Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken

Relevanta dokument
Departementspromemoria 2013:42 Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg (dnr S2013/4268/FST)

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12)

Slopad förmögenhetsskatt m.m.

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Rapport av uttaget av föräldrapenning i enlighet med regeringens regleringsbrev för Försäkringskassan år 2009

Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis

Särskild kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarexamen (U2015/05012/UH)

Förbättringar inom familjepolitiken

Regeringens proposition 2010/11:146

Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 31 oktober 2011

Vissa frågor om underhållsstöd

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

4.1 Beräkning av assistansersättning. 4.2 Slutlig avstämning och kompletterande utbetalning av assistansersättning

Svensk författningssamling

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Förslag till ny bestämmelse i förordningen (2003:766) om behandling. av personuppgifter inom socialförsäkringsens administration.

Förslag till höjd gräns för barns och skolungdomars arbetsinkomster i hushåll med ekonomiskt bistånd

Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken. Kjell Rempler (Socialdepartementet)

108 kap. 2 och 110 kap. 46 socialförsäkringsbalken. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 november 2017 följande dom (mål nr ).

LOs yttande över SOU 2011:51 Fortsatt föräldrar om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull

Utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) samt förslag enligt bilaga

Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Svar på remiss av betänkandet Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull (SOU 2011:51)

Utökat elektroniskt informationsutbyte

Remisspromemoria om förslag till ändring i socialtjänstlagen (2001:453) avseende avskaffande av bestämmelserna om fritidspeng

Försäkringskassans yttrande över Ds 2017:4 Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Återrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem (Ds 2019:2) (S2019/00497/SF)

Förslag om ändringar i förordningen med instruktion för Skatteverket

Bostadsbidrag. till barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Hemmaboende barn. Barn som bor hos dig ibland

En mer jämställd föräldrapenning

Yttrande över Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101)

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg

Remittering av betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101)

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport

Cirkulärnr: 1994:138 Diarienr: 1994:1667. Datum: Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Lag om vårdnadsbidrag

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Vägledning 2011:2 Version 3. Jämställdhetsbonus. Gäller för föräldrapenning som tas ut från den 1 januari 2012

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge.

Arbetsgivares attityder till föräldraledighet. Arbetsgivares attityder till föräldraledighet

Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Förbättringar inom familjepolitiken

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn

Regeringsuppdrag angående föräldrars möjligheter att använda föräldrapenningen

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

REMISSVAR Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn en ny modell för föräldraförsäkringen, del 2 (SOU 2017:101)

Föräldrapenning för fler familjekonstellationer och reserverad grundnivå

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn

Regeringens proposition 2017/18:270

Etableringsjobb (Ds 2019:13) (A2019/01215/A)

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Förslag till reviderade riktlinjer för kommunalt bostadsbidrag till personer med funktionsnedsättning

Jämställdhetsbonus 2012 SO0212

Ds 2017:18 Karensavdrag en mer rättvis självrisk

1. Syfte och omfattning

Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd (Ds 2017:11) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 7 juni 2017

KBF - kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER. Dnr xxx KF, xxx 201X. stockholm.se

Regeringens proposition 2012/13:16

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys

Yttrande över betänkandet Månadsuppgifter - snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Socialdepartementet: Remiss - Betänkande SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Föräldrapenninguttag före och efter en separation

Till alla som väntar eller just fått barn

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla barnfamiljer

Begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn

Historik information om ändringar i vägledningen 2002:1 Föräldrapenning

1,6 miljarder till jämlikhetsreformer

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn

Vissa förslag om utbetalning av assistansersättning

Till alla barnfamiljer

Till alla som väntar eller just fått barn

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Några viktiga gränser

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

Till alla som väntar eller just fått barn

Som svar på uppdraget hänvisar Skolverket till bilagorna och bedömer att uppdraget därigenom är slutfört.

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box Göteborg

Remissinstanser. Remiss S2017/07382/FST. Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Återrapportering av arbetet med att följa internationella ärenden

Regeringen har gett uttryck för att den högsta dagpenningen enligt inkomstbortfallsförsäkringen

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Transkript:

1 (5) Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.fst@social.ministry.se Promemoria Förbättringar inom familjepolitiken Försäkringskassan har beretts möjlighet att yttra sig över promemorian Förbättringar inom familjepolitiken (S2011/2036/FST). Försäkringskassan tillstyrker förslagen om förenklad jämställdhetsbonus och höjt bostadsbidrag i form av särskilt bidrag. När det gäller förslaget att ge föräldrar möjlighet att samtidigt ta ut föräldrapenning föreslår Försäkringskassan ett senare datum för ikraftträdande med hänvisning till skäl som anges nedan under rubrikerna Möjlighet för föräldrar att samtidigt ta ut föräldrapenning och Ekonomiska konsekvenser av förslagen. Förenklad jämställdhetsbonus Försäkringskassan är positiv till att förenklingar föreslås i bestämmelserna om jämställdhetsbonus. De föreslagna förenklingarna överensstämmer i stort med de synpunkter Försäkringskassan tidigare lyft fram i samband med det ursprungliga förslaget till jämställdhetsbonus (2008-01-14, dnr.58735 2007). Däremot innebär även det nya förslaget till förenklad jämställdhetsbonus att endast de föräldrar som har gemensam vårdnad om barnet kan få bonus. Försäkringskassan anser, precis som i tidigare yttrande, att utformningen av jämställdhetsbonus istället bör vara sådan att den inte diskriminerar de familjer som har valt att inte ha gemensam vårdnad. Enligt gällande bestämmelser så kan de reserverade dagarna börja räknas först från och med tidpunkten för gemensam vårdnad. Först då har vardera föräldern rätt till hälften var av föräldrapenningdagarna. Frågan är om det förslag till ändring i 7 andra stycket sista meningen Detsamma gäller de första 60 dagarna för vilka en förälder ensam har tagit ut föräldrapenning har en annan innebörd. Försäkringskassan anser att det i så fall är nödvändigt att det görs ett förtydligande i lagtextkommentaren avseende innebörden av formuleringen. Ett exempel kan vara I beräkningen av de första 60 dagarna med föräldrapenning ska dock de dagar räknas in som föräldern tagit ut före tidpunkten för gemensam vårdnad. Försäkringskassan vill peka på behovet att få kvittningsmöjligheter (göra avdrag) reglerade i situationer då föräldern är återbetalningsskyldig enligt förslag till 16 lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus. Försäkringskassan lämnar följande förslag till kvittningsbestämmelse när felaktig utbetald bonus Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se 08-411 27 89 202100-5521

2 (5) behöver kunna kvittas mot kommande utbetalning av bonus som betalas ut av Försäkringskassan. Vid återkrav enligt 16 får Försäkringskassan, vid en senare utbetalning av bonus till den återbetalningsskyldige, besluta att dra av (kvitta) ett skäligt belopp i avräkning på vad som betalats ut för mycket. I författningskommentaren kan hänvisas till de kommentarer som ges till 108 kap. 22 SFB när det gäller vad som avses med skäligt belopp. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Försäkringskassan vill särskilt peka på att det inte är möjligt att göra den första utbetalningen av bonus i slutet av januari månad år 2012. Anledningen till det är att den årliga bedömningen av rätt till bonus görs den sista januari för föräldrapenning som betalats ut till och med januari månad och som avser tid under föregående år. För att säkerställa uppgifterna görs en bedömning vid ytterligare två tillfällen i början av februari. De ärenden som maskinellt ändå inte har gått igenom måste därefter rättas manuellt. Dessa rättningar görs i mitten av februari månad. Först därefter kan bedömning av rätten till bonus göras för uttag av föräldrapenning som avser tid under januari och februari månad 2012. Första utbetalning under 2012 kan därigenom tidigast ske i slutet av februari månad. Övergångsbestämmelsen behöver därför kompletteras med att lagen träder ikraft den första januari men bestämmelsen i 2 om den månatliga utbetalningen tillämpas först från och med februari månad 2012 för uttag av dagar i januari och februari. Försäkringskassan ser ytterligare ett problem med förslaget till övergångsbestämmelse när det gäller förenklad jämställdhetsbonus. Den årliga bedömningen av rätten till bonus görs för utbetalade dagar tom januari månad när uttaget avser tid under föregående år. Försäkringskassan föreslår att övergångsbestämmelsen utformas så att uttag av dagar som avser 2011 men som betalas ut först efter januari 2012 omfattas av de nya bestämmelserna. I annat fall måste även nuvarande IT-stöd för jämställdhetsbonus hållas aktuellt under kommande år. Försäkringskassan behöver minst ett år från riksdagsbeslut för att kunna genomföra förslaget om ändrade regler för jämställdhetsbonus. Höjt bostadsbidrag i form av särskilt bidrag Försäkringskassan är positiv till förslaget att höja bostadsbidraget i form av det särskilda bidraget till föräldrar med hemmavarande barn. Emellertid vill Försäkringskassan peka på att föräldrar med tidvis boende barn kommer i en sämre situation jämfört med föräldrar med hemmavarande barn. Skälen för arbetsgruppens förslag är att stärka ekonomin för de barnfamiljer som har den sämsta ekonomin. Redan idag är det ganska stor skillnad mellan vilket belopp som kan beviljas i bostadsbidrag beroende av om hushållet har hemmavarande eller tidvis boende barn. Det är också fullt naturligt när den ena föräldern har ett mindre umgänge med barnet. Problemet uppstår när barnet bor växelvis hos föräldrarna. En familj med ett barn folkbokfört hos sig kan som mest få 2 600 kronor per månad i bidrag medan den som inte har barnet folkbokfört hos sig som mest kan få 1 900 kronor per månad, en skillnad på

3 (5) 700 kronor per månad. Motsvarande skillnad i bostadsbidrag för familjer med två barn är 900 kronor per månad och med tre eller fler barn 1 400 kronor per månad. Arbetsgruppens förslag innebär att det särskilda bidraget ska höjas med 350 kronor för ett barn, med 425 kronor för två barn och med 600 kronor för tre eller flera barn. Skillnaden för familjer med barn som bor växelvis när det gäller bostadsbidrag kan därmed öka med samma belopp. En konsekvens av förslaget skulle kunna bli att samarbetet mellan föräldrarna om barnets ekonomi försämras när endast den ena föräldern gynnas ytterligare av ett högre bostadsbidrag. Många föräldrar med växelvist boende barn hör av sig till Försäkringskassan på grund av missnöje med snedfördelningen i bostadsbidraget. Även de nya reglerna för bostadsbidrag som trädde ikraft den 1 januari 2006 innebar förbättringar för hushåll med hemmavarande barn medan hushåll med tidvis boende barn inte fick någon egentlig förbättring. Det berodde på att det nya umgängesbidraget endast var avsett att kompensera för lägre bidrag till bostadskostnader. Höjningen av särskilt bidrag inom bostadsbidraget kan genomföras till 1 januari 2012, även om riksdagsbeslut kommer sent. Möjlighet för föräldrar att samtidigt ta ut föräldrapenning Det remitterade förslaget om möjlighet för föräldrar att samtidigt ta ut föräldrapenning föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. Försäkringskassan föreslår att reglerna istället ska träda i kraft 1 januari 2013 av skäl som anges nedan. Försäkringskassans handlingsplan för att anpassa kostnaderna till en lägre anslagsnivå 2013 (Dnr 004385-2011) inrymmer bland annat ett arbete med att effektivisera handläggningen genom en ökad automatisering. Detta arbete pågår sedan förra året inom bland annat föräldraförsäkringsområdet. Ett genomförande av det nu remitterade förslaget till den 1 januari 2012 kräver en total omprioritering av befintliga resurser. Resurser som idag arbetar med att genomföra effektiviseringar i enlighet med handlingsplanen. Förslaget får därmed negativa konsekvenser för Försäkringskassans möjlighet att genomföra den beslutade handlingsplanen för att anpassa kostnaderna till en lägre anslagsnivå 2013 (Dnr 004385-2011). Konsekvensen av detta blir att de utlovade effekterna av den pågående automatiseringen av föräldraförsäkringen inte kan uppnås i enlighet med beslutad tidplan. I övrigt har Försäkringskassan endast nedanstående synpunkter i sak på det remitterade förslaget. Försäkringskassan ser ett behov av ett förtydligande av begreppet under barnets första levnadsår i förslag till 12 kap. 4 a SFB. I författningskommentaren till paragrafen anges Samtidigt uttag för föräldrapenning får göras endast under ett barns första levnadsår, dvs. för tiden fram till och med den dag barnet har fyllt ett år. Det bör anges att det gäller till och med den dag som barnet fyller ett år.

4 (5) Försäkringskassan vill även peka på att ett behov om samtidigt uttag kan komma plötsligt. Försäkringskassan anser att föräldraledighetslagens bestämmelser bör ändras så att det inte krävs en varseltid om två månader för rätt till ledighet vid samtidigt uttag. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Försäkringskassan föreslår att bestämmelserna om samtidigt uttag ska gälla för barn som föds från och med ikraftträdandet. Bestämmelserna blir då både tydligare och enklare att förstå. Försäkringskassan behöver minst ett år från riksdagsbeslut för att kunna genomföra förslaget om samtidigt uttag av föräldrapenning. Svårare för föräldrar att överblicka reglerna om ett samtidigt uttag av föräldrapenning och kopplingen till jämställdhetsbonus Försäkringskassan vill lyfta fram att det remitterade förslaget gör det svårare för föräldrar att överblicka reglerna om samtidigt uttag och kopplingen till jämställdhetsbonus samt förstå konsekvenserna av olika val. Föräldrar har redan idag svårt att planera sin föräldraledighet och förslaget om samtidigt uttag minskar transparensen ytterligare. Till exempel kan de föräldrar som har ekonomisk möjlighet och kunskap om bestämmelserna både ta ut trettio dagar samtidigt med föräldrapenning och också få full bonus. Om samtidigt uttag görs först efter det att de första 180 dagarna enligt sjukpenning- eller grundnivå är uttagna för barnet kan föräldrarna ta ut dagar enligt lägstanivå. Dessa dagar påverkar då inte möjligheten att få maximal bonus. Föräldrar som däremot tar ut föräldrapenning samtidigt enligt grund- och sjukpenningnivå får inte rätt till bonus för dessa dagar. Ekonomiska konsekvenser av förslagen Förenklad jämställdhetsbonus Investeringskostnaden är 26,8 miljoner kronor, varav 20,8 miljoner kronor är IT-utveckling som ska avskrivas på fem år från ikraftträdandet. Därtill kommer kostnader för avskrivningar och räntor beräknat till ca 4,5 miljoner kronor per år. De administrativa kostnaderna för att hantera jämställdhetsbonus beräknas till 34 årsarbetare för 2012 vilket motsvarar 19,8 miljoner kronor. För 2013 blir det 38 årsarbetare vilket motsvarar 22 miljoner kronor. För 2014 blir det 40 årsarbetare vilket motsvarar 23,1 miljoner kronor. För 2015 blir det 42 årsarbetare vilket motsvarar 24,2 miljoner kronor. Den stadigt ökande kostnaden beror på den volymökning som uppstår till följd av att fler föräldrar blir berättigade till jämställdhetsbonus, allt i enlighet med de sedan tidigare lämnade prognoserna om volymutveckling. Kostnaderna är beräknade utifrån 2011 års penningvärde.

5 (5) Höjt bostadsbidrag i form av särskilt bidrag Investeringskostnaden är 0,5 miljoner kronor som kommer att anslagsfinansieras och den ökade administrationskostnaden beräknas till ca 0,5 miljoner kronor. Möjlighet för föräldrar att samtidigt ta ut föräldrapenning När det gäller reglerna om samtidigt uttag av föräldrapenning innebär förslaget i sin nuvarande utformning att Försäkringskassan måste bygga om både befintligt IT-system och det IT-system som är under utveckling för att effektivisera handläggningen. Investeringskostnaden är 22,8 miljoner kronor, varav 22,1 miljoner kronor är IT-utveckling som ska avskrivas på fem år från ikraftträdandet. Därtill kommer kostnader för avskrivningar och räntor beräknade till ca 4,7 miljoner kronor per år. Om IT-utvecklingen istället skulle kunna göras enbart i det nya systemet beräknas IT-utvecklingskostnaden till 12 miljoner kronor som ska avskrivas med ca 2,5 miljoner kronor per år under fem år från ikraftträdandet. Försäkringskassan uppskattar de administrativa kostnaderna för att hantera samtidigt uttag av föräldrapenning till 53 årsarbetare för året för ikraftträdande vilket motsvarar 30,8 miljoner kronor. Kostnaderna är beräknade utifrån 2011 års penningvärde. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektör Adriana Lender i närvaro av överdirektör Stig Orustfjord, ekonomidirektör Sture Hjalmarsson, IT-direktör Stefan Olowsson, chefsjurist Eva Nordqvist, verksamhetsområdeschef Ann Eva Askensten, enhetschef Åsa Krook, verksamhetsansvarig Mats Mattsson och verksamhetsutvecklare Inger Axe, den senare som föredragande. Adriana Lender Inger Axe