 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 TRENDER De senaste åren har turismen förändrats mycket. Övernattningar i eget fritidshus och hos släkt/vänner minskade kraftigt under andra halvan av 90-talet för att sen öka kraftigt 2002-2003 och åter minska 2004-2005. Detta innebär att restrenden, i stort sett, åter är som i slutet av 90-talet, enligt följande: Vi gör hellre flera kortare resor än få längre, mätt i avstånd Resan blir kortare, mätt i tid (mer weekendresande eller kortveckosemester) Vi kräver större innehåll i resan, mer att göra Vi kräver större tillgänglighet, kortare tid att ta oss till resmålet. RESURS AB 7

Förändringar 2001-2006 i Sverige för några boendekategorier, i 1000-tal. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 05-06 Hotell (SCB/Nutek) 21 664 21 041 21 100 21 546 22 936 24 260 + 5,8 % Stugbyar (SCB/Nutek) 3 534 3 743 3 640 3 261 3 218 3 403 + 5,7 % Vandrarhem (SCB/Nutek) 1 160 2 203 2 275 2 282 2 374 2 557 + 7,7 % Camping (SCR) 14 836 15 761 17 138 15 591 16 435 17 542 + 6,7 % Hyrd stuga/lgh (TDB) 4 997 5 586 6 563 5 545 4 214 3 904-7,4 % Fritidshus eget (TDB) 23 487 30 574 37 429 34 007 29 804 30 265 + 1,5 % Släkt/vänner (TDB) 51 896 70 852 70 537 67 527 61 831 58 808-4,9 % Fritidsbåt (TDB) 1 580 2 428 2 197 1 971 1 553 1 098-29,3 % Vild camping (TDB) 2 555 3 248 3 662 2 956 2 158 1 933-10,4 % Totalt övernattningar (TDB) av svenskar i Sverige 118 237 158 864 164 481 155 095 133 510 128 384-3,8 % Övernattningar hos släkt/vänner av utländska besökare (TDB) 10 104 11 765 11 842 12 847 14 989 13 474-10,1 % Källor är: SCB/Nutek = Statistiska Centralbyrån/Nutek, SCR = Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation, samt TDB = Rese- och TuristDataBasen. Observera att de fyra första boendeformerna inkluderar utländska övernattningar i Sverige, men TDB visar bara svenska övernattningar förutom sista punkten. Hotellens negativa siffror 2002 beror på att ett stort antal hotell omklassades till vandrarhem och förklarar därmed vandrarhemmens stora ökning. Om detta inte skett hade hotellen redovisat en ökning med 1,7 % och vandrarhemmen med 4,7 %. Totala antalet svenska övernattningar för resor i Sverige minskade 2006 med -5,2 %, men svenskars utlägg för övernattnings- och dagresor i Sverige ökade med 1 %. Detta innebär att utlägg per dygn ökat för många boendekategorier. Detta avser främst fritidsgäster på hotell och camping med 9 respektive 12 % högre utlägg än 2005. För affärsgäster har dygnsutlägg minskat något, främst affärsgäster på hotell med -6 %. KONSUMTION Total konsumtion Sverigeresor av svenskar i miljarder kr 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Utlägg i miljarder kr 78,6 76,6 73,1 70,1 70,6 98,4 102,1 96,4 82,8 83,6 Efter en mindre stagnation i slutet av 90-talet för omsättningen av svenskarnas turism i Sverige ökade det mycket under 2002 och delvis 2003. 2004 och 2005 minskade dock omsättningen, mycket beroende på minskat affärsresande, men också på minskat fritidsresande för grupper som nyttjat enklare boende. 2006 visade en svag ökning, mest beroende på ökade dygnsutlägg. Ett ökat internationellt resande till Sverige har delvis kompenserat svenskarnas minskade resande. 120 100 80 60 40 20 0 Utlägg i miljarder kr, svenskars resor i Sverige 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 RESURS AB 8

UTVECKLING FÖR VIKTIGA NATIONALITETER Det utländska resandet till Sverige har ökat mycket de senaste åren. För övernattningar hos släkt och vänner i Sverige avser detta mest från de nordiska grannländerna samt Tyskland, USA, Storbritannien och Polen. Här märks också stora ökningar från länder där Sverige haft stor invandring, staterna på Balkan, Iran och Thailand, men också från Frankrike och Spanien. 1 200 000 NATIONALITETER HOTELL, STUGBYAR, VANDRARHEM 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Norge Tyskland Danmark Storbrit USA Finland Holland Italien Frankrike Japan - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Ovanstående bild blir lite annorlunda om den enbart visas för hotellövernattningar. Tre nationaliteter har många övernattningar i stugbyar, Norge, Tyskland och Danmark. De som har få övernattningar i stugbyar och vandrarhem är Frankrike, Italien, USA och Japan. Sett på längre sikt har de flesta nationaliteter en positiv utveckling. Undantagen är Finland och Japan. Största ökningar senaste åren har Ryssland och Kina. I diagrammet anges de nio största nationaliteterna samt Japan, se även nedan. 15 STÖRSTA NATIONALITETER 2006 Ändring NÄTTER från 2005 1 Norge 1 040 495 + 3,7 % 2 Tyskland 962 526 + 2,9 % 3 Danmark 712 983 + 2,7 % 4 Storbritannien 602 512-1,3 % 5 USA 412 122-2,1 % 6 Finland 349 669 0,0 % 7 Nederländerna 252 755 + 13,1 % 8 Italien 213 635-3,3 % 9 Frankrike 186 768-0,9 % 10 Ryssland 168 014 + 26,8 % 11 Spanien 159 173 + 10,8 % 12 Japan 111 773-2,8 % 13 Schweiz 108 976-0,6 % 14 Polen 106 253 + 50,7 % 15 Kina 99 943 + 42,6 % Källa: SCB/Nutek. RESURS AB 9

UTVECKLING TURISMEN I TIERPS KOMMUN 2006 Rese- och turistindustrin i Tierps kommun omsätter 132 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 100 personer (årssysselsatta) under år 2006. Den totala turismomsättningen i Tierp har ökat med 2,2 miljoner kronor eller 1,7 % 2006 jämfört med 2005. Den kommersiella delen av turismomsättningen, den del som kan påverkas med traditionell marknadsföring, har ökat med 6,6 miljoner kronor eller 16,9 % 2006 jämfört med 2005. Den omsättningsmässigt största ökningen har skett i kategorin hotell som har ökat med 4,6 miljoner kronor p g a ökade utlägg och ett ökat antal övernattningar vilka uppvisade en anmärkningsvärd minskning 2005. Det totala antalet kommersiella övernattningar har ökat med ca 4 700 gästnätter eller 17,5 % (ökningar i kategorierna hotell och camping) och omsättningen har ökat med 6 miljoner kronor eller 46 % 2006 jämfört med 2005. Utläggen har ökat i övernattningskategorierna hotell, stuga/rum, camping, vandrarhem och gästhamn. Omsättningen för dagbesöken har ökat med 0,6 miljoner kronor p g a ökade utlägg men ett minskat antal beräknade besök. Den icke kommersiella delen av turismomsättningen uppvisar en minskning med 4,4 miljoner kronor eller 4,9 % 2006 jämfört med 2005 vilket beror på ett minskat antal övernattningar i fritidshus och hos släkt/vänner samt något färre antal genomfartsresenärer. Hotellen är den omsättningsmässigt viktigaste kommersiella övernattningskategorin med 58,5 % av omsättningen för samtliga kommersiella övernattningar 2006. Antalet gästnätter har ökat med ca 3 500 eller 62 % 2006 jämfört med 2005. Om det relativt låga antalet hotellövernattningar 2005 beror på statistiska felaktigheter eller verkligt utfall går ej att fastställa. Camping (inkl campingstugor) är den vanligaste kommersiella boendeformen i kommunen med 53 % av samtliga kommersiella övernattningar 2006. Antalet gästnätter har ökat med ca 2 300 gästnätter eller 16 % och omsättningen har ökat med 0,5 miljoner kronor. Fr o m år 2001 redovisas två nytillkomna anläggningar under kategorin vandrarhem. Dagbesöken svarar för 20,5 % av den totala turismomsättningen 2006. Antalet dagbesök nästan fyrdubblades under 1998 jämfört med 1997. Orsaken var en mer omfattande inventering/beräkning fr o m 1998 och därmed också ett säkrare resultat. Däremot försvårades jämförelser med föregående undersökningsår. Antalet beräknade dagbesök ökade med mer än en tredjedel 2001 jämfört med 2000. Delvis berodde det på nytillkomna besöksmål. Fr o m 2004 ingår en tilläggsberäkning av aktivitetsutläggen för de dagbesök som har ett högre utlägg för aktivitet än dagbesök generellt. Dessutom har en mindre andel av antalet beräknade dagbesök beräknats med halva utlägget då de inte erlägger någon entré/avgift och har små/inga övriga inköp. Av det totala antalet redovisade dagbesök 2006 uppskattas 74,5 % som ej kommuninvånare, d v s turister, och av dessa ingår 90 % i beräkningarna. Släkt/vänner är den vanligaste boendeformen med 47 % av samtliga övernattningar 2006. Tillsammans svarar de icke kommersiella övernattningskategorierna, fritidshus och släkt/vänner, för 86 % av samtliga övernattningar och 67 % i motsvarande del av turismomsättningen 2006. Genomfartsresenärerna är den omsättningsmässigt viktigaste kategorin med 36 % av den totala turismomsättningen 2006. Merparten av omsättningen hamnar på bensinstationer/restauranger. Bensinomsättningen enligt regional handelsstatistik från SCB, se sidan 17, uppvisar dock lägre omsättning än rikssnittet i Tierps kommun vilket kan bero på redovisningstekniska skäl/olikheter. I samma tabell kan man utläsa att det finns 10 företag/bensinstationer i kommunen. Den nya, och mer tillförlitliga metoden, att beräkna sysselsättningen innebär att skatteeffekterna fr o m 2003 inte är direkt jämförbara med tidigare år. Resultatet fr o m 2003 är dock mer tillförlitligt och ger därmed en mer rättvisande bild av verkligheten. Detta påverkar främst den totala skatteeffekten av skatteintäkterna och mindre av de direkta skatteintäkterna. RESURS AB 10

RESULTAT TURISMEN I TIERPS KOMMUN 2006 OMSÄTTNING TOTALT OCH PER KATEGORI Kategori (tusen kronor) Kommersiella 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotell 12 800 12 916 11 345 12 424 12 323 12 147 11 796 10 392 6 523 11 105 Affärs 5 593 5 065 3 565 3 814 3 457 1 793 1 872 1 530 3 616 4 800 Konferens 6 427 7 022 6 729 7 370 6 279 5 781 5 997 5 289 1 243 2 153 Grupp 371 338 433 324 557 1 207 573 694 653 748 Fritid 409 491 618 917 2 030 3 367 3 353 2 879 1 011 3 403 Stuga/rum 44 44 49 61 228 182 299 429 403 405 Camping 1 946 1 406 2 397 3 259 3 562 4 523 4 212 4 238 3 783 4 900 Vandrarhem 835 1 274 1 615 1 527 1 625 2 115 Fri camping 821 460 1 005 512 569 1 144 1 162 632 495 341 Gästhamn 0 0 0 19 1 818 1 875 87 120 127 102 Dagbesök 3 839 14 724 14 927 14 837 19 838 21 266 25 990 26 491 26 429 27 059 Övriga 19 450 29 550 29 723 31 112 39 173 42 411 45 161 43 829 39 385 46 027 Fritidshus 20 304 17 766 15 792 15 510 13 160 16 920 20 445 18 048 18 922 15 134 Släkt/vänner 25 254 18 981 15 111 12 476 23 269 25 063 29 529 22 630 23 832 23 385 Genomfartsresenärer 30 351 30 685 32 798 34 438 34 920 38 477 40 433 43 313 47 637 47 446 75 909 67 432 63 701 62 424 71 349 80 460 90 407 83 991 90 391 85 965 TOTALT 95 359 96 981 93 424 93 536 110 521 122 871 135 569 127 821 129 776 131 993 Med kommersiell avses de kategorier där besökarna betalar en logiavgift för sitt boende eller att de påverkas av traditionell marknadsföring att besöka kommunen. Med övriga eller icke kommersiella avses de tre kategorierna släkt/vännerbesök, nyttjande av eget fritidshus och genomfartsresenärer. Kommersiell/ej kommersiell omsättning 2006 35% 65% Kommersiell Ej kommersiell RESURS AB 11

150000 Omsättning åren 1997-2006 (tusen kronor) 135000 120000 105000 90000 75000 60000 45000 Kommersiell Ej kommersiell TOTALT 30000 15000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Fördelning av omsättning/kategori 2006 Genomf 36% Hotell 8% Stuga/rum 0% Camping 4% Vandrarhem 2% Fri camping 0% Gästhamn 0% Dagbesök 21% Hotell Stuga/rum Camping Vandrarhem Fri camping Gästhamn Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Genomf Släkt/vänner 18% Fritidshus 11% RESURS AB 12

OMSÄTTNING FÖRDELAD PÅ BRANSCHER (tusen kronor) 1997 1998 1990 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Logi 9 436 9 230 8 758 9 901 9 086 9 502 9 507 8 247 5 995 9 512 Livsmedel 18 756 16 197 15 170 13 536 15 959 20 708 23 450 19 547 20 786 18 004 Restaurang 24 455 25 746 25 959 25 859 29 331 29 962 33 688 32 852 31 876 34 145 Transport 23 237 23 692 24 058 24 219 26 579 28 801 31 615 31 042 35 212 33 902 Shopping 14 925 18 411 15 472 16 210 23 649 27 789 30 529 28 521 28 971 29 123 Aktiviteter 4 550 3 705 4 006 3 812 5 917 6 108 6 779 7 613 6 937 7 306 Här visas fördelningen av Turistkronan för de branscher som påverkas. Denna fördelning varierar normalt inte mycket i Sverige. Restaurang och logi brukar ligga högst omsättningsmässigt. Men under den senaste 10-årsperioden finns ändå stora förändringar, oftast för restauranger, transport och shopping. Relativt få kommersiella övernattningar/boendeformer i Tierps kommun återspeglas i den blygsamma andelen för logi. Turistkronan 2006 Aktiviteter 5% Logi 7% Shopping 22% Livsmedel 14% Logi Livsmedel Restaurang Transport Shopping Aktiviteter Restaurang 26% Transport 26% RESURS AB 13

SYSSELSÄTTNING Fram till 2002 anges sysselsättningen i årsverken samt i beräknat antal årsanställda. Årsverken avser en person som arbetar 100 % av arbetstiden hela året. Med tanke på sjukdom och annan frånvaro är dock arbetstiden 75-93 % beroende på bransch. Beräknat antal årsanställda har beräknas till 20 % mer än antal årsverken. Med tanke på säsongsarbeten är dock antalet sysselsatta under sommarperioden betydligt högre. Ny redovisning av sysselsättning Från 2002 har Resurs AB, i samarbete med SCB, utvecklat en metod där vi kan redovisa sysselsättningen i form av antal anställda. Detta innebär också att vi kan redovisa sysselsättning med regionalt och ibland lokalt anpassade tal för Tierps kommun. Av detta skäl finns dubbel redovisning för 2002. 1997 1998 1999 2000 2001 2002 ny2002 2003 2004 2005 2006 Livsmedel 10,4 8,6 7,7 6,6 7,6 9,6 11,2 12,3 10,0 10,3 8,7 Restaurang 34,7 34,8 33,7 32,3 34,9 34,8 35,2 38,4 36,5 34,3 35,7 Transport 8,5 8,2 8,0 7,8 8,2 8,6 10,8 11,5 11,0 12,1 11,3 Shopping 8,7 10,2 8,2 8,3 11,7 13,4 16,3 17,3 15,8 15,5 15,2 Aktivitet 7,0 5,4 5,7 5,2 7,7 7,7 9,7 10,4 11,4 10,1 10,3 Logi 13,7 12,3 12,5 13,6 12,0 12,7 15,2 15,6 13,5 9,7 15,0 Administration 1,0 1,0 1,0 1,0 2,5 2,5 2,5 3,5 3,5 3,5 1,5 Totalt 77 84 81 77 75 85 89 Årssysselsatta, ny metod 101 109 105 96 98 Beräknat årsanställda 100 95 90 90 100 105 Observera att ovanstående siffror ej anger ett faktiskt resultat av sysselsättningen utan enbart vilka volymer inom sysselsättningen som omsättningen ger underlag till. SKATTEINTÄKTER Skatteintäkterna delas in i två delar: DIREKTA TOTALA avser de skatteintäkter som kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarens utlägg. avser alla företag som påverkas, ex tvätteriet som tvättar hotellets linne. Totala skatteintäkten är detsamma som den samhällsekonomiska effekten. Skatteintäkten avser bruttobelopp utan hänsyn taget till skatteutjämningsbidraget. (tusen kronor) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 DIREKTA Kommun 3 496 3 563 3 462 3 434 4 020 4 428 4 885 4 606 4 676 4 756 Landsting 1 557 1 577 1 488 1 538 1 817 2 021 2 403 2 266 2 300 2 340 TOTALA Kommun 5 782 5 741 5 793 6 091 7 391 8 190 9 871 9 328 8 910 9 352 Landsting 2 575 2 541 2 490 2 728 3 341 3 738 4 856 4 589 4 383 4 601 En ökad skatteintäkt för kommunen innebär motsvarande minskning av skatteutjämningsbidraget. Kommunens vinst vid ökad sysselsättning innebär alltså inte direkt mer pengar i kommunkassan i form av skatteintäkter utan istället minskade kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och olika former av bidrag. Den viktigaste effekten är dock att en ökad sysselsättning också kan innebära en inflyttning och därmed ökat skatteunderlag eller förhindra utflyttning och därmed bibehållet skatteunderlag. RESURS AB 14

ÖVERNATTNINGAR/BESÖK Övernattningar 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotellrum 11 054 10 335 9 255 10 797 8 866 8 418 8 247 6 969 4 607 6 828 Hotellbäddar 13 396 12 750 11 021 13 347 12 822 12 711 12 878 10 764 5 549 9 005 Affärs 5 131 4 348 2 910 3 390 3 639 2 085 2 177 1 691 2 976 3 678 Konferens 6 363 6 502 5 929 7 053 6 610 6 722 6 973 5 844 1 023 1 650 Grupp 750 625 727 583 533 989 488 576 573 611 Fritid 1 152 1 275 1 455 2 321 2 040 2 915 3 240 2 653 977 3 066 Stuga/rum 168 168 170 197 711 492 807 1 129 1 047 999 Camping 9 247 7 637 12 352 16 939 16 081 18 639 16 739 16 198 14 175 16 491 Vandrarhem 1 740 2 800 3 231 3 250 3 250 3 000 Fri camping 4 560 2 554 5 287 2 696 2 993 5 447 5 284 2 748 1 979 1 366 Gästhamn 0 0 0 155 12 536 12 500 560 685 685 500 Kommersiella 27 371 23 109 28 830 33 334 46 883 52 589 39 499 34 774 26 685 31 361 Fritidshus 150 400 131 600 112 800 103 400 94 000 112 800 141 000 112 800 114 680 86 480 Släkt/vänner 140 301 99 900 79 532 59 409 119 328 119 346 140 616 100 580 108 329 106 297 Övriga 290 701 231 500 192 332 162 809 213 328 232 146 281 616 213 380 223 009 192 777 TOTALT 318 072 254 609 221 162 196 143 260 211 284 735 321 115 248 154 249 694 224 138 Genomfartsresenärer 216 793 219 178 226 192 229 585 232 800 240 482 245 051 247 502 250 720 249 715 Dagbesök 18 728 71 822 67 850 67 440 90 174 88 607 99 961 88 788 83 087 77 665 200000 Antal övernattningar åren 1997-2006 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 Kommersiella Fritidshus Släkt/vänner 40000 20000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 De kommersiella övernattningarna visar ett för högt antal åren 2001 och 2002 vilket beror på felaktigt redovisade siffror för antalet gästnätter i gästhamn. RESURS AB 15

Fördelning av antal övernattningar/besök 2006 Genomf 45% Hotell 2% Stuga/rum 0% Camping 3% Vandrarhem 1% Fri camping 0% Gästhamn 0% Hotell Dagbesök 14% Stuga/rum Camping Vandrarhem Fri camping Gästhamn Dagbesök Fritidshus Släkt/vänner Fritidshus 16% Genomf Släkt/vänner 19% KAPACITETSUTNYTTJANDE Kapacitetsutnyttjandet uttrycks i dagar/år till skillnad mot SCB som anger detta i procent av disponibel kapacitet. Detta kan vara missvisande eftersom en stugby kan ha öppet sex månader och vara fullbelagd hela tiden. Detta anges av SCB till 100 % beläggnings som i denna tabell anges till 180 dagar/år Utnyttjade dagar/år 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hotellrum 92,1 94,0 89,0 109,1 79,9 92,5 88,7 73,4 48,5 75,9 Hotellbäddar 68,7 69,3 64,1 82,4 65,4 79,9 74,4 62,2 32,1 49,5 Camping 21,8 18,7 30,7 34,4 38,2 44,3 38,2 37,0 32,4 37,7 Vandrarhem 45,8 45,8 42,3 RESURS AB 16

REGIONAL HANDELSSTATISTIK (SCB) Statistiken bygger på företagens omsättningsredovisning till Skatteverket och är exklusive moms. Omsättning per invånare över rikssnittet är markerat i fet stil. Bransch Inrikes oms exkl moms milj kr Antal anställda Antal enheter Oms/ invånare Rikssnitt/ Oms +/- invånare rikssnitt milj kr Bensinstationer 113,9 33 10 5 712 8 419-54,0 Butiker, varuhus och stormarknader 312,4 148 13 15 665 19 541-77,3 Specialiserad livsm, sprit & tobak 44,0 17 10 2 205 3 667-29,2 Övriga specialbutiker med nya varor 125,3 71 45 6 281 20 464-282,9 Hotell 10,6 12 3 533 2 761-44,3 Camping, vandrarhem, stugbyar m.m. 2 242 Restauranger 28,2 27 20 1 412 5 311-77,9 Tyvärr förekommer olika former av registerförändringar, avgränsningar, sättet att redovisa moms etc. Uppgifterna bör därför användas försiktigt för att belysa förändringar mellan närliggande år. Av sekretesskäl har uppgifter från branscher med färre än tre enheter slagits samman med den bransch med näst minst enheter inom samma huvudbransch. Omsättning och antal anställda redovisas för dessa branscher sammanslaget. För varje separat bransch redovisas endast antal arbetsställen. Butiker, varuhus och stormarknader (livsmedel) innefattar oftast mycket mer än livsmedel vilket försvårar gränsdragningen mellan dagligvaru- och sällanköpshandel. Detsamma gäller övriga specialbutiker med nya varor (shopping) inräknade i sällanköpshandeln vilka kan ha ett bredare sortiment innefattande produkter tillhörande dagligvaruhandeln. Observera att i hotellens redovisade omsättning till SCB ingår ofta även omsättning för restaurangverksamhet, dans och andra säljintäkter (garage, garderob, hygienvaror, etc.). Denna rapport är utförd av Clas Andersson på uppdrag av Uppsala Tourism 14 februari 2008 RESURS AB HQ/INFRACITY/UPPLANDS VÄSBY TEL 08-555 410 30 FAX 08-590 717 81 resurs@resursab.se Malmö TEL 08-555 410 33, 040-30 69 30 FAX 040-30 66 91 ca@resursab.se RESURS AB 17