Finanspolitik och statens finanser Finanspolitiska rådets rapport 2010. Laura Hartman SNS Samhällsprogrammet 16 september 2010



Relevanta dokument
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Finanspolitiska rådets rapport Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Helena Svaleryd, 18 maj

Finanspolitiska rådets rapport Presentation för nek UU Laura Hartman 11 juni 2009

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Pressträff, 17 maj

Finanspolitiska rådets rapport Presentation för Statskontoret Laura Hartman 26 maj 2009

Svensk finanspolitik. Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09

Finanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presseminarium, 11/5-09

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter.

Finanspolitiska rådets rapport. Erik Höglin Presentation för Ekonomistyrningsverket 16 juni 2009

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors Nationalekonomiska föreningen 8/6-09

Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 12 maj 2015

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Svensk finanspolitik 2013

Finanspolitiska rådets rapport. Lars Calmfors. Finansutskottet, Sveriges Riksdag, 19/5-09

Finanspolitiska rådets rapport Statskontoret 3 juni 2015

Det finanspolitiska ramverket

Finanspolitiska rådets rapport 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden

Det finanspolitiska ramverket

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Rådet består av åtta ledamöter: sex akademiska forskare och två f d politiker. Rådet biträds av ett kansli på två personer.

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010

Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2009 Riksbanken, 19 maj

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Om ekonomiska kriser och hur vi hanterar dem

Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2009 Lunds universitet, 3 juni

Det finanspolitiska ramverket

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Budgetprognos 2004:4

Finanspolitiska rådets rapport 2014

Hur analyserar man de offentliga finanserna?

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2009 Finansdepartementet, 25 maj

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Svensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012

Svensk finanspolitik Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Finanspolitik och det Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Köpenhamn, 22/9-09

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken. Lars Calmfors 20/1-09, LO

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande

Är finanspolitiken expansiv?

Vad är Finanspolitiska rådet? Lars Calmfors Finansdepartementets dag 13/2-08

Svensk finanspolitik

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer

Synpunkter på finanspolitiken. Lars Calmfors Finansutskottet 4/12-98

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken. Lars Calmfors Folkpartiets riksdagsgrupp 11 november 2008

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010

Över 5 miljoner människor i jobb år

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

Finanspolitiska rådets rapport Konferens 15 maj 2012

Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport Viktiga slutsatser och sammanfattning

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

Roger Mörtvik om Finanspolitiska rådets rapport maj 2011 för Finansutskottet.

5 De budgetpolitiska målen

Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors och Helena Svaleryd Finansdepartementet 7 juni 2011

Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport Viktiga slutsatser och sammanfattning

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

SVENSK EKONOMI. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2/2008 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2009

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

S-politiken - dyr för kommunerna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010

Svensk författningssamling

Ett Sverige som håller ihop

Utvärdering i Budgetpropositionen för 2014, finansplanen och arbetsmarknadspolitiken

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Transkript:

Finanspolitik och statens finanser Finanspolitiska rådets rapport 2010 Laura Hartman SNS Samhällsprogrammet 16 september 2010

Överskottsmål Utgiftstak Strukturellt saldo Diskretionär finanspolitik Automatiska stabilisatorer Finanspolitiska ramverket Hållbarhetskalkyl Kommunalt balanskrav Reformutrymme Självfinansieringsgrad

Dagens presentation Vad är finanspolitik? Vad gör Finanspolitiska rådet? Viktigaste slutsatserna i rådets tredje rapport: Svensk Finanspolitik 2010

Varför ett finanspolitiskt råd? Öka kvalitén och disciplinen i det finanspolitiska beslutsfattandet En internationell diskussion sedan en tid tillbaka Olika varianter från delegering av beslut till ett oberoende råd till ett rådgivande organ. Sverige (2007), Kanada (2008), Ungern (2008), Slovenien (2009), Storbritannien (2010). Diskussion i flera länder

Rådets uppgift Inrättades av regeringen 2007 Uppdraget är att utvärdera regeringens finanspolitik och ekonomiska politik ex-post utvärdering Granskar regeringens prognoser och beslutsunderlag Ska verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken Huvudprodukten är den årliga rapporten Svensk finanspolitik Rapporten ska kunna användas som ett underlag bl.a. för riksdagens granskning av regeringens politik

Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf) Torben Andersen (vice ordf) Michael Bergman Martin Flodén Laura Hartman Helena Svaleryd Lars Tobisson Erik Åsbrink Kansli Eva Oscarsson Erik Höglin Georg Marthin Charlotte Sandberg Karolina Ekholm (mars -09) Ann-Sofie Kolm (aug -09) Per-Ola Eriksson (aug -08)

Påverkan på politiken? Omfattande medial uppmärksamhet Formell respons i budgetpropositionen Faktisk påverkan på policy - Vad är jämförelsenormen? Viss effekt på överskottsmålet Viss effekt på ekonomisk redovisning i BP och VåP Mindre effekt på budgettrixande Finanspolitisk stimulans 2010

Vad har rapporterna 2008-10 handlat om? 1. Det finanspolitiska ramverket 2. Sysselsättningspolitiken 3. Krishanteringen och konjunkturpolitiken

Det finanspolitiska ramverket Långsiktig hållbarhet är ett överordnat mål

Långsiktig hållbarhet Finanspolitiken är långsiktigt hållbar om de skatteintäkter som följer av dagens skatteregler är tillräckliga för att över tiden finansiera de utgifter som följer av dagens välfärdssystem. Mäts med en s k S2-indikator.

Det finanspolitiska ramverket Långsiktig hållbarhet är ett överordnat mål Överskottsmålet och utgiftstaket är operationella, medelfristiga mål som ska göra det lättare att uppnå hållbarhetsmålet

Överskottsmålet Den offentliga sektorns finansiella sparande (skillnaden mellan intäkter och utgifter) ska vara en procent av BNP över konjunkturcykeln.

Utgiftstaket Ett av riksdagen (för 3 år framåt) fastställt tak för statens utgifter, exklusive räntor men inklusive pensioner.

Det finanspolitiska ramverket Långsiktig hållbarhet är ett överordnat mål Överskottsmålet och utgiftstaket är operationella, medelfristiga mål som ska göra det lättare att uppnå hållbarhetsmålet Överskottsmålets nivå bör bestämmas av: mål om välfärdsfördelning mellan generationer mål om samhällsekonomisk effektivitet (utjämning av skatterna över tiden) försiktighetsmotiv Utgiftstryck från den demografiska utvecklingen

Försörjningskvot, äldrekvot och yngrekvot (procent) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2110 2100 2090 2080 2070 2060 2050 2040 2030 2020 2010 2000 1990 1980 1970 1960 1950 1940 1930 1920 1910 1900 Försörjningskvot Äldrekvot Yngrekvot Anm: Försörjningskvoten anger antalet personer 0-14 år och 65 år och äldre som andel av antalet personer 15-64 år. Äldrekvoten anger antalet personer som är 65 år och äldre som andel av antalet personer 15-64 år, medan yngrekvoten anger antalet personer 0-14 år som andel av antalet personer 15-64 år. Källa: SCB.

Viktigaste slutsatserna 2008 Regeringen gör rätt i att ha stora överskott de närmaste åren Men en omformulering av överskottsmålet bör övervägas Jobbskatteavdraget och den sänkta a-kassan kan väntas öka sysselsättningen på sikt Men reformerna av a-kassans finansiering och fastighetsskatten har varit misslyckade

Viktigaste slutsatserna 2009 Mer kraftfull konjunkturpolitik behövs både 2009 och 2010 Gör a-kassan konjunkturberoende Regeringen överoptimistisk om arbetsmarknadspolitikens effekter För få platser i arbetsmarknadsutbildningen Höjd pensionsålder behövs för att bekosta välfärden Höj studiemedlen men sänk fribeloppet Reservation av Lars Tobisson

Viktigaste slutsatserna 2010 Skuldkrisen i omvärlden kräver finanspolitisk försiktighet Inget utrymme för permanenta ofinansierade reformer Men en viss stabiliseringspolitisk utrymme i Sverige Ris och ros för regeringens sysselsättningspolitik Skattelättnader för pensionärer borde vara en övergångslösning ROT-avdrag bör omprövas! Förvånande lågt utnyttjande av kompletterade arbetslöshetsförsäkringar Ytterligare slutsatser om finanspolitiskt ramverk

Krisen drabbade Sverige hårt..

Krisen drabbade Sverige hårt..

Krisen drabbade Sverige hårt

men återhämtningen ser relativt bra ut De offentliga finanserna i Sverige är starka, därför att 1. Starka finanser redan i utgångsläge före krisen 2. Litet stödbehov för finanssektorn 3. Kraftig minskning i sjukfrånvaro Stora hållbarhetsproblem i andra länder.

Sverige vs. omvärlden, skuld och underskott

Sverige vs. omvärlden, hållbarhetsberäkningar

Rådets slutsats Den internationella skuldkrisen kräver finanspolitisk försiktighet. Reformerna hittills av rimlig storlek, även om stabiliseringspolitiken för 2009 var onödigt försiktig. Inget utrymme för permanenta ofinansierade reformer. Men viss stabiliseringspolitisk handlingsfrihet i Sverige. Om regeringen väljer att satsa på ytterligare stimulanser är statsbidrag för kommuner en rimlig åtgärd. Men risk för att de i så fall uppfattas som permanenta sätt igång utredningen om det kommunala balanskravet!

Sysselsättningspolitiska reformer Arbetsmarknadsutvecklingen på olika områden Jobbskatteavdraget Beskattning av pensioner Arbetsmarknadspolitiska reformer Förändringar i a-kassan Förändringar i sjukförsäkringen RUT och ROT Risk för att arbetslösheten blir varaktig?

Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit bättre än förväntat Vi jämför med sysselsättning och arbetslöshet under kriserna i början på 1990- och 2000-talet: Produktionsminskningen har lett till mindre förändringar I sysselsättning och arbetslöshet än tidigare. Krisen är koncentrerad i industrin. Ungdomarna har klarat sig lika dåligt som i tidigare kriser. Personer födda utomlands har klarat sig bättre. Äldre har klarat sig bättre än under 1990-talskrisen. Lågutbildade har drabbats hårt.

Rådets slutsats Risken för varaktig arbetslöshet är mindre nu än i tidigare kriser. Sysselsättningspolitiska reformer (för det mesta) har bidragit till mindre risk. Nationalekonomisk forskning: risken för persistens beror på typ av kris tillsammans med arbetsmarknadens institutioner.

Jobbskatteavdraget Jobbskatteavdraget kan antas öka sysselsättning på lång sikt men regeringen vill inte förklara varför. Mekanism via löneförhandlingar: Lön före skatt minskar, men lön efter skatt ökar. Vad är så kontroversiellt med det?

Beskattning av pensioner Sysselsättningspolitiskt motiverat att beskatta pensioner mer än arbetsinkomster Men omfördelning mellan generationer kan motivera en skattelättnad för dagens pensionärer På sikt har alla pensionärer fått del av jobbskatteavdraget Skattelättnaden för pensioner borde vara en övergångslösning (kopplad till födelseår).

RUT mer ändamålsenlig än ROT Motiv för lägre beskattning av marknadsaktiviteter som är nära substitut till egenarbete RUT-arbeten är närmare substitut än ROT-arbeten ROT-avdrag är bra konjunkturpolitik ROT-avdraget bör omprövas när konjunkturen vänder uppåt

Reformer inom arbetsmarknadspolitik Till stor del samma budskap som i tidigare rapporter: För stark tilltro till coaching i krisen Svårt att hitta praktikplatser Viktigt med subventionerad anställning för svaga grupper. För lite arbetsmarknadsutbildning. Yrkesutbildningen borde vara komplement, inte substitut. Expansion i högskoleutbildning, dåligt om den används som försörjning Alternativa (privata) aktörer ett välkommet försök, men regeringen borde ha värnat om utvärdering.

Kompletterade arbetslöshetsförsäkringar Avvägning mellan försäkringsskydd och att bevara starka drivkrafter för arbete Vilken roll spelar kompletterande avtals- och fackliga försäkringar? Förvånansvärt få arbetslösa uppger att de får ersättning från kompletterande försäkringar. Oklart varför! Reservationslönerna påverkas av arbetslöshetsersättningen, särskilt för långtidsarbetslösa

Reformer inom sjukförsäkringen Regeringen har angripit ett svårt problem Misstag är oundvikliga men de har varit för många! Man borde ha skiljt mellan stock och flöde nya regler bara för nyinflödet de nya reglerna hade då prövats i mindre skala Har kravet för förtidspensionering av äldre blivit för hårt stadigvarande och inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga Fortgående ökning av förtidspensioneringar av ungdomar

Sjukfrånvaro och sysselsättning

Överskottsmål Utgiftstak Strukturellt saldo Diskretionär finanspolitik Automatiska stabilisatorer Finanspolitiska ramverket Hållbarhetskalkyl Kommunalt balanskrav Reformutrymme Självfinansieringsgrad