s/y Najans seglats från Grossenbroden till sin nya hemhamn Captain Jan W Lindblad Efter att igen ha skumpat över Ålands hav väcktes åter drömmen om en större och tyngre långfärdsbåt. Väl inne i den skyddade hamnen vid Kobba Klintar var det dags att pusta ut och konstatera att nu eller aldrig gör vi slag i saken. Hemma i Sibbo började surffandet på nätet och avsikten var att hitta en Najad 360 från början av 1990. Det visade sig att det bästa urvalet fanns i Danmark och Tyskland. Vi hittade tre båtar som vi var intresserade av, men först måste vi sälja vår Targa 96:a. Inom 1-timme efter att den lagts in på e-satamas ringde den första köparen. Samma kväll var hon såld, och fortsätter seglatserna med Rauma som hemhamn. Det var dags att be om mera detaljerad information inklusive bilder på Najadbåtarna i Danmark och Tyskland. E-posten fylldes redan samma kväll av bilder och specifikationer på de tre båtarna, alla i fint skick och med gedigen utrustning. Vi var nu klara att ge offerter på två av dem, den ena i Damnark och den andra i Tyskland. Efter många telefonsamtal och e-mail blev det klart att vår dröm ligger och väntar på oss i Grossenbroden. Vi kom överens med säljaren att köpesumman flyttas till hans konto och att vi kommer ner och granskar båten. Ifall den är sådan som han låtit förstå så seglar vi den vidare till Köpenhamn redan följande dag. Ifall hon inte hade varit vad vi tänkt oss så skulle han returnera pengarna. Vi gjorde alltså ett stort beslut på basen av 8 bilder, båtspecifika-tioner och några telefonsamtal. Vi hade heller aldrig varit inne i en Najad 360 tidigare, i andra modeller nog. Fredag morgon den 20 augusti kl. 6 tog min fru Camilla och jag flyget ner till Hamburg. Ifall köpet blev av så var båten tom och vi hade därför en hel del utrustning med oss. Dessutom kan man ju inte ta med sig paukku - flytvästar eller nödraketer på flyget. Vi fortsatte från Hamburg med tåg upp till Heiligenhafen, där säljaren mötte oss. Spänningen var stor då vi vandrade ut längs en av de långa bryggorna i den stora marinan. i Grossenbroden. Då vi äntligen kommit in i båten tog det rätt länge före någondera av oss sade någonting. Båten var fin, faktiskt ännu bättre än vad vi någonsin kunnat föreställa oss. Efter papperskriget gick vi tillsammans igenom alla instrument etc. i vår nya båt. För detta skulle jag rekommendera att reservera mycket mera tid än vad vi hade. Vi skulle ännu proviantera och stuva alla saker. Det är även bra att kolla att gasflaskan är full, för flaskans anslutningar är inte lika som de vi är vana vid. Vi halade alla den tyska flaggan och gick sedan på middag på marinans restaurang, tillsammans med den tyska säljaren.
På lördag morgon hissades den finska flaggan på vår nya Najad 360 och seglatsen mot Köpenhamn och Helsingfors kunde börja. Himlen var grå och det duggade då vi sakta tog oss ut från marinan. Vinden var SW, så upp med seglen och riktning mot Møn runt Gedsers udde. Efter några timmar seglande tvärs över det livligt trafikerade faret mellan Tyskland och Rødby kunde vi se de nästan 100 vindkraftverk som var placerade i prydliga rader mitt ute till havs. Inte någon speciellt vacker syn men ström producerar de säkert. Seglatsen mot Møn fortsatte och vi lärde oss att använda radarn till att väja för de värsta regnskurarna intressant. Vattnena vid Danmark är ovanligt grunda och ekolodet visade inte en gång den dagen djupare än 25m, oftast pendlade den mellan 10 och 15m fast land inte syntes i horisonten. Strax innan mörkret lade sig körde vi in i Klintholm Hamn. En liten idyllisk och välskött by med all tänkbar service och en välförsedd butik endast 100m från hamnen. På söndag morgon hade vinden ökat till över 15m/s W så det skulle bli en fartfylld färd mot Köpenhamn. Med andra revet i och bara en tredjedel av genuan utrullad loggade vi 11kn till Møns Klint. Efter det blev det tuff slör med byar upp till19m/s, ända upp till Dragør hamn. Eftersom ekot envist höll sig mellan 10 och 15m så var även vågorna rätt korta och höga. Dragør valdes pga att hamnen ligger på endast 10 minuters taxiresa från Kastrups flygfält. Hamnen är stor och väl skyddad för alla vindar så vi kunde lugnt lämna vår Najad där för en vecka.tidigt följande morgon tog vi flyget till Helsingfors och hann ännu på jobb under måndagen. Veckan innan följande etapp fylldes med diverse förberedelser. Besättning, biljetter, sjökort, proviant, ruttplanering, reservplaner, hamn-beskrivningar, och många goda råd av personer som seglat i dessa vatten tidigare (ett sort tack till alla dem), något som ingen av oss hade gjort. Följande måndag kväll kl 20 träffade tre seglingsbitna killar (Göran Lindblad NJK, Heikki Hetemäki SuPS och undertecknad) på Helsingfors flygfält klara för en veckas seglats med Najaden. Samma kväll kl. 22 dansk tid tog vi en drink på s/y Najans akterdäck.
Tisdag morgon gick vi i regn till Dragørs supermarket och provianterade. Lärdomen var att plastkort inte är allmänna i Danmark, ännu! Trossarna lossades och siktet sattes på Falsterbo kanal. Det är mycket trafik i dessa farvatten så det lönar sig att korsa faren snabbt för att undvika onödiga kommentarer på VHF. Rutten via kanalen förkortar sträckan norrut med många Nm och man undviker det livliga faret till Nordsjön. Det fanns gått om vatten i kanalen fast vi vid starten blivit varnade att det kan vara lågt p.g.a. vindarna som flyttat på snad-bankarna. Efter Falsterbo kanal blev det slör norrut. Med vinden från SW betydde det en hel del rullande i lång hög sjö. Vinden ökade hela tiden och molnen blev mörkare och mörkare. Vi beslöt att segla in till Ystad istället för att gå över Hanö bukten under natten. Beslutet visade sig rätt, väl fast i pontonen brakade åskvädret och regnet lös. Dessutom visade vinden inga tecken på att avta utan fortsatte med en styrka på 17m/s hela natten. Hamnen i Ystad har fina vågbrytare men dyningarna kom ända in i gästhamnen och gjorde det ganska skumpigt. Följande dag var en kopia av natten så det var inte speciellt lockande att åka vidare. Vi beslöt att ligga över och istället starta tidigt följande morgon. Väderleks-prognoserna och de utmärkta svenska VHF väderleksraporterna lovade dessutom lite bättre väder för de följande dagarna. Onsdag morgon blev det väckning kl 4.30. Seglen lyftes strax utanför Ystads hamn och färden mot Visby hade börjat. Färden över Hanöbukten gick fint i nästan soligt väder. Vi skymtade t.o.m. Bornholm i horisonten. Trots 11m/s SW gick s/y Najan lugnt eftersom vi nu hade över 50m vatten under kölen. Då det började skymma kunde vi urskilja Utklippan i horisonten, något som torde likna Utö i viss mån. Då mörkret lagt sig passerade vi Ölands södra udde. Vi hade beslutat ta den östra sidan för att i en bra SW få slöra upp längs Öland under nattens mörka timmar. Allt gick bra ända tills det på radarn började synas den ena lilla gröna pricken efter den andra. Va fan, undrade vi ända tills vi vågade åka närmare och såg att det var fiskenät vi väjde för. Följande timmar lärde vi oss sannerligen vilken nytta man har av en radar, speciellt då endast var tionde käpp hade ljusreflex. Vi var ju mitt ute på öppna havet så vi kunde inte riktigt vänta oss nät här. Lärdomen var att åka ännu längre österut trots mötande trafik fraktbåtarna har ändå ljus som man ser! Efter avklarad slalomåkning hade vi en skön nattsegling upp längs Ölands ostkust. Det blev t.o.m. par timmar sömn per man den natten. En av nattseglatsens höjdpunkter är säkerligen då man trött står vid rodret och ser de första ljusstålarna från den uppstigande solen ett fint pris för en tung nattseglats. Dagen såg ut att bli fin och vi fortsatte vaktsystemet så att alla kunde få sova lite till. Vinden ökade dock hela tiden fast Öland timme efter timme syntes i den västra horisonten.
Vid Ölands norra spets hade vinden svängt mot NW, vind-mätaren visade 14m/s och vågorna sköljde däcket hela tiden. Volvon gick igång för att vi skulle hinna till Visby före midnatt. Det blev tio långa timmar av segling med motor och hög sjö. Det blev inte mycket ätet den dagen, men vi hade bunkrat en hel del folköl som fick duga som näring. Närmare Gotland fick vi slutligen till stånd lite varm soppa, vilket kändes bra. Det första vi såg av Gotland var Stora Karlsö, som enligt Heikki är en helt otroligt fin plats, men tyvärr finns där inte plats för mer än ett par, tre båtar. Vi närmade oss Visby och ringde upp hamnkontoret för vi ville vara säkra på att kunna tanka bränsle. Hamnkaptenen meddelade vänligen ett nummer till bensinmacken och hamnens koder eftersom hamnen var stängd sen ett par veckor tillbaka. Bränslet blev det svårare med, eftersom det var fredag och även på Gotland hade de festfredag. Efter några telefonsamtal ordnade det sig också, träff vid macken kl. 21.30. Vi körde i mörkret rakt in i Visby hamn med hjälp av en utomordentlig GPS plotter och förtöjde vid bensinmacken. Hamnen i Visby var nästan öde, 4 andra båtar. Vi väntade alla på en ordentlig sömn i en lugn hamn, så det blev ingen krogrunda för oss denna gång. God pasta och ett par öl sedan godnatt. Den sömnen smakade bra! Göran måste följande morgon flyga hem på ett möte. Alltså blev resten av seglatsen en two man show. Tidtabellen började bli litet stram, så det var bara att åka iväg. Radarn kom i bra användning igen, eftersom dimman i Visby på morgonen var så tjock att inte ens postflyget kunde landa. I hamnen var tjockan så tät att vi med hjälp av radarn tog oss ut ur själva hamnen. Utanför vågbrytaren låg dessutom två stora kryssningsfartyg, som vi med ögonen såg först då vi körde mellan dem norrut mot Gotska Sandön. Följande gång såg vi en båt ett dygn senare vid Bengtskär.
Det blev mörkt samtidigt som vi rundade Gotska Sandön. Eftersom kursen nu var mot Porkkala betydde det plattläns, inte Najadens bravur utan spinnaker. Natten blev ganska lång med 1 timmes vakter. Med storen säkrad med preventer och genuan spirad gjorde vi stadigt 5,5 knop under natten. Inte en fläck på radarn, inte ens regn, trist och lite kallt. Morgonen ljusnade igen, inte sol men inte regn heller. Vinden höll sig stadigt vid SW men ökade hela. Vid middagstid hade den ökat till 15m/s och det blev dags att igen koppla fast livlinan och ta sig upp på däck för att rulla in genuan. Vinden hade samtidigt svängt mot W fast dyningarna fortfarande kom från SW. Det hårda vädret, stora dyningarna och den lilla besättningen gjorde inte beslutet att mellanlanda i Hangö svårt. Killarna på Östersjö Port gav exempel på god service och ordnade bastu åt oss kl. 23 det var skönt. Följande morgon åkte Heikki på jobb och Göran hoppade med för slutsträckan till Helsingfors. Från Hangö till Björkholmen blev det rena sommarseglatsen, i en för årstiden varm medvind. På Barösundsrakan såg vi bara några enstaka båtar och i Elisaari låg samtidigt 3 andra båtar, det var alltså gott om plats både i faret och i hamnarna. Slutspurten från Elisaari till Björkholmen avverkades på 6 timmar 30 minuter, vilket inte är alls illa för en tung långfärds båt som Najaden. En nöjd och belåten skeppare i Björkholmens brygga. Bakom över 700 Nm och många fina erfarenheter. Jan Lindblad s/y Najan Fakta Tidpunkt: 20.8 23.8 och 31.8 7.9.2004 Rutt: Grossenbroden Klintholm Dragør (Köpenhamn) Ystad Visby Hangö Barörsund Björkholmen. Distanser: Grosssenbroden Dragør 134 Nm Dragør Visy 297 Nm Visby Hangö 208 Nm Hangö Björkholmen 72 Nm Totalt 711 Nm