Nationell handlingsplan för förnybara energikällor SVERIGE Intelligent Energy Europe Svergies Energiföreningars Riksorganisation Avsvarsfriskrivning Ansvarsfriskrivning: Hela ansvaret för innehållet i denna broschyr ligger hos författarna. Det behöver inte nödvändigtvis reflektera EU:s åsikter. EU är inte ansvariga för någon användning som kan göras av informationen skriven däri. FÖRFATTARE: Göran Bryntse Tekn Dr, Mariell Mattison Tekn Mag
INNEHÅll sida I. Nuvarande läge 3 I.I Bakgrund 3 I.II Nuvarande läge förnybar energi 3 II. MÅL OCH UTVECKLINGSLINJe 4 II.I Övergripande mål och utvecklingslinje för förnybar energi 4 II.II Sektorsvisa mål och utvecklingslinje 5 II.III Bidrag av förnybar energi till elenergiförbrukning 6 II.IV Bidrag av förnybar energi till uppvärmning och avkylning 7 II.V Bidrag av förnybar energi till förbrukning av transportbränsle 8 III. ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN 8 III.I Riktlinjer för åtgärder 8 1. Åtgärder rörande administrativa tillvägagångssätt, regler och lagar. 8 2. Åtgärder angående byggnader 10 3. Åtgärder rörande information 10 4. Åtgärder vid certifiering av installatörer 12 5. Åtgärder för utveckling av elnät 13 6. Prioriterad/garanterad åtkomst till nätet 14 7. Integrering av biogas i naturgasnätverk 14 8. Utveckling av infrastruktur för fjärrvärme och kyla 15 9. Uppfyllelse av hållbara kriterier för fasta och flytande biobränslen 15 III.II Finansiellt stöd 16 1. Handlingsplan för stöd av förnybar energi 16 2. Handlingsplan för stöd av förnybar uppvärmning och kylning 18 3. Handlingsplan för stöd av förnybara källor i transporter 18 III.III Ökande tillgänglighet av biomassa 19 III.IV Mekanismer för att öka flexibilitet hos energiförsörjningen/ Samarbetsprojekt/Europeiskt perspektiv 22 IV. Beräknade kostnader och fördelar av stödjande åtgärder till policyn för förnybar energi 23 Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 2
I. Nuvarande läge I. NUVARANDE LÄGE I.I Bakgrund I EU har Sverige den högsta andelen av förnybar energi, 2008 runt 44 %. Denna andel har ökat från 40 % 2005 och kommer också öka kraftigt 2009, följaktligen är vi redan nära upp till 49 %, EU-målet för 2020. Det finns uppenbara anledningar till det eftersom Sverige har mycket vattenkraft och skog, och dessa källor har sedan en lång tid tillbaka använts för energiförsörjningen. Dessutom har Sverige av samma anledning den högsta elenergikonsumtionen per innvånare inom EU, mer än dubbelt så mycket som EU-genomsnittet. Det är dock intressant att konsumtionen har minskat sedan början av århundradet med runt tio procent från 150 TWh år 2001 till 137 TWh år 2009. Minskningen har tilltagit under förra året på grund av finanskrisen, men den har faktiskt pågått sedan 2001, det vill säga även under goda tider, på grund av ny energieffektiv teknik. Även den totala energiförbrukningen har minskat, dock inte i samma utsträckning på grund av den ökande mängden transporter. Den ovan nämnda minskningen av elenergiförbrukning har resulterat i lägre energipriser, vilket i sin tur gör det svårt att introducera ny produktion av förnybar energi på den kommersiella marknaden. Exempelvis är driftskostnaden för de gamla vattenkraftsstationerna på >10 MW, som tillför runt hälften av Sveriges elbehov, ungefär 1-2 öre/ kwh. Alltså, om fler förnybara energikällor ska tillföras i nätet måste de få (ekonomiskt) stöd. Total förbrukning av bioenergi TWh Fig 1. 140 120 100 80 60 40 20 0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Biobränsle Bostadshus Kraftvärmeel Fjärrvärme Industrier Industriell värme utom svartlut Svartlut Källa: Svebio Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 3
II. Mål och utvecklingslinje I.II Nuvarande läge - förnybar energi I Sverige, precis som i de flesta andra länder, har de senaste åren den förnybara energin ökat kraftigt. Speciellt fjärrvärme baserad på bioenergi har ökat mycket, och ersatt uppvärmning med olja och direktverkande el. Den totala förbrukningen av bioenergi i Sverige har ökat från 90 till 120 TWh under perioden 2000-2008, se figur 1. Värmepumpar i hushåll har också ökat kraftigt, vilket har ersatt olja och direktverkande el. Vindkraft har också ökat, men från en tämligen låg nivå. Nu producerar Sverige lite mer än 2,5 TWh/ å r från vindkraft, jämfört med mindre än 1 TWh 2005. Solenergi är fortfarande mycket marginell, på grund av systemet med gröna certifikat, vilket gynnar fjärrvärme baserad på bioenergi. Tabeller som omfattar nuvarande energiförbrukning och vår beräkning för de 10 kommande åren presenteras utförligare nedan. Det bör poängteras att produktionen av vattenkraft kan variera kraftigt, +/- 20 %, från år till år på grund av variationer i nederbörden. II. MÅL OCH UTVECKLINGSLINJE II.I Övergripande mål och utvecklingslinje för förnybar energi Andel förnybar energi av total energiförbrukning 2005, samt angivande av framtida utveckling och bindande mål 2020 (i % av total energiförbrukning) Andel förnybar energi av total konsumtion 2005-2020 8080 70 60 50 40 % 47 % 54 % 61 % 68 % 73 % 40 30 20 10 0 Fig 2. 2005 2011-2012 2013-2014 2015-2016 2017-2018 2020 Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 4
II. Mål och utvecklingslinje II.II Sektorsvisa mål och utvecklingslinje Mål för 2020 och indikativ framtida utveckling av andel energi från RES (Renewable Energy sources förnybara källor) inom el, uppvärmning och kylning samt transport. Ktoe/% 2005 2011-2012 2013-2014 2015-2016 2017-2018 2020 Förväntad total slutlig energiförbrukning 1 34 519 34 000 33 500 33 000 32 000 31 000 Total slutlig energiförbrukning från RES 2 6 605 7 500 8 000 9 000 9 500 10 200 Andel RES-elektricitet i total slutlig energiförbrukning 51 % 60 % 65 % 75 % 85 % 90 % 3 Total slutlig energiförbrukning från RES i uppvärmning och 7 084 7 500 8 000 8 500 9 000 9 500 avkylning 4 Andel RES-uppvärmning och avkylning i slutlig konsumtion av uppvärmning och avkylning 5 53,7 % 60 % 65 % 70 % 80 % 90 % Slutlig energi från förnybara källor förbrukade 442 700 1 100 1 700 2 000 2 200 6 i transporter Andel RES i transporter 7 4 % 7 % 10 % 15 % 21 % 28 % Total andel av RES i slutlig energiförbrukning 40 % 47 % 54 % 61 % 68 % 73 % 8 Tabell 1. 1 Som definierat i artikel 2.f i direktivet 2009/28/EC: Total slutlig energiförbrukning betyder varor/tjänster levererade i energisyfte till industri, transport, hushåll, service inklusive den offentliga sektorn, jordbruk, skogsbruk och fiske, inklusive energiförbrukning och uppvärmning inom energibranschen samt förluster vid distribution och transmission. 2 Som definierat i artikel 5(1)a och 5(3) 3 Total slutlig förbrukning av elektricitet från förnybara energikällor, som definierat i artikel 5(1)a, dividerat med total slutlig energiförbrukning. 4 Som definierat i artikel 5(1)b och 5(4) 5 Total slutlig förbrukning av energi från uppvärmning och kylning från förnybara energikällor, som definierat i artikel 5(1)b, dividerat med total slutlig energiförbrukning för uppvärmning och kyla. 6 Som definierat i artikel 5(1)c och 5(5) 7 Slutlig förbrukning av energi från förnybara källor inom transport, som definierat i artikel 5(1)c, dividerat med bensin; diesel; biobränslen använda inom landtransport och förnybar elektricitet inom landtransport (förnybar elektricitet inom transport ska multipliceras med faktor 2,5 enligt artikel 3(4)c). 8 Total förväntad RES-förbrukning dividerat med total slutlig energiförbrukning. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 5
II. Mål och utvecklingslinje II.III Bidrag av förnybar energi till elförbrukning Förväntat bidrag av varje teknik för att nå det bindande 2020-målet och den indikativa utvecklingslinjen för andelen RES i elektricitet (angående installerad kapacitet och total generering av elektricitet) Typ av energi 2005 2011-2012 2013-2014 2015-2016 2017-2018 2020 GWh GWh GWh GWh GWh GWh Biomassa 8 600 11 000 14 000 16 000 18 000 20 100 Fast 8 550 10 940 13 930 15 920 17 910 20 000 Biogas 53 60 70 80 90 100 Vätska 0 0 0 0 0 0 Koncentrerad solelförbrukning 0 0 0 0 0 0 Jordvärme 0 0 0 0 0 0 Vatten 65 300 66 400 67 900 68 800 71 000 73 300 <10MW 4 300 4 400 4 600 4 800 5 000 5 300 >10MW 61 000 62 000 63 000 64 000 66 000 68 000 Av vilket pumpas 0 0 0 0 0 0 Solpaneler 100 200 400 1 000 2 500 4 000 Hav 0 0 0 0 100 100 Vind 936 5 000 7 500 12 000 16 000 20 000 Landbaserat 869 4 500 6 500 10 000 12 500 15 000 Havsbaserat 67 500 1 000 2 000 3 500 5 000 Total slutlig elförbrukning från RES 9 82 636 82 600 89 800 97 800 107 600 117 500 Tabell 2. 9 Som definierad i Artikel 5(1)a. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 6
II. Mål och utvecklingslinje II.IV Bidrag av förnybar energi till värme och kyla Förväntat bidrag av varje teknik för att nå det bindande 2020-målet och den indikativa utvecklingslinjen för andelen RES i elektricitet (angående installerad kapacitet och slutlig konsumtion av värme och kyla) Typ av energi 2005 2011-2012 2013-2014 2015-2016 2017-2018 2020 Ktoe Ktoe Ktoe Ktoe Ktoe Ktoe Biomassa Fast 6 735 7 000 7 500 8 000 8 500 9 050 Biogas 0 30 60 80 90 100 Vätska 10 0 0 0 0 0 0 Jordvärme 343 500 530 560 580 600 Solvärme 6 15 40 90 160 250 Total slutlig energiförbrukning från RES för 7 084 7 545 8 130 8 730 9 230 10 000 värme och kyla 11 Tabell 3. 10 Endast de som följer de hållbara kriterierna medtaget i beräkningen. 11 Som definierat i 5(1)b. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 7
III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer II.V Bidrag av förnybar energi till förbrukning av transportbränsle Förväntat bidrag av varje teknik för att nå det bindande 2020-målet och den indikativa utvecklingslinjen för andelen RES i transportsektorn. Förbrukning i Ktoe 2005 2011-2012 2013-2014 2015-2016 2017-2018 2020 Bioetanol 144 200 250 300 350 400 Av vilket importerat 80 % 80 % 80 % 80 % 80 % 80 % Biodiesel 8 40 120 250 400 500 Av vilket importerat 80 % 60 % 40 % 20 % 10 % 0 Biobränsle från avfall, restprodukter, cellulosamaterial, och lignocellulosa 120 250, i.e. biogas 400 650 750 800 Av vilket importerat 0 0 0 0 0 0 Väte/hydrogen från RES 0 0 0 0 0 0 Förnybar elektricitet 270 300 350 400 450 500 Slutlig energi från förnybara källor förbrukade i transporter 12 442 790 1120 1700 2000 2200 Tabell 4. III. ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN III.I Riktlinjer för åtgärder 1. Åtgärder rörande administrativa tillvägagångssätt, regler och lagar 13 Vilka är de administrativa enheterna som är ansvariga för tillvägagångssätt gällande tillståndsansökan, certifiering och licensiering på regional nivå? Hur ska kompetensen bäst fastställas och samordnas? Regeringen och Energimyndigheten. 12 Som definierat i Artikel 5(1)c. 13 Nedan nämnda frågor är hämtade från mallen av EU-kommissionen, vilka varje medlemsstat kommer att besvara i deras NREAP. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 8
III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer Finns det onödiga hinder eller orimliga krav som är relaterade till tillvägagångssätt för tillståndsansökan, certifiering och licensering av kraftverk inklusive transmission och distribution för produktion av el, värme eller kylning från förnybara energikällor, samt för processen av omvandling av biomassa till biobränsle eller andra energiprodukter? Om så är fallet, vilka är de? Ja, Sverige borde fasa ut de elcertifikaten och istället införa inmatningsavgifter. Åtminstone borde inmatningsavgifter användas för solenergi, havsenergi och så kallad offshore vindkraft. Vita certifikat borde införas rörande energieffektivitet. Finns heltäckande information om tillvägagångssättet för genomförande av tillståndsansökan, certifiering och licensiering av RES anläggningar tillgänglig? Inte än, men det är på gång. Ska tillvägagångssättet för tillståndsansökan ta hänsyn till skillnader mellan olika typer av tekniker för förnybar energi? Om ja, hur? Naturligtvis borde olika egenskaper hos olika RES-lösningar övervägas vid tillståndsansökan, exempelvis med olika inmatningsavgifter, till exempel för solenergi, vågenergi och vindenergi till havs var för sig. Även stödsystem för vindkraft och småskalig vattenkraft på land måste kompletteras med inmatningsavgifter och/eller differentierade elcertifikat. Borde potentialen av förnybar energi tas med i beräkningen vid planering av miljön? Ja, och det görs redan i viss grad, exempelvis för vindkraft. Allmänt gäller att möjligheterna hos RES inte beaktas tillräckligt vid miljöplanering. En viktig åtgärd är att involvera lokalbefolkningen i miljöplaneringen och i de ekonomiska fördelarna av RES. Ofta är godkännandet av tillstånd, knutna till miljöplanering, det som tar störst andel av den totala projekttiden. Ansvariga myndigheter ska bli uppmuntrade att förutse utvecklingen av framtida RES-projekt i deras region. Ska tidplaner för behandling av ansökningar meddelas i förväg? Ja, och så är det redan idag. Vanligtvis uppstår långa ledtider vid ansökan av tillstånd. Det kan vara oklart vad den exakta längden på proceduren kommer att bli. Tydliga riktlinjer för tillståndsansökan rekommenderas starkt. Hur många process-steg borde behövas för att erhålla tillstånd? Borde hela processen kunna samordnas av en och samma instans? Ska en tidplan för behandling av ansökningar meddelas i förväg? Ja, några process-steg kommer troligtvis att behövas, även om det skulle vara önskvärt att en instans kan fatta alla beslut. En tidplan i förväg är mycket önskvärt. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 9
III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer För vilka småskaliga projekt borde det vara förenklade och mindre betungande tillståndsprocesser? Vattenkraft, vindkraft, solkraft och biokraft. 2. Åtgärder angående byggnader Vilka åtgärder ska introduceras i bygglagen för att garantera att andelen förnybar energi använd i byggsektorn kommer att öka? Bindande bestämmelser för solenergi-installationer i nya byggnader. Energiklassificeringar av byggnader kopplade till särskilda skattereduktioner. Hur skulle ett krav för minimigränser av förnybar energi i nya och nyligen renoverade byggnader formuleras för att bäst säkerställa integration av förnybar energi i byggnader? Vilken gräns ska sättas? Skattereduktion eller lägre ränta på lån om en minimigräns av förnybar energi uppnås. Storleken på denna nivå bör utredas och uttryckas i kwh/m 2, år. Hur mycket kommer den planerade förbrukningen av förnybar energi att öka i byggsektorn till år 2020? Det viktigaste bidraget kommer från ökad användning av bioenergi i fjärrvärme, 10 TWh och värmepumpar, 8 TWh. Energi från solvärme kommer att bidra med 2,5 TWh och solceller med 4 TWh. Vilka åtgärder behövs för att säkerställa att offentliga byggnader föregår med gott exempel till 2012? Bestämmelser är exemplifierade ovan. Demonstrationsprojekt ska stödjas. Även ekonomiskt stöd kommer att behövas för att vidta åtgärder för energieffektivisering i väntan på riktade stödsystem, t ex vita certifikat. Runt 300 M /år skulle vara lämpligt enligt en statlig rapport på energi effektivitet. REPAP stöder denna rapport och anser att regeringen ska ompröva tidigare beslut och bevilja ett årligt stöd på runt 300M /år. Solceller bör kombineras med system för avbrottsfri kraft, för att minska sårbarheten i samhället i händelse av elavbrott. 3. Åtgärder rörande information Hur ska specifik information inriktas på olika grupper, som slutkonsumenter, byggare, förvaltare, mäklare, installatörer, arkitekter, lantbrukare, leverantörer av utrustning som använder förnybara energikällor samt offentlig förvaltning? Frågan handlar i grund och botten om att dela med sig av information till alla intressenter. Allmän information om till exempel kompensantion till förnybar energiteknologi Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 10
III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer så länge som den konventionella energin inte betalar alla sina miljö- och försäkringskostnader, måste spridas till alla intressenter. En hemsida skulle kunna vara en bra grund till allmän information, då Internet erbjuder åtkomst till information dygnet runt och enkelt kan upp dateras. Därigenom når informationen inte bara den offentliga administrationen utan även speciellt slutkonsumenter, markförvaltare och agenter, installatörer och arkitekter och hålls på ett lättförståeligt och tydligt sätt. Slutkonsumenter kan bli informerade genom broschyrer beträffande möjligheten att utnyttja subventioner av förnybar energi. Broschyrerna kan överlämnas av installatörer, förvaltare och leverantörer av utrustning för att slutligen nå slutkonsumenterna. Dessutom borde konsultation om förnybar energi och energieffektivitet, samt relaterade ämnen, subventioneras. Detta skulle resultera i fördelen att konsumenter skulle välja de mest energieffektiva alternativen, i enlighet med en energiexperts råd. Mässor om förnybar energi och energieffektivitet är en bra möjlighet att ta reda på information, och är därför lämpligt för såväl energiexperter som för lekmän. Med mässor är det också möjligt att sprida specifik information om till exempel solenergi. Seminarier och föredrag, gärna på regional nivå, ger möjligheten att sprida specifik information bara av stor vikt för en liten målgrupp. Seminarier och föredrag kan även integreras med mässor. Experter och anställda inom offentlig förvaltning behöver den mest aktuella informationen då de behöver detaljer i en högre grad än till exempel slutkonsumenter. Regelbundna rapporter, publicerade av ansvariga myndigheter, håller informationen aktuell. Specifik information för en mindre målgrupp kan också spridas via internet. Det skulle vara möjligt att etablera en arbetsgrupp inom ett visst arbetsområde som ansvarar för nyheter inom deras område på deras egen plattform på Internet. Hur kommer ni säkerhetsställa att handlingsplaner för certifiering eller liknande kvalificering kommer att finnas tillgängliga 2012 för installatörer av småskaliga biomassapannor och ugnar, solpaneler och solvärmesystem, jordvärmesystem och värmepumpar? Genom att övertyga myndigheterna att genomföra förslagen i denna handlingsplan. Hur ska rådgivning delges samhällsplanerare och arkitekter för att hjälpa dem att överväga den optimala kombinationen av förnybara energikällor, högeffektiva tekniker samt fjärrvärme och kylning, när de planerar, utformar, bygger och renoverar industri- och bostadsområden? Samhällsplanerare och arkitekter bör få tillgång till en hemsida som innehåller information om möjliga alternativ gällande förnybar energi, högeffektiva tekniker vad det gäller förnybar energi och fjärrvärme och kylning i nya eller befintliga byggnader. Den ska inte bara innehålla aktuell information om tekniker, utan även hur det kan installeras och Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 11
III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer hur lönsamt sådana investeringar är i det långa loppet. Hemsidan borde också innehålla detaljerad information om lyckade referensprojekt, lagstiftning och evenemang relaterade till ämnet. Det skulle även vara önskvärt med information om lokal tillgänglighet av solenergi samt fjärrvärme och kylning. Dessutom ska det vara möjligt att beställa utskrivna kopior av innehållet såväl som publikationer som förklarar olika frågor i detalj. Kontaktinformation till alla relevanta yrkesmässiga förbund och deras lokala medlemmar skulle fullborda hemsidans innehåll. Informationen ska samlas in i samråd med experter inom energi, teknik, konstruktion och installation och ska uppdateras löpande för att garantera en den är relevant och aktuell. Hemsidan ska kontrolleras med hjälp av arkitekternas föreningar såväl som samhällsplanerarnas organisationer respektive konsumentverket för att försäkra sig om att alla målgrupper är korrekt tilltalade. Dessa organisationer ska även kunna kontakta sina medlemmar och kunder för att öka hemsidans uppmärksamhet inom målgrupperna. Vilken roll bör de regionala respektive lokala aktörerna ha inom utformning och administration av informationsprogram, medverkan vid att öka medvetenheten samt träningsprogram för medborgare som visar på fördelarna med förnybara energikällor? Att organisera regionala och lokala seminarier och träningsprogram för inbjudna, engagerade medborgare, i samarbete med regionala universitet och fackföreningar som jobbar med utbildning. 4. Åtgärder vid certifiering av installatörer Vilka organ ska vara ansvariga för att sätta upp och auktorisera handlingsplaner för certifiering/kvalificering senast 2012 för installatörer av småskaliga biomassapannor och kaminer, solceller och solvärmesystem, enklare jordvärmesystem och värmepumpar? Den regionala statliga myndigheten, Länsstyrelsen, tillsammans med kommunen. Finns sådana handlingsplaner för certifiering/kvalificering redan tillgängliga? Beskriv dem. Nej, men det är på gång. Specifika åtgärder på regional/lokal nivå (om relevant) Samarbetsgrupper mellan Länsstyrelsen och berörd kommun. Finns det specifika kurser för projekthandläggare i de olika auktoriseringsmyndigheterna? Inte än, men det är på gång i flera län, till exempel i Dalarna. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 12
III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer Finns information om dessa handlingsplaner tillgängligt offentligt? Finns listor på certifierade eller kvalificerade installatörer publicerade? Om ja, vart? Finns det andra tillvägagångssätt som är accepterade, motsvarande det nationella/ regionala? Inte än. 5. Åtgärder för utveckling av elnät Hur ska transmissions- och distributionsnät utvecklas för att integrera förnybar energi samtidigt som det ska bibehålla driftsäkerheten? Hur är detta krav inkluderat i nätoperatörernas löpande planering? Smarta nät måste införas stort i en nationell skala i Sverige, för att underlätta distribuerad produktion och leverans av förnybar energi från vind- och solenergi. Stora vattenkraftverk ska användas för att reglera frekvensen på nätet, förorsakad av den varierande produktionen av sol- och vindkraft. Företaget Vattenfall, som ägs av svenska staten, får ta ansvar för rättvis distribution och reglering av lokalproducerad av sol- och vindkraft. Samarbete med myndigheten Svenska Kraftnät är i detta fall en nödvändighet. Det är viktigt med stora investeringar för att kunna utveckla de regionala och lokala näten. Hur ska utvecklingen av smarta nät och lagringsmöjligheter säkerställas? Genom att beordra statligt ägda Vattenfall och Svenska Kraftnät (myndigheten för nationella nät) att ta ansvar för dessa frågor. En stiftelse bör skapas för att garantera att dessa investeringar används på bästa sätt, oberoende av ägande, till exempel att fattiga kraftverksägare inte ska ignoreras. Öppna lösningar, som ej innebär låsning till ett visst företag, ska eftersträvas samt smarta elmätare som kan mäta effektflöden i båda riktningarna. Hur ska vi utöka kapaciteten av sammankopplingen mellan grannländerna? Genom att stödja de nya kraftledningarna till Gotland och Litauen samt utreda förutsättningarna för andra nya kraftledningar mellan grannländerna, till exempel från Norge till Danmark. Hur ska man skynda på processen av auktorisation av nätinfrastruktur? Genom att beordra de tre berörda statliga myndigheterna (Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät) att ta ledningen och ta aktivt ansvar. Hur ska samarbete garanteras mellan godkännande av nätinfrastruktur och administrativ planering? Energimyndigheten tillsammans med Energimarknadsinspektionen. Ska det finnas prioriterade anslutningsrättigheter eller reservkapacitet för nya anläggningar som producerar förnybar elektricitet? Ja. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 13
III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer Hur ska kostnaderna för koppling och teknisk anpassning fördelas mellan tillverkare och nätoperatörer? Hur ska det säkerställas att nätoperatörerna kan återfå dessa investeringskostnader? Behöver reglerna för fördelningen av kostnaderna förändras i framtiden? Vi borde inspireras av systemet i Tyskland som fungerar bra. Entreprenörer ska uppmuntras till att offerera projekt för att sänka kostnaderna. Hur ska det säkerställas att nätoperatörerna förser nya producenter, som vill ansluta sig till nätet, med nödvändig information angående kostnader, noggrann tidplan för behandling av deras förfrågan samt en ungefärlig tidplan för deras anslutning till nätet. Se svaret ovan, det vill säga försöka att ta efter det tyska systemet i stor utsträckning. 6. Prioriterad/garanterad åtkomst till nätet Bör prioriterad eller garanterad åtkomst garanteras? Förklara. Ja, prioriterad åtkomst för förnybara källor/energi behövs för att garantera rimliga ekonomiska förhållanden för små producenter. Hur ska det garanteras att nätoperatörerna prioriterar dessa som använder förnybara energikällor när de gör energigenererande installationer? Genom lagstiftning och statliga regler/förelägganden. Vilka nät- och marknadsrelaterade operationella åtgärder bör vidtas för att minimera inskränkningar av elektricitet från förnybara energikällor? Se ovan. 7. Integrering av biogas i naturgasnätverk Hur ska man garantera att tariffer för debitering av transmission och distribution inte diskriminerar gas från förnybara energikällor? Genom lagar och regler. Exemplet av införandet av katalysatorer i bilar indikerar behovet av denna lösning. Idag finns det inget statligt stöd för investeringar i rörledningar för fossil gas vilket är bra. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 14
III. Åtgärder för att uppnå målen - Riktlinjer Borde någon utvärdering genomföras på en nationell eller regional nivå av behovet av att utvidga infrastrukturen för gasnätverket för att underlätta integrationen av gas från förnybara källor? På en nationell nivå, i samarbete med regionala myndigheter. 8. Utveckling av infrastrukturen för fjärrvärme och kyla Vad är behovet av ny infrastruktur för fjärrvärme och kyla som använder sig av förnybara energikällor som medverkar till 2020-målet? Hur borde dessa planer lanseras? Det är inte ett problem i Sverige eftersom bioenergibaserad fjärrvärme är lönsamt och expanderar följaktligen naturligt. Vad är det planerade bidraget från stora biomassa-, sol- och geotermiska anläggningarna i fjärrvärme- och kylsystemen? En ökning med ca. 30 TWh 2020. 9. Uppfyllelse av hållbara kriterier för fasta och flytande biobränslen Hur kommer de hållbara kriterierna för fasta och flytande biobränslen att genomföras på en nationell nivå? Genom skattereduktioner för att göra dessa alternativ billigare än fossila bränslen. Hur ska det garanteras att fasta och flytande biobränslen som är inräknade i det nationella förnybara målet, den nationella förnybara energiplikten och/eller är berättigad för ekonomiskt stöd, följer de hållbara kriterierna i artikel 17.2-5? Se ovan. I den mån skyddade områden är berörda, under vilken nationell eller internationell säkerhetsbestämmelse ska de klassificeras? Natura 2000-skydd och Nationalparksskydd. Hur bör processen för att ändra status på mark vara? Med vilken frekvens bör ändring av status på mark registreras? Det är för nuvarande inget omedelbart behov för en ändring i status, men vart tredje år skulle vara en rimlig frekvens för ändringar. Hur ska den nationella kontrollen av överensstämmelse mellan god jordbruksmiljövanor och andra miljökrav (begärda av artikel 17.6) garanteras? Genom bestämmelser från regeringen och de regionala myndigheterna. Bör det finnas en frivillig handlingsplan för certifiering av hållbarheten för fasta och flytande biobränslen, som beskrivet i artikel 18(4)? Ja Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 15
III. Åtgärder för att uppnå målen - Finansiellt stöd III.II Finansiellt stöd 1. Handlingsplaner för stöd av förnybar energi Vilka ytterligare förbättringar kan implementeras för att garantera att vi når målet i energisektorn? Elcertifikaten bör i framtiden gradvis bytas ut mot inmatningstariffer. Åtminstone borde inmatningsavgifter användas för solenergi, vågenergi och vindenergi till havs. För att planeringsmålet för vindkraft på land ska kunna realiseras krävs att nuvarande stödsystem kompletteras, lämpligen men inmatningsavgifter. Energieffektivitet ger största effekt med låga kostnader om riktade stödsystem införs. Investeringshjälp: Vilken investeringshjälp ska beviljas i handlingsplanen? (Subventionering, kapitalanslag, lågräntelån, skattedispens eller reduktion, skatteåterbäring). Vem kan dra nytta av handlingsplanen? Investeringshjälp i alla former vore förmånligt för all RES. Lågräntelån för hus med solenergianläggningar fungerar effektivt i t.ex. Sydney, Australien. Ska ansökningar kontinuerligt tas emot och beviljas eller ska det vara periodiska kallelser? Om det är periodiskt, vad ska frekvensen vara, villkor? Ansökningar ska tas emot kontinuerligt, t.ex. med hjälp av inmatningstariffer. Investerare måste veta att det ekonomiska stödet är hållbart för 20 år, som tillämpas i det tyska tariffsystemet. Förvaltningshjälp: Om ert land har ett system för handel med certifikat: bör det vara en obligatorisk del av total leverans? Ja, och alla företag som producerar och distribuerar elektricitet så väl som konsumenterna bör ingå i ett sådant system. Vem bör ha den skyldigheten? Leverantörerna av elektricitet har huvudansvaret, bland annat de tre stora företagen på den svenska marknaden: Vattenfall, Eon och Fortum. Likväl ska alla konsumenter också inkluderas. Idag finns det undantag för t.ex. den energiintensiva industrin. Konsekvensen är att bara 92 av 135 TWh årlig konsumtion är inkluderad i certifikatsystemet. Den energi intensiva industrin kan emellertid inkluderas i en lägre grad, t.ex. 25 % jämfört med den normala konsumenten. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 16
III. Åtgärder för att uppnå målen - Finansiellt stöd Ska det finnas stöd för specifika teknologier? Ja. Vilka teknologier ska omfattas av handlingsplanen? Sol-, vind-, vågkraft och små vattenkraftverk/anläggningar. Ska en internationell marknad av certifikat tillåtas? Vilka skulle villkoren vara? Nej, gröna certifikat är inte ett bra system och bör fasas ut. Ett gemensamt system med Norge skulle resultera i att all förnybar energi skulle byggas i Norge, men i stor utsträckning betalas av Sverige. Ska det finnas en lägsta/ bottenpris? Ja. Ska det vara straffbart att inte fullfölja? Ja. Hur länge ska en anläggning kunna medverka i handlingsplanen? Åtminstone 15 år, hellre 20. Vilka start- och slutdatum (varaktighet) förutses för hela handlingsplanen? 2003-2020. Ska handlingsplanen granskas regelbundet? Ja, så länge som den varar. Vem ska hantera handlingsplanen? Svenska Energimyndigheten. Om ert land har fasta inmatningstariffer: Vad ska villkoret vara för att få en fast tariff? (...) Tyvärr inte för tillfället, men vi vill ge några kommentarer ändå. Det ska inte vara någon övre gräns för volymer av förnybar energi. Tarifferna ska vara olika, beroende av storlek och teknik. Inga retroaktiva förändringar ska tillåtas i systemet och det ska vara en speciell nationell myndighet som kontrollerar systemet. Om ert land har inmatningssystemets premiumtariffer: vad ska villkoret vara för att få det? (...) Nej. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 17
III. Åtgärder för att uppnå målen - Finansiellt stöd Om ert land använder sig av ett system för anbudsgivande: Vad ska frekvensen vara och vilken storlek ska anbuden ha? Vilka tekniker ska specificeras? (...) Nej. 2. Handlingsplaner för stöd av förnybar uppvärmning och kyla Vilka åtgärder är bäst för att säkerställa en utveckling av förnybara energikällor för uppvärmning och avkylning? Vilka handlingsplaner för stöd kan bäst uppmuntra användande av fjärrvärme och kyla, baserat på förnybara energikällor? Inget stöd behövs i Sverige. 3. Handlingsplaner för stöd av förnybara källor i transport Vad ska de konkreta skyldigheterna/målen per år vara (per bränsle eller teknik)? 25 % förnybara källor i transporter år 2020. Ska det vara en skillnad på stöd beroende av bränsletyp (biodiesel, bioetanol) och teknik (andra generationens biobränsle, förnybar elektricitet)? Ja. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 18
III. Åtgärder för att uppnå målen - Ökande tillgänglighet av biomassa III.III Ökande tillgänglighet av biomassa Tillgänglighet av biomassa: inrikes potential samt import Tillgänglighet av biomassa år 2006 Ursprungssektor Energimängd från inhemsk källa 14 Importerad EU EJ EU Exporterad EU/EJ EU Mängd nät Primär energiproduktion (mängd i ktoe) Slutlig energianvändning (mängd i ktoe) A) Biomassa från skogsbruk: 15 1. Direkt tillgång av biomassa från skogar och annat skogsbevuxet land för energigenerering 22 064 175 175 129 22 286 8 206 5 120 5 120 2 045 2. Indirekt tillgång av biomassa för energigenerering 16 996 175 175 129 17 165 6 160 B) Biomassa från jordbruk och fiskerier: Av vilka: 585 307 595 1 487 624 1. Direkt energigenererande jordbruksgrödor och fiskeprodukter 1 160 423 2. Biprodukter och rester av jordbruk och fiske för energigenerering 327 327 202 Tabell 5 A-B. 14 Mängd av källorna i m³ för kategori A och dess underkategorier: och i ton för kategori B och C samt underkategorier. 15 Biomassa från skogsbruk inkluderar även biomassa från skogsbaserad industri. Under kategorin för skogsproducerad biomassa ska även fastbränsle som flis, pellets och briketter inkluderas i motsvarande ursprungsunderkategorier. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 19
III. Åtgärder för att uppnå målen - Ökande tillgänglighet av biomassa Ursprungssektor Energimängd från inhemsk källa 14 Importerad EU EJ EU Exporterad EU/EJ EU Mängd nät Primär energiproduktion (mängd i ktoe) Slutlig energianvändning (mängd i ktoe) C) Biomassa från avfall: 1. Komposterbar andel av kommunalt fast avfall 1 989 35 90 2114 690 823 14 36 873 290 2.Komposterbar andel av industriellt avfall (inklusive papper, kartong, lastpallar) 873 21 54 948 329 3. Avloppsslam 293 293 70 Tabell 5 C. Förklara omvandlingsfaktorn/uträkningsmetoden som används ovan, både för omvandling från den tillgängliga källan till den primära källan och från primär energi till slutlig energi? Vi har använt samma omvandlingsfaktorer som de svenska myndigheterna. På vilka grunder har man räknat ut den komposterbara andelen av kommunalt fast avfall och industriellt avfall? Avfallet har antagits vara 50 % baserat på en rapport från det svenska konsultföretaget Profu (2008), också använt av de svenska myndigheterna. Nationell handlingsplan för förnybara energikällor - REPAP2020 SWEDEN - GB & MM Mars 2010 20