Energieffektivisering och klimatsmart stadsplanering framgångsrika kommunala strategier och exempel Sammanfattning från seminarium i Alvesta 13 april 2010 Välkommen och inledning Peter Örn, ordförande i Delegationen för hållbara städer Ordföranden hälsade välkommen och lämnade över ordet till kommunalrådet Sven Sunesson. Sven Sunesson, kommunalråd Alvesta kommun Allmänt om kommunen I Alvesta kommun bor närmare 19 000 invånare. Kommunen kännetecknas av låg arbetslöshet, ca 1,5%. I kommunen finns inga riktigt stora företag men många små och medelstora företag, cirka 600 företag med mer än en anställd. Alvesta kommun präglas av god infrastruktur: bra järnvägsförbindelser, utbrett vägnät och bra tillgång till bredband. Aktuella frågor I Alvesta arbetar man för närvarande intensivt med följande frågor: Utveckling av järnvägsstationen och regionaltågtrafik, t. ex. Pågatåg Nordost Planering av det nya bostadsområdet Spåningslanda Kombiterminal. Syftet är att gå från lastbilar till järnväg. El-framställning på värmeverken Utveckling av gamla KLS-området (ett gammalt slakthusområde som ska användas för byggandet av en godsterminal) Nya bostäder i alla kommundelar Biogasanläggning för fordonsgas. Man har lämnat in en ansökan till Energimyndigheten om stöd till denna anläggning. Huseby AB för utveckling av turism och kultur (kommunalt bolag ägt till 30 % av Växjö kommun och till 70% av Alvesta kommun, vars uppdrag är att bedriva publik verksamhet på Huseby gods och se till att anläggningen befolkas av serviceföretag och turister). Delegationen för hållbara städers erfarenheter Peter Örn, ordförande Delegationen för hållbara städer Delegationen för hållbara städer har två huvudsakliga syften:
sprida kunskap om hållbar stadsutveckling och skapa nätverk för erfarenhetsutbyte tilldela ekonomiskt stöd för att främja goda exempel Pernilla Knutsson, kanslichef Det ekonomiska stödet till hållbar stadsutveckling uppgår till 340 miljoner kronor. Syftet med det ekonomiska stödet är att minska utsläppen av växthusgaser och skapa attraktiva ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer. Projekten ska vara förebilder och demonstrationsobjekt och främja export av miljöteknik och hållbart stadsbyggande. Stöd ges till två typer av projekt: 1, investeringsprojekt: ny eller ombyggnad av stadsdel, kvarter eller bostadsområde. Projekten bör ha en helhetssyn och beakta aspekter som energi, vatten, avfall och transporter. 2, Planeringsprojekt. En mindre del av stödet går till projekt som innebär förstudier, programskrivning, planering och informationsinsatser. 2009 delade Delegationen för hållbara städer ut 140 miljoner till 3 investeringsprojekt och 14 planeringsprojekt. 2010 kommer Delegationen för hållbara städer att dela ut 200 miljoner kr. År 2009 fick delegationen in 78 ansökningar och i år har antalet ökat till 88 ansökningar. Delegationen för hållbara städer gör bedömningen att man fått in många intressanta ansökningar. Ansökningarna har kommit in från många olika delar av landet. Bilden av den hållbara staden enligt ansökningarna om ekonomiskt stöd Den hållbara staden har människan i fokus och ett helhetsgrepp på hållbar utveckling. Staden är mångfunktionell och förändringsbar, miljön är öppen och säker och invånarna är engagerade. Andra viktiga aspekter är vackra, sunda och hållbara byggnader och material. Grönytorna och dagvattenhanteringen fyller många hållbarhetsfunktioner.den hållbara staden är resurseffektiv och minimerar energi-, material- och vattenanvändning utifrån ett livscykelperspektiv. Den hållbara staden strävar efter att vara energineutral dvs. minst lika mycket energi produceras i staden som konsumeras där. All energi som produceras och förbrukas är förnybar. Solceller, solfångare och lokala vindkraftverk på tak och fasader producerar el och värme. Staden strävar också efter att vara klimatneutral, dvs. inte släppa ut mer växthusgaser än den klarar att ta hand om. Hållbara transportlösningar och integrerade lokala infrastrukturlösningar är viktiga. Exempel på detta är hur matavfall kan bli till biogas som vi kan använda för transporter. Bra lokal kollektivtrafik med goda förbindelser med omgivande kollektivtrafik är en förutsättning för att staden ska vara hållbar vad gäller transporter. Det ska vara enkelt och attraktivt att gå och cykla
Energimyndighetens arbete med lokala och regionala energifrågor Maria Steinbach Lindgren, enhetschef, Energimyndigheten Regeringen har beslutat om ett nytt program för energieffektivisering, som innebär en ambitionshöjning med 300 miljoner kronor om året under åren 2010-2014. Detta går utöver de insatser för energieffektivisering som regeringen gjorde redan före 2009 års energipolitiska överenskommelse. Arbetet som regeringen gör på energieffektiviseringsområdet handlar både om förstärkning och breddning av sådana insatser som gjorts under flera år tidigare, som klimat- och energiinformation och rådgivning, upphandling och marknadsintroduktion av mer energieffektiv teknik. Regeringen tar också nya initiativ, såsom: Ökade krav på statliga myndigheter att arbeta för energieffektivisering av den egna verksamheten Energieffektiviseringsstöd för kommuner och landsting Energikartläggningscheckar för framförallt mindre företag i industri, service och areella näringar Beträffande informations- och rådgivningsinsatser har den kommunala energirådgivningen breddats och omfattar även klimatfrågor. Nytt är också en utökad satsning regionalt med länsstyrelserna som drivande part. Inom marknadsintroduktion och teknikupphandling utökas satsningen riktad bland annat mot transportsektorn med aktiviteter för att underlätta introduktion av elbilar och att minska sjöfartens energianvändning. De flesta regionala energikontor har startats som projekt med stöd från EU. Idag fortsätter verksamheten genom samarbete mellan Energimyndigheten, regionförbund, landsting, länsstyrelser, kommunalförbund, näringsliv och kommuner. Samverkansformer och olika aktörers medverkan skiljer sig åt mellan länen beroende på regionala förutsättningar. Se även power point-presentation från seminariet som också tar upp projektet Uthållig kommun. Ekonomiskt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Tobias Malmgren och Madeleine Nettelbladt, handläggare, Energimyndigheten Sedan årsskiftet kan alla kommuner och landsting söka stöd för strategiskt arbete och åtgärder för energieffektivisering. Totalt är 99 miljoner kronor avsatta per år under åren 2010-2014. Det belopp som varje kommun eller landsting kan få beror av folkmängden, men täcker ungefär kostnaderna motsvarande en halvtidstjänst. Stödet kan inte användas till investeringar eller energideklarationer. För att erhålla fullt stöd år 2010, ska ansökan lämnas senast den 30 juni 2010.
Förutsättningarna för stödet regleras i två dokument, en förordning som sätter övergripande krav och regler (som regeringen beslutat om) och en föreskrift som reglerar mer detaljer (som Energimyndigheten beslutat om). Se power point-presentation från seminariet om de mål som finns för energianvändningen nationellt och inom EU, vilka åtaganden stödmottagaren åtar sig, exempel på vilka åtgärder som stödet kan användas till, årlig rapportering samt Energimyndighetens och länsstyrelsernas roll. För mer information se även www.energimyndigheten.se/eestod. Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör, Alvesta kommun Alvesta kommuns förra energiplan antogs 2004 och den nuvarande 2007. Energioch klimatplanen ska revideras 2010. En arbetsgrupp bestående av engagerade personer från olika förvaltningar medverkar i framtagandet av energi- och klimatplanen. 4 strategier togs fram för energi- och klimatplanen: Satsning på förnybar energi och ny teknik Hushållning med energi Fysisk planering för effektivare energi-användning Transporter och kommunikation Processen har förankrats genom att man involverat nyckelpersoner och använt ett underifrånperspektiv. Beslutade mål är utsläppsgränser på 2,2 ton CO2/invånare och år till 2010 och 1,9 ton CO2/invånare och år till 2020. Vid den senaste uppföljning hade Alvesta 2,3 ton CO2/invånare och år. I Sverige är genomsnittet 6 ton/år och invånare. Kommunens övergripande mål är att på sikt bli fossilbränslefri. Delmålet om minst 55% biobränsle är nått och målet om att alla kommunala fastigheter värms med förnybar energi kommer att i det närmaste nås under 2010. Läget nära vedboden utnyttjas genom att man gjort stora biobränsledrivna fjärrvärmesatsningar. Där det inte finns fjärrvärme använder man sig av pelletseldade närvärmecentraler. I Alvesta finns även småskalig vattenkraft och solvärme. Energieffektiviseringsåtgärder såsom individuell mätning, fjärrstyrning av värme och ventilation, värmeisoleringsåtgärder samt värmepumpar vid reningsverken har genomförts och givit goda resultat. Genom att arbeta med beteendeförändringar i bland annat skolor har man lyckats minska energiförbrukningen. Man har som mål att enbart ha lågenergilampor i gatubelysningen. Alvesta kommun har sedan tiotal år samverkat i nätverk med
företag om miljö-, energi- och uthållighetsfrågor. Bland annat har man genomfört utbildning om sparsam körning för t. ex. lantbrukare, samt utbildningar i miljöledningssystem. Sågverken arbetar aktivt med att transportera mer på järnväg. En fördjupad översiktsplan för Moheda (ett område 12 km norr om Alvesta och 25 km norr om Växjö) har gjorts i Uthållig kommuns anda. Man har även planerat för ett nytt bostadsområde i Alvesta med fokus på bl. a. minskade transporter, bra gatustruktur, bra gång- och cykel-vägnät och utveckling av kollektivtrafiken. En översiktsplan för vindkraft har utvecklats. Andra planer på gång i Alvesta kommun: Lokalisering av biogasanläggning Samverkan med vägverket om plan för att kunna leda om den tunga trafiken bort från centrum Fokus på gång och cykeltrafik Kommunens egna transporter ska effektiviseras. Energi- och klimatplanen finns på kommunens hemsida www.alvesta.se Fossilfri fastighetsförvaltning i Nybro kommun Anders Johnsson, fastighetschef, Nybro kommun I Nybro har man central förvaltning av samtliga kommunägda fastigheter. 1996 genomfördes en genomgripande lokal Agenda 21 utifrån ett underifrånperspektiv. Ett av målen är helt fossilfri uppvärmning år 2020 i alla kommunala verksamheter. 1996 bestod 60% av fastigheternas uppvärmning av fjärrvärme och år 2009 hade siffran ökat till 88%. Elförbrukningen har minskat tack vare att man har renoverat stora skolor. Bidragen LIP (lokala investeringsprogram) och Off-ROT (stöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet) har varit viktiga för att stimulera energieffektiviseringen. Inför framtiden satsar Nybro på att bygga bort el som värmekälla, utnyttja energideklarationen för nya tag och att påverka nyttjarens beteende. Det allra viktigaste är att personalen är engagerad, motiverad och utbildad. Integrerad sektorsövergripande planering i Malmö för hållbart byggande i världsklass Katarina Pelin, miljödirektör, Malmö Stad
För 20 år sedan var Malmö på väg att gå i konkurs. Katarina Pelin pekade på två huvudorsaker till att Malmö tog sig ur krisen och nu ligger i framkant: starka politiska ledare och stark entreprenörsanda De politiska ledarna har drivit frågor som BO01 (nybyggnadsområde i Västra Hamnen) och Augustenborg (omdaning av ett slitet miljonprogramsområde till ett ekologiskt bostadsområde) (se www.malmo.se och www.ekostaden.com ) I översiktsplanen har man ambitionen att Malmö ska bli en hållbar stad senast 2025. I Malmö har man med framgång haft mycket samarbete mellan kommuner och privata aktörer som t. ex. EON. Målet är att den interna administrationen i Malmö ska använda sig av 100% förnybar energi år 2020. Samma målsättning gäller för Malmö som geografiskt område till år 2030. Malmö stad satsar mycket på att effektivisera trafiken. Det finns 40 mil cykelvägar. Öresundståget knyter samman Malmö och Köpenhamn och i och med Citytunnelns öppnande 2010 kan man även ta tåget direkt till Malmö citykärna. Spårvagnar och biogasbussar är andra områden där man Malmö satsar stort. Inom Miljöförvaltningen har man skapat en speciell avdelning för konsumtion och livsstil vars huvuduppgift är att få med malmöborna. Det är viktigt att invånarna förstår tekniken för att de ska kunna använda den. Det senaste projektet kvarteret, Fullriggaren i Västra hamnen fick ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer förra året. Här ska Sveriges största sammanhängade område med lågenergi- och passivhus byggas. Organiskt avfall tas omhand och används till områdets biogasbilpool. Malmö stad kommer att medverka vid Expo 2010 i Shanghai. Medskapande och framgångsrikt genomförande. Vikten av och hur man får med sig människor Viktoria Walldin, antropolog, White arkitekter För bara tio år sedan var inte miljötänkande självklart. Ekologisk hållbarhet har sedan har fått genomslag i samhället. Den ekonomiska dimensionen finns där. Samhället tjänar på att planera hållbart. Det är nu dags för samstämmighet och genomslag för det viktigaste perspektivet, den sociala hållbarheten. Och för att knyta ihop säcken. Den ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarheten är helt beroende av varandra. Det finns ett fåtal exempel på där man har arbetat strategiskt med att få med de boende i förnyelsearbeten av bostadsområden. I t ex Solhusen i Gårdsten i Göteborg satsade man på boendeinflytande och hyresgästerna var med i olika arbetsgrupper redan i planeringsskedet. I området infördes individuell värmemätning, gemensamt växthus och gemensam
kompostering. Resultatet blev minskad energianvändning med cirka 30 procent, levande kommersiell service, minskad skadegörelse och nya jobb år arbetslösa. I projektet Ekostaden Augustenborg i Malmö har en femtedel av de boende i området hjälpt till i dialogmöten. Resultaten visar ökad miljömedvetenhet genom bland annat de femton nya miljöhusen med sopsortering och kompostering. Idag återvinner, återbrukar eller komposterar 70% av de boende i husen sitt avfallet. Vi är alla olika intresserade av att engagera oss i hållbarhetsfrågor. Möjligheterna ökar med ökad utbildning och ekonomi. De yngre generationerna förlitar sig på de vuxnas kunskap och skjuter fram hållbarhetsfrågorna till vuxenlivet. Social rättvisa engagerar dagens unga mest. Men den generation som har vuxit upp med källsortering och miljötänkande är inte mindre materialistisk än äldre generationer. Mogna människor, ofta kvinnor och mammor, får utgör fyrtorn det de gör och säger får stort genomslag. Exempelvis fick Marit Paulssons (69 år) uttalande vill du göra något bra för världen kan du lika gärna handla vanliga grönsaker i stället för ekologiska, och skänka mellanskillnaden till Rädda barnen ett mycket stort genomslag. Bra boendedialoger ska alltså bestå av många mammor. Budkavle från Stockholm till Alvesta Sven Sunesson, kommunalråd Alvesta kommun Under vårens seminarier i Stockholm, Alvesta, Falköping, Piteå och Örebro skickas en budkavle med frågor och uppmaningar från kommun till kommun. Ulla Hamilton skickade följande budkavle från Stockholm till Alvesta: Samverkan för tillväxt och minskad klimatpåverkan Tillväxt i kombination med ett offensivt klimat- och energiarbete är en förutsättning för att nå en hållbar utveckling på lokal nivå. Inom Klimatpakten samarbetar staden och företagen för att minska klimatpåverkan. Har ni något liknande samarbete? Sven Sunesson, kommunalråd i Alvesta kommun besvarade denna budkavle genom att berätta om områden där Alvesta samarbetar med företag: Kombiterminal i Alvesta Biogasprojekt tillsammans med lantbrukare Godsprojekt, mer gods på järnväg Buss direkt till företag Energisparrådgivning Fjärrvärmeutbyggnad (Se tidigare avsnitt) I Alvesta går företagen på högvarv och arbetslösheten är låg.
Alvestas ambition är att ha en god miljö, högkvalitativ kommunal service, bra boende för olika behov, välutvecklat näringsliv och stark infrastruktur. Det som går att göra i det lilla kan ge bra resultat i det stora. Alvesta uppmanar Stockholm att prova några av de åtgärder som genomförts i Alvesta. Budkavle från Alvesta till Falköping Tillgång till bra kommunikationer är en förutsättning för att nå en hållbar utveckling. Hur kan man lyckas med detta utan att få annan tung trafik genom centrum? Vad kan Alvesta lära av Falköping vad gäller att styra undan den tunga trafiken genom ett centrum och ändå ha kvar bra kollektivtrafik med bussar?