EGGA kommittémöten i London EGGA:s höstmöte hölls denna gång i London 3-6 november i den gamla anrika byggnaden Institute of Directors. Nedan ges en sammanfattning av de frågor som diskuterades inom de olika kommittéerna. Miljökommittén Uppdatering av IPPC-BREF:en gällande varmförzinkning IPPC står för "Integrated Pollution Prevention and Control" och är ett EU-direktiv med beteckningen Directive 96/61/EC. Innehållet i direktivet kan sammanfattas med att verksamheter är skyldiga att förebygga och kontrollera de föroreningar som bildas i processerna. Enligt direktivet är verksamhetsutövaren skyldig att använda BAT, "Best Available Techniques", dvs bästa tillgängliga teknik som finns på marknaden, för att förebygga och kontrollera sina utsläpp. Den första utgåvan av den BREF som omfattar varmförzinkning kom 2007. Nu pågår arbete med att uppdatera denna. Bland annat kommer information gällande elektriskt värmda zinkgrytor att tillkomma, då den nuvarande versionen främst omfattar gasvärmda grytor. En annan viktig fråga gäller innehållet i dagvatten på varmförzinkningsanläggningarnas gårdar, något som intresserar myndigheterna allt mer. Vattendirektivet Vattendirektivet är ett EU-direktiv för att förbättra vattenkvaliteten i Europa. Arbetet med att välja ut vilka ämnen som ska vara prioriterade då det gäller begränsningar pågår för fullt. Det finns för närvarande 350 ämnen på förslag, vilket ska minskas ned till 50 st. Dessa 50 ska djupgranskas och därefter eventuellt prioriteras. Naturligtvis är det viktigt att försöka undvika att zink blir ett så kallat prioriterat ämne. Enligt de mätdata som framtagits i samband med riskbedömningen av zink så förekommer inga miljörisker med zink om nuvarande kunskapsnivå, inkluderande bl a biotillgänglighet, tillämpas. Det florerar dock även andra mätdata som har använts vid bedömningar på EU-nivå, t ex de som är framtagna av INERIS (ett franskt forskningsinstitut). Vid analys av dessa mätdata har man använt förenklade modeller istället för de avancerade metoder som utarbetats under riskbedömningen. Dock har man betydligt fler mätvärden, både när det gäller antal och länder där de uppmätts, vilket myndigheterna anser utgöra en styrka. Både INERIS rapport, resultaten från riskbedömningen och EQS-direktivet (Environmental Quality Standard) beaktas av den arbetsgrupp från medlemsländerna som är ansvarig för vattendirektivet. Det är därför viktigt att försöka påverka EQS:s expertgrupp. Konstruktionsmaterialdirektivet Enligt direktivet får konstruktionsmaterial inte avge föroreningar, som kan påverka omgivningen eller ekosystemet, till luft, vatten eller jord. Zink är med på listan för s.k. tungmetaller, men det är många andra element också. Inom den internationella standardiseringskommittén CEN TC 351 pågår nu arbete för att ta fram accepterade testmetoder för att uppmäta vad som avgår från olika materialytor. Testerna ska kunna refereras till i standarder och baseras på existerande tester som används för att registrera vad som avgår från skrot. CEN TC 351 arbetar bland annat med följande dokument: Guide för val av testmetod Dynamisk ytläckagetest (DSLT) (Sk Tanktest ) Kompakt granuat läcktest (CGLT) Tanktest är inte lämplig för metaller och metallegeringar.
I guiden beskrivs hur man väljer ut en lämplig test för ett speciellt material. Tillverkaren ska i framtiden kunna uppge ett testvärde i CE-märkningen för produkten. Det är viktigt att det finns en testmetod som är relevant för metaller. För ett antal produkter finns inga releaseklasser, alternativt det existerar inga krav, gällande vad som frigörs från ytorna. Detta gäller för närvarande för metaller. Det är viktigt att inte testmetoder för andra typer av material specificeras som lämpliga även för metaller och metallbeläggningar. Genom att vara aktiva inom standardiseringsgruppen TC 351 kan varmförzinkningsbranschen vara med och påverka i denna viktiga fråga. Tekniska kommittén Standarder EN ISO 1461 publicerades i maj 2009. EN ISO 14713 har varit ute på slutcirkulation. Röstning pågick fram till 17 november. EN 15773 Industriell applicering av pulverlack på varmförzinkat samt sherardiserat stål - specifikationer, rekommendationer samt riktlinjer Den sistnämnda är utvecklad inom standardiseringsgruppen CEN TC 139 WG 8, och publicerad som CEN standard i maj 2009. Nationella standardiseringsmyndigheter har möjlighet att publicera den på nationell nivå inom 6 månader efter det officiella ikraftträdandet. Övriga standarder, där arbete pågår, som kan vara av intresse för varmförzinkningsbranschen, är följande som rör korrosion och korrosionsprovning. Formell röstning (2 månader) kommer sannolikt att starta i slutet av november 2009. ISO 9223 Korrosion av metaller och legeringar - Korrosivitet hos atmosfärer Klassificering, fastställande och bedömning ISO 9224 Korrosion av metaller och legeringar - Korrosivitet hos atmosfärer Riktlinjer för korrosivitetsklasser ISO 9225 Korrosion av metaller och legeringar - Korrosivitet hos atmosfärer Mätning av miljöparametrar som påverkar korrosiviteten hos atmosfären ISO 9226 Korrosion av metaller och legeringar - Korrosivitet hos atmosfärer Fastställande av korrosionshastigheten hos prover som används för att bedöma korrosiviteten ISO 8565 Generella krav vid testning av atmosfärisk korrosion Kommentarer på standarden mottas under en sexmånadersperiod med start i slutet av november -09. ISO 17752 Mätning av avrinningen av metaller till följd av atmosfärisk korrosion Standarden är färdig för två månaders slutcirkulering före tryckning. Arbetet inom standardiseringsgruppen CEN TC 350 Denna standardiseringsgrupp arbetar med frågor som rör byggprodukter och är kopplad till byggmaterialdirektivet. följande fem arbetsgrupper finns: WG 1 - Miljöegenskaper hos byggnader WG 2 - LCA för byggnader WG 3 - Produktnivå WG 4 - Ekonomiska aspekter WG 5 - Sociala egenskaper hos byggnader Revision av EN 10025 Standarden EN 10025 för varmvalsade stålprodukter är under revision. I denna finns en tabell där kemisk sammansättning för stål lämpliga för varmförzinkning anges. Denna tabell skiljer sig dock från
den tabell som anges i EN ISO 14713 del 2. Tabellen i EN 10025 kommer att ersättas med en referens till EN ISO 14713 del 2. Den nya versionen av EN 10025 kommer att bli enklare att tolka för kunder. Inverkan av håltagning på hållfastheten hos K-fogar EGGA driver sedan en tid tillbaka ett projekt där inverkan av den håltagning, som är nödvändig för att varmförzinkningen ska kunna utföras på ett säkert sät,t undersöks. I det här fallet studeras det vilken inverkan hål genom svetsen på svetsade rörkonstruktioner har. Avsikten med projektet är att visa att håltagningen inte påverkar konstruktionens hållfasthet i negativ riktning, då detta är en viktig fråga för konstruktörer. Indikationen hittills är att hålen inte har någon negativ inverkan på hållfastheten. Certifiering av skiktinspektörer Det diskuterades hurvida det finns utbildade skiktinspektörer i EGGA:s medlemsländer. När ytbehandlade produkter ska besiktigas hos kund är det viktigt att de som utför besiktningen har kunskap om vilka krav som gäller för de olika ytbehandlingarna. Från EGGA ställdes frågan om detta finns på nationell nivå? I Storbritannien börjar en utbildning för varmförzinkningsinspektörer i början av nästa år. I Italien finns inspektörer för organiska beläggningar och dessa är intresserade att utöka sitt kompetensområde också med varmförzinkning. I Holland diskuteras inspektörer för varmförzinkat stål och duplex. CE-märkning av varmförzinkade produkter David Moore från BCSA berättade om CE-märkning av produkter, något som blir allt vanligare. CEmärkningen innebär att produkten uppfyller EU:s säkerhetskrav, men säger ingenting om kvaliteten hos produkten. I framtiden kommer även varmförzinkat stål att behöva vara CE-märkt. Stålbranschen kommer att kräva att varmförzinkarna arbetar enligt ett pålitligt system, t ex ISO, och det måste kunna garanteras att varmförzinkning inte förändrar konstruktionens egenskaper. Olika utförandeklasser (krav) kommer att gälla för olika typer av produkter. Var ska då CE-märkningen placeras på det varmförzinkade stålet? Det kan vara på själva produkten eller på förpackningen i de fall sådan finns, alternativt på ritningen. Smältmetallsprickor hos varmförzinkat stål (LMAC) Mark Huckshold från tyska förzinkningsföreningen gav en uppdatering av läget i Tyskland. Det tekniska arbetet är avslutat men bakgrundsarbete pågår fortfarande. När det gäller DUST Guideline förekommer inga större förändringar. Guidelinen kommer att publiceras inom de närmsta dagarna. Man arbetar nu med seminarium och kommunikation med kunder för att ge rätt förståelse och undvika rädsla och känslan av problem. Martin Kopf från Kopf Group med anläggningar i bland annat Österrike framhöll att man är missnöjd med vad som pågår i grannlandet. Kunderna i Österrike vill undvika varmförzinkning på grund av rädsla för smältmetallsprickor och det extra arbete det medför att följa DUST Guideline, och målar därför godset istället. Lello Pernice från Italiens förzinkningsförening berättade att man i Italien inte möter någon oro för sprickor, men att vissa kunder påverkas av information utifrån. I Italien har man utfört tester för att visa att flussens sammansättning inte har någon inverkan på bildandet av smältmetallsprickor. De italienska resultaten motsäger vad som uppges inom DUST Guideline. I framtiden är det meningen att information om hur man undviker smältmetallsprickor ska finnas i Eurocode 3 1. Europakommissionens gemensamma forskningscenter (JRC), som har till uppgift att ta fram teknisk information för Eurocoderna, har tagit fram en statusrapport i frågan, till stor del lika 1 Eurokoder (engelska: Eurocodes) är Europagemensamma dimensioneringsregler för byggnadskonstruktion. Dessa får nu användas parallellt med nationella dimensioneringsregler (i Sverige t ex BSK, BBK mfl.) Men från och med år 2010 skall endast Eurokoderna användas
omfattande som Dust Giudeline. EGGA arbetar nu tillsammans med ståltillverkare för att ta fram ett mer lätttolkat och enklare dokument, som förhoppningsvis sedan ska kunna användas i Eurocoden. Det är bland annat via Eurocoden som kännedom om risken för smältmetallsprickor kommer att få en bredare spridning, t ex till Norden. Så för vår del är det viktigt att det inte blir någon skrämselpropaganda. Marknadskommittén Statistiken för 2008 är nu klar. Den totala nedgången för EGGA:s medlemsländer hamnade på -1,3 %. Det kan tyckas vara en blygsam nedgång jämfört med vad vi upplevt i Norden, men flera marknader, t ex Rumänien, Slovakien och Spanien, har haft uppgångar på mellan 9 och 14 %, vilket hjälper upp det totala resultatet. Statistiken från första halvåret 2009 visar kraftiga nedgångar för de flesta marknader på runt 20-30 %. I Storbritannien hoppas man att byggnationen inför olympiaden ska öka efterfrågan på varmförzinkat stål. Även marknader som vanligtvis visat god tillväxt, t ex Tjeckien och Slovakien, visar kraftiga nedgångar detta år. Martin Kopf från Österrike påpekade att smältmetallsprickorna och den tyska DUST Guideline skrämmer bort kunderna. Denna effekt på marknaden ska inte undervärderas. I DUST Guideline anges olika krav och villkor för att större konstruktioner ska kunna varmförzinkas på ett säker sätt, och detta får kunderna att istället välja målning, som är betydligt enklare att specificera. Från både Italien och Österrike påpekades att kunderna kräver längre kredittider än tidigare. Från Frankrike gavs kommentaren att vi borde trycka mer på den långa livslängden hos varmförzinkat stål, genom att ge kunderna garantier. Både målade produkter och produkter tillverkade av kontinuerligt metalliserat stål ger garantier på mer än 10 år. Varmförzinkarna skryter med långa livslängder, men vill inte garantera det, vilket är till nackdel för branschen. Effekter av den ekonomiska krisen I Tjeckien/Slovakien har varmförzinkningsföreningen gjort en utvärdering av hur den ekonomiska krisen påverkat deras medlemmar. Nedan redovisas frågor och svar: Frågor Svar När började man känna av krisen? Vissa tidigt Q3 2008, de flesta i Q1 2009. Hur stor var nedgången? De flesta svarade ca 40 %, andra 6-10 % Vad minskade: antalet kunder, order? Order var det vanligaste ( 67 % svarade detta) Går det att hitta nya kunder nu? Ja, svarade ca 70 % Har ni upplevt sänkta leverantörspriser? Nja, inte nödvändigtvis. Finns det några positiva effekter av krisen? Energipriser går ned, konkurrenter går i konkurs, man har möjlighet att minska personalstyrkan, man tar bättre hand om sina kunder. Vad ska föreningen fokusera på i kristider? Marknadsföring mot byggindustrin! Marknadsstrategier i Storbritannien Det finns goda förhoppningar om investeringar i offentliga byggnader och infrastruktur. Historiskt vet vi att lågkonjunkturer kommer. Men de har ett slut. Efteråt är världen inte densamma. I lågkonjunktur ifrågasätter folk sina inköpsvanor. Det är således en period där vanor kan förändras. Möjligheten att påverka människors inköpsvanor genom marknadsföring även i lågkonjunktur ska inte underskattas. Bulgariens förzinkningsförening Bulgarien är nybliven medlem i EGGA. Landet har ca 7,3 miljoner invånare. Ca 70 % bor på landet och jordbruk är den viktigaste näringsgrenen. Varmförzinkning är det viktigaste korrosionsskyddet. Det finns fyra stora anläggningar som är medlemmar i förzinkningsföreningen. Totalt finns sex anläggningar i landet och produktionen uppgår till 24 000 ton/år. Antal kilo varmförzinkat stål per invånare i landet uppgår till blygsamma 2,64 kg.
Vägräcken tillverkade av kontinuerligt förzinkat stål Det finns en standard för vägräcken som heter EN1317-5. Denna har funnits sedan 2007 utan att få så stort fokus, men den är nu även upptagen som en så kallad harmoniserande standard under Konstruktionsmaterialdirektivet, vilket innebär att den blir mer intressant. I standarden finns ett bedömningskriterie för vägräcken som säger att produkten ska vara hållbar ur miljöperspektiv. I och med detta har intresset för kontinuerligt varmförzinkat stål ökat, då denna process är blyfri till skillnad från styckeförzinkat gods ute i Europa. Stålföretaget Arcelor Mittal marknadsför produkten Z600, ett höghållfast, låglegerat stål med ca 42 µm zink på. Genom att använda höghållfast stål kan vikten hos räcket minskas, då godstjockleken sänks från 4 till 3 mm. Produkten säljs i Tjeckien, där man har gjort labtest och även krocktest i full skala. Denna produkt utgör definitivt ett hot mot styckeförzinkningsbranschen i Europa. Den låga skikttjockleken, runt 42 µm, innebär dock att produkten sannolikt inte kommer att vara intressant i Norden, där Vägverket har krav på högre skikttjocklekar. En kritisk faktor för produkten är också de oskyddade kanterna hos bulthål. Fås korrosion här så tappar räcket sin stabilitet. Det är inte säkert att zinkens självläkande effekt är tillräcklig för att korrosionsskydda ett större hål genom en 3 mm tjock plåt. Presentationen av denna nya konkurrentprodukt avslutade EGGA-mötena för denna gång och gav en kvardröjande lite obehaglig känsla hos kommittémedlemmarna. Det är tydligt att marknaden ännu inte återhämtat sig från lågkonjunkturen och det finns ett antal utmaningar för branschen, både när det gäller miljöfrågor och teknik. För Nordens del är vi fortfarande till stor del förskonade från problemen med smältmetallsprickor eftersom kunderna inte verkar vara medvetna om att fenomenet finns. Även om vi inte använder de kritiska badsammansättningarna innehållande tenn, och därmed har låg risk för att drabbas av sprickor, så kan oroliga kunder ändå bli tveksamma till varmförzinkning om de blir medvetna om problemet. Ökande konkurrens från kontinuerligt förzinkat stål, nu även tillgängligt i högre godstjocklekar, kan vi till viss del argumentera bort så länge styckeförzinkning fortfarande ger tjockare skikt.