Träslag. Du kan säkert namnet på flera vanliga träd som växer i sverige. Här ska du få lära dig lite mer om diverse träslag som är vanliga i slöjdsammanhang. Samtidigt som du läser och försöker lära dig lite om dem, kan du titta på hur de ser ut på "träslagsträdet". Tall. Tall, eller furu som det också kallas, är det viktigaste barrträdet ur snickeri och slöjdsynpunkt. Veden är hård, inte så böjlig, men lätt att klyva. Veden har tydliga årsringar och är rik på kåda vilket gör den mycket hållbar mot väta. Därför används den gärna till fönster och dörrar. Al Al är ett lövträd som är mycket användbart. Man gör faner av det och är lättarbetat i slöjdsammanhang eftersom veden är mjuk. Det klarar sig bra i kontakt med vatten. Alen är lätt att betsa och ytbehandla. Därför används det ofta som ersättning för ädlare träslag. (mahogny, valnöt,...) Vedens årsringar framträder mycket svagt och vedens färg är vit när trädet lever och går över i en rödbrun nyans efter fällning. Björk Björken är vårt mest karaktäristiska träd och växer över hela landet. Veden är vitgul och ganska finporig, fast och ganska elastisk. Därför är det vanligt att man väljer björk när man ska tillverka böjda trädetaljer. Björk är däremot svår att klyva och krymper mycket. Björk angrips lätt av röta vilket gör att den inte bör användas utomhus. Årsringarna är svagt markerade
Det finns en typ av björk som heter Vårtbjörk. Veden hos denna björk kan bli mycket vacker eftersom den har ett speciellt mönster, en slags flammighet som kallas "masur". Asp Aspen har lång rak stam och förekommer i hela Sverige. Veden har svagt synliga årsringar. Den är vit, mjuk, elastisk och mycket lätt att klyva. Det är vårt lättaste lövträ. Förr användes det till takspån ( ungefär som vårt taktegel). Asp används mycket av tändsticksindustrin. Den är svår att betsa och får ett smutsigt och ojämnt utseende vid ytbehandling. Därför brukar man göra lådor och sådant som inte syns så mycket av asp. Lind Linden är ett storvuxet lövträ med grov stam. Veden är vit med svagt synliga årsringar. Veden är lätt och mjuk och därför lättarbetad. Svår att limma och känslig för fuktvariationer. Används gärna för modell- och bildhuggeriarbeten. Alm Almveden är hård och tung samt mycket seg och svårkluven. Den klarar sig bra i både vatten och luft. Veden är vit nära barken och blir varierat ljusgul till rödbrun närmare mitten. Man tillverkar vackra faner och typiska slöjdprodukter som skålar, svarvningsarbeten etc, eftersom det är ett så vackert trä. Träet är däremot lite svårt att putsa och ytbehandla. En Veden är mycket seg och elastisk. Den är tung och mycket motståndskraftig mot röta. Har kraftig doft. Tyvärr så är den svårarbetad pga många kvistar. Detta gör att den används mest till dekorativ småslöjd.
Du kunde nyss läsa vad varje träslag har för egenskaper och vad det används till. Här följer lite allmänna kunskaper om träegenskaper. Ett trä kan vara starkt eller svagt. Här är "fiberlängden viktig" eller åt vilket håll fibrerna är riktade. Jämför bilden! Den övre utsågade brädan är starkare än den undre på grund av att fibrerna är längre. Korta fibrer medför att trä lätt spricker. Det är alltså viktigt med fiberriktningen när man väljer en bräda. Ett trä kan vara mjukt eller hårt. Ett trä är ofta mjukt om det är glest mellan årsringarna. Den ljusa veden är den som växer på sommaren, och den är mjuk. Den mörka veden är den som växer på vintern, och den är hård. Det vill säga att ju tätare det är med vinterved desto hårdare är träet. Om trädet växer långsamt blir det tätare mellan årsringarna. Jämför bilden! snabbväxande långsamväxande
Ett annat skäl till att trä är mjukt eller hårt beror på att en del växer med stora och breda fibrer. De blir luftiga och mjuka. Andra växer med korta och smala fibrer. De blir täta och hårda. Vi kan jämföra med "balsaträ" som är luftigt och "ek" som är tätt. Innan man kan använda trä bör man torka det. Då blir det stabilt och håller formen. Om du limmar ihop en bordsskiva av flera nysågade färska brädor, kommer skivan att böja sig åt olika håll ju mer den torkar. Det tar tid att torka trä. Man måste göra det sakta och försiktigt annars spricker det gärna.
Vidare bör man stapla plankor noggrant i stora buntar med luftspringor emellan. Man brukar lägga in så kallade "lattor" eller mellanlägg mellan brädorna. Låter man dem ligga hur som helst, lite huller om buller torkar de okontrollerat och vrider och skruvar de sig åt alla håll. Det blir "pilbågar" och "propellrar" av dem. Sådana brädor är inget att ha när du ska bygga hus eller hyllor o.s.v. Visst går de att använda men man får hyvla bort så mycket trä för att jämna till dem. Och det tar tid och är mycket oekonomiskt. I slöjdens virkesrum hittar du säkert en och annan sån där pilbåge och propeller. Ta inte dem!
Däremot hittar du säkert brädor som är svängda på bredden. De har inte heller torkat på rätt sätt men går fortfarande att använda som de är. Oftast är de så mjuka att man kan pressa ut dem till rak form med skruvar. Kanske du får hyvla dem något. Det går inte att bortse ifrån att resultatet blir snyggare med raka och fina brädor.