DE 58:E BERZELIUSDAGARNA 1-2 FEBRUARI 2013

DE 58:E BERZELIUSDAGARNA 1-2 FEBRUARI 2013 1

2

BERZELIUSDAGARNA 1-2 FEBRUARI 2013 AULA MAGNA STOCKHOLMS UNIVERSITET I år anordnas Berzeliusdagarna för 58:e gången och det är cirka 340 elever, stipendiater, samt cirka 50 lärare plus föredragshållare och gäster, som deltar. Du hjälper oss att få allt att fungera om du läser den här informationen och följer det som står i den. Tack! Upplysningar Får du av oss på Kemistsamfundets kansli på telefon 08-502 541 80, eller e-post david@chemsoc.se. Telefonnumret är kopplat till mobiltelefon. Aula Magna Lokalen för föreläsningarna heter Aula Magna och ligger vid Stockholms universitet. Närmsta tunnelbanestation heter Universitetet. Hotellet Stipendiaterna bor på First Hotel Amaranten, Kungsholmsgatan 31. Tunnelbana: Rådhuset. OBS: Telefonsamtal, betal-tv, minibar mm betalas av stipendiaten. Du bor i delat dubbelrum. Det är av säkerhetsskäl inte tillåtet att byta rum. Frukost serveras på fredagen klockan 06:30-10:00 och på lördagen klockan 07:00-11:00. Utcheckning Checka ut efter frukost på lördag morgon. Vid utcheckning tar du med dina tillhörigheter från rummet och lämnar in nyckeln till receptionen. Biljetter Om kemistsamfundet ansvarat för dina resor till och från Stockholm - kontrollera i god tid innan du åker till Stockholm att din biljett är korrekt. Om du kommer till Stockholm på torsdagen Gå eller åk till hotell Amaranten på Kungsholmen. Incheckning är möjlig från 15:00. Kemistsamfundet finns vid receptionen 19:00-23:00 och registrerar din ankomst. Du som blir registrerad på torsdagen behöver inte registrera dig på nytt i Aula Magna på fredag morgon. Om du kommer Åk direkt till Aula Magna vid Stockholms universitet. Från 09:00 serveras till Stockholm frukost i aulan för dem som ej bor på hotellet. Första punkten på programmet på fredagen börjar klockan 10:00. Namnskylten Måltider Lunchkupong Du får en namnskylt när du registrerar dig. Vi ber dig bära den synlig hela tiden. Följande måltider ingår i Berzeliusdagarna: Kaffe/te + smörgås/bulle fredag och lördag förmiddag + eftermiddag. Lunch på såväl fredag som lördag, i restaurang Lantis på universitetet. Middag på fredag kväll, Restaurang Piperska Muren. 10 meters promenad från Hotell Amaranten. För de stipendiater som bor på hotell inkluderas frukost varje morgon. Övriga måltider samt måltider i anslutning till resan kan ej bekostas av Svenska Kemistsamfundet. Till lunchen på fredagen behövs 1 lunchkupong. Den får du vid registreringen. Ingen kupong behövs till lunch på lördag. 3

BERZELIUSDAGARNA 1-2 FEBRUARI 2013 AULA MAGNA STOCKHOLMS UNIVERSITET Klädsel T-bana och Buss Till hotellet från centralen/ cityterminalen Från hotellet till Aula Magna Valfri. Vid middagen på fredag kväll gäller klädsel: kavaj. Vi har bifogat ett SL-kort. Du använder det för alla resor inom Stockholms län. Kortet gäller 72 timmar från att du aktiverar det. Aktiveringen sker genom att kortet stämplas av busschaufför eller spärrvakt. Ladda gärna ner appen Res i STHLM till din smarta telefon för realtidsinfo om kollektivtrafiken. Välj utgång mot KLARABERGSVIADUKTEN. Tag vänster (från centralen) eller höger (från busstationen/cityterminalen) på denna, över bron till Kungsholmen. Gatan byter namn till KUNGSHOLMS- GATAN - följ den cirka 600 meter till hotellet. Adress: Kungsholmsgatan 31. Alternativ: Buss 52 mot Fridhemsplan eller Blå T-bana mot Akalla eller Hjulsta till station Rådhuset. T-banan kommer ta längst tid och rekommenderas enbart för tåg-fantaster. Från hotellets huvudentré, tag höger och gå cirka 20 meter till nedgång för T:RÅDHUSET. Tag första bästa tåg mot KUNGSTRÄDGÅRDEN, men gå men gå av vid T-CENTRALEN. Byt till röd linje enligt nedan. Alternativ: Buss 40 från RÅDHUSET mot STORA LAPPKÄRRSBERGET stig av vid UNIVERSITETET. Tar längre tid, räkna med 30 minuters resa. Från T-centralen Följ skyltar till RÖD LINJE 14 mot MÖRBY CENTRUM. till Aula Magna Åk med tåget till stationen UNIVERSITETET. Tåg går var 4:e minut på fredag. Det kommer vara trångt i tunnelbanan på fredag morgon. Väldigt trångt. På lördagen går tågen mycket mer sällan - var ute i god tid. Tunnelbana från Rådhuset avgår 08:14 och 08:29 på lördagsmorgonen. Utställning Tack till sponsorn Försenad? Sjuk? 4 Ett antal universitet och högskolor samt föreningar och företag kommer finnas på plats utanför hörsalen. Besök dem och ställ frågor om framtida utbildning. Berzeliusdagarna bygger helt på donationer från företag, föreningar och skolor. Det är viktigt att du efter Berzeliusdagarna framför ett tack till sponsorn, och gärna berättar vad du varit med om underkonferensen. På så vis hjälper du din skola att få stipendier till elever även kommande år. Har du problem att nå fram till din sponsor, kontakta David på Kemistsamfundet så länkar han dig vidare. Är ditt tåg sent? Skicka ett sms till 0735-136774 och skriv när du tror att du är framme. Skriv under med namn och skola. Om ni är flera från samma skola/stad/område som reser tillsammans räcker det att 1 person gör detta. Kom sedan till Aula Magna så fort ni är framme. Försök låta någon kompis åka istället. Sms:a eller ring David och meddela hur det går, så kan vi boka om tåg och hotell. Krya på dig!

Berzeliusdagarna 1-2 februari 2013 Fredagen den 1 februari 09:00 10:00 Samling och registrering, Aula Magna, Stockholms universitet Kaffe/te och smörgås 10:00 10:05 Berzeliuskommitténs ordförande Sven Lidin hälsar välkommen 10:05 10:20 Inledning Mathias Uhlén, SciLifeLab Stockholm / Kungliga tekniska högskolan 10:20 10:50 Konstgjort blod, finns det? Leif Bülow, Lunds universitet 10:50 11:10 Presentation av Kemiolympiaden och Forskarskolan i Björkborn samt utställare David Gotthold, Svenska Kemistsamfundet 11:10 12:30 Lunch Infoutställning med universitet och högskolor samt organisationer 12:30 13:00 Fiber duger till mycket skogsindustrin blir högteknologi Mikael Lindström, Kungliga tekniska högskolan 13:00 13:30 Människans ingenjörer återskapar kroppsdelar Jöns Hilborn, Uppsala universitet 13:30 13:45 Bensträckare 13:45 14:15 Rostdoktorn Sabina Ronneteg, Sandvik AB 14:15 15:15 Kaffe, te och smörgås med utställning 15:15 15:35 Utdelning av SKR:s Kemiteknikpris 15:35 16:05 Datorkemi Erik Lindahl, Kungliga tekniska högskolan 16:15 18:00 Lärarsamling, Bergsmannen (plan 7), ej för stipendiater följt av middag på Fakultetsklubben, Stockholms universitet 19:00 21:30 Middag för stipendiater Piperska Muren, Kungsholmen T: Rådhuset 5

Berzeliusdagarna 1-2 februari 2013 Lördagen den 2 februari 09:00 09:45 Att bygga avancerade system bortom den molekylära nivån Kenneth Wärnmark, Lunds universitet 09:45 10:15 Kan man se atomer? Xiaodong Zou, Stockholms universitet 10:15 10:45 Kaffe/te och bulle 10:45 11:05 Isotoper visar vägen - datering, diet och proveniens i arkeologi Markus Fjellström, Stockholms universitet 11:05 11:25 Membranproteiner - hur celler ser på världen Susanna Seppälä, Danmarks tekniska universitet 11:25 11:45 Vetenskap och industri skapar framtidens entreprenörer Tessie Borg & Petri Oinonen, Kungliga tekniska högskolan 11:45 11:55 Utdelning av Kemistsamfundets Bror Holmberg-medalj 2013 Agneta Sjögren, Svenska Kemistsamfundet 11:55 12:55 Lunch 12:55 13:45 Chemistry in culture Hugh Aldersey-Williams (UK) 13:45 13:50 Bensträckare 13:50 14:30 Frågepanel. En panel bestående av föredragshållare och andra experter svarar på frågor som eleverna sänt in 14:30 14:40 Vinnarna av stipendiaternas kemiska frågesport presenteras 14:40 14:45 Tack och hejdå David Gotthold & Sven Lidin ca 14:45 Avslutning med kaffe/te och frukt 6

JÖNS JACOB BERZELIUS (1779 1848) Jöns Jacob Berzelius (1779-1848), adlad 1818, friherre 1835, kemist, professor i medicin och farmaci vid kirurgiska skolan (senare Karolinska Institutet) 1807-1832. Berzelius är en av Sveriges mest berömda vetenskapsmän. Hans arbeten blev banbrytande inom kemin och närliggande områden. Han bestämde själv den kvantitativa sammansättningen av nära två tusen då kända kemiska föreningar, så att grundämnenas noggranna atomvikter kunde bestämmas, samt la grunden till det nuvarande kemiska formelsystemet. Berzelius upptäckte flera grundämnen: cerium (1803), selen (1818), kisel och zirkonium (1824) samt torium (1828). Hans elektrokemiska teori gick ut på att olika ämnens benägenhet att ingå förening med varandra är av elektrisk natur. Berzelius blev Vetenskapsakademiens sekreterare 1818 och ledamot av Svenska Akademien 1837. 7

Utställning Följande universitet och högkolor är med på informationsutställningen i galleriet utanför föreläsningssalen. Tag chansen att ställa dina frågor till utställarna! Universitet och högskolor Chalmers tekniska högskola www.chalmers.se Göteborgs universitet www.gu.se Karlstads universitet www.kau.se Karolinska institutet www.ki.se Kungliga tekniska högskolan (KTH) www.kth.se Linköpings universitet www.liu.se Linnéuniversitet www.lnu.se Luleå tekniska universitet www.ltu.se Lunds tekniska högskola www.lth.se Lunds universitet www.lu.se Mittuniversitetet www.miun.se Stockholms universitet www.su.se Umeå universitet www.umu.se Uppsala universitet - Kemiska institutionen - Farmaceutiska fakulteten www.uu.se Örebro universitet www.oru.se Övriga utställare Kemilärarnas resurscentrum www.krc.su.se Svenska kemiolympiaden www.chemsoc.se/kemiolympiaden Plast- & kemiföretagen www.plastkemiforetagen.se Förbundet Unga forskare www.fuf.org Naturvetenskaliga forskarskolan i Karlskoga www.forskarskolan.nu 8

MIDDAG PIPERSKA MUREN Fredag 1 februari 2013, klockan 19:00 Middagen genomförs på restaurang Piperska Muren, Scheelegatan 14. Restaurangen ligger vägg-i-vägg med hotell Amaranten och det finns en genväg direkt från hotellobbyn (till vänster om receptionen) rakt in till Piperska Muren. Ytterkläder behövs ej. Fördrink serveras 19:00 - middagen är alkoholfri Hotell Amaranten Piperska Muren Vägbeskrivning för deltagare som ej bor på hotellet Tag T-banan till station Rådhuset (blå linjen). Välj uppgång mot KUNGSHOLMSGATAN. Gå vänster längs Kungsholmsgatan och vänster till Scheelegatan, dvs runda hotellbyggnaden. Gå in längs Amarantergränd - Piperska Muren ligger längst in bakom parken. 9

Kemiolympiaden Den Internationella kemiolympiaden har hållits varje år sedan 1969. Från början deltog endast östeuropeiska länder. Sverige har deltagit sedan 1974 och var då första västland. När Sverige år 1982 arrangerade tävlingen deltog 17 nationer. Tävlingen har nu blivit världsomfattande. De svenska uttagningarna genomförs med stöd av Akzo Nobel, Skolverket, Stiftelsen Bengt Lundqvists Minne, Carl Tryggers Stiftelse samt Magn. Bergvalls Stiftelse. Kemiolympiaden 2013 i Moskva Alla gymnasieskolor i Sverige är välkomna att delta i Kemiolympiaden 2013. En övningsomgång hålls i november 2012 och anmälan till denna görs från denna sida. Skolan behöver inte ha deltagit tidigare, tävlingen är givetvis öppen även för nya skolor! Några dagar innan provdagen kommer provet ha skickats ut till ansvarig lärare för spridning inom skolan. Kemiolympiaden är en tävling för gymnasieelever som ej fyllt 20 år och ej påbörjat sin universitetsutbildning (Enstaka kurser som en del i gymnasieskolans profilering undantaget). Totalt deltar knappt 70 länder i den internationella tävlingen. Miniräknare och formelsamling kommer behövas. För nästa omgång av kemiolympiaden, gäller följande datum för deltävlingarna: Kvalomgång: 15 november 2012 Teoretiskt finalprov: 13 mars 2013 Experimentellt finalprov: 12-13 april 2013 Den internationella kemiolympiaden arrangeras i Moskva, 15-24 juli 2013. www.chemsoc.se/kemiolympiaden Sveriges lag till Kemiolympiaden 2012 i USA: Erik Orvehed-Hiltunen, Uppsala; Rickard Lindroth, Jönköping; Tobias Persson, Huskvarna; Oskar Henriksson, Älmhult. KEMIOLYMPIADEN SVERIGE 10

T10 Hjulsta T11 Akalla T14 Mörby centrum Ropsten T13 Danderyds sjukhus Husby Tensta Kista Rinkeby Bergshamra Gärdet Rissne Hallonbergen Universitetet Aula Magna T17 viss tid endast Skarpnäck Odenplan, se tidtabell Duvbo Näckrosen Tekniska högskolan Sundbybergs centrum Vreten Solna centrum Stadion Karlaplan Huvudsta Västra skogen Hötorget Rådmansgatan Odenplan S:t Eriksplan Fridhemsplan Stadshagen Östermalmstorg Alvik T18 Åkeshov T17 Hässelby strand T19 Alvik T11 Att åka kollektivt i Stockholm Ha alltid giltigt färdbevis (SL-kortet du fått av oss). Kontroller är vanliga och bötesbeloppen höga. Första gången du reser med SL-kortet ska det stämplas hos spärrvakt i tunnelbanan eller av busschaufför. Kortet är giltigt 72 timmar efter stämplad tid. T-Centralen I rulltrappor kan man välja att stå still, det gör man på höger sida. Vill man istället gå, så sker det på vänster sida. Blockera inte andras möjlighet att passera dig. De är säkert på väg till något jätteviktigt. Släpp alltid av avstigande passagerare innan du själv kliver på ett tunnelbanetåg eller pendeltåg. Risken är annars stor att du får en knuff eller arg kommentar från någon medpassagerare. Givetvis låter du andra personer sitta ned, om de ser ut att ha mer glädje av det än du. Kungsträdgården I Stockholm kan man enbart kliva på en buss längst fram. Visa SLkortet för föraren. Avstigning sker genom någon av de bakre dörrarna. Ofta kan man behöva trycka på en knapp, eller stå obehagligt nära dörrarna för att de ska öppnas. Blir du förvirrad eller har du åkt vilse? Fråga någon. Stockholmare är hjälpsamma! Rådhuset Lycka till! Thorildsplan Kristineberg T10 Stora mossen Abrahamsberg Brommaplan Åkeshov Ängbyplan Islandstorget Blackeberg Råcksta Vällingby Johannelund Hässelby gård Gamla stan Hotell Amaranten Piperska Muren Slussen Mariatorget Zinkensdamm Hornstull Liljeholmen Aspudden Örnsberg Axelsberg Medborgarplatsen Skanstull Mälarhöjden Nedanstående är SISTA möjliga tidsplan för att hinna i tid till Aula Magna på lördag morgon 09:00 08:23 Checka ut, lämna hotellet, gå till T:Rådhuset. Gullmarsplan Bredäng Midsommarkransen Skärmarbrink 08:29 Blå linje 11 mot Kungsträdgården från Rådhuset 08:31 Byt till röd linje på T-centralen Sätra 08:38 Linje 14 mot Mörby Centrum lämnar T-centralen Globen Hammarbyhöjden Enskede Blåsut gård Sockenplan Sandsborg Björkhagen Svedmyra Stureby Bandhagen Skogskyrkogården Tallkrogen Gubbängen Kärrtorp Skärholmen Telefonplan Vårberg 08:47 Framme på Universitetet 08:52 Aula Magna! Vårby gård Hägerstensåsen Masmo Fittja Bagarmossen Alby Hökarängen Högdalen Västertorp Farsta Rågsved Hallunda T13 Norsborg T14 Fruängen T19 Hagsätra T18 Farsta strand Skarpnäck T17 Varning: Denna karta är schematisk. Att orientera sig i Stockholm med enbart tunnelbanekartan som hjälp kan innebära livsfara. Det är ofta mycket längre mellan stationerna än vad som framgår av kartan. Hav, sjöar eller livsfarliga träsk kan vara belägna ivägen. 11

12 nitrogen 14.007 N 7 helium He 4.0026 2 neon Ne 20.180 10 fluorine F 18.998 9 oxygen O 15.999 8 carbon C 12.011 6 boron B 10.811 5 argon Ar 39.948 18 chlorine Cl 35.453 17 sulfur S 32.065 16 phosphorus P 30.974 15 silicon Si 28.086 14 aluminium Al 26.982 13 krypton Kr 83.798 36 bromine Br 79.904 35 selenium Se 78.96 34 arsenic As 74.922 33 germanium Ge 72.64 32 gallium Ga 69.723 31 zinc Zn 65.38 30 copper Cu 63.546 29 nickel Ni 58.693 28 cobalt Co 58.933 27 iron Fe 55.845 26 manganese Mn 54.938 25 chromium Cr 51.996 24 vanadium V 50.942 23 titanium Ti 47.867 22 scandium Sc 44.956 21 calcium Ca 40.078 20 potassium K 39.098 19 magnesium Mg 24.305 12 sodium Na 22.990 11 beryllium Be 9.0122 4 lithium Li 6.941 3 hydrogen H 1.0079 1 xenon Xe 131.29 54 iodine I 126.90 53 tellurium Te 127.60 52 antimony Sb 121.76 51 tin Sn 118.71 50 indium In 114.82 49 cadmium Cd 112.41 48 silver Ag 107.87 47 palladium Pd 106.42 46 rhodium Rh 102.91 45 ruthenium Ru 101.07 44 technetium Tc [98] 43 molybdenum Mo 95.96 42 niobium Nb 92.906 41 zirconium Zr 91.224 40 yttrium Y 88.906 39 strontium Sr 87.62 38 rubidium Rb 85.468 37 radon Rn [222] 86 astatine At [210] 85 polonium Po [209] 84 bismuth Bi 208.98 83 lead Pb 207.2 82 dysprosium Dy 162.50 66 terbium Tb 158.93 65 gadolinium Gd 157.25 64 europium Eu 151.96 63 samarium Sm 150.36 62 promethium Pm [145] 61 neodymium Nd 144.24 60 praseodymium Pr 140.91 59 cerium Ce 140.12 58 lanthanum La 138.91 57 barium Ba 137.33 56 caesium Cs 132.91 55 roentgenium Rg [272] 111 darmstadtium Ds [271] 110 meitnerium Mt [268] 109 hassium Hs [277] 108 bohrium Bh [264] 107 seaborgium Sg [266] 106 dubnium Db [262] 105 rutherfordium Rf [261] 104 radium Ra [226] 88 francium Fr [223] 87 lutetium Lu 174.97 71 ytterbium Yb 173.05 70 thulium Tm 168.93 69 erbium Er 167.26 68 holmium Ho 164.93 67 thallium Tl 204.38 81 mercury Hg 200.59 80 gold Au 196.97 79 platinum Pt 195.08 78 iridium Ir 192.22 77 osmium Os 190.23 76 rhenium Re 186.21 75 tungsten W 183.84 74 tantalum Ta 180.95 73 hafnium Hf 178.49 72 berkelium Bk [247] 97 lawrencium Lr [262] 103 nobelium No [259] 102 mendelevium Md [258] 101 fermium Fm [257] 100 einsteinium Es [252] 99 californium Cf [251] 98 curium Cm [247] 96 americium Am [243] 95 plutonium Pu [244] 94 neptunium Np [237] 93 uranium U 238.03 92 protactinium Pa 231.04 91 thorium Th 232.04 90 actinium Ac [227] 89 Periodiska Systemet

FÖREDRAGS- SAMMANFATTNINGAR 13

14

Konstgjort blod, finns det? Leif Bülow Lunds Tekniska Högskola Blodgivning är helt nödvändig för att den moderna sjukvården ska fungera. I Sverige ger blodgivare ungefär 500 000 påsar blod årligen, där varje påse rymmer 4,5 dl. Tyvärr räcker inte detta, behovet av blod är med andra ord betydligt större än tillgången. Varje år måste flera operationer ställas in i Sverige på grund av blodbrist, speciellt under semestertider. Antalet blodgivare håller också sakta men säkert på att gå ner. När en patient får blod från en blodgivare kallas detta blodtransfusion. Blodtransfusioner används i situationer med akut blodförluster till följd av en skada eller vid större och mer omfattande operationer. Det är också en mycket vanlig behandling vid flera blodbristsjukdomar (anemi) och sjukdomar där de röda blodkropparna inte fungerar normalt. Blodtransfusioner har en lång historia. 1667 gjordes den första transfusionen mellan djur och människa av professor Jean Baptiste Denis i Paris. Han tog blod från lamm och kalv och behandlade en människa. Patienten reagerade med kraftiga kräkningar, svart urin, bröstsmärtor och ökad puls och dog två månader senare. Professorn åtalades för mord, men frikändes sedan det visat sig att patientens sjukdom berodde på att hans fru förgiftat honom med arsenik. Incidenter som denna, samt då många andra patienter dog under denna tid, gjorde att blodtransfusioner förbjöds 1678. Under 1800-talet kom blodtransfusionerna igång igen på allvar, men det var inte förrän år 1900 som upptäcken gjordes att det fanns olika blodgrupper (AB0-systemet). Det var alltså inte så konstigt att så många tidigare transfusioner fått negativa resultat. Denna upptäckt av Karl Landsteiner belönades 1930 med Nobelpriset. Nu kunde man göra blodtransfusioner med säkrare resultat, och efter Philip Levines upptäckt av Rh-systemet 1940 så kunde också mycket allvarliga tillstånd som spädbarnsdöd till följd av Rhinkompatibilitet förhindras. Blodtransfusioner medför alltid vissa risker, till exempel risk för överföring av virussjukdomar som hepatit och hiv. På 1980-talet blev flera människor smittade genom att de fick en transfusion av hivsmittat blod. Riskerna med blodtransfusion är idag dock mycket små och många liv räddas tack vare våra blodgivare. Det stora problemet är snarare bristen på blod. I presentationen kommer jag att berätta om våra egna och andras försök att hitta alternativ till blod, en produkt som kan fungera som blodersättningsmedel, eller konstgjort blod. Blodet har flera olika funktioner, men vi fokuserar oss helt på den syre-transporterande delen. Fördelarna med dessa alternativ är att de kan fungera oberoende av blodgrupp, kan lagras under en lång tid samt att de är fria från eventuella virus. 15

Fiber duger till mycket - skogsindustrin blir högteknologi Mikael Lindström Kungliga tekniska högskolan Svensk skogsindustri står inför långsiktiga utmaningar och kommer att behöva öka förädlingsgraden och teknikinnehållet på samma sätt som vår stålindustri har gjort. För produktionen av traditionella pappers- och kartongprodukter är kostnaden för råvaran, veden, av stor betydelse. I t.ex. Brasilien är eukalyptusträden färdiga för avverkning efter 7 år att jämföra med ca 60-70 år för gran i Sverige. Den snabba omsättningshastigheten ger en mycket låg vedkostnad in i processen. Marknadstillväxt i Asien och Sydamerika tillsammans med en låg råvarukostnad ger möjligheter att bygga nya fabriker. För att vara konkurrenskraftig blir nästa anläggning som byggs större än den förra. Världens största massabruk i Kina har en produktion på 1,5 miljoner ton/år och detta sker i en linje. Vi kan jämföra med Mönsterås i Sverige på 750 000 ton/år och då i två linjer. Antalet operatörer i dessa anläggningen är ungefär lika. Dessa nya anläggningar har också den senaste tekniken vilket leder till låga driftkostnader. I dessa länder genereras stora vinster som kan återinvesteras i ökad produktionskapacitet. Detta leder till att svensk skogindustri blir mycket konkurrensutsatt, nu och i framtiden. Vad kan vi göra i Sverige? Öka teknikinnehållet i dagens produkter vilket alla skogsbolag i Sverige arbetar med dagligen, bra exempel är vätskekartong som används för förpackning av dryck vilket är ett starkt växande område och en mycket komplicerad produkt där Sverige ligger långt framme. Vad kan vi göra forskningsmässigt dvs bygga upp ny kunskap? Wallenberg Wood Science Centre är ett av svaren på detta. Det är ett gemensamt centrum vid KTH och Chalmers inom området nya material från träd. Basen är en donation från Knut and Alice Wallenberg Stiftelse (KAW) på 200 miljoner kronor som finansierar de första fem åren och perspektivet från Knut Alice Wallenbergstiftelse är 10 år (400 miljoner kronor). Cirka 60 forskare är engagerade i WWSC. Vår forskning är inriktad på att plocka isär veden i olika materialkomponenter och sedan sätta ihop dessa till nya materialfunktioner. Exempel på materialkomponeter är de polymerer som finns i ved; cellulosa, hemicellulosa och lignin men också de fibriller som bygger upp fibern. Fibriller är ca 15 nm i tjocklek d.v.s. ca 1/1000 av tjockleken för fibern och har visat sig vara mycket intressanta som materialkomponenter. Materialfunktioner kan vara olika barriärer i form av filmer, absorbenter i form av skum eller mycket starkare material än dagens papper, nanopapper. 16

Människans ingenjörer återskapar kroppsdelar Jöns Hilborn Uppsala universitet Tänk om ett skadat ben eller en tarm kunde växa ut av sig själv! Eller om en skadad del av hjärtat kunde reparera sig efter en attack. Science fiction? Professor Jöns Hilborn och hans forskarkollegor är på god väg att göra det verkligt. Att behandla inre och yttre kroppsskador kostar varje år många miljoner i sjukvårdskostnader. Skador gör att vävnader måste tas bort, eller ersättas med transplantat. Risken för avstötning är dock stor, och bristen på donatorer sätter gränsen för hur många som kan få hjälp. Professor Jöns Hilborns forskning går ut på att undvika amputationer och väntelistor för nya organ och i stället få skadade delar att växa ut, med hjälp av patientens egna celler och ett material som fungerar som bärare för cellerna. Det är denna bärare som tillverkas på avdelningen för polymerkemi. Det är den svåra sidan. Kroppen vill inte ha främmande material, det gäller att ta fram material som accepteras, säger Jöns Hilborn. Snabbare och säkrare. Inte bara ett fåtal förunnat som nu. Organbrist skulle delvis kunna ersättas och man skulle slippa svårigheterna med kvalitetssäkring, infektioner och avstötning vid transplantationer av renade vävnader från djur och människor. 17

Rostdoktorn Sabina Ronneteg Sandvik AB Järn är ett grundämne som kan blandas med ett annat grundämne för att bilda stål. Detta kallas att legera. Vanligaste legeringsämnet är kol och man får då ett så kallat kolstål. Man kan legera järnet med flera olika grundämnen och därigenom kan man designa materialets egenskaper som t ex hårdhet, hur lätt det är att forma, om det rostar mm. Legerar man järnet med mer än 10,5% krom så får man ett rostfritt stål. Kromet bildar en stabil kromoxid på stålets yta som är mycket skyddande. Namnet rostfritt stål är dock lite missvisande eftersom man lätt kan tro att detta inte kan rosta, eller korrodera som man brukar säga, men detta är inte fallet. Alla rostfria stål kan korrodera. Det beror enbart på vilken miljö som de utsätts för. Sandvik har sedan 150 år tillbaka producerat stål och rostfritt stål och är idag världsledande på att ta fram nya stålsorter som är designade efter kundens krävande behov, speciellt för extrema miljöer som till exempel kemikalietillverkning, förbränningsmiljöer, oljeutvinning mm. Ett mycket speciellt område där de designade stålsorterna kom till användning är att bevara skeppet Vasa. Tusentals skruvar och bultar har korroderat på skeppet. Järnet som frigörs när skruvarna korroderar har visat sig fungera som en katalysator som ökar hastigheten på nedbrytningen av ek-trät i skeppet. Ett samarbete mellan Sandvik och Vasa-museet har resulterat i att 5500 skruvar och bultar kommer att bytas ut mot nya specialdesignade skruvar av höglegerat Sandvik-material. Dessa skruvar har en längd från 0,3 m till 1,5 m. 18 Mitt namn är Sabina och under 6 år arbetade jag med att designa rostfria stålsorter på Sandvik och då med fokus på korrosion. Under mitt föredrag kommer jag prata om min resa från student till doktor i materialkemi och därefter in i den fascinerande världen av att designa nya stål för väldigt olika användningsområden.

SKR:s Kemiteknikpris till Kenneth Persson, Lunds universitet Svenska Kemiingenjörers Riksförening (SKR) ger 2013 års kemiteknikpris till Kenneth Persson, professor i Teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet. Hans senaste idé är ett företag som ska realisera innovationer inom vattenområdet så fort som möjligt. Varje år delar Sveriges kemiingenjörer ut ett pris i form av en silvertacka till en framstående kemiingenjör. Årets pristagare Kenneth Persson har ett ben i akademin och ett i företagsvärlden. Han är på halvtid professor i Teknisk vattenresurslära vid Lunds tekniska högskola och på halvtid forskningschef vid Sydvatten AB. Hans arbetsfält är vatten, inom områden som sträcker sig från rening av soptippars lakvatten till avsaltning av havsvatten, gärna med membranteknik, som är hans specialområde. Kenneth får priset för sin breda insats för att lyfta de lokalt och globalt avgörande frågorna kring vattenförsörjning i allt från utbildning och forskning till tekniska innovationer. Tack vare en gedigen bakgrund i vattenbranschen och att han fortsatt delar sin tid mellan akademi och industri kan han koppla samman de båda på ett effektivt sätt. Företaget WIN (Water Innovation Accelerator) i Lunds forskarby Ideon med affärsidén att föra innovationer inom vattenområdet ut på marknaden så snabbt som möjligt, är ett av Kenneth Perssons senaste initiativ. Kenneth Persson har en helhetssyn på vattenfrågorna och vill lyfta både lokala och globala problem genom att satsa på utbildning, forskning och innovationer. Han tycker att svenska vattenkonsumenter betalar för lite för vattnet. Det behövs mer resurser för investeringar i vatteninfrastruktur och rening, inte minst i och med ett förändrat klimat. Internationellt har Kenneth Perssons studier av vattenrening och processtyrning bland annat gett honom platsen som en av två svenska representanter i Eureau, ett europeiskt samarbetsorgan för vattentjänstföretag. Eureaus uppdrag är bland annat att påverka europeiska beslutsfattare i vattenfrågor. Behovet av nya idéer för vattenreningsutrustning och infrastruktur är mycket stort internationellt. Kenneth Persson undervisar studenter och doktorander från andra länder i vattenplanering och -försörjning. Ämnet är teknisk vattenresurslära (Integrated Water Resource Management). Det handlar om ökad transparens och hur man motverkar korruption och allmänt slarv och slöseri med vatten. Kenneth Persson disputerade vid Lunds tekniska högskola på en avhandling om membrananvändning inom livsmedelsindustrin. Efter 17 år på konsultföretaget Sweco återvände han till Lunds universitet som professor i teknisk vattenresurslära på halvtid. Han höll hela tiden kontakt med akademin och forskade på fritiden och var även adjungerad professor från 2003-2009. I juryn för SKRs kemipris ingår Göran Lindbergh, professor i tillämpad elektrokemi, Göran Svensson, ordförande SKR, AnnLouise Martin, vetenskapsjournalist och Boel Jönsson, chefredaktör för Kemivärlden Biotech med Kemisk Tidskrift. Text från Chemicalnet.se - publicerat 17 januari 2013 19

20 Datorkemi Erik Lindahl Kungliga tekniska högskolan

Att bygga avancerade system bortom den molekylära nivån Kenneth Wärnmark Lunds universitet För att konstruera stora system i molekylernas värld finns det två sätt: ett är att bilda starka bindningar, så kallade kovalenta bindningar, mellan atomer med kemisk eller enzymatisk syntes. Det andra sättet är att programmera molekylerna med kemisk information så att de spontant hittar varandra och bildar nya strukturer genom att binda till varandra med många sinsemellan svaga icke-kovalenta bindningar. Det är på detta sätt som naturen effektivt bygger upp funktionella proteiner, DNA, virus, membrankanaler etc. med hjälp av molekylär självordning av mindre molekylära byggstenar. Här används tex. de svaga vätebindningarna, där dessa placeras på ett sådant sätt i en molekyl att en förutbestämd sk. supramolekylär struktur bildas när molekylerna parar ihop sig med hjälp vätebindningarna. I laboratoriet använder vi oss också av molekyl självordning för att skapa komplicerade supramolekylära system. I detta föredrag kommer exempel på hur molekylär självordning kan användas för att framställa selektiva katalysatorer, nanorör och sensorer för att detektera ämnen, alla baserade på olika självordnade supramolekylära strukturer. 21

Kan man se atomer? Xiaodong Zou Bezelii center EXSELENT, Stockholms universitet Har ni någon gång sett atomer? Jag tror att de flesta kommer att svara nej. Varför? Det beror på att atomer är väldigt små. Hur stora är atomer egentligen? De är ungefär en Ångström, eller en tiondels miljondels millimeter. Det vanliga sättet att se små saker är med mikroskop. Men det går inte med ljusmikroskop pga ljusets långa våglängd (4000-7000 Ångström). Elektroner har mycket kortare våglängder. Med ett elektronmikroskop kan man se atomer. Det finns olika typer av elektronmikroskop. Den ni ser på baksidan av hundralappen är en svepelektronmikroskopbild av en insekt. Vi ser en fascinerande 3-dimensionell bild av insektens yta. Men vi ser inte så små detaljer som atomer. Transmissionselektronmikroskop har utveklats så att man kan se atomer (Figur 1), t o m atomtyper, rörelse av atomer, kristallväxt mm. Redan det första elektronmikroskopet (1932) hade lika bra upplösning (2000 Ångström), som de bästa ljusmikroskopen. Idag kan vi se tusen gånger mindre föremål ja till och med atomer! Varför är det viktigt att kunna se atomer? Om man vet atomstruturen i ett material eller en molekyl så kan man förstå dess egenskaper och funktioner. Med hjälp av detta kan man utveckla bl. a. nya material som katalysatorer eller läkemedel. Jag kommer att visa olika exempel där egenskaper och strukturer är kopplade med varandra. Förutom mikroskopi (som ger en direkt bild) så kan man använda diffraktion för att indirekt se atomer. De flesta kristallstrukturer har bestämts med röntgendiffraktion, många t.o.m. innan elektronmikroskopet uppfanns 1932. Far och son Bragg löste den första kristallstrukturen natriumklorid 1913. Många Nobelpris har tilldelats till forskare inom kristallografi, senast i kemi 2009, 2011 och 2012. Jag kommer att visa ett antal exempel på vad röntgendiffraktion har bidragit med. Figur 1: Transmissionselektronmikroskopi bild av zeolit beta som är en av de mest använda katalysatorerna i industrin. De svarta punkterna är Si/Al atomer och det vita är porer genom materialet. Men röntgendiffraktion har också sina begränsningar, t.ex. att man behöver relativt stora kristaller, dvs någon hundradels millimeter stora. Elektrondiffraktion kan däremot användas för att studera mycket mindre kristaller. Vi har utvecklat metoder för att strukturbestämma kristaller en miljon gånger mindre än de som behövs för röntgendiffraktion. Jag kommer att visa 3D atomstrukturer som har lösts med elektronmikroskopi och elektrondiffraktion. Man kan se atomer med transmissionselektronmikroskop, men elektronmikroskopi har också sina begränsningar, t. ex. strålkänsliga preparat förstörs på någon sekund i elektronstrålen. Vårt forskningsområde spänner över biologi, kemi, fysik, matematik, programmering och teknik. Elektronmikroskopen är underverk av teoretisk fysik och avancerad ingenjörskonst. De stora datamängderna vi får ut kombineras genom matematiska metoder i avancerade dataprogram till bilder av strukturer med atomära detaljer. Kemisk kunskap behövs för att förstå hur atomarrangemangen kan leda till specifika egenskaper. Jag ser fram emot att träffa några av er som är beredda att anta dessa utmaningar, på kemi på Stockholms universitet. 22