aktuellt # 3 2 0 1 2 Ny förstudie om elbränder i äldre fastigheter» sid 7-8 Nya föreskrifter om anmälan av elolycka» sid 11 Tillsyn av campingplatser» sid 3
GD har ordet Världens bästa elsäkerhet Vem har världens bästa elsäkerhet? Många svenskar skulle nog gissa på Sverige som det land som har bästa elsäkerheten. Men hur mäter man elsäkerhet? Om man till exempel tar antalet döds fall, orsakade av el, per invånare skulle kanske länder som Somalia och Malawi hamna i topp, med låg elektrifieringsgrad och få industrier. Väljer vi istället antalet dödsfall per kilowattimme blir Sverige säkert besegrat av Norge, som har högre elanvändning per capita. Det är alltså inte så lätt att jämföra elsäkerhet mellan olika länder. Även i det nordiska samarbetet har vi konstaterat att det är svårt att hitta relevanta jämförelsetal för olycksfallsstatistik. Genom det nordiska samarbetet kan vi dock se att elsäkerheten i de nordiska länderna är likartad, med tanke på tekniska system och mängden anläggningar av olika slag. Inom andra områden, till exempel miljö och jämställdhet, är det en vanlig upp fattning att Sverige är världsbäst. När statistik sedan tas fram kan det visa sig att helt andra länder gjort stora framsteg utan att vi vet om det. Kanske är det så också på elområdet? Vi kan aldrig slå oss till ro och vila på gamla lagrar! Trygg och störningsfri el är Elsäkerhetsverkets vision, och oavsett om vi i Sverige är bäst eller inte på elsäkerhet så behöver vi ständigt utveckla verk samheten, ifrågasätta och hämta inspi ration från andra framgångsrika länder. Elsäkerhetsverkets medverkan i stan dar diseringsarbetet är en viktig källa för omvärldsbevakning, samtidigt som våra medarbetare kan bidra med sin kunskap. Samtidigt som vi eftersträvar hög elsäkerhet och tillfredställande elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) måste vi som statlig myndighet komma ihåg att ta hänsyn till andra samhällsintressen. Kostnaden för krav och åtgärder för elsäkerhet för såväl staten som för företag och konsumenter måste stå i proportion till det man vinner. I ett rättssamhälle måste också agerandet stämma med den uppgift regering och riksdag givit oss. Vi kan alltså inte agera godtyckligt utan lagstöd. Vi måste också vara objektiva, natur ligtvis ska vi inte särbehandla vissa aktörer positivt eller negativt. EU-medlemskapet innebär både begräns ningar och möjligheter. En man som ringde mig var förgrymmad över att Elsäkerhetsverket inte bedrev tillsyn mot elgrossisternas personal. Marknadskontrollen av elektrisk materiel styrs till stor del av EU-direktiv, och vår myndighet kan därför exempelvis inte ställa kompetenskrav på dem som säljer elektrisk materiel. Till fördelarna med EU-samverkan är att 27 länder på ett effektivt sätt kan få bort undermåliga eller bristfälligt dokumenterade produkter från marknaden i alla länder, och det är inte illa! Vi kommer att jobba vidare för att utveckla elsäkerheten i Sverige, så att vi den dag man kan mäta och jämföra världens länder kan ligga på topp. Samarbete och ständiga förbättringar är nyckeln till framgång! elisabet falemo generaldirektör A K T U E L LT E L S Ä K E R H E T S V E R K E T S N Y H E T S B R E V #3 2012 TEL 0550-851 00 REGISTRATOR@elsakerhetsverket.se WWW.ELSAKERHETSVERKET.SE REDAKTÖR Cia Edlund cia.edlund@elsakerhetsverket.se ANSVARIG UTGIVARE Elisabet Falemo elisabet.falemo@elsakerhetsverket.se LAYOUT & PRODUKTION Whiter Shade AB
Trygg och säker el i utsatt miljö Många tycker att det är härligt att bo på en camping och lägger ner både pengar och möda för att få det så hemtrevligt som möjligt. Blommor planteras, trädäck byggs, målas och kablar grävs ner i marken så att de inte ska störa. Men det är inte alltid det är rätt sorts sladd som grävs ner i jorden. forts sid 4 a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 2 3
forts från sid 3 Ibland har ägaren till campingplatsen inte heller hela kunskapen om vilket ansvar camparen har respektive vilket an svar campingägaren har. Det har Elsäkerhetsverkets el inspek törer uppmärksammat när de i år har varit ute på campingplatser runt om i Sverige. Fyrtio campingplatser kommer att få besök från Elsäkerhetsverket under 2012. Innehavaren av starkströmsanläggningen är ansvarig för att campingplatsen är säker för person och egendom. Primärt handlar det om att det är ägaren till campingplatsen som har ansvaret för att den fasta elinstallationen är säker fram till uttaget där camparen ansluter sin sladd till husvagn eller husbil. Genom den fortlöpande kontroll som innehavaren ska utföra ska han förvissa sig om att anläggningen är säker, säger Lars Melchert, elinspektör på Elsäkerhetsverket. Vid tillsynsbesöken, på de ofta väldigt natursköna camping platserna, checkar elinspektören av vissa punkter som han går igenom med campingägaren. Det kan också vara en fastighetsskötare eller driftschef som tar emot tillsynsbesöket. Elinspektörerna kontrollerar också så att jordfelsbrytare är funktionella och i god kondition. Just kontrollen av jordfelsbrytare ingår också i ett annat projekt som Elsäkerhetsverket bedriver under 2012. Vanliga fel som vi hittar när vi gör tillsyn vid campingplatser är gummisladdar som är nedgrävda i marken dessa är inte avsedda för att vara nedgrävda. På de trädäck som byggts har camparen gjort egna fasta elinstallationer som det krävs behörighet för att få utföra. Ofta är dessa installationer utförda med fel material. När det gäller uttag eller stolpar så är ibland hela överdelen lös, säger Lars Melchert. Ett annat problem vi stöter på är att locken till eluttagen inte är låsta där man ansluter elen till sin husvagn. För säkerheten ska dessa vara försedda med ett lås. Locken ska vara låsta både när en sladd är ansluten och när uttaget står outnyttjat. Just de här skåpen med luckor sitter så lågt att de är åtkomliga för barn. Det är inte ovanligt att en camping kan ha runt 200 elplatser. Det blir då många stolpar att gå igenom för att kolla och motionera till exempel jordfelsbrytarna. Inte helt ovanligt är det heller att någon råkat köra på en stolpe med eluttag. Uttagen kan också ha brännskador. Det kan också vara bra om campingen har information med i sina egna regler till de besökande camparna. I informationen står då vad man får och inte får göra. Det kan exempelvis ingå uppgifter om vad man får använda för sladdar, samt att man inte får utföra fasta elinstallationer utan behörighet, säger Lars Melchert. forts sid 5 Lars Melchert, elinspektör vid Elsäkerhetsverket, kontrollerar en sladd vid ett av eluttagen på en camping. Ofta används fel sladd och det är också vanligt att de grävs ner i marken. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 2 4
forts från sid 4 Som ett avslutande litet råd tipsar Lars Melchert alla campingägare: Som innehavare av en camping eller i vissa fall som fastighetsskötare av en cam pingplats ska man motionera jord fels brytare med jämna mellanrum. Och fram för allt inför säsongen. Tryck på testknappen, flippa upp tillslags-vippan, tryck på knappen och gör testet igen. När du gör det kontrollerar du att jordfelsbrytaren fun gerar som den ska. text & foto: Per Hellström En elinspektör från Elsäkerhetsverket testar jordfelsbrytaren med ett testdon. Vid 30 milliampere ska den lösa ut. Ett vanligt slarv på campingplatser är att inte förse uttagen med lås. Lite fakta om tillsyn av jordfelsbrytare 2008 kom en alarmerande rapport från Danmark där man konstaterade att många jordfelsbrytare inte bryter vid jordfel. Med anledning av det har Elsäkerhetsverket startat ett projekt för att testa jordfelsbrytare i olika anläggningar i Sverige. Elsäkerhetsverket startar med anläggningar i utsatta miljöer vilket till exempel är campingplatser och småbåtshamnar. Resultatet av tillsynen ska presenteras i en rapport under hösten och beroende på resultatet får man se om det finns anledning att gå vidare med andra områden. Projektledare på Elsäkerhetsverket är Margareta Willbergh, margareta.willbergh@elsakerhetsverket.se 1000 jordfelsbrytare ska testas och nästan hälften har klarats av hittills i år. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 2 5
Håll koll på vindkraften Vindkraftsdebatten är ett hett ämne i medierna just nu. Det senaste på området kan man läsa om på Vindlov.se där också Elsäkerhetsverket medverkar med information. I höst kommer flera nyheter som kan vara bra att känna till för den som är intresserad av att hålla koll på vindkraftsfrågor. Vindkraft är ett av Energi myndighetens prioriterade områden. På uppdrag av regeringen ska man främja en utbyggnad av vind krafts parker i Sverige. Därför skapades 2010 en slags webbaserad handbok Vindlov.se. Syftet är att ta ett helhetsgrepp på processen för vindkraftverk, så att privatpersoner eller handläggare kan få bra information om hur det går till och vad man bör tänka på, i samband med att man ska söka tillstånd. Flera myndigheter bidrar Varje dag får webbplatsen besök av i genomsnitt 300 personer. Lagar och regler, vindkraft i medierna samt kartsöksfunktionen är de mest besökta sidorna. Elsäker hetsverket är en av de 20 myndigheter som bidrar i pro jektet och som varit med från början. Idag har vi på Elsäkerhetsverket inte längre hand om tillsyn av vindkraftsanläggningar, det ligger i Arbetsmiljöverkets händer. Vårt enga ge mang handlar istället om nya före skrifter som kan påverka vindkrafts an läggningar och dess verksamhet. Vi ingår också i en redaktörsgrupp där alla inblandade bidrar till informationen på Vindlov.se, säger Fredrik Kagerud, inspektör vid Elsäkerhetsverket. Nytt på webbsidan Idag finns drygt 2 000 vindkraftverk i Sverige och Vindlov.se har blivit ett viktigt stöd för kommuner inom bland annat juridik och planering i vind kraftsfrågor. En kommunenkät har legat till grund för de önskemål som nu blir till nya funktioner på webb platsen. Bland annat kommer en sida som bär namnet Vind bruks kollen att lanseras. Där ska man kunna följa vindkrafts ärenden. Det kan handla om be slutade utbyggnader, ären den som är under behandling eller de vind kraftparker som är uppförda. Vindbrukskollen kommer att ha olika webb sidor an passade för allmänhet och för verksamhetsutövare. Ytterst är det länsstyrelserna som hanterar Vindbrukskollen. Väderradar och domar på webben Den som besöker webbplatsen vindlov.se kommer också att kunna följa in tres santa rättsfall såsom mark- och vatten domar, säger Fredrik Kage rud. Det kommer också att finnas en väderradar på sidan. I redaktörsgruppen diskuterar vi också om en engelsk version av webbplatsen ska tas fram samt förbätt ringar gällande sökords opti mering. 17 pro cent av webb platsens besökare är in ter nationella, avslutar Fredrik Kagerud. Titta in på www.vindlov.se text: Cia Edlund foto: Elsäkerhetsverket a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 2 6
Felaktiga elinstallationer kan bli en brandfälla Bränder orsakade av olika typer av elfel är en vanlig brandorsak idag. Elsäkerhetsverket har startat ett projekt där bränder och elinstallationer i äldre fastigheter kartläggs för att hitta orsaker till varför de uppstår. 2010 kom Elsäkerhetsverket ut med en rapport där man tittade på elbränder och orsaker i allmänna byggnader och bo städer. Rapporten visade att de flesta el bränderna startade i spisen eller i en lysrörsarmatur. Det finns ett stort mörkertal eftersom Elsäkerhetsverket bara får in de mest allvarliga fallen rap porteringen är frivillig för drabbade privatpersoner. Under 2012 kartlägger nu Elsäkerhetsverket vad som orsakar elbränder i gamla fastigheter kopplat till elinstallationer. Det kan handla om såväl äldre privata bostäder som äldre allmänna fastigheter. Detektivarbete Med hjälp av insatsrapporter från de kommunala räddningstjänsterna över hela landet får Elsäkerhetsverket underlag. Det kan i sin tur leda till ett besök på platsen för att hitta eventuella elrelaterade orsaker. Det finns också ett samarbete där man hämtar in uppgifter från SKL, Statens Kriminaltekniska Laboratorium i Lin köping. Deras experter på brand utredning kan ibland ge viktig fakta om vissa ärenden. Lars Melchert, inspektör på Elsäkerhetsverket, arbetar med Elsäkerhetsverkets förstudie. Vi åker ut till platsen och försöker se tecken på var branden kan ha startat, berättar han. Man kan till exempel se spår av kortslutning i en elledning, eller i en kopplingsdosa där en varmgång har uppstått, som i sin tur antänt bränn bart material. Det är verkligen ett detek tivarbete. Bilden visar den ödesdigra effekten av en spik i elrör. Förutsättningen för att Elsäker hetsverket ska kunna hitta ett elfel i samband med gummi och tjärpapp, med nya el gamla elledningar, som är isolerade med en brand är att det finns något kvar ledningar kan det skapa problem. Den av fastigheten så att den inte är helt gamla isoleringen faller sönder och nedbrunnen. Något så simpelt som en kan orsaka överledning till jord med vanlig spik till en upphängd tavla, kan varmgång och brand som följd. vara orsak till att en brand uppstår om Idag är det många hemmafixare den träffar en elledning i väggen. som renoverar sina gamla hus. Olagliga och felaktiga elinstallationer kan leda Vanliga fel till bränder. Man förstår inte riskerna Mycket kan hända då man renoverar en och branden är ett faktum, säger Lars gammal fastighet för det finns massor Melchert. bakom väggarna som man inte ser. När man exempelvis kopplar ihop forts sid 8 a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 2 7
forts från sid 7 Spisar vanligaste startplatsen Bränder kan också orsakas av att det blivit fel på en elprodukt. Den vanligaste brandorsaken, enligt räddnings tjänsternas statistik, är att någon glömt eller av misstag slagit på en elektrisk spisplatta. Elsäkerhetsverkets rapport från 2010 visar att 153 personer omkom i elbränder mellan år 2000 och 2010. I nästan hälften av de fallen var spisen en startkälla. Övriga vanliga felkällor är lysrörsarmaturer men även diskmaskiner har en ökande trend vad det gäller startplatser. Hos MSB har man fört statistik över diskmaskinsbränder sedan 1998. Det har legat på en relativt konstant nivå men vi ser en viss ökning de senaste tio åren, med bränder som startat i diskmaskiner, säger Mattias Strömgren som jobbar med olycksutredningar och analys på MSB. Nästa steg? Utredningar om bränder som har med elinstallationer att göra är ett outforskat område, säger Lars Melchert på Elsäkerhetsverket. Vi vet sedan förut att de allra flesta bränder i bostäder orsakas av en produkt till exem pel spis. Men nu vill vi försöka ta reda på hur det ser ut gällande elin stal la tioner. Elsäkerhetsverkets rapport av förstudien ska vara klar under november månad och får utvisa hur man kommer att gå vidare. I en förlängning skulle det kunna medföra ett nytt krav på besiktningar av gamla fastigheter, säger Lars Melchert. text: Cia Edlund foto: elsäkerhetsverket Fakta Under 2011 omkom 103 människor i bränder. Räddningstjänsten larmas till cirka 6 000 bostadsbränder per år. Cirka 2 000 bränder per år har en okänd brandorsak Brandskyddsföreningen uppger att försäkringsbolagen får cirka 30 000 anmälningar om brandskador per år. Försäkringsbolagen uppskattar att närmare 20-30 procent av de anmälda brandskadorna är elbränder. (OBS! Försäkringsbolag och Räddningstjänst har olika definition på vad som är en elbrand.) Källor: MSB (Myndigheten för Samhälls skydd och Beredskap), Brandskydds föreningen Sverige och Räddningstjänsten. Satsning på eltrygg information Om en elolycka inträffar, vad gör du då? Och vad sker sedan vid läkarundersökningen efter elolyckan? Röda Korset, Svenska Elektrikerförbun det SEF, Elektriska Installatörsorganisationen EIO, och Elsäkerhetsverket står bakom foldrarna Vägledning vid elskada och Elolyckor. Nu ska dessa revideras och bli en enda in for mationsfolder. Att vi väljer att satsa på det här beror på att vi ser att de här produkterna används. Materialet i dessa två foldrar efterfrågas i skolorna runt om i vårt land och inom branschen, säger Rickard Lindberg, arbetsmiljöansvarig vid EIO. Syftet med samarbetet mellan Elsäker hetsverket och dessa organisationer är bland annat att nå ut med informationen bredare. Vi vänder oss inte bara till elbranschen utan också till allmänheten. Och det får positiva effekter för alla våra verksamheter. Det blir också en synergieffekt genom att olika organisationer samarbetar tillsammans med en myndighet. Exempelvis får Elsäkerhetsverket en genväg ut till deltagarna i Röda Korsets olika projekt. Därmed blir det lättare att nå ut. Jag tycker att buskapet är tydligt: Elsäkerhet är verkligen viktigt, avslutar Rickard Lindberg. Den nya foldern kommer att vara klar under 2013. text: Per Hellström foto: EIO Rickard Lindberg, arbetsmiljöansvarig vid EIO a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 2 8
Det har snart gått ett år sedan Elsäkerhetsverket lämnade in sitt förslag till regeringen om ett nytt behörighetssystem för elinstallatörer. Frågan ligger för beslut hos departementet och i väntan på det har Elsäkerhetsverket fått i uppdrag att i en förstudie ange förutsättningarna för sökande att genomföra ett prov. Vad händer i behörighetsfrågan? Elsäkerhetsverket är den myndighet i Sverige som handlägger ansökningar om behörighet som elinstallatör. För att bli behörig elinstallatör idag ska utbildningsbevis och praktikintyg skickas in. Varje år handläggs mellan 1 500 och 1 700 ansökningar. Snart kan det bli möjligt att bli behörig elinstallatör även om man saknar intyg om utbildning och praktik. Skälet till förstudien är i första hand att åstadkomma en lösning för de personer som av en eller annan anledning inte kan få fram intyg om utbildning och praktik, berättar Carina Larsson, verksjurist på Elsäkerhetsverket och ansvarig för förstudien. Det finns också bestämmelser i det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet om att medlemsstaterna kan besluta att sökanden ska genomföra kompensationsåtgärder i form av praktiktid eller ett prov. Det är den sökande som väljer vilken åtgärd som denne vill genomföra. För att kunna uppfylla kravet i direktivet behöver Elsäkerhetsverket ta fram ett provunderlag. Förslag på kvalificerat prov I den förstudie som Elsäkerhetsverket fått i uppdrag att genomföra är det tänkt att provet ska motsvara de krav som gäller för allmän behörighet idag, så kallad ABL. Nivån på provet kommer att vara hög och förutsätta att personen har den teoretiska och praktiska erfarenhet som krävs för behörigheten. Den dokumentgranskning som Elsäkerhetsverket gör idag, där man helt och hållet litar på innehållet utan att kunna kontrollera att sökanden rent faktiskt har den kompetens som intygas, är inte heller helt optimal, anser Elsäkerhetsverket. Vid ett prov med ett provinnehåll som vi själva har bestämt kan vi bättre kontrollera att sökande innehar den kompetens som vi bedömer är nödvändig. Vi har tillsammans med utbildningsanordnare diskuterat om det över huvudtaget är möjligt att genomföra ett sådant prov och fått positiv respons, säger Carina Larsson. Samverkan med utbildningsanordnare I arbetet med förstudien har Elsäkerhetsverket träffat utbildningsanordnare för att undersöka möjligheterna med prov verksamhet. Verket kommer inte att ordna egna provlokaler utan samverka med de som idag är etablerade i valideringsverksamhet och som har lämpliga lokaler och utrustning. Provets innehåll och branschens valideringsmodell är några av de frågor som diskuterats med utbildningsan ordnarna. Många bra synpunkter kom fram som vi nu arbetar vidare med, säger Carina Larsson. Den 30 september 2012 ska förstudien lämnas till regeringen. Efter det avgör regeringen om de vill gå vidare med underlaget. I sådant fall kan man tänka sig att regeringen föreslår en försöksverksamhet under en viss tid, som därefter utvärderas. text: Cia Edlund foto: Elsäkerhetsverket Länk till Nytt framtida behörighetssystem: www.elsakerhetsverket.se/sv/behorighet/nytt-framtida-behorighetssystem a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 2 9
De finns överallt och det finns faror med dem. Batteriladdare till telefoner, bärbara tv-spel och datorer. Men också till hushållsföremål, verktyg och audio/videoutrustning. Nu är Elsäkerhetsverket med i ett projekt som ska ta temperaturen på elsäkerheten hos batteriladdare inom EU. Små svarta lådor i varje hem Batteriladdare översvämmar våra hem. I en vanlig familj är det vanligt att ha två till tre laddare. Och ibland ännu fler. Små laddare är ofta billiga att ta fram. En enorm mängd pro duceras och oseriösa företag vill göra dem ännu billigare genom att fuska med material och konstruktion. Hur farligt är det? Personer kan komma i kontakt med farlig spänning då laddaren delar på sig eller spricker när man sätter i kabeln, berättar Susanne Sundström, inspektör för mar k nadskontroll vid El säker hetsverket. En laddare med för korta iso la tions avstånd mellan pri mär och sekundärkrets (där 230 V om vandlas till en spänning under 48 V), kan under vissa omständigheter or saka ett spänningsöverslag. Det kan leda till både elektrisk chock och brand. Små laddare har mycket elek tronik i sig och denna kan bli överhet tad och göra så ytan blir varm. På så vis kan en brand uppstå. Bakom projektet (JA2011, batteriladdare) finns Prosafe (Product Safety Enforcement Forum of Europe). Prosafe koordinerar marknadskontrollprojekt i EU som finansiellt stöds av EU-kommissionen. Varje deltagande land bidrar med arbetstid och kompetens. Ökad spetskompetens Vid ett uppstartsmöte i Bryssel strax före sommaren, diskuterades vilka risker som finns associerade med batteriladdare och hur projektet ska genomföras mer praktiskt. Ett större antal laddare ska köpas in och testas. Riskmodeller ska ställas upp. Prosafes stora erfarenhet av riskbedömning från projektet Emars II, kommer att betyda mycket för projektet. Att medverka i det här projektet tror vi kan bidra till att spetsa kompetensen hos vår egen marknadskontroll, säger Martin Gustafsson, inspektör för marknadskontroll vid Elsäkerhetsverket, som deltog på det första mötet. Projektet kommer att pågå under två års tid resultatet kommer att kommuniceras med de ekonomiska aktörerna inom exempelvis standardiseringen och tillverkare/importörer. Från Elsäker hets verket deltar Susanne Sundström. Förutom Sverige deltar Bulgarien, Tjeckien, Holland, Norge, Italien, Slovenien, Malta samt Rumänien. text: Cia Edlund foto: Elsäkerhetsverket Länk till Prosafe: www.prosafe.org Följ oss på Facebook Elsäkerhetsverket finns på Facebook. Du behöver inte ha ett konto på Facebook för att se vad vi skriver. Har du ett konto och vill följa oss tryck på gilla -knappen. På Facebook hittar du nyheter, försäljningsförbud och pressmeddelanden från Elsäkerhetsverket. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 2 10
Nya föreskrifter framtagna i syfte att underlätta och tydliggöra tolkningen av starkströms förordningens regler om elolyckor. Nya föreskrifter om elolyckor Under 2011 och 2012 har Elsäkerhetsverket jobbat med att ta fram nya föreskrifter i syfte att underlätta och göra tolkningen tydligare av starkströmsförordningens regler om anmälan av tillbud, olycksfall och driftsstörningar. Föreskrifterna innebär att nätkoncessionsinnehavare (nät ägare) och innehavare av anläggningar för järn- och spår vägs drift på ett tydligare och enklare sätt kan göra an mälan av tillbud, elolycksfall och driftstörningar genom en elektronisk tjänst, en e-tjänst som finns tillgänglig på Elsäker hets verkets webbplats. Via den här länken till Elsäkerhetsverkets webbsida hittar du föreskrifterna och kan även läsa en förklarande för fatt nings kommentar: www.elsakerhetsverket.se/sv/press/nyheter/nya-foreskrifter-om-elolyckor Föreskrifterna trädde i kraft den 1 juli 2012 och går under beteckningen ELSÄK-FS 2012:1. Dom i behörighetsmål Förvaltningsrätten i Karlstad har meddelat ett domslut i ett behörig hetsärende. Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och ålägger Elsäker hets ver ket att meddela behörigheten ABL till den sökande. Elsäkerhetsverket meddelar att de inte kommer att överklaga ärendet och att de tar hänsyn till frågan som kommer att hanteras i samband med att Elsäker hetsverket presenterar förslag till ny behörighetsföreskrift. Här kan du läsa mer om domslutet: www.elsakerhetsverket.se/sv/lag-och-ratt/rattsfall a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 2 11
till sist... FRÅGOR & SVAR På ny befattning På www.elsakerhetsverket.se kan du ställa frågor direkt till någon av våra experter i vår frågebank. I frågebanken kan du själv söka bland inkomna frågor och se vad experterna svarat. Här kan du läsa några av de frågor som kommit in till verket. svensk bruksanvisning Måste alla elektriska produkter ha en bruksanvisning på svenska? Svar: Ja alla elektriska produkter som säljs i Sverige måste ha säker hetsinformation på svenska. Däremot är det kanske inte nödvändigt att ha kompletta manualer på svenska. Du hittar bestämmelserna i våra föreskrifter 3 ELSÄK-FS 2000:1. elsäkerhetsansvar Vem har ägaransvaret för elsäkerheten i en ideell förening? Svar: Det är den som har rådigheten över elanläggningen som ska anses vara anläggningsinnehavare enligt el lagen (1997:857). Med rådighet menas den som praktiskt handhar och har möjlighet att påverka elanläggningen. I en ide ell förening så är det styrelsens ord föran de som normalt är ansvarig gente mot sina med lemmar, men detta måste man kontrollera i föreningens stadgar, från fall till fall. tillgodoräknande Jag har tänkt söka behörighet, får jag tillgodoräkna mig el-praktiken som jag fått när jag jobbat på ett fartyg? Svar: Svaret är nej på din fråga. Du kan inte tillgodoräkna dig den praktik som du fått ombord på ett fartyg. Elsäkerhetsverkets behörighets föreskrif ter ELSÄK-FS 2010:4 gäller inte inom dessa områden: Luftfartyg Fordon för elektrisk järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- och trådbussdrift Övriga fordon, inklusive släpfordon Fartyg, inklusive fritidsbåtar. Johan Lidbaum är sedan 1 juni ny överinspektör vid Region Öst i Stockholm. Han kommer närmast från en tjänst som elinspektör inom samma region vid Elsäkerhetsverket. Nästa nummer av Aktuellt kommer i december. Nya medarbetare Annica Karlsson började den 1 juni som ekonom vid Avdelningen för verksamhetsstöd i Kristinehamn. Hon har tidigare arbetat som ekonom på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Susanna Bruhn började den 6 augusti som handläggare av förvaltningsärenden vid Avdelningen för verksamhetsstöd i Kristinehamn. Hon kommer närmast från Transportstyrelsen där hon jobbade vid körkortsenheten. Fredrik Sjögren började den 1 september som elinspektör Region Syd i Hässleholm. Han kommer närmast från jobb som elingenjör vid konsultföretaget Grontmij. a k t u e l l t # 3 s e p t e m b e r 2 0 1 2 12