Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys våren 2011
Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation till förutsättningarna i omvärlden. Denna typ av analyser brukar ibland också användas i argumentationen i samband med avtalsrörelser. Samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att uppgifterna är behäftade med betydande osäkerhet och att olika källor och beräkningsmodeller ger varierande resultat. I denna rapport presenterar vi uppgifter över både arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt från ett antal källor med internationell statistik. Syftet är att ge läsaren möjlighet att lättillgängligt ta del av de uppgifter som finns. När inget annat anges avser uppgifterna samtliga anställda inom tillverkningsindustrin. Några av våra slutsatser utifrån uppgifterna i rapporten är att arbetskraftskostnaderna i Sverige ökat snabbare än i euroområdet och flera OECD-länder under senare år. Prognoser indikerar även en relativt blygsam ökningstakt under 2011 i viktiga konkurrentländer. Vi kan även konstatera att uppgifterna för 2009 är svårtolkade på grund av olika krisåtgärder runt om i världen. Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius i samarbete med Anders Rune och Bengt Lindqvist. Stockholm i april 2011 Anders Rune Chefekonom 1
2
Innehåll Sammanfattning... 4 Ökning av arbetskostnader inom tillverkningsindustri... 7 Högre ökningstakt i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer... 7 Varierande ökningstakter enligt olika källor... 10 Låg löneökningstakt 2011 i flera viktiga konkurrentländer... 11 Arbetskraftskostnadsnivåer inom tillverkningsindustri... 13 Växelkurser har stor betydelse vid kostnadsjämförelser internationellt... 13 Svenska arbetskraftskostnader ligger högt vid internationell jämförelse... 14 Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa... 14 Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader... 17 Bilagor... 19 Förteckning över bilagor... 19 Bilaga 1-3 Utveckling av arbetskraftskostnad 2000-2010... 20 Bilaga 4-6 Arbetskraftskostnad per timme, nivåer... 26 Bilaga 7-9 Prognos för utveckling av arbetskraftskostnad... 30 3
Sammanfattning Svenska arbetskraftskostnader har ökat något snabbare än i flera viktiga konkurrentländer under senare år. Enligt Eurostats Labour Cost Index (LCI) var ökningstakten inom tillverkningsindustrin i Sverige 3,6 procent per år i genomsnitt under femårsperioden 2005-2009. Under motsvarande period var ökningstakten i euroområdet 2,8 procent. Begränsade kostnadsökningar i Tyskland har bidragit till detta. Under 2010 var ökningstakten 2,0 procent i Sverige medan den var 1,1 procent i euroområdet enligt LCI. Olika källor med internationell statistik skiljer sig väsentligt åt i synnerhet för enskilda länder och år. Det gör att analyser bör göras med försiktighet. Finanskrisen och systemen för korttidsarbete i olika länder har dessutom påverkat siffrorna som redovisas i både LCI och andra källor för åren 2009 och 2010. Vår bedömning är att LCI i första hand bör användas för internationell jämförelse av arbetskraftskostnadernas ökningstakt inom EU. Som komplement kan även ökningstakt analyseras med hjälp av amerikanska Bureau of Labour Statistics och via uppgifter från OECD. Dessa källor indikerar en något snabbare ökningstakt i Sverige än i USA och övriga OECD-området under perioden 2005 till 2009. Prognoser pekar på en låg ökningstakt i flera av våra konkurrentländer även fortsättningsvis. IMF uppskattar att lön per timme för industrin i euroområdet kommer att öka med 0,7 procent 2011 och 1,8 procent 2012. För Tyskland är motsvarande siffror 0,0 respektive 1,6 procent. Låga ökningstakter indikeras även av prognoser från EU-kommissionen och OECD, men dessa prognoser gäller ökningstakter per anställd i hela ekonomin respektive privat sektor. Denna typ av prognoser är givetvis osäkra och utfallet kan bli ett helt annat. Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta det svenska kostnadsläget i relation till kostnadsläget i omvärlden. Relativt kraftiga växelkursförändringar gör samtidigt kostnadsläget internationellt till ett rörligt mål. Dessutom skiljer sig även uppgifter om kostnadsnivå beroende på val av källa. Enligt Teknikföretagens kalkyl av läget 2010 kan vi konstatera att den svenska arbetskraftskostnadsnivån för både arbetare och samtliga anställda ligger över medelnivån vid jämförelse med andra euro- och OECD-länder. Kostnaden för en medarbetare i svensk tillverkningsindustri är 310 SEK per timme enligt vår kalkyl. Uppgiften avser samtliga anställda. Motsvarande kostnad för en arbetare är 247 SEK per timme. Därmed är arbetskraftskostnaden i Sverige högre än i exempelvis USA, Storbritannien och Frankrike men lägre än i Belgien, Danmark och Norge. På nya växande marknader som Kina och Indien är kostnaden betydligt lägre än den är i Sverige. 4
Arbetskraftskostnaderna har ökat snabbare i Sverige än i euro- och OECD-området under senare år. Prognoser indikerar fortsatt låg löneökningstakt i de flesta konkurrentländer under 2011. Den svenska arbetskraftskostnadsnivån för både arbetare och samtliga anställda ligger över medelnivån vid jämförelse med andra euro- och OECD-länder. På nya växande marknader är arbetskraftskostnaderna betydligt lägre än de är i Sverige. Olika källor med internationell statistik skiljer sig väsentligt åt, vilket gör att analyser bör göras med försiktighet. Krisåtgärder i olika länder gör att uppgifterna om arbetskraftskostnadsökningar under 2009 och 2010 är svårtolkade. 5
6
Ökning av arbetskostnader inom tillverkningsindustri Högre ökningstakt i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer Jämförelser av arbetskraftskostnadernas ökningstakt internationellt görs bl.a. för att säkerställa att svenska kostnadsökningar inte försämrar landets konkurrenskraft i förhållande till viktiga konkurrentländer. Denna typ av analyser är vanliga inför avtalsförhandlingar. De görs vanligtvis i lokal valuta eftersom växelkurser förändras snabbt. Arbetskraftskostnaderna i Sverige har ökat snabbare än i euroområdet Eurostats Labour Cost Index (LCI) är den mest använda källa vid jämförelser av ökningstakt för arbetskraftskostnad och lön inom EU. Enligt LCI har arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige ökat med 3,6 procent per år i genomsnitt under femårsperioden 2005-2009. 1 Under motsvarande period var ökningstakten i euroområdet 2,8 procent. Begränsade kostnadsökningar i Tyskland har bidragit till lägre ökningstakt i euroområdet än i Sverige. HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET ENLIGT EUROSTAT Ökning av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (årlig procentuell förändring) 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sverige Euroområdet 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa Eurostat Labor Cost Index (LCI) 1 Vid analys av ökningstakten över perioder om flera år har vi valt att presentera uppgifter för femårsperioderna 2000-2004 samt 2005-2009. Detta dels för att uppgifterna ska gå att jämföra med motsvarande uppgifter i Medlingsinstitutets årsrapport och dels för att Bureau of Labor Statistics i skrivande stund inte presenterat statistik för 2010 samt för att de uppgifter som finns för 2010 i många fall är preliminära. 7
HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET ENLIGT EUROSTAT Ökning av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (årlig procentuell förändring) Eurostat LCI 2000-2004 2005-2009 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Belgien* 3,1 3,6 3,2 2,6 4,4 3,0 4,8 1,5 Danmark 4,0 3,2 1,9 3,2 3,9 4,1 2,7 2,3 Estland 10,3 12,8 12,9 17,1 21,5 13,3 0,4-0,8 Finland 4,3 4,8 4,2 3,4 8,0 2,5 6,3 1,8 Frankrike 3,7 2,6 3,4 3,2 3,2 3,1 0,3 3,9 Italien* 3,1 4,2 3,1 2,1 3,5 4,9 7,3 1,6 Lettland 6,6 17,7 13,2 24,2 31,1 21,7 0,9-3,6 Litauen 1,2 13,0 9,7 20,5 22,8 19,2-4,9-2,3 Nederländerna* 4,7 2,8 1,1 3,0 2,9 4,3 2,7 1,4 Norge 5,7 6,1 5,1 6,2 7,7 6,3 5,1 4,1 Polen 6,7 7,3 3,6 7,0 11,1 10,4 4,5 1,3 Spanien 4,4 4,7 4,8 4,1 4,0 4,9 5,9 0,4 Storbritannien 5,1 3,3 3,1 4,4 3,1 4,2 1,6 2,5 Sverige 4,0 3,6 3,2 0,7 5,1 4,2 4,9 2,0 Tjeckien 8,5 6,1 2,9 6,8 7,6 6,9 6,3 2,7 Tyskland 2,8 1,9 0,5 3,1 0,5 3,0 2,3 0,4 Ungern 11,2 6,9 6,9 7,8 10,0 6,7 3,2-0,3 Euroområdet 3,3% 2,8% 2,0% 2,9% 2,3% 3,6% 3,3% 1,1% EU (27 länder) 3,8% 3,2% 2,3% 3,4% 3,0% 4,2% 3,3% 1,4% Källa Eurostat Labor Cost Index (LCI) * För 2010 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009 använts för dessa länder eftersom årsdata ännu inte publicerats. Samtidigt som arbetskraftskostnaderna ökat långsammare i bl.a. Nederländerna, Frankrike och Tyskland än i Sverige har de ökat något snabbare i exempelvis Italien och Spanien under femårsperioden 2005-2009. Även i Norge och Finland har ökningstakten varit högre än i Sverige medan den varit något lägre i Danmark. Under 2010 var ökningstakten 2,0 procent i Sverige medan den var 1,1 procent i euroområdet. I samband med finanskrisen växlade löneökningstakten ner snabbt i många länder. Den svenska löneökningstakten minskade samtidigt relativt lite under 2009 och 2010 och mindre än i exempelvis euroområdet. Åren innan finanskrisen ökade arbetskraftskostnaderna snabbt i de nya EU-länderna. I flera av dessa länder har nu arbetskraftskostnaderna minskat eftersom ökningarna åren före krisen inte motsvarades av produktivitetsökningar. Finanskrisen och olika system för korttidsarbete har påverkat siffrorna i både LCI och annan statistik för åren 2009 och 2010. Den ekonomiska krisen drabbade EUländerna olika vilket innebar att antal arbetade timmar minskade mer i vissa länder än i andra. Dessutom har även minskningen av antalet arbetade timmar hanterats på olika sätt i statistiken i olika länder. 2 I flera fall registrerades minskad arbetstid under 2009 som en tilltagande ökningstakt av arbetskraftskostnad per timme. Motsatt effekt inträffade när antal arbetade timmar återigen ökade under 2010. 2 Se Medlingsinstitutets årsrapport för en mer detaljerad genomgång av detta, d.v.s. Medlingsinstitutet (2011) Avtalsrörelsen och lönebildningen 2010, Medlingsinstitutet, Stockholm. 8
STORA SKILLNADER MELLAN BLS OCH EUROSTAT FÖR ENSKILDA LÄNDER OCH ÅR Ökning av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (årlig procentuell förändring) BLS 2000-2004 2005-2009 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Australien 3,8% 5,7% 6,4% 6,9% 4,4% 1,3% 9,5% Belgien 2,5% 3,8% 1,8% 3,2% 4,0% 3,3% 6,5% Canada 3,4% 2,4% 4,4% 3,9% 3,6% 0,2% -0,2% Danmark 4,3% 4,0% 5,7% 3,8% 5,5% 2,3% 2,8% Finland 3,9% 3,9% 4,4% 3,5% 2,8% 4,5% 4,2% Frankrike 3,9% 2,9% 3,6% 3,9% 2,6% 2,7% 1,8% Italien 3,2% 3,4% 3,2% 2,2% 2,8% 3,4% 5,3% Japan 0,0% -0,2% 0,8% -1,1% -1,5% 1,9% -1,0% Nederländerna 4,6% 3,0% 1,5% 2,8% 3,1% 3,8% 3,6% Norge 5,0% 5,3% 4,7% 6,1% 4,6% 5,7% 5,5% Singapore 2,6% -1,1% -0,7% -1,1% -0,2% 1,0% -4,3% Spanien 3,4% 4,7% 4,8% 4,8% 6,3% 5,4% 2,0% Storbritannien 5,2% 3,9% 5,8% 5,5% 3,5% 2,0% 2,7% Sverige 4,2% 3,8% 3,4% 2,9% 5,3% 3,2% 4,0% Sydkorea 8,6% 7,7% 16,2% 9,7% 6,7% 0,8% 5,8% Taiwan 2,7% 2,4% 5,9% 6,0% 1,0% 2,5% -3,1% Tjeckien 8,2% 3,8% 3,1% 5,4% 7,1% 5,0% -1,1% Tyskland 2,7% 2,8% 1,3% 4,1% 1,0% 2,6% 5,1% USA 5,1% 3,5% 3,3% 2,0% 3,3% 4,0% 5,2% Källa Bureau of Labor Statistics (BLS) Uppgift saknas. För svensk del har inte krisavtalen inom industrin påverkat LCI i någon större utsträckning. 3 Den låga svenska ökningstakten 2006 enligt LCI förklaras i stor utsträckning av tillfälligt sänkt avgift till avtalsförsäkringen för arbetarna detta år. Högre ökningstakt i Sverige än i USA och övriga OECD-området Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) redovisar ökningstakt för arbetskraftskostnader i andra konkurrentländer än EU-länderna. I skrivande stund finns uppgifter t.o.m. 2009 via BLS. Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade med 3,8 procent per år i genomsnitt under femårsperioden 2005-2009 enligt BLS. I USA var motsvarande ökningstakt 3,5 procent d.v.s. något lägre än i Sverige. De japanska arbetskraftskostnaderna har inte alls ökat under perioden. OECD Main Economic Indicators (MEI) är ytterligare en källa som kan användas för internationella jämförelser, men uppgifterna avser löneökningar och inte ökningar av total arbetskraftskostnad. I OECD-området har löneökningstakten varit 2,4 procent per år under femårsperioden 2005-2009. Motsvarande löneökningstakt i Sverige har varit 3,1 procent. Även om statistiken är osäker indikerar uppgifterna att löneökningstakten i Sverige varit några tiondedels procentenheter högre än i OECD-området. Bl.a. låg löneökningstakt i Tyskland och löneminskningar i Japan har bidragit till detta. 3 SCB presenterar en detaljerad beskrivning av de svenska krisåtgärdernas effekter på lönestatistik och nationalräkenskaper i en av publikationerna Sveriges ekonomi. Se SCB (2010) Sveriges Ekonomi Statistiskt perspektiv, nummer 4 2010, SCB Stockholm. 9
HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I FLERA OECD-LÄNDER Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustri (årlig procentuell förändring) OECD MEI 2000-2004 2005-2009 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Australien 5,1 3,3 3,2 4,0 3,0 5,7 1,0 3,1 Belgien 2,3 2,4 2,4 2,3 1,7 2,9 2,6 1,1 Canada 2,4 0,8 2,7-0,3 5,4 1,7-5,1 4,9 Danmark 3,8 3,6 3,7 3,1 4,0 4,2 2,9 2,6 Finland 4,3 3,6 3,9 2,6 3,5 4,7 3,4 1,9 Frankrike* 3,6 2,7 2,8 2,8 2,8 3,1 2,1 1,8 Italien 2,3 3,1 2,7 3,4 2,8 3,4 3,2 2,8 Japan 0,9-1,1 0,6 1,1-0,2 0,3-7,1 3,8 Mexico 9,4 5,5 3,7 5,1 5,0 7,5 6,0 2,9 Nederländerna 3,1 2,2 0,9 1,8 1,7 3,8 2,8 1,3 Norge 4,6 4,8 3,9 4,1 6,3 5,6 4,3 3,7 Polen 5,6 6,1 2,8 5,9 9,5 9,7 2,5 5,2 Spanien* 4,1 4,5 4,2 4,1 4,4 4,8 5,0 1,0 Storbritannien* 3,9 3,4 3,7 5,1 3,5 3,0 1,8 5,2 Sverige 3,1 3,1 3,0 3,0 3,7 3,9 1,9 3,2 Sydkorea 9,1 3,4 7,8 5,6 6,9-3,5 0,9 6,3 Tjeckien* 6,6 5,8 5,4 7,3 7,6 7,7 1,1 3,0 Turkiet 29,1 11,0 12,5 10,9 9,8 11,7 9,9 10,8 Tyskland* 2,1 1,8 1,1 0,8 2,4 2,8 1,7 2,2 Ungern 12,4 6,9 7,1 8,5 8,7 6,3 4,0 5,3 USA 3,1 2,5 2,6 1,5 2,7 2,8 2,8 2,0 OECD Europa* 3,9 3,3 2,9 3,2 3,6 3,9 2,6 2,9 OECD - Totalt 3,6 2,4 2,7 2,5 3,1 2,8 1,1 2,9 Källa OECD Main Economic Indicators (MEI) * För 2010 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009 använts för dessa länder eftersom årsdata ännu inte publicerats. Varierande ökningstakter enligt olika källor För enskilda länder och år är skillnaderna mellan olika källor relativt stora. Uppgifterna harmoniserar däremot bättre över längre tidsperioder. Speciellt uppgifterna för 2009 framstår som osäkra när man betraktar flera källor. En viktig slutsats är alltså att analys av arbetskraftskostnadsökningar internationellt bör göras med försiktighet och med ett sinne för vad som är rimligt och rättvisande. Sammantaget bedömer vi att Eurostats Labor Cost Index (LCI) i första hand bör användas för att jämföra ökningstakter inom EU. I rapportens bilagor redovisas uppgifter för fler länder och år från de olika källorna. LCI bygger på obligatoriskt uppgiftslämnande och rapporteringen följer en väl definierad metod. Därmed består uppgifterna av kompletta indexserier med kvartalsoch årsdata för ökningstakt av både total arbetskraftskostnad och lön för EUländerna. Nationalräkenskaper används av vissa länders statistikinstitut som utgångspunkt för LCI medan andra länder använder lönestatistik. För svensk del baseras uppgifterna på konjunkturlönestatistiken och statistiken är preliminär i upp till ett år. 10
Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) använder nationalräkenskaper som underlag för att beskriva arbetskraftskostnadernas ökningstakt, enligt metodbeskrivningen. Underlaget till Main Economic Indicators (MEI) från OECD är i första hand arbetsmarknadsundersökningar och i andra hand nationalräkenskaper. Det bör även noteras att Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt. Analys av arbetskraftskostnaders ökningstakt internationellt kan även göras direkt utifrån nationalräkenskaper från exempelvis Eurostat eller OECD. Årlig arbetskraftskostnad divideras då med antal arbetade timmar varefter förändring över tid beräknas. Dock bör man ha i åtanke att det är nationalräkenskapsaggregat man studerar och att vissa korrigeringar görs eftersom nationalräkenskaper ska följa FNs rekommendationer. Att serier med stora tal divideras vid denna typ av kalkyler, varefter förändringstakt beräknas, innebär dessutom att resultatet blir behäftat med osäkerhet. RELATIVT LÅG LÖNEÖKNINGSTAKT I EUROOMRÅDET 2011 OCH 2012 ENLIGT IMFS PROGNOS Prognos för utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin (procent) 2011 2012 Canada 3,0 3,3 Frankrike 2,6 3,1 Italien -0,6 1,9 Japan 0,6 1,3 Spanien 1,2 1,7 Storbritannien 1,1 2,3 Tyskland 0,0 1,6 USA 2,8 3,2 Euroområdet 0,7 1,8 Avancerade ekonomier 2,2 2,8 Källa International Monetary Fund World Economic Outlook April 2011 Låg löneökningstakt 2011 i flera viktiga konkurrentländer Prognoser för arbetskraftskostnads- och löneutveckling görs av flera organisationer däribland EU-kommissionen, OECD och International Monetary Fund (IMF). I de flesta fall prognostiseras utvecklingen för näringslivet eller hela ekonomin. Oftast är det dessutom ökningstakt per anställd och inte per timme som prognostiseras. I IMFs senaste World Economic Outlook (WEO) finns däremot löneökningstakt per timme för tillverkningsindustrin prognostiserad. Inga uppgifter finns däremot för Sverige. Denna typ av prognoser är givetvis osäkra och utfallet kan bli ett helt annat. Prognosen från IMF indikerar relativt låg ökningstakt i flera viktiga konkurrentländer framöver. Prognosen för euroområdet är 0,7 procent 2011 och 1,8 procent 2012. För Tyskland är motsvarande siffror 0,0 respektive 1,6 procent. Löneökningstakten förväntas vara fortsatt låg i Japan medan den beräknas bli något högre i en del andra euro och OECD-länder. Andra källor indikerar motsvarande löneökningstakter i viktiga konkurrentländer. I rapportens bilagor finns prognoser för hela ekonomin respektive privat sektor från EU-kommissionen och OECD. 11
12
Arbetskraftskostnadsnivåer inom tillverkningsindustri Växelkurser har stor betydelse vid kostnadsjämförelser internationellt Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att analysera konkurrensförutsättningar i olika länder. Kraftiga växelkursförändringar under senare år gör samtidigt kostnadsläget internationellt till ett rörligt mål. Förändringar mellan olika år beror alltså snarare på växelkursförändringar än på kostnadsökningstakt i lokal valuta. Mellan 2008 och 2009 försvagades kronan mot euron med drygt 10 procent för att sedan stärkas ungefär lika mycket under 2010. Kronkursen för helåret 2010 mot både euron och dollarn låg ganska nära genomsnittet de senaste tio åren. Under slutet av 2010 och början av 2011 har kronan däremot stärkts rejält, vilket gör att de svenska arbetskraftskostnaderna i dagsläget skulle hamna högre än vad som redovisas i denna studie. KRAFTIGT VARIERANDE ARBETSKRAFTSKOSTNAD BEROENDE PÅ VÄXELKURSFÖRÄNDRINGAR Valutakursutveckling för euro och dollar i förhållande till SEK (SEK per euro/dollar)* 12 Euro Dollar 10 8 6 4 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa Europeiska Centralbanken (ECB) * Senaste månadsuppgiften i diagrammet avser mars 2011. 13
Svenska arbetskraftskostnader ligger högt vid internationell jämförelse Uppgifter som erhålls via källor med internationell statistik visar i dagsläget endast kostnadsnivå fram till 2008 eller 2009. Med hjälp av indexserier över kostnadsutveckling i lokal valuta och växelkursförändringar kan aktuell kostnadsnivå kalkyleras. En sådan kalkyl presenteras i detta avsnitt. Uppgifter från amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) med basår 2009 används som utgångspunkt för beräkningarna. 4 Läsaren rekommenderas samtidigt att bilda sig en egen uppfattning utifrån flera källor genom att studera rapportens bilagor. 310 SEK i timmen är arbetskraftskostnaden i svensk tillverkningsindustri En medarbetare i svensk tillverkningsindustri kostar 310 SEK per timme enligt vår kalkyl. Uppgiften avser samtliga anställda. Arbetskraftskostnaden är därmed högre i Sverige än i de flesta andra länder i Europa och OECD-området, däribland Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och USA. Den finska kostnadsnivån är närmast identisk med den svenska medan kostnaden är högre i Tyskland, Belgien, Danmark och Norge. Oljelandet Norge hamnar alltid högt medan Sverige traditionellt brukar hamna ungefär i mitten i denna typ av jämförelser. En kombination av relativt hög ökningstakt i Sverige och stark krona har nu placerat Sverige högt. Senare års strukturomvandling som innebär att en allt större del av medarbetarna inom industrin är tjänstemän har också bidragit till att kostnaden för samtliga anställda ökat. Detta eftersom tjänstemännens lönesumma utgör en större del av den totala lönesumman inom industrin än tidigare. Den svenska kostnaden för en arbetare i tillverkningsindustrin är 247 SEK per timme enligt vår kalkyl. Därmed är kostnaden högre i Sverige än i Tyskland. Tidigare har förhållandet vanligtvis varit det motsatta. I Tyskland är kostnaden för en industriarbetare 239 SEK per timme. Den svenska arbetarkostnaden är samtidigt lägre än i de övriga nordiska länderna men högre än i södra Europa och i de anglosaxiska länderna. Även nya konkurrentländer som Brasilien, Indien, Kina och Ryssland har betydligt lägre arbetskraftskostnader inom industrin än Sverige, vilket vi återkommer till på nästa uppslag. Den sammanvägda kostnaden i konkurrentländerna är klart lägre än i Sverige För att jämföra svenska arbetskraftskostnader med de nivåer som presenteras i diagrammen på nästa uppslag, kan olika typer av viktningar göras. Vi har valt att använda Riksbankens TCW-index för att väga samman arbetskraftskostnaderna. Även andra modeller kan användas med liknande nivåer som följd. Den sammanvägda kostnaden för samtliga anställda i de aktuella konkurrentländerna är 274 SEK per timme, vid viktning med Riksbankens TCW-index. Motsvarande kostnad för arbetare är 222 SEK per timme. Dessa kostnadsnivåer är alltså klart lägre än motsvarande nivåer i Sverige. Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa Internationella jämförelser av kostnadsnivå ger olika resultat beroende på val av källa. Det gör att uppgifterna bör användas med eftertanke och försiktighet. Utöver amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) används ofta Eurostat till denna typ av jämförelser. Eurostats Labour Cost Survey (LCS) görs vart fjärde år och 4 För kalkylering av arbetskraftskostnad 2010 utifrån uppgifterna från Bureau of Labor Statistics med basår 2009 har i första hand Eurostats Labor Cost Index (LCI) använts. När detta inte varit möjligt har OECD Main Economic Indicators (MEI) använts. Växelkursuppgifter är hämtade från europeiska centralbanken. 14
SVENSK ARBETSKRAFTSKOSTNAD I TOPP BLAND EU- OCH OECD-LÄNDERNA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustri 2010 (SEK per timme)* 500 Samtliga anställda 2010 tillverkningsindustrin 418 400 300 285 302 305 310 319 343 347 224 242 243 246 200 190 121 100 43 56 60 82 0 Källa Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida. KOSTNADEN FÖR EN ARBETARE I SVERIGE ÄR HÖGRE ÄN I TYSKLAND Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustri 2010 (SEK per timme)* 500 Arbetare 2010 tillverkningsindustrin 400 353 300 200 163 170 192 202 213 216 239 247 257 270 297 315 100 30 45 46 70 105 0 Källa Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida. 15
RESULTATET AV INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VARIERAR BEROENDE PÅ VAL AV KÄLLA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustri 2008 enligt olika källor (SEK per timme) Bureau of Labor Statistics 2008 Eurostat Labour Cost Survey (LCS) 2008 Nationalräkenskaper 2008 Belgien* 332 353 345 Danmark 327 334 316 Finland 292 290 285 Frankrike 276 Italien 234 209 Japan 182 Mexico 40 Nederländerna 292 291 289 Norge 381 354 374 Polen 61 66 45 Spanien 181 195 185 Storbritannien 234 207 Sverige 288 332 262 Sydkorea* 106 95 Tjeckien 80 84 72 Tyskland 315 321 315 Ungern 64 72 55 USA 211 Källa Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD, bearbetning Teknikföretagen Uppgift saknas. * Nationalräkenskapsdata för dessa länder är hämtade från OECD STAN Database medan övriga uppgifter är från Eurostat. de senaste uppgifterna avser 2008. Statistiska centralbyrån lämnar uppgifter för Sverige. Enligt metodbeskrivningen är detta gjort på ett harmoniserat och genomarbetat sätt vilket förvisso inte utesluter felkällor i underlaget. Kostnadsnivån som resovisas i LCS för tillverkningsindustri i Sverige under 2008 är 332 SEK per timme. Vi anser att denna nivå är aningen hög jämfört med andra källor. Uppgifterna i LCS känns samtidigt rimliga för de flesta andra europeiska länderna. Amerikanska Bureau of Labor Statistics gör både egna undersökningar och använder offentlig statistik. Kostnadsnivån inom svensk tillverkningsindustri var 283 SEK per timme 2008 enligt BLS. Det stämmer bra överens med Teknikföretagens egna bedömningar samt med uppgifter från andra källor. Såväl Teknikföretagen som Facken inom industrin brukar använda denna källa vid internationella kostnadsjämförelser, inte minst för att uppgifter redovisas för både arbetare och samtliga anställda. Som ett komplement till BLS och LCS kan även nationalräkenskaper användas. Arbetskraftskostnad per timme utifrån nationalräkenskaper beräknas genom att årlig arbetskraftskostnad divideras med årligt antal arbetade timmar. Enligt svenska nationalräkenskaper var arbetskraftskostnaden inom industrin 277 SEK per timme 2008. Motsvarande enligt Eurostat var 262 SEK per timme. Statistiska centralbyrån presenterar även sitt så kallade arbetskraftsindex med tillhörande kostnadsnivå. Enligt detta var arbetskraftskostnaden per timme under 2008 några kronor lägre än enligt de svenska nationalräkenskaperna. 16
Även International Labour Organization (ILO) samlar in statistik över arbetskraftskostnader men uppgifterna är dessvärre inte harmoniserade enligt någon specifik standard. Därmed anser vi inte att det är relevant att redovisa dessa uppgifter för de länder som presenterats utifrån andra källor. ILO har dock data för fler länder än BLS och Eurostat. Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader Växande marknader som Brasilien, Indien, Kina, Mexico, Ryssland och östra Europa är minst lika relevanta att betrakta vid kostnadsjämförelser som de gamla industriländerna. Dessvärre är tillgången till statistik för dessa nya konkurrentländer ofta begränsad. Utifrån olika källor och egna undersökningar kan vi dock göra grova uppskattningar av kostnadsläget. 5 Arbetskraftskostnaden i Kina är knappt en tiondel av vad den är i västra Europa och Sverige. I Indien är den ännu något lägre än i Kina. I Brasilien är arbetskraftskostnaden ungefär en fjärdedel av den västeuropeiska och samma sak gäller för östra Europa. I östra Europa är samtidigt skillnaden stor mellan de enskilda nya EUländerna. Exempelvis är kostnaden fortfarande bara omkring en tiondedel av den västeuropeiska i Bulgarien och Rumänien. I Ryssland är kostnaden ungefär en femtedel av den väseuropeiska medan den är ca 1/7 i Mexico. På växande marknader är skillnaderna överlag stora mellan olika områden och företag. I urbana områden är lönerna vanligtvis högre än på landsbygden. KOSTNADEN I KINA OCH INDIEN ÄR MINDRE ÄN EN TIONDEL AV VAD DEN ÄR I SVERIGE Arbetskraftskostnad per timme i relation till kostnaden i västra Europa 1/1 1/4 1/4 1/5 1/7 <1/10 <1/10 Västra Europa Östra Europa* Brasilien Ryssland Mexico Kina Indien Källa Teknikföretagen * Med östra Europa avses här de nya EU-länderna i östra Europa. 5 Vår uppskattning bygger både på internationell statistik från Eurostat, Bureau of Labor Statistics, ILO, nationella statistikinstitut samt på egna undersökningar av arbetskraftskostnadsläget vid svenska teknikföretag i dessa länder. 17
18
Bilagor Förteckning över bilagor Utveckling av arbetskraftskostnad 2000-2010 Bilaga 1 Eurostat Labor Cost Index (LCI) Utveckling av total arbetskraftskostnad 2000-2010 Bilaga 2 Bureau of Labor Statistics (BLS) Utveckling av total arbetskraftskostnad 2000-2009 Bilaga 3 OECD Main Economic Indicators (MEI) Löneutveckling 2000-2010 Arbetskraftskostnad per timme, nivåer Bilaga 4 Teknikföretagens kalkyl Arbetskraftskostnad per timme 2010 Bilaga 5 Bureau of Labor Statistics (BLS) Arbetskraftskostnad per timme 2000-2009 Bilaga 6 Eurostats årliga kostnadsstatistik (LCS) Arbetskraftskostnad per timme 2008 Prognos för utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 7 IMF World Economic Outlook (WEO) Prognos för utveckling av lön per timme 2011-2012 Bilaga 8 OECD Economic Outlook Prognos för kostnadsutveckling per anställd (privat sektor) 2011-2012 Bilaga 9 EU-kommissionens prognoser Prognos för kostnadsutv. per anställd (hela ekonomin) 2011-2012 19
BILAGA 1 (sid 1 av 2) EUROSTAT LABOR COST INDEX (LCI) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2000-2010 Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri räknat i lokal valuta (procent) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Belgien* 1,5 4,8 4,8 2,0 2,3 3,2 2,6 4,4 3,0 4,8 1,5 Bulgarien 6,6 4,5 2,9 2,2 4,3 6,4 4,9 16,9 20,1 11,8 6,0 Cypern 5,3 3,9 6,0 6,3 4,0 3,6 4,4 0,9 6,3 2,6 1,9 Danmark 3,8 4,3 4,0 4,4 3,3 1,9 3,2 3,9 4,1 2,7 2,3 Estland 15,2 10,6 9,1 9,8 7,0 12,9 17,1 21,5 13,3 0,4-0,8 Finland 3,6 5,4 4,9 3,5 4,4 4,2 3,4 8,0 2,5 6,3 1,8 Frankrike 3,7 3,5 3,5 3,3 4,3 3,4 3,2 3,2 3,1 0,3 3,9 Grekland 6,0-1,8 14,3 4,3 5,4-12,6 1,7 4,1 3,4 3,3 1,7 Irland 6,6 8,0 3,4 5,9 4,8 4,4 2,8 6,5 2,9 7,3-1,8 Italien* 1,4 3,6 3,3 3,6 3,9 3,1 2,1 3,5 4,9 7,3 1,6 Lettland 0,8 6,1 6,6 9,5 10,1 13,2 24,2 31,1 21,7 0,9-3,6 Litauen -4,0 0,6 1,5 5,2 3,0 9,7 20,5 22,8 19,2-4,9-2,3 Luxemburg 2,1 4,0 3,0 3,9 2,4-0,4 3,1 3,5 4,1 6,8-0,2 Malta 5,8 6,5 2,3 8,1 4,9 2,0 6,2 0,6 2,2 5,9-1,1 Nederländerna* 3,8 5,1 5,5 4,9 4,1 1,1 3,0 2,9 4,3 2,7 1,4 Norge 5,4 6,1 6,2 3,7 7,1 5,1 6,2 7,7 6,3 5,1 4,1 Polen 3,2 23,0 1,5 3,5 3,6 3,6 7,0 11,1 10,4 4,5 1,3 Portugal 5,3 5,9 3,0 2,0 2,8 2,5 0,1 6,2 2,6 3,4 2,3 Rumänien 42,5 49,0 23,1 13,2 18,0 15,2 18,9 19,4 21,1 13,6 7,4 Slovakien 9,1 5,7 15,2 9,2 2,5 11,0 6,9 7,7 5,5 3,9 1,0 Slovenien 11,0 14,2 4,6 7,5 9,2 8,0 3,6 5,1 10,6 5,7 3,1 Spanien 3,7 4,8 5,0 5,4 3,1 4,8 4,1 4,0 4,9 5,9 0,4 Storbritannien 5,4 4,1 5,8 4,7 5,6 3,1 4,4 3,1 4,2 1,6 2,5 Sverige 4,7 4,5 3,3 4,9 2,8 3,2 0,7 5,1 4,2 4,9 2,0 Tjeckien 7,1 12,5 9,2 6,5 7,4 2,9 6,8 7,6 6,9 6,3 2,7 Tyskland 4,5 2,9 2,4 2,3 1,7 0,5 3,1 0,5 3,0 2,3 0,4 Ungern 13,9 14,1 10,2 8,0 10,0 6,9 7,8 10,0 6,7 3,2-0,3 Österrike 1,6 2,9 3,1 0,9 1,2 3,1 2,1 3,4 5,6 5,2-1,4 Euroområdet 3,6 3,5 3,4 3,1 2,7 2,0 2,9 2,3 3,6 3,3 1,1 EU (27 länder) 4,1 4,1 4,0 3,4 3,4 2,3 3,4 3,0 4,2 3,3 1,4 Källa Eurostat Labour Cost Index (LCI) * För 2010 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009 använts för dessa länder eftersom årsdata ännu inte publicerats. 20
BILAGA 1 (sid 2 av 2) EUROSTAT LABOR COST INDEX (LCI) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD PERIODGENOMSNITT Arbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustri i lokal valuta (årlig procentuell förändring) 2000-2004 2005-2009 2000-2009 Belgien 3,1 3,6 3,3 Bulgarien 4,1 11,9 7,9 Cypern 5,1 3,5 4,3 Danmark 4,0 3,2 3,6 Estland 10,3 12,8 11,5 Finland 4,3 4,8 4,6 Frankrike 3,7 2,6 3,2 Grekland 5,5-0,2 2,6 Irland 5,7 4,8 5,2 Italien 3,1 4,2 3,7 Lettland 6,6 17,7 12,0 Litauen 1,2 13,0 6,9 Luxemburg 3,1 3,4 3,2 Malta 5,5 3,4 4,4 Nederländerna 4,7 2,8 3,7 Norge 5,7 6,1 5,9 Polen 6,7 7,3 7,0 Portugal 3,8 2,9 3,3 Rumänien 28,4 17,6 22,9 Slovakien 8,2 7,0 7,6 Slovenien 9,2 6,6 7,9 Spanien 4,4 4,7 4,6 Storbritannien 5,1 3,3 4,2 Sverige 4,0 3,6 3,8 Tjeckien 8,5 6,1 7,3 Tyskland 2,8 1,9 2,3 Ungern 11,2 6,9 9,0 Österrike 1,9 3,9 2,9 Euroområdet 3,3 2,8 3,1 EU (27 länder) 3,8 3,2 3,5 Källa Eurostat Labour Cost Index (LCI) 21
BILAGA 2 (sid 1 av 2) BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2000-2009 Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri räknat i lokal valuta (procent) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Australien -1,0 6,1 4,2 6,0 3,9 6,4 6,9 4,4 1,3 9,5 Belgien 1,9 3,3 3,8 2,2 1,3 1,8 3,2 4,0 3,3 6,5 Canada 3,3 2,7 3,4 4,0 3,8 4,4 3,9 3,6 0,2-0,2 Danmark 2,0 4,7 4,3 6,8 3,8 5,7 3,8 5,5 2,3 2,8 Finland 4,1 6,9 1,9 2,8 3,8 4,4 3,5 2,8 4,5 4,2 Frankrike 5,3 2,7 6,0 2,3 3,1 3,6 3,9 2,6 2,7 1,8 Italien 2,6 3,3 2,9 3,8 3,5 3,2 2,2 2,8 3,4 5,3 Japan -0,6 1,3 0,7-2,2 1,0 0,8-1,1-1,5 1,9-1,0 Korea 7,2 4,5 12,4 5,5 13,9 16,2 9,7 6,7 0,8 5,8 Nederländerna 4,8 4,3 5,5 4,0 4,2 1,5 2,8 3,1 3,8 3,6 Norge 5,7 6,1 5,9 4,1 3,3 4,7 6,1 4,6 5,7 5,5 Singapore 5,2 3,0 4,0 0,6 0,6-0,7-1,1-0,2 1,0-4,3 Spanien 1,5 4,0 2,9 5,0 3,5 4,8 4,8 6,3 5,4 2,0 Storbritannien 5,7 4,9 5,7 5,0 4,5 5,8 5,5 3,5 2,0 2,7 Sverige 3,9 4,7 5,4 4,5 2,7 3,4 2,9 5,3 3,2 4,0 Taiwan 1,7 6,4-1,0 3,1 3,2 5,9 6,0 1,0 2,5-3,1 Tjeckien 5,9 11,7 9,2 8,1 6,0 3,1 5,4 7,1 5,0-1,1 Tyskland 5,2 3,1 2,5 2,2 0,6 1,3 4,1 1,0 2,6 5,1 USA 7,7 3,8 5,5 8,0 0,8 3,3 2,0 3,3 4,0 5,2 Källa Bureau of Labor Statistics (BLS) Uppgift saknas. 22
BILAGA 2 (sid 2 av 2) BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD PERIODGENOMSNITT Arbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustri i lokal valuta (årlig procentuell förändring) 2000-2004 2005-2009 2000-2009 Australien 3,8 5,7 4,7 Belgien 2,5 3,8 3,1 Canada 3,4 2,4 2,9 Danmark 4,3 4,0 4,2 Finland 3,9 3,9 3,9 Frankrike 3,9 2,9 3,4 Italien 3,2 3,4 3,3 Japan 0,0-0,2-0,1 Korea 8,6 7,7 8,2 Nederländerna 4,6 3,0 3,8 Norge 5,0 5,3 5,2 Singapore 2,6-1,1 0,8 Spanien 3,4 4,7 4,0 Storbritannien 5,2 3,9 4,5 Sverige 4,2 3,8 4,0 Taiwan 2,7 2,4 2,5 Tjeckien 8,2 3,8 6,0 Tyskland 2,7 2,8 2,7 USA 5,1 3,5 4,3 Källa Bureau of Labor Statistics (BLS) 23
BILAGA 3 (sid 1 av 2) OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD 2000-2010 Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustri räknat i lokal valuta (procent) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Australien 1,9 2,4 9,2 7,8 4,3 3,2 4,0 3,0 5,7 1,0 3,1 Belgien 2,1 2,8 2,5 1,9 2,2 2,4 2,3 1,7 2,9 2,6 1,1 Canada 2,6 0,5 1,3 4,2 3,2 2,7-0,3 5,4 1,7-5,1 4,9 Danmark 3,5 4,3 4,0 4,2 3,1 3,7 3,1 4,0 4,2 2,9 2,6 Finland 4,5 4,8 3,9 4,3 4,1 3,9 2,6 3,5 4,7 3,4 1,9 Frankrike* 4,9 4,4 3,3 2,7 2,7 2,8 2,8 2,8 3,1 2,1 1,8 Irland* 5,5 8,7 5,8 5,0 4,6 4,4 3,1 4,9 4,9 4,7 1,4 Island* 9,6 8,9 7,5 2,8 8,9 Italien 2,1 1,5 2,7 2,6 2,9 2,7 3,4 2,8 3,4 3,2 2,8 Japan 1,8-0,1-1,0 2,1 1,7 0,6 1,1-0,2 0,3-7,1 3,8 Korea 8,6 6,4 12,0 8,7 10,0 7,8 5,6 6,9-3,5 0,9 6,3 Luxemburg 5,2 5,5 1,4 1,7 1,8 1,6 3,1 2,5 1,2-3,6 3,0 Mexico 16,0 13,5 7,0 6,0 5,0 3,7 5,1 5,0 7,5 6,0 2,9 Nederländerna 3,6 3,9 3,6 2,6 1,6 0,9 1,8 1,7 3,8 2,8 1,3 Norge 4,1 4,7 5,6 4,4 4,1 3,9 4,1 6,3 5,6 4,3 3,7 Nya Zeeland 2,8 3,1 3,6 2,9 2,8 3,6 4,6 4,3 4,5 2,9 3,4 Polen 11,3 6,4 3,1 3,1 4,6 2,8 5,9 9,5 9,7 2,5 5,2 Portugal 4,7 0,4-2,3-0,3-0,7 1,0 2,2 2,3-5,3-0,3 Slovakien 8,8 10,2 7,1 7,5 10,0 7,6 6,8 6,4 7,6 2,6 5,1 Spanien* 2,9 4,1 5,1 5,0 3,4 4,2 4,1 4,4 4,8 5,0 1,0 Storbritannien* 4,6 4,3 3,5 3,6 3,6 3,7 5,1 3,5 3,0 1,8 5,2 Sverige 3,4 2,9 3,4 2,9 2,7 3,0 3,0 3,7 3,9 1,9 3,2 Tjeckien* 7,4 7,1 6,1 4,8 7,8 5,4 7,3 7,6 7,7 1,1 3,0 Turkiet 55,6 35,1 32,1 17,3 10,2 12,5 10,9 9,8 11,7 9,9 10,8 Tyskland* 2,7 1,5 1,7 2,4 2,0 1,1 0,8 2,4 2,8 1,7 2,2 Ungern 15,5 14,8 12,5 9,0 10,0 7,1 8,5 8,7 6,3 4,0 5,3 USA 3,4 3,1 3,6 2,9 2,6 2,6 1,5 2,7 2,8 2,8 2,0 Österrike 2,4 3,2 2,3 2,4 2,3 2,9 3,0 3,0 OECD-Europa* 5,0 4,2 3,9 3,4 3,1 2,9 3,2 3,6 3,9 2,6 2,9 OECD - Totalt 4,2 3,5 3,5 3,6 3,0 2,7 2,5 3,1 2,8 1,1 2,9 Källa OECD Main Economic Indicators (MEI) Uppgift saknas. * För 2010 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009 använts för dessa länder eftersom årsdata ännu inte publicerats. Säsongsrensad data har använts. Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras att Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan. 24
BILAGA 3 (sid 2 av 2) OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD PERIODGENOMSNITT Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustri räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring) 2000-2004 2005-2009 2000-2009 Australien 5,1 3,3 4,2 Belgien 2,3 2,4 2,3 Canada 2,4 0,8 1,6 Danmark 3,8 3,6 3,7 Finland 4,3 3,6 4,0 Frankrike 3,6 2,7 3,2 Irland 5,9 4,4 5,2 Island Italien 2,3 3,1 2,7 Japan 0,9-1,1-0,1 Korea 9,1 3,4 6,2 Luxemburg 3,1 0,9 2,0 Mexico 9,4 5,5 7,4 Nederländerna 3,1 2,2 2,6 Norge 4,6 4,8 4,7 Nya Zeeland 3,1 4,0 3,5 Polen 5,6 6,1 5,9 Portugal Slovakien 8,7 6,2 7,5 Spanien 4,1 4,5 4,3 Storbritannien 3,9 3,4 3,7 Sverige 3,1 3,1 3,1 Tjeckien 6,6 5,8 6,2 Turkiet 29,1 11,0 19,7 Tyskland 2,1 1,8 1,9 Ungern 12,4 6,9 9,6 USA 3,1 2,5 2,8 Österrike OECD-Europa 3,9 3,3 3,6 OECD - Totalt 3,6 2,4 3,0 Källa OECD Main Economic Indicators (MEI) Uppgift saknas. Säsongsrensad data har använts. Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras att Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan. 25
BILAGA 4 TEKNIKFÖRETAGENS KALKYL ARBETSKRAFTSKOSTNAD PER TIMME Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (SEK) Samtliga anställda Arbetare 2010 2010 Australien 300 264 Belgien 343 297 Canada 244 218 Danmark 347 315 Estland 67 Finland 305 257 Frankrike 285 216 Grekland 134 Irland 306 244 Italien 243 213 Japan 242 202 Mexico 43 30 Nederländerna 302 270 Norge 418 353 Nya Zeeland 148 134 Polen 56 46 Portugal 84 67 Slovakien 78 Spanien 190 163 Storbritannien 224 170 Sverige 310 247 Sydkorea 121 105 Tjeckien 82 70 Tyskland 319 239 Ungern 60 45 USA 246 192 Österrike 324 264 Källa Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD använts Uppgift saknas. Uppgifter från Bureau of Labor Statistics med basår 2009 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden 2010. Europeiska Centralbankens genomsnittskurs för det aktuella året har använts i kalkylerna. 26
BILAGA 5 (sid 1 av 2) BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) ARBETSKRAFTSKOSTNAD PER TIMME SAMTLIGA ANSTÄLLDA Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (SEK) Samtliga anställda 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Argentina 74 84 29 29 33 41 48 54 65 77 Australien 152 158 171 185 199 215 218 230 241 264 Belgien 233 260 263 277 288 298 302 305 332 376 Brasilien 40 38 30 26 28 38 44 48 55 63 Canada 171 187 178 173 177 200 215 215 214 225 Danmark 213 248 255 263 267 283 290 308 327 377 Estland 23 28 30 33 35 41 47 57 68 75 Filippinerna 8 9 9 7 7 8 9 9 10 11 Finland 182 211 219 227 238 252 260 266 292 333 Frankrike 197 220 222 226 231 243 250 258 276 305 Grekland 73 76 89 99 111 109 116 120 128 146 Hong Kong Irland 146 179 187 196 206 217 224 236 257 297 Israel 119 143 122 107 101 105 106 108 128 140 Italien 152 172 179 188 198 207 212 217 234 266 Japan 232 235 211 191 188 191 179 162 182 231 Luxemburg Mexico 41 53 52 41 37 40 41 40 40 41 Nederländerna 192 228 235 246 250 260 264 268 292 331 Norge 229 268 300 293 295 320 335 358 381 410 Nya Zeeland 85 91 98 105 111 124 118 129 125 133 Polen 31 40 39 35 34 41 44 50 61 57 Portugal 53 62 64 65 67 70 72 74 80 91 Schweiz 227 264 273 264 259 269 269 262 286 337 Singapore 107 126 118 103 97 99 101 106 123 133 Slovakien 24 28 31 35 38 43 49 57 71 86 Spanien 113 129 134 140 145 154 160 167 181 211 Sri Lanka Storbritannien 187 214 212 202 223 236 243 250 234 234 Sverige 215 228 240 252 257 265 269 285 288 304 Sydkorea 90 94 100 92 93 113 129 131 106 108 Taiwan 67 74 66 56 53 59 59 55 57 59 Tjeckien 31 39 45 45 48 54 60 65 80 85 Tyskland 233 262 268 275 277 285 293 296 315 354 Ungern 27 35 41 42 45 50 50 58 64 66 USA 225 268 262 227 212 222 221 213 211 255 Österrike 221 247 251 254 255 270 277 287 313 366 Källa Bureau of Labor Statistics Uppgift saknas. Europeiska Centralbankens genomsnittskurs för det aktuella året har använts vid omräkning till SEK. 27
BILAGA 5 (sid 2 av 2) BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) ARBETSKRAFTSKOSTNAD PER TIMME ARBETARE Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (SEK) Arbetare 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Argentina Australien 129 136 149 160 171 187 191 202 213 232 Belgien 204 227 231 242 250 255 260 266 288 326 Brasilien 33 31 25 22 23 31 37 40 45 52 Canada 153 169 161 158 161 181 193 195 195 201 Danmark 196 228 237 246 246 259 266 279 298 343 Estland Finland 162 186 192 198 206 214 222 227 246 281 Frankrike 146 166 170 173 177 186 190 195 210 232 Grekland Hong Kong 50 60 55 44 41 42 42 39 39 44 Irland 124 150 158 165 173 183 189 194 206 237 Israel 104 125 106 94 88 92 92 94 111 122 Italien 133 151 157 165 174 182 186 191 205 234 Japan 198 199 178 162 159 159 147 133 151 193 Luxemburg 160 177 180 185 193 204 205 206 218 243 Mexico 8 10 9 8 7 8 29 28 28 29 Nederländerna 171 203 209 220 224 233 237 240 262 297 Norge 203 238 263 255 256 278 290 310 326 346 Nya Zeeland 76 82 88 94 100 111 106 116 112 119 Filippinerna 6 7 7 6 6 6 7 7 8 9 Polen 25 32 31 28 28 33 36 41 50 47 Portugal 46 52 53 53 55 56 58 59 64 73 Schweiz 195 226 234 226 222 231 231 224 245 289 Singapore 68 73 66 59 55 55 64 57 65 70 Slovakien Spanien 97 110 114 120 124 132 137 142 154 180 Sri Lanka 4 5 5 4 4 4 4 4 4 Storbritannien 152 169 167 159 176 183 189 196 182 178 Sverige 185 191 198 207 213 219 218 234 240 242 Sydkorea 78 82 88 81 81 98 113 114 93 94 Taiwan 56 62 55 46 44 48 48 45 45 47 Tjeckien 26 33 37 38 40 45 50 55 68 72 Tyskland 179 201 203 208 209 214 219 222 236 265 Ungern 22 28 32 33 35 39 39 45 49 49 USA 180 213 208 180 168 176 176 170 168 199 Österrike 183 205 209 212 213 224 229 238 258 298 Källa Bureau of Labor Statistics Uppgift saknas. Europeiska Centralbankens genomsnittskurs för det aktuella året har använts vid omräkning till SEK. 28
BILAGA 6 EUROSTAT LABOUR COST SURVEY (LCS) ARBETSKRAFTSKOSTNAD PER TIMME Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustri (SEK) 2008 Belgien 353 Bulgarien 21 Cypern 119 Danmark 334 Estland 69 Finland 290 Grekland 152 Irland 269 Island 195 Lettland 50 Litauen 53 Luxemburg 272 Malta 109 Nederländerna 291 Norge 354 Polen 66 Portugal 95 Rumänien 32 Slovakien 70 Slovenien 119 Spanien 195 Storbritannien 207 Sverige 332 Tjeckien 84 Tyskland 321 Ungern 72 Österrike 288 Källa Eurostat Labor Cost Survey (LCS) Europeiska Centralbankens genomsnittskurs för det aktuella året har använts vid omräkning till SEK. 29
BILAGA 7 IMF WORLD ECONOMIC OUTLOOK (WEO) PROGNOS FÖR LÖNEUTVECKLING 2011-2012 Prognos för utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin (procent) 2011 2012 Canada 3,0 3,3 Frankrike 2,6 3,1 Italien -0,6 1,9 Japan 0,6 1,3 Spanien 1,2 1,7 Storbritannien 1,1 2,3 Tyskland 0,0 1,6 USA 2,8 3,2 Euroområdet 0,7 1,8 Avancerade ekonomier 2,2 2,8 Stora avancerade ekonomier 1,9 2,6 Övriga avancerade ekonomier 4,3 4,5 Nyligen industrialiserade asiatiska ekonomier 5,6 5,4 Källa International Monetary Fund World Economic Outlook April 2011 30
BILAGA 8 OECD ECONOMIC OUTLOOK PROGNOS FÖR KOSTNADSUTVECKLING 2011-2012 (PRIVAT SEKTOR) Prognos för utveckling av arbetskraftskostnad per anställd i privat sektor (procent) 2011 2012 Australien 4,8 5,0 Belgien 2,5 2,6 Canada 2,6 3,9 Danmark 1,7 3,2 Finland 2,2 1,7 Frankrike 2,2 2,5 Grekland 0,9 0,9 Irland -1,0-0,5 Island 5,9 5,2 Israel 2,9 3,7 Italien 2,8 2,0 Japan 1,2 1,3 Luxemburg 3,3 2,9 Mexico 4,9 4,9 Nederländerna 2,6 2,2 Norge 3,9 4,6 Polen 6,0 6,6 Portugal 0,8 1,6 Schweiz 1,1 1,2 Slovakien 3,7 4,7 Slovenien 3,7 3,4 Spanien 0,8 0,7 Storbritannien 2,4 3,3 Sverige 2,6 2,8 Sydkorea 6,4 7,3 Tjeckien 3,1 4,0 Tyskland 2,6 2,3 Ungern 2,2 4,4 USA 2,5 2,6 Österrike 1,9 2,1 Euroområdet 2,1 2,0 OECD-området 2,8 3,0 Källa OECD Economic Outlook November 2010 31
BILAGA 9 EU-KOMMISSIONEN PROGNOS FÖR KOSTNADSUTVECKLING 2011-2012 (HELA EKONOMIN) Prognos för utveckling av arbetskraftskostnad per anställd i hela ekonomin (procent) 2011 2012 Belgien 2,3 2,3 Bulgarien 5,7 5,5 Cypern 3,1 3,2 Danmark 3,1 3,1 Estland 2,2 3,5 Finland 2,7 2,8 Frankrike 1,7 1,8 Grekland -0,2 0,1 Irland 0,5 0,1 Island 2,5 2,9 Italien 1,5 1,8 Japan 1,1 1,2 Kroatien 0,4 0,6 Lettland 0,7 1,8 Litauen 1,2 4,4 Luxemburg 2,0 2,5 Makedonien 3,4 5,1 Malta 2,0 3,0 Nederländerna 2,3 2,1 Polen 4,0 5,9 Portugal -1,3 0,7 Rumänen 3,3 4,2 Slovakien 3,7 4,5 Slovenien 2,8 3,3 Spanien 0,7 1,3 Storbritannien 2,8 4,0 Sverige 2,6 3,0 Tjeckien 2,9 4,7 Turkiet 7,0 4,9 Tyskland 2,6 2,8 Ungern 3,1 4,8 USA 1,0 0,5 Österrike 2,2 2,1 Euroområdet (17-länder) 1,8 2,1 Euroområdet (12-länder) 1,8 2,0 EU (27-länder) 2,1 2,5 EU (15-länder) 2,0 2,4 Källa Europeiska kommissionen European Economy Autumn 2010 32
www.teknikforetagen.se Form Tagg, Stockholm TRYCK EO Grafiska, 2011-04