Förslag till FF Kemikalieplan 2016-2020 Järfälla kommun -
Innehållsteckning Innehållsteckning... 2 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.1.1 Effekter på människan... 4 1.1.2 Barn är känsligare än vuxna... 4 1.2 Syftet med planen... 5 1.3 Framtagandet av planen... 5 1.4. Nationellt och regionalt arbete en giftfri miljö... 6 1.4.1 Regional strategi en giftfri miljö... 6 2 Lokalt arbete en giftfri miljö... 7 2.1 Nuläge... 7 2.2 Järfälla kommuns övergripande mål en giftfri miljö... 7 2.2.1 Indikatorer med koppling till en giftfri miljö i Järfälla kommun:... 7 2.3 Utfasningslista... 7 2.3.1 Hur ska utfasningslistan användas?... 8 2.3.2 Webbaserad materialdatabas... 8 3 Handlingsplaner... 9 3.1 Handlingsplan giftfri upphandling... 9 3.3 Handlingsplan giftfri gymnasieskola... 9 3.4 Handlingsplan giftfria byggnader... 9 4 Andra kommunala verksamheter... 10 4.5.1 Kommunen bedriver tillsyn... 10 4.5.2 Vård och omsorg... 10 4.5.3 Samhällsplanering... 10 3.5.3.1 Planfrågor... 10 4.5.3.2 Exploatering... 11 4.6 Avfallshantering... 12 4.6.1 Farligt avfall i Järfälla kommuns verksamheter... 12 4.7 Utsläpp till vatten och mark... 12 4.7.1 Bekämpningsmedel... 12 4.7.2 Odling... 13 2
4.8 Förorenad mark... 13 4.9 Samverkan... 15 5. Påverkan på invånare och verksamheter... 15 6 Inarbetning i kommunens verksamheter, uppföljning... 15 6.1 Miljöledningssystem... 15 Bilaga 1 Ordlista... 17 Bilaga 2 Åtgärdslista... 22 Bilaga 3 Utfasningslista... 29 Bilaga 4 Handlingsplan giftfri upphandling... 44 Upphandling och inköp av varor och produkter... 44 1.1 Varor och produkter i lagstiftning... 44 1.1.1 Järfälla kommuns upphandlingspolicy... 44 1.1.2 Nuvarande arbete miljöanpassade upphandlingar... 45 1.1.3 Upphandlingsmyndighetens kriterier... 45 1.1.4 Järfälla kommun och Upphandlingsmyndighetens kriterier... 45 1.1.5 Om det saknas kriterier i Upphandlingsmyndighetens kriteriedatabas... 45 1.1.6 Prioriterade upphandlingar där särskilt fokus ska läggas på miljö... 46 1.1.7 Krav i upphandling... 47 1.2 Uppföljning av upphandlingar... 48 1.2.1 Information och märkning av produkter... 48 1.2.2 Säkerhetsdatablad, SDB... 48 1.2.3 Märkning på packning... 49 1.2.4 Farosymboler... 49 1.3 Inköp... 49 1.3.1 Nuvarande arbete miljöanpassade inköp... 49 1.4 Åtgärder inom upphandling och inköp en giftfri miljö... 50 Inköp... 51 Bilaga 5 Handlingsplan giftfria - och grundskolor i Järfälla kommun... 52 Bilaga 6 Handlingsplan giftfri gymnasieskola... 75 Bilaga 7 Handlingsplan giftfria byggnader... 80 3
1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade i mål och budget 2015 att utreda en giftfri - och grundskola, gymnasieskola samt att det ska tas fram en handlingsplan detta arbete. 1.1 Bakgrund Antalet kemiska ämnen som ekommer i samhället är mycket stort. Kemikalier behövs att vi ska kunna leva det liv vi gör. Det finns kemikalier i det mesta som omger oss i vardagen möbler, kläder, mat, hygienprodukter, elektronik och bilar. På cirka 50 år har kemikalieproduktionen i världen ökat från mindre än 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. En del kemikalier kan vara farliga människor och miljön. Där behövs kunskap om hur de ska hanteras. Kunskapen om riskerna vid nedbrytning eller samverkan mellan olika kemiska ämnen är också begränsad. Järfälla kommun kan tillämpa siktighetsprincipen och undvika att gifter sprids genom ett systematiskt arbete att minska gifter inom den kommunala verksamheten. Järfälla kommun har ett flertal viktiga roller som direkt eller indirekt kan påverka situationen. Den direkta påverkan sker främst genom kommunens roll som inköpare av varor och tjänster som ägare och valtare av kommunala fastigheter. Kommunen har på flera olika sätt också en betydande indirekt påverkan på hur invånare och verksamheter hanterar farliga kemiska ämnen. I ett inledningsskede bör kommunen söka fasa ut de skadliga ämnena inom verksamheten och på lång sikt ska verksamheten så långt som det är möjligt vara fri från farliga ämnen som kan hota miljön och människors hälsa. 1.1.1 Effekter på människan Vilka effekter kemiska ämnen har på oss människor är svåra att bedöma. Vissa grundämnen, som arsenik, bly, kadmium och kvicksilver, är välkända giftiga ämnen som har orsakat både avsiktliga och oavsiktliga giftningar. För organiska kemikalier är bedömningen svårare, effekterna är ofta märkbara efter lång tid och då oftast på djur och i naturen. Effekter på djur som uppmärksammats är till exempel störd fortplantningsmåga, tunna äggskal och bristande immunsvar. 1.1.2 Barn är känsligare än vuxna Riskbedömningar har traditionellt gjorts utifrån vuxna män, och barn har felaktigt betraktats som små vuxna. Barns biologiska utveckling i kombination med deras aktiviteter och sociala beteende gör att de är mer sårbara kemikalier än vuxna. Barn andas och äter också mer per kilo kroppsvikt än vuxna. När de utsätts samma mängd av ett ämne som en vuxen får de i sig mer i hållande till sin vikt. Där är det extra viktigt att vi skyddar barnen mot sådana kemiska ämnen och produkter som kan vara farliga. Exponering kemikalier kan ha ett samband med att antalet allergiska barn i Sverige har ökat mycket kraftigt under de senaste decennierna. 4
Spridningen av farliga kemiska ämnen i miljön har ändrats från storskaliga utsläpp från enstaka industrier till en alltmer diffus spridning genom de varor, produkter och tjänster som används i samhället. Alltfler produkter används och produktionen globaliseras. Arbetet en giftfri miljö har där blivit alltmer komplext. Illustration 1. Bilden beskriver hållandet mellan 1.2 Syftet med planen I Järfälla kommuns strategiska miljöarbete är giftfri miljö ett prioriterat område. I organisationen används mängder av kemiska ämnen. Lagstiftningen inom kemikalieområdet ger inte tillräckligt stöd att begränsa riskerna med alla dessa kemiska ämnen. För att uppfylla vårt lokala miljömål en giftfri miljö behöver vi fram allt få bort de farligaste ämnena. Detta dokument är ett övergripande dokument kommunens strategiska arbete inom giftfri miljö i Järfälla kommuns verksamheter. Dokumentet är kopplat till kommunens översiktsplan, miljöplan och upphandlingspolicy samt hänvisar till vattenplan och avfallsplan, se illustra Kemikalieplanen identifierar åtgärdsområden där fler insatser behövs och syftar till att länka samman de verksamhetsspecifika handlingsplanerna skola, skola, gymnasium och byggnader giftfri miljö. Planen ger ett underlag beslut om kommunens samordnade arbete en giftfri miljö och är en utveckling av några av åtgärderna i kommunens miljöplan. Åtgärderna finns listade i bilaga 2. olika styrande dokument i Järfälla kommun inom området ekologisk hållbarhet. Den är ett nuläge december 2015 och det kommer att ändras över tid. 1.3 Framtagandet av planen Arbetet har bedrivits utifrån kommunens projektmodell där utredningar inom skola, skola, gymnasium, byggnader och upphandling bedrivits som delprojekt inom projektet. Den övergripande ambitionen är att minska tillseln, hindra spridning samt att fasa ut farliga kemiska ämnen. Gruppernas arbete har hållits ihop av en projektgrupp som fungerat som en arena erfarenhets- och tionsutbyte men även avstämningar och diskussioner kring fortsatt arbete. Kopplat till arbetsgruppen har en styrgrupp kontinuerligt informerats och godkänt arbetet. På så sätt har både chefer och tjänstemän från kommunstyrelsevaltningen, bygg- och miljövaltningen, kompetensvaltningen och barn- och 5
ungdomsvaltningen involverats i processen. I enlighet med projektdirektivet Fokusår Giftfri miljö 2015 har en projektgrupp tagit fram följande: Övergripande dokument såsom en kemikalieplan där upphandling ingår. Till det övergripande dokumentet kopplas en utfasningslista. Handlingsplan giftfri skola och skola Handlingsplan giftfri gymnasieskola Handlingsplan giftfria byggnader kan inte uppnås utan insatser från alla delar av samhället stat, kommuner, näringsliv och det civila samhället. Samhällets gemensamma ansvar att bättra möjligheterna att nå en Giftfri miljö innebär fler insatser och högre nivå än lagkrav. 1.4.1 Regional strategi en giftfri miljö Regionalt ansvarar Länsstyrelsen miljömålsdialogen där Järfälla kommun deltar. Giftfri miljö är ett av sex prioriterade miljömål i Stockholms län. En strategi regionalt arbete inom Giftfri miljö har tagits fram av Länsstyrelsen i Stockholms län. Strategin tar upp följande åtta åtgärdsområden: 1. Ökad kunskap och tion 2. Intensifierad tillsyn 3. Fler kemikaliekrav i offentlig upphandling 4. Sanera orende områden 5. Mindre farliga ämnen i bygg- och anläggningsarbete 6. Renare vatten och avlopp 7. Förbättrad avfallshantering Illustration 2: Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö av Tobias Flygare 1.4. Nationellt och regionalt arbete en giftfri miljö Järfälla kommuns kemikalieplan går i linje med aktuell lagstiftning och nationell ambitionsnivå. PÅ EU-nivå finns REACH och på nationell nivå finns Miljöbalken och de nationella miljökvalitetsmålen. Det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö 8. Stärkt miljögiftsövervakning Järfällas kemikalieplan utgår från lagstiftning, aktuella nationella utredningar och Stockholms läns regionala strategi en giftfri miljö. 6
2 Kemikalieplanens inriktning Järfälla kommun har en vision om en giftfri vardag. Lokala övergripande mål finns definierade i kommunens övergripande miljöplan. Kemikalieplanen utgår från dessa och konkretiserar arbetet med att minska inköp och utsläpp av skadliga ämnen ytterligare med en kommunal utfasningslista. De övergripande stegen i kemikalieplanen är: skapa kontroll över nuläget minska antalet kemikalier i produkter och varor fasa ut de mest skadliga kemikalierna följa upp inköpen 2.1 Nuläge Järfälla kommun bedriver ett systematiskt substitutionsarbete med kommunens miljödiplomering. Arbetet innebär att valtningar och enheter ska kartlägga kemtekniska produkter som används i verksamheterna i en särskild kemikalieteckning. Uppföljning sker årligen i samband med miljörevision. Miljödiplomeringen syftar till att minska en verksamhets miljöpåverkan. Kemikalieanvändningen i en verksamhet ska minska och om det ekommer farliga ämnen i en verksamhet ska de antingen bytas ut eller så ska en avvikelserapportering göras. 2.2 Järfälla kommuns övergripande mål en giftfri miljö 1. Andelen ekologiskt producerade livsmedel som köps in till kommunala verksamheter ska öka till 65 % år 2020. 2. Minskad ekomst av miljögifter i barns vardag (2020) jämt med 2015. 3. Ämnen på Järfälla kommuns utfasningslista ska inte köpas in eller släppas ut i Järfälla kommuns verksamheter år 2020. 4. Förorenade områden i Järfälla ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö (2024). 2.2.1 Indikatorer med koppling till en giftfri miljö i Järfälla kommun: Andel ekologiska livsmedel Andel ekologisk mjölk Andel miljöanpassade inköp Hushållsavfall Antalet skadliga ämnen Lokal uppföljning av målen sker i samband med ett årligt miljöbokslut och samordnas av kommunstyrelsevaltningen samt genom kommunens miljöledningssystem. 2.3 Utfasningslista Järfälla kommuns utfasningslista miljöoch hälsofarliga kemikalier är en del av kemikalieplanen. Utfasningslistan innehåller utfasningsämnen, prioriterade 7
riskminskningsämnen och hormonstörande ämnen (Bilaga 3). 2.3.1 Hur ska utfasningslistan användas? Utfasningslistan varor och brukningsartiklar används av alla verksamheter vid upphandling/inköp. Utfasningslistan kemikalier och kemiska produkter används inom alla verksamheter, utom laboratorieverksamhet, utfasning av befintliga ämnen inom verksamheterna och vid upphandling och inköp. Haltgränsen ämnen på utfasningslistan är 0,1 %. För att säkerställa att kemiska produkter som köps in inte innehåller ämnen som ingår i kommunens kriterier bör inköpare/upphandlare granska punkt 2 (allergiframkallande ämnen) och 3 (övriga ämnen) i säkerhetsdatabladet. varutionsblad, byggvarudeklaration eller annan miljödeklaration som utgivits av byggvarans tillverkare eller leverantör. Bedömningarna baseras på olika egenskaper och indelas i fem klasser: A, B, C+, C- och D, där A har minst miljöpåverkan. Järfälla kommun strävar efter att använda A och B- märkta produkter. I de fall när C+ är nödvändigt att använda kommer det att märkas upp med en Järfälla kommun logotype att visa att kommunen godkänner ett begränsat användande av C-produkter om det dokumenteras. Utfasningsämnen är markerade med U och riskminskningsämnen är markerade med R i databassystemet. Avtalet som gäller idag gäller till 2018. Även efter 2018 kommer kommunen att ha en webbaserad materialdatabas. Syftet är att fasa ut ämnen med farliga egenskaper från bygg- och anläggningsprodukter. På det viset synliggörs en systematisk och kvalitetssäkrad hantering av trygga materialval. Metoden säkerhetsställer inte bara giftfria material utan kvalitetssäkrar bedömningsunderlaget uppströms i leverantörskedjan. 2.3.2 Webbaserad materialdatabas Byggbranschen har själva tagit initiativ till flera olika system som underlättar kravställandet vid entreprenadupphandling. Kommunen har avtal med ett etag som tillhandahåller ett Internetbaserat databassystem. Via webben kan kunder få fram miljödata med bedömning av olika produkter. Materialdatabasen sammanställer byggvarornas och andra produkters miljö- och/eller hälsofarlighet ur tion i säkerhetsdatablad/ Järfälla kommun kommer att hänvisa leverantörer till kommunens materialdatabas att säkerhetsställa att de kan leverera produkter och varor som inte innehåller ämnen på kommunens utfasningslista. 8
3 Handlingsplaner I enlighet med kommunens mål och budget har handlingsplaner tagits fram inom de prioriterade områdena skola, skola, gymnasieskola och byggnader samt upphandling. Handlingsplanerna innehåller åtgärder som kommer att följas upp årligen i samband med årsbokslut. 3.1 Handlingsplan giftfri upphandling Handlingsplanen giftfri upphandling innehåller Järfälla kommuns upphandlingsprocess och utgår från Järfälla kommuns upphandlingspolicy. Dokumentet är indelat i en upphandlingsdel, en inköpsdel och en åtgärdsdel. Åtgärderna följs upp i samband med årsbokslut (Bilaga 4). 3.2 Handlingsplan giftfri skola och skola Barn- och ungdomsnämnden antog handlingsplan giftfri - och grundskola den 10 december 2015. Handlingsplanen innehåller åtgärder som de kommunala skolorna och grundskolorna ska genoma. En särskild uppföljning av handlingsplanen kommer att genomas i samband med årsbokslut (Bilaga 5). 3.3 Handlingsplan giftfri gymnasieskola Kompetensnämnden antog handlingsplan giftfri gymnasieskola den 9 december 2015. Elever på gymnasieskolor exponeras skadliga ämnen som finns i t.ex. byggmaterial, möbler, teknisk utrustning, kemiundervisning, städmaterial och livsmedel som kan påverka både hälsa och miljö. Handlingsplanen innehåller åtgärder som de kommunala gymnasieskolorna ska genoma. En särskild uppföljning av handlingsplanen kommer att genomas i samband med årsbokslut (Bilaga 6). 3.4 Handlingsplan giftfria byggnader Järfälla kommun värnar om att bygga giftfritt och söker i så stor utsträckning som möjligt använda sig av bygg- och anläggningsprodukter utan skadliga ämnen. Genom att använda ett livscykelperspektiv vid nybyggnation och renovering samt ombyggnation av befintliga byggnader minimeras risker farliga kemikalier. En utsättning att bygga hållbart är att bygga giftfritt. För att bygga giftfritt har bygg- och miljövaltningen tagit fram en handlingsplan byggnader. Handlingsplanen antogs av Tekniska nämnden den 8 december 2015 (Bilaga 7). Foto: Michael Nasberg 9
4 Andra kommunala verksamheter Flera andra kommunala verksamheter är berörda av arbetet med Giftfri miljö. De har inte något uppdrag att ta fram en handlingsplan, men inkluderas i den övergripande kemikalieplanen. 4.5.1 Kommunen bedriver tillsyn Kommunerna har tillsammans med Kemikalieinspektionen ansvar tillsyn av kemikalier i varor. Kommunen ansvarar kemikalier i varor i detaljhandeln medan Kemikalieinspektionen har tillsyn över varutillverkare och importörer (och ev. detaljhandeln). Tillsyn är tillsammans med upphandling ett av kommunens främsta styrmedel en minskad miljöpåverkan från varor, produkter och verksamheter. En proaktiv kemikalietillsyn inom bygg- och miljövaltningens olika verksamhetsområden gör att farliga kemikalier inte påverkar miljön eller stadens invånare. Bygg- och miljövaltningen ska ha en kemikalietillsyn där lagstiftningen används på ett sådant sätt att arbetet med att få bort miljö- och hälsofarliga ämnen drivs framåt. Detta kan uppnås genom att verka inom nya tillsynsområden och att man i tillsynen i större utsträckning hänvisar till siktighets- och produktvalsprinciperna. I den årliga verksamhetsplaneringen tas tillsynsplaner fram de olika tillsynsområdena. Tillsyn på miljöfarliga verksamheter Alla som bedriver verksamhet är skyldiga att uppfylla de allmänna hänsynsreglerna i 2:a kapitlet i miljöbalken. Beroende på hur stor påverkan en verksamhet har på miljön ställs olika krav enligt miljöbalken. Dessa verksamheter ska utöver hänsynsreglerna även bedriva egenkontroll, det vill säga löpande identifiera och ebygga risker miljön i verksamheten. Det är verksamheten som ska visa att lagkraven uppfylls. 4.5.2 Vård och omsorg Vård- och omsorg hanterar ett mycket stort antal av olika rengöringsmedel, desinfektionsmedel och andra former av ämnen som rör hygien. På ett äldreboende hanteras kemikalier vid städning. Förtäring sker på äldreboenden och där kan andelen ekologiska livsmedel öka. Det är främst hanteringen av läkemedel på äldreboenden och VA-utsläppen från äldreboenden som kan utredas närmare. 4.5.3 Samhällsplanering Samhällsplanering sker framallt inom kommunstyrelsevaltningen och byggoch miljövaltningens verksamhet i Järfälla kommun. I kommunens plan- och exploateringsarbete där detaljplaner, planprogram och framtagande av styrande dokument ingår kan hänsyn tas att minska spridningen av kemikalier. 3.5.3.1 Planfrågor Vid framtagandet av en detaljplan genoms en behovsbedömning, att bedöma om det finns risk betydande 10
miljöpåverkan vid framtida exploatering av området. Om risk betydande miljöpåverkan finns, arbetas en miljökonsekvensbeskrivning fram. Bland annat bedöms om påverkan kommer att ske på nationella och lokala miljömål. Därmed bedöms risken påverkan även giftfri miljö. Sanering av mark Risk markoreningar är ett exempel som är kopplat till miljömålet giftfri miljö. Vid exploatering av orenad mark, ställs krav på sanering. Dagvattenhantering Dagvatten definieras som ett tillfälligt ekommande vatten som avrinner från markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och oreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller oreningar. Exploatering av ett grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor med ökad risk orenat och mer dagvatten. Det är där viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen. Risker utsläpp vid olyckor I Järfälla transporteras farligt gods främst på E18 och järnvägen. Till vissa verksamheter transporteras farligt gods på det lokala vägnätet i kommunen. Även på Mälaren transporteras farligt gods. Utöver bensinstationer finns ett fåtal andra anläggningar där betydande mängder riskfyllda ämnen hanteras, till exempel ARLA, SAAB, ICA:s lager, Järfälla ishall, Kallhälls ishall och Görvälns vattenverk. Farligt gods kan innebära explosiva ämnen och emål, vätskor, giftiga och smittande ämnen. 4.5.3.2 Exploatering Exploateringstakten i Järfälla är hög och Järfälla vill växa med kvalitet och skapa ett hållbart Järfälla enligt översiktsplanen. För att styra mot ett hållbart samhälle behöver krav ställas på materialval, markanvändning, sanering och resursanvändning. Många av de källor som diskuteras ger en diffus spridning av ämnen eller ämnesgrupper. Både ämnesgrupperna i sig och ämnesflödena i samhället och i miljön är ofta komplexa och gränsöverskridande. Byggbranschen har tagit fram ett databassystem, som listar produkter med bra miljöegenskaper. För kommunens egen fastighetsavdelning används en webbaserad materialdatabas som ett verktyg att dokumentera vad som byggs in i byggnaderna. Motsvarande krav ska ställas på övriga byggherrar som en utsättning markanvisning. Kommunen äger mark och fastigheter, vilket skapar utsättningar att kunna ställa krav på byggherrar. Vid kommunens upphandling av bygg-, anläggnings- och renoveringsarbeten finns etablerade verktyg att använda vid kravställande. 11
4.6 Avfallshantering fall eslås även blå lådan att hindra att avfall bränns. Inom ramen miljödiplomeringens verksamhet ska inget farligt avfall tas emot i kommunens verksamheter. Det gäller särskilt i pedagogiska verksamheter eftersom barn är särskilt känsliga farliga ämnen. 4.7 Utsläpp till vatten och mark Spridningen av farliga kemiska ämnen i miljön har ändrats från storskaliga utsläpp från enstaka industrier till en alltmer diffus spridning genom de varor, produkter och tjänster som används i samhället. Det innebär att det helt dominerande flödet av farliga ämnen sker genom de produkter som används och kasseras i hushåll och verksamheter. Järfälla kommun har en gemensam avfallsplan med Danderyd, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. Planen som sträcker sig till 2020 utgår från människans behov och har åtta delmål. Det fjärde målet kan kopplas till arbete med ett Giftfritt Järfälla: År 2020 ska inget farligt avfall finnas blandat med annat avfall. 4.6.1 Farligt avfall i Järfälla kommuns verksamheter Inom Järfälla kommun bedrivs säker avfallshantering. När transport av farligt avfall uppkommer, anmäls det och därefter mellanlagras det säkert till dess att det återvinns. Miljödiplomeringen eslår gula lådan farligt avfall till verksamheter som inte har en särskild återvinningsplats på arbetsplatsen. I vissa Påverkan från kemikalier kan i dag spåras i vattendrag och markområden. Vattenkvaliteten i vattendrag, sjöar och grundvatten speglar vad som händer på land. Dagens kemikalieanvändning riskerar att påverka vår möjlighet att använda sjöar och vattendrag som en resurs. I kommunens översiktsplan finns målet Ett Hållbart Järfälla. Järfälla ska erbjuda bästa möjliga utsättningar hållbar utveckling de som lever och verkar i kommunen. Det innebär att vi måste hushålla med mark och vatten samt sträva efter en balans mellan de olika dimensionerna i en hållbar utveckling. Mål och åtgärder inom vattenområdet återfinns i kommunens vattenplan som tas fram under 2016. 4.7.1 Bekämpningsmedel I den kommunala verksamheten används kemikaliefri ogräsbekämpning i form av mekanisk bekämpning. Alla bekämpningsmedel är utfasade med undantaget av bekämpningen av jätteloka 12
där inte bekämpning med hetvatten fungerat. 4.7.2 Odling Under år 2013 var 14,6 procent av den ekologiskt odlade åkermarken certifierad i Sverige och i Stockholms län knappt 16 procent. Andelen certifierad ekologisk åkermark har ökat varje år men denna ökning har de senaste åren varit väldigt liten. I Järfälla är andelen omställd jordbruksmark enligt Jordbruksverkets statistik 76 %. Jordbruket på Görvälns gård har en anställd lantbrukare som sköter den odlingsmark som kommunen äger. Det finns totalt 307 hektar jordbruksmark i kommunen. Jordbruket bedriver konventionellt jordbruk vilket beror på att jordarten mellanstyv lera med låg mullhalt har brist på markfosfor. Vanligtvis råder ett överskott på fosfor vid lantbruk. Istället tillämpas odling efter växtföljd med höstsådda grödor. Ca 1500 meter kantzon/skyddszon finns etablerad längs vattendrag där kemisk och gödselspridning ej tillämpas. 4.8 Förorenad mark Förorenade områden hanterar den miljöskuld som har uppstått genom att industriverksamheter och andra aktiviteter lämnat oreningar efter sig. Lagkrav gäller oreningar som behöver saneras att inte bli ett hot mot människors hälsa eller miljön. Markoreningar är ofta orsakade av befintliga eller tidigare verksamheter som hanterat giftiga ämnen. Den största källan till markoreningar i kommunen är aska från Lövstaanläggningen där bränd farlig aska använts som fyllningsmassa på 60- och 70-talet. Bensinstationer, fordonsverkstäder och gamla avfallsupplag är exempel på verksamheter som ofta har orsakat orening av marken i Järfälla. Även svarets tidigare verksamhet har medt orenad mark inom Järvafältet. Länsstyrelsen och berörda kommuner kartlägger platser där oreningar kan utgöra ett hot mot hälsa och miljö, så kallade MIFO-utredningar (MIFO = Metodik Inventering av Förorenade Områden, Naturvårdsverkets rapport 4918). I Sverige har 80 000 potentiellt orenade områden identifierats. Järfälla kommun har en industritradition som delvis har bidragit till kommunens utveckling. Områden där miljöfarlig verksamhet tidigare har skett kan släppa ifrån sig oönskade oreningar antingen kontinuerligt eller vid markbearbetning. Påverkan från kemikalier kan i dag spåras i vattendrag och markområden. Länsstyrelsen har pekat ut 107 områden i Järfälla kommun som misstänkt orenade områden. Riskklass Summa Mycket stor risk 2 Stor risk 42 Måttlig risk 52 Liten risk 11 Summa 107 13
14
4.9 Samverkan Samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer är ett effektivt sätt att bygga upp kunskap och erfarenhet. Syftet med nätverk är att dela erfarenheter och kunskaper, då dessa arbetar med liknande frågor. Järfälla ingår i flera regionala samverkansgrupper: bland annat Mälarens vattenvårdsbund, Käppalabundet, SÖRAB:s nätverk och Länsstyrelsens giftfria nätverk. Foto: Michael Nasberg 5. Påverkan på invånare och verksamheter Kommunen har en betydande indirekt påverkan på invånare och verksamheter i Järfälla. Denna påverkan sker på flera sätt och från flera kommunala aktörer till exempel genom att ansvara systemen dag-, spillvatten och avfallshantering men också som tör, tillsynsmyndighet, markägare, samhällsplanerare samt som instans att ebygga och avhjälpa olyckor där stora mängder kemiska produkter hanteras. När det gäller riskhantering sker dock det strategiska arbetet utan ramen det här programmet. 6 Inarbetning i kommunens verksamheter, uppföljning 6.1 Miljöledningssystem Kommunens miljöledningssystem innebär att samtliga verksamheter i kommunen ska ingå i ett miljödiplom. Miljödiplomen ser lite olika ut beroende på valtning, men gemensamt är att alla valtningar arbetar mot kommunens övergripande miljöplan. Förvaltningarnas miljödiplom innefattar bland annat en miljöutredning som ligger till grund enheternas lokala arbete. En del av dokumentationen sker endast på valtningsnivå att minska belastningen på enheterna. I miljödiplomsarbetet ingår det bland annat att enheterna upprättar en kemikalieteckning där produkter som är miljö- och hälsofarliga står med. Dessa har även säkerhetsdatablad. Verksamheter som har kemikalier som en betydande och prioriterad miljöaspekt arbetar mer djupgående med kontroll och hantering av kemikalier. I miljödiplomsarbetet arbetar verksamheterna fram rutiner hantering av kemikalier och arbetar systematiskt med att söka minska antalet kemikalier, samt byta ut de som behövs till mindre farliga. Verksamheterna söker även använda andra varor, såsom möbler och leksaker, med så lite kemikalier i som möjligt. Ett krav i diplomeringsarbetet är att hela tiden arbeta mot ständiga bättringar vilket följs upp när valtningarna och när enheterna revideras. Det totala antalet kemikalier i kommunen följs upp årligen i samband med årsbokslut. 15
Målet är att antalet farliga ämnen ska minska och att kemikalieanvändningen ska minska. För att miljödiplomeras krävs att medarbetare genomgår en miljöutbildning, som innefattar kunskap om kemikalier. 16
Bilaga 1 Ordlista Arbetsmiljöverkets eskrifter Hantering av kemikalier är en arbetsmiljöfråga och hanteras i Arbetsmiljöverkets eskrifter 2011:19. Föreskrifterna specificerar kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete avseende kemiska risker. Där ingår skyldigheterna att undersöka och bedöma risker, vidta riskbergränsande åtgärder, planera olycksberedskap, ta fram dokument och märka behållare och rörledningar. Ämnen med bud eller tillståndskrav delas in i två grupper: Grupp A Ämnen som enligt 45 inte får hanteras (13 st). Det innefattar även kemiska produkter som innehåller 0,1 viktprocent eller mer. Grupp B Ämnen som enligt 47 får hanteras endast efter tillstånd av Arbetsmiljöverket (46 st). Även kemiska produkter som innehåller 1 viktprocent av ämnet eller mer ingår. Artikel 33 (i Reach som klaras på sid. 18) Alla som tillverkar, importerar eller säljer varor som innehåller mer än 0,1 procent av ett särskilt farligt ämne på kandidatteckningen är skyldiga att tillhandahålla sina kunder sådan tion att varan kan hanteras på ett säkert sätt. Denna tion ska åtminstone omfatta ämnets namn. CAS-nummer Identitetsnummer kemiska ämnen som tilldelats av Chemical Abstract Services (CAS), en avdelning av The American Chemical Society. Omkring 23 miljoner eningar har fått ett CAS-nummer hittills, och 4 000 nya får ett nummer varje dag. Syftet är att göra databassökningar enklare, eftersom kemikalier ofta har många namn. CLP-ordningen Förordning (EG) nr 1272/2008 som gäller klassificering, märkning och packning av kemiska produkter. CLP beskriver farorna med kemiska ämnen och blandningar och hur andra ska informeras om dessa. Faroangivelse Talar om på vilket sätt en kemisk produkt är farlig. Enligt CLP-ordningen ska farliga produkter märkas med bl.a. faroangivelse. Exempel på faroangivelse Skadlig vid inandning H322. I den äldre lagstiftningen kallas motsvarande riskfras. Försiktighetsprincipen Princip som nämns i flera internationella miljökonventioner, i miljöbalken och andra regelverk. Det finns ingen exakt definition, utan principen är mer ett hållningssätt att i vissa lägen av siktighetsskäl kunna agera utan exakta vetenskapliga bevis att hindra eventuella skador på människors hälsa och miljö. I miljöbalken är siktighetsprincipen en del av hänsynsreglerna. 17
H-fras eller riskfras Klassificering av kemiska ämnen och blandningar som talar om på vilket sätt en kemisk produkt är farlig. Klassificeringen ligger till grund den tion om faran som ska medlas genom märkningen på packningen. Idag gäller två lagstiftningar klassificering av kemiska ämnen parallellt där kan H-fraser eller riskfraser ekomma parallellt. Ämnen och blandningar klassificerade enligt den lagstiftning som håller på att inas, CLP, innebär att H-fraser enbart används. Hormonstörande ämne Ämne som påverkar hormonsystemet. Ämnen som stör balansen i kroppens hormonsystem kan ge upphov till en rad olika effekter som till exempel fortplantningsstörning eller missbildning, cancer, diabetes, hjärtkärlsjukdomar, benskörhet och skador på immunsystemet och nervsystemet. Kandidatteckningen En lista kopplad till Reach där ämnen som har särskilt hälso- och miljöfarliga egenskaper finns upptagna, så kallade SVHC-ämnen. Det är den europeiska kemikaliemyndigheten Echa som står bakom listan som har funnits sedan oktober 2008. Identifieringen av ämnen som kan hamna på kandidatteckningen är en kontinuerlig process, vilket innebär att nya ämnen kontinuerligt s upp på listan. När ett ämne har tagits upp på Kandidatteckningen ställer det vissa krav på etag som tillverkar, importerar eller använder ämnet när det gäller tion, anmälan och tillstånd ämnet. Ämnen från kandidatlistan s succesivt över till bilaga XIV (i Reach) att tillståndsprövas. För att nå den senaste versionen av kandidatteckningen; www.kemi.se/ Documents/Forfattning ar/reach/amnen_ pa_kandidatforteckningen_konsoliderad.pdf Både CLP-ordningen och REACH saknar än så länge kriterier klassificering av hormonstörande ämnen. Ett ämne som är hormonstörande har ofta andra negativa hälsoegenskaper som med klassificering som ett CMR-ämne, vilket också tillhör SVHCämnena. Detta gör att flera ämnen ändå fångas in av klassificeringssystemet, även om kriterier hormonstörande ämnen på sikt bör tas fram. I väntan på EU:s klassificering använder kommunen SIN-listan. Dock finns vissa hormonstörande ämnen på REACH:s kandidatteckning (se avsnitt 2.4), var det går att ställa krav på sådana ämnen kopplat till kandidatteckningen. Kemisk produkt Kemikalie - ett kemiskt ämne (grundämne eller ening) eller en beredning (blandning) av kemiska ämnen som inte är en vara (Miljöbalken 14 kap 2. KIFS Kemikalieinspektionens fattningssamling Miljöbalken Bestämmelserna i Miljöbalken (1998:808) syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillsäkras en hälsosam och god miljö. 18
En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att ändra och bruka naturen är enad med ett ansvar att valta naturen väl och ska tillämpas så att: 1. Människans hälsa och miljön ska skyddas mot störningar 2. Natur- och kulturområden ska skyddas och vårdas 3. Den biologiska mångfalden ska bevaras 4. En god hushållning av mark och vatten ska tryggas 5. Återanvändning och återvinning ska tryggas Miljöbalkens grundläggande bestämmelser gäller likväl kommuner, som etag och privatpersoner. De allmänna hänsynsreglerna (kapitel två SFS 1998;808) omfattar både användningen av kemiska produkter och kemikalier i varor. Miljöbalkens hänsynsregler, säger att en verksamhet ska hushålla med råvaror och energi och främja återanvändning och återvinning. Verksamheten ska också där så är möjligt, ersätta kemiska produkter med mindre skadliga varianter. De tre centrala paragraferna är: kunskapskravet, siktighetsprincipen och produktvalsprincipen Märkningspliktig Om en kemisk produkt vid klassificering enligt Kemikalieinspektionens eskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 2005:7) och CLP-ordningen blivit bedömd som farlig ska det tydligt framgå på produktens packning vad faran är att den ska få släppas ut på marknaden. Priolistan Kemikalieinspektions prioriteringsguide PRIO delar in farliga ämnen utifrån deras egenskaper i två nivåer utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen. Handlingsplanen ansluter till denna indelning. Listan utgår från klassificering enligt EU-ordningen CLP. Det äldre märkningssystemet, genomt i Kemikalieinspektionens eskrifter KIFS 2005:7 kan fortfarande ekomma på marknaden. Övergångsregler till CLP innebär att alla ämnen och blandningar som släpps på marknaden efter den 1 juni 2015 ska vara märkta enligt CLP. Prioriterat riskminskningsämne Prioriterade riskminskningsämnen är utpekade av Kemikalieinspektionen som ämnen som bör ges särskild uppmärksamhet. Ämnena måste alltid bedömas i den aktuella användningen och utifrån den risk som då kan uppkomma. Kriterierna ämnen är framtagna mot bakgrund av vårt nationella miljömål en Giftfri miljö och Reach. Prioriterade riskminskningsämnen har egenskaper som gör att de uppfyller minst ett av kriterierna; mycket hög akut giftighet allergiframkallande mutagen, kategori 3 hög kronisk giftighet 19
miljöfarligt, långtidseffekter potentiell PBT/vPvB Reach Europeisk ramlag kemikalier som ersätter stora delar av de kemikalieregler som gällde e den 1 juni 2007 i EU och i Sverige. Reglerna finns i en EG-ordning och ska där tillämpas direkt av etagen, utan att översättas i svenska regler. Reach står Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Förordningen trädde i kraft inom hela EU den 1 juni 2007, men bestämmelserna i Reach börjar gälla stegvis. SIN-listan SIN står Substitute It Now och är en teckning över ämnen som är utvalda utifrån kriterierna särskilt farliga ämnen (SVHC) i den europeiska lagstiftningen REACH. Bakom listan står Internationella Kemikaliesekretariatet, ChemSec. Syftet med listan är att hjälpa etag och organisationer att påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen samt minska riskerna kopplade till hanteringen av de farliga ämnen som vi fortsätter att använda. Listan uppdateras kontinuerligt och omfattar 626 ämnen i oktober 2013. På SIN-listan finns 22 ämnen/ämnesgrupper som är med enbart på grund av sina hormonstörande egenskaper. Det finns ytterligare 25 ämnen/ämnesgrupper där hormonstörande egenskaper är en av flera anledningar till att de tagits med på listan. Substitution Att byta ut en kemisk produkt, kemiskt ämne eller vara mot ett mindre riskabelt alternativ (annan produkt eller metod) som är likvärdigt ändamålet. SVHC-ämnen SVHC står Substances of Very High Concern det vill säga ämnen som inger mycket allvarliga betänkligheter. Det är ämnen som är upptagna på kandidatteckningen och som kan bli emål tillståndsprövning genom Reach. Att a upp ett ämne som SVHC-ämne på kandidatteckningen är ett sta steg i processen med att ina begränsningarna i användningen med hjälp av Reach. Säkerhetsdatablad Ett datablad med tion i 16 punkter, bland annat farliga egenskaper, sammansättning/tion om beståndsdelar och toxikologisk tion, som alltid måste finnas hälso- och miljöfarliga kemiska produkter. Säkerhetsdatabladets innehåll och format är reglerat i Reach-ordningen. Distributörer och yrkesmässiga användare har i regel rätt att få säkerhetsdatablad från en tillverkare eller leverantör. Tidigare även benämnt varutionsblad. Utfasningsämne Utfasningsämnen är utpekade av Kemikalieinspektionen som ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas. Kriterierna utfasningsämnena är framtagna mot 20
bakgrund av vårt nationella miljömål en giftfri miljö och Reach. Utfasningssämnen har egenskaper som gör att de uppfyller minst ett av kriterierna; CMR, Cancerogen, Mutagen eller Reproduktionsstörande, kategori 1och 2 PBT/vPvB. Persistent, Bioackumulerande, Toxiskt/mycket Persistent, mycket Bioackumelerande särskilt farliga metaller: kvicksilver, kadmium, bly och deras eningar hormonstörande ozonnedbrytande Högflourerande ämnen som PFOS och PFOA Vara En vara definieras i Reach som ett emål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning avgör funktionen. Ett exempel på en sådan vara är gummihandtagen på en cykel. Hela cykeln är en sammansatt vara, där flera varor till exempel gummihandtagen, däcken och ramen sammanfogats. Verksamhetsutövare Den som bedriver eller ansvarar en verksamhet, eller vidtar en åtgärd. Ämne Kemiskt grundämne och eningar av grundämnen i naturlig eller tillverkad form. 21
Bilaga 2 Åtgärdslista Ämnesområde N r Åtgärd Ansvarig Samarbe tspartners Resurs (tid, kostnad) Uppföljnin g/påbörjat Upphandling och inköp 1 Vid all upphandling av varor ska tion om innehåll av ämnen på EUs kandidatlista begäras in. 2 För upphandlingsområden där det finns hållbarhetskriterier från Upphandlingsmyndigheten ska avancerad nivå användas där så är möjligt. 3 Om den upphandlade produkten ska användas i särskilt känsliga tillämpningar ska en studie göras och särskilda kriterier tas fram att säkerställa att utfasningsämnen och relevanta prioriterade riskminsknings ämnen inte ekommer. KSF Upphandlingsavdelningen KSF Upphandlingsavdelningen KSF Upphandlingsavdelningen, Kravställare, Miljökompetens Ingår i befintliga arbetsuppgifter Ingår i befintliga arbetsuppgifter Ingår i befintliga arbetsuppgifter 2016 2016 2016 22
4 Uppföljning av ett par produkter eller varor under avtalstiden t.ex. genom att skicka produkten till testlabb. 5 Om uppföljningen visar att kemikaliekraven inte uppfyllts enligt avtal ska sanktioner vidtas enligt samma rutiner som vid andra avtalsbrott 6 Upphandlare och annan berörd personal i kommunens verksamheter ska erbjudas kompetensutveckling inom kemikalieområdet. 7 Inköpsavdelnin gen erbjuder utbildning i inköpssystemet och informerar om utfasningslistan 8 Inköpsavdelnin gen skickar utfasningslista till utvalda leverantörer i prioriterade områden med fråga om produkter kan ersättas med KSF Upphandlingsavdelningen KSF Upphandlingsavdelningen KSF KSF Inköpsavdelningen, Miljökompetens KSF Inköpsavdelningen, Miljökompetens Ingår i befintliga arbetsuppgifter Ingår i befintliga arbetsuppgifter Ingår i befintliga arbetsuppgifter Ingår i befintliga arbetsuppgifter 2016 2016 2016 2016 100 000 2016 23
miljöanpassade produkter 9 Andelen inköp av ekologiska livsmedel ska öka till 65 % år 2020. 10 En översyn och inventering av sekundära transportleder ska genomas senast 2018. 11 Vid inköp och upphandling av varor, konsulttjänster och entreprenader byggande och renovering ska Järfälla kommun ställa krav enligt den upphandlade materialdatabasens kriterier rekommenderade eller accepterade varor (totalbedömning). 12 Vid markanvisning och upprättande av exploateringsavtal nyproduktion av byggnader och anläggningar ska Järfälla kommun ställa Samtliga valtningar KSF KSF KSF Plan och exploatering Länsstyrelsen Ingår i befintliga arbetsuppgifter 50 000 2017-2018 Ingår i befintliga arbetsuppgifter Ingår i befintliga arbetsuppgifter 24
motsvarande krav som i punkten ovan. 13 Järfälla kommun ska ställa krav på att fastighetsägaren kan uppvisa dokumentation över miljöprövade varor efter att byggnaden/ anläggningen är uppd. Avfall 14 Kommunen följer årligen upp mängden insamlat farligt avfall och kommunicerar det till kommuninvånare via BMF KSF Ingår i befintliga arbetsuppgifter Förorenade områden Länsstyrelsen Samverkan hemsidan. 15 Kommunen ska undersöka alla misstänkt orenade områden enligt en framtagen prioritering innan 2025 16 Delta i det länsgemensam ma nätverket en giftfri miljö KSF Ingår i befintliga arbetsuppgifter KSF KSF 2016 50 000 2017-2024 Ingår i befintliga arbetsuppgifter 2016 25
Ingår i befintliga arbetsuppgifter Påverkan på invånare och verksam heter BMF KSF Ingår i befintliga arbetsuppgifter Inarbetning i kommunens verksam -heter, uppföljning 17 Delta i SKL:s och KEMI:s nationella nätverk en giftfri vardag 18 Informationsins atser i form av eläsning och seminarium 19 Kampanj Våga Fråga om en varas innehåll. Folder och på hemsidan 20 Informera om åtgärder och indikatorer på hemsidan inom området giftfri miljö 21 Information om båtbottentvätt, toatömnings budet småbåtar samt biltvätt på hemsidan. 22 Järfälla kommuns valtningar ska dokumentera alla miljö- och hälsofarliga kemikalier i verksamheten i kemikalietec kningar som innehåller namn, tillverkare, leverantör, användningsom råde samt eventuell märkning KSF 2016 KSF BMF 30 000 2016 KSF BMF 30 000 2016 KSF Samtliga valtningar Ingår i befintliga arbetsuppgifter KSF Samtliga valtningar Ingår i befintliga arbetsuppgif ter 2016 2016 2016 26
23 Alla verksamheter ska ha fungerande rutiner gällande sin hantering av kemikalier 24 Utse kemikalieansva rig respektive verksamhet. Denne har ett särskilt ansvar att driva arbetet med minskning av skadliga ämnen. 25 Utrensning av kemiska produkter som inte har använts under de senaste två åren. 26 Järfälla kommuns valtningar ska fasa ut skadliga ämnen enligt kommunens utfasningslista, om det inte går att visa att produkten inte går att byta ut 27 För att påskynda arbetet ytterligare kan kommunens miljödiplomerare eslå andra kemiska produkter som är upphandlade enligt den KSF KSF KSF KSF KSF Samtliga valtningar Samtliga valtningar Samtliga valtningar Samtliga valtningar Samtliga valtningar Ingår i befintliga arbetsuppgifter Ingår i befintliga arbetsuppgifter Ingår i befintliga arbetsuppgifter Ingår i befintligt arbetsuppgifter Ingår i befintliga arbetsuppgifter (ska tydligas i valtningarnas rutiner gällande kemikalier/i nköp) 2016 2016 2016 2016 2016 27
gröna lista som tagits fram och som är inlagd i kommunens inköpssystem Totalsumma 28 Utbildning till miljöansvariga och beställare om utfasningslistan och CLPmärkning KSF Samtliga valtningar Ingår i befintliga arbetsuppgifter (ska tydligas i valtningarnas rutiner gällande kemikalier/i nköp) 260000 2016 28
Bilaga 3 Utfasningslista Inledning Kommunen har sammanställt en egen utfasningslista av skadliga ämnen som en del av kommunens insatser att söka nå det nationella miljökvalitetsmålet en giftfri miljö. Listan är baserad på Kemikalieinspektionens Priolista, SIN-List 2.0, Vattendirektivets lista över prioriterade ämnen och Reach kandidatlista. Listan kommer att användas som stöd vid upphandling inom kommunens verksamheter. Utfasningslistan miljö- och hälsofarliga kemikalier är ett verktyg som definierar vilka kemikalier som ska avvecklas eller minskas. Utfasningsämnen ska helt fasas ut medan minskningsämnen ska fasas ut på sikt och endas köpas in/upphandlas i undantagsfall. Utfasningsämnen är utpekade av Kemikalieinspektionen som ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas. Kriterierna urvalet av denna grupp är hämtade från det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Ämnen som har dessa egenskaper identifieras enklast med hjälp av riskfraser eller H-fraser. Läs mer under rubriken utfasningsämnen. Prioriterade riskminskningsämnen är utpekade av Kemikalieinspektionen som ämnen som bör ges särskild uppmärksamhet. Ämnena måste alltid bedömas i den aktuella användningen och utifrån den risk som då kan uppkomma. Ämnen som har dessa egenskaper identifieras med hjälp av riskfraser eller H-fraser. Informationen i tabellen är hämtad från Kemikalieinspektionens webbplats www.kemi.se Läs mer under rubriken prioriterade riskminskningsämnen. Dessutom ingår hormonstörande ämnen på listan. Kemikalieinspektionen definierar hormonstörande ämnen som utfasningsämnen, dock saknas i nuläget en gemensam klassificering av hormonstörande ämnen. Försiktighetsprincipen tillämpas i Järfälla kommun och där inkluderas de hormonstörande ämnen som finns på SIN-listan som utfasningsämnen. Ämnen som har dessa egenskaper identifieras enklast med hjälp av Chemical Abstract Services (CAS), en avdelning av The American Chemical Society. CAS identifierar ett ämne och syftar till att göra databassökningar enklare, eftersom kemikalier ofta har många namn. Utfasningsämnen är markerade med mörklila i listornas tabellhuvud och minskningsämnen med kursivt ljuslila. Utfasningsämnen CAS- nummer Skäl utfasning Exempel på användning 2-bromo-2-nitropropane- 1,3-diol (Bronopol) 52-51-7 Skadligt miljön, allergiframkallande Tvål, färg, fog, lim d-limonen 5989-27-5 Skadligt miljön, allergiframkallande Parfymämne i t.ex. hygienprodukter och rengöringsmedel Kadmium och dess Flera Skadligt miljön, Färg, laboratorier 29
eningar Kvicksilver och dess eningar Flera mycket farligt ämne kemikalie Skadligt miljön, mycket farligt ämne Städprodukter, desinfektion, N-metylpyrrolidon 872-50-4 Mycket farligt ämne Drift- och underhållsprodukter, klottersanering Zinkdialkylditiofosfat 68649-42-3 Skadligt miljön Smörjmedel, drift- och underhållsprodukter, klottersanering Prioriterade riskminskningsämnen CAS- nummer Skäl utfasning Exempel på användning 4,4- metylendifenyldisocyanat 101-68-8 Mycket farligt ämne, allergiframkallande Lim, tätmassa (+-)-betacitronellol 106-22-9 Skadligt miljön, allergiframkallande Parfymämne i t.ex. rengörings- och hygienprodukter Apelsinoljaterpener 8028-48-6 Skadligt miljön Elektronikspray Blyeningar Flera Skadligt miljön, mycket farligt ämne Färg Klorhexidin 55-56-1 Allergiframkallande Desinfektion Kumen; isopropylbenzen 98-82-8 Skadligt miljön Smörjmedel Natriumtetraborat 1330-43-4 Mycket farligt ämne Desinfektion N,N-Difenylamin 122-39-4 Skadligt miljön Färg, drift och underhållsprodukter Toluen 108-88-3 Zinkklorid 231-592-0 7646-85-7 Mycket farligt ämne Skadligt miljön Förtunning, fogmassa Desinfektion 30
Zinkoxid 1314-13-2 Skadligt miljön Färg, drift och underhållsprodukter, konserveringsmedel Bis(pentabromfenyl) eter 1163-19-5 Skadlig miljön Textilier, möbler, skyddskläder, gummikablar, isoleringsmaterial, samt elektriskt och elektroniskt material Hexabromcyklode- kan (HBCDD) Klorparaffiner C10-13 25637-99-4 Skadlig miljön Främst i polystyrenplaster, såsom frigolit, cellplast och plast i elektronik även i textilier 85535-84-8 Skadlig miljön Varor av plast och gummi Oktabromdifenyleter 32536-52-0 Mycket farligt ämne Pentabromdifenyl- eter 32534-81-9 Mycket farligt ämne, skadligt miljön Främst i plast och äldre elektronik, men också textilier, stoppmöbler, kabel och isoleringsmaterial Främst i plast och äldre elektronik, men också textilier, stoppmöbler, kabel och isoleringsmaterial Polybromerade bifenyler (PBB), t.ex. 2,3,3,4,4,5 - Hexabrombifenyl Flera t.ex. 59536-65-1 Skadlig miljön Främst i plast och äldre elektronik, men också textilier, stoppmöbler, kabel och isoleringsmaterial Tetrabrombisfenol A (TBBP-A) 79-94-7 Skadlig miljön Plaster, elektronik Tri(2-kloroetyl)fosfat 115-96-8 Mycket farligt ämne, skadligt miljön Produkter av plast, t.ex. Byggprodukter, textilier och stoppmöbler 31
Tris(1-aziridinyl) fosfinoxid Tris(2,3-dibromopropyl)fosfat 545-55-1 Mycket farligt ämne 126-72-7 Mycket farligt ämne Vissa textilier Vissa textilier Utfasningsämnen antimikrobiella ämnen CAS- nummer Skäl utfasning Exempel på användning Dimetylfumarat 624-49-7 Allergiframkallande Antimögelmedel i textilier och möbler Silver och dess eningar (inkl. nanosilver) Flera Skadlig miljön Textilier, tandborstar, madrasser, blöjor, bindor Triklorkarban 101-20-2 Skadlig miljön Antimögelmedel i textilier Triklosan 3380-34-5 Triclosan är mycket giftigt vattenlevande organismer och hormonstörande effekter har rapporterats. Det är potentiellt bioackumulerande och har stor påverkan på både människa och miljö. Triklosan har använts i ett flertal hygienprodukter som deodoranter, tvål, tandkräm och rengöringsmedel men på senare år har antalet produktgrupper minskat. Triklosan har på grund av sin bakteriedödande egenskap även använts i skor, lakan, sportkläder och disksvampar. Arsenik och dess eningar Flera Mycket farligt ämne Legeringsmetaller i t.ex. rörkopplingar Bly och dess eningar Flera Mycket farligt ämne Elektrisk och elektronisk utrustning, vissa plastvaror, elektroder i bilbatterier, pastellkritor, strålningsskydd Kadmium och dess eningar Flera Mycket farligt ämne Elektrisk och elektronisk utrustning, vissa plastvaror, elektroder i bilbatterier, pastellkritor, 32
strålningsskydd Krom(VI)eningar 1308-38-9 t.ex. Natriumikromatdihydrat (7789-12-0, Kaliumdikromat (7778-50-9) Natriumdikromat (10588-01-9) Kromtrioxid (1333-82- 0) Mycket farligt ämne Elektrisk och elektronisk utrustning, läder, träskyddsmedel på byggvaror, ytbehandlad metall, cement Kvicksilver och dess eningar Flera Mycket farligt ämne Elektrisk och elektronisk utrustning, ljuskällor, batterier, mätinstrument Prioriterade riskminskningsämnen antimikrobiella ämnen CAS- nummer Skäl utfasning Exempel på användning Nickel och dess eningar Flera Allergiframkallande Nickel som kommer i kontakt med huden: verktyg, handtag, mm. Tennorganiska eningar t.ex. Tributyltennoxid, Dibutyltenn Flera t.ex. 56-35-9 1002-53-5 Mycket farligt ämne, skadligt miljön Stabilisatorer i plast, biocider i plast, fogmassa Utfasningsämnen CAS- nummer Skäl utfasning Exempel på användning mjukgörare Bensylbutylftalat (BBP) 85-68-7 Mycket farligt ämne Huvudsaklig användning i PVC-plast som sjukvårdsmaterial och golvbeläggning inomhus. Finns även i kabel, vissa leksaker, barnavårdsartiklar Dibutylftalat (DBP) 84-74-2 Mycket farligt ämne Olika varor av mjukplast, huvudsakligen i PVCplast exempelvis 33