RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 8 HELHETSBEDÖMNING Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 1

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Helhetsbedömningens innehåll... 3 2 Principen om samspel... 3 3 Bleknande minnesbild... 4 4 Inverkan av köpmetod av varor och tjänster... 4 4.1 Visuell likhet... 5 4.2 Fonetisk likhet... 7 4.3 Slutsats... 8 5 Inverkan av begreppsmässig likhet mellan kännetecken på risken för förväxling... 9 6 Specialfall... 10 6.1 Korta kännetecken... 10 6.1.1 Kännetecken med en bokstav/siffra... 10 6.1.2 Kännetecken med två bokstäver/siffror... 13 6.1.3 Kännetecken med tre bokstäver/siffror... 15 6.2 Namn/efternamn... 16 6.2.1 Namn... 16 6.2.2 Företagsnamn i kombination med andra komponenter... 16 6.2.3 Förnamn och familjenamn... 17 6.3 Början av märken... 22 6.4 Sammansatta kännetecken... 24 6.4.1 Kännetecken som består av figur- och orddelar... 24 6.4.2 Kännetecken som består av flera ord... 29 6.5. Färgmärken per se... 34 Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 2

1 Inledning 1.1 Helhetsbedömningens innehåll En risk för förväxling (inbegripen risk för associering) föreligger om det finns en risk att allmänheten kan tro att varorna eller tjänsterna i fråga, under förutsättning att de bär de berörda märkena, kommer från samma företag eller i förekommande fall från företag med ekonomiska band. Det är tillräckligt att en betydande del av den berörda omsättningskretsen för varorna eller tjänsterna i fråga kan missledas angående varornas eller tjänsternas ursprung. Därför är det inte nödvändigt att fastställa att alla faktiska eller möjliga konsumenter av de berörda varorna eller tjänsterna kan missledas. Domstolen har förklarat att risken för förväxling ska bedömas i sin helhet med hänsyn till samtliga relevanta fakta i det enskilda fallet. Bedömningen ska göras mot bakgrund av flera faktorer, särskilt i hur hög grad märket är känt på marknaden, den association som allmänheten kan göra mellan de två märkena och graden av likhet mellan tecknen och varorna eller tjänsterna (dom av den 11 november 1997, C-251/95, Sabèl, punkt 22). Domstolen har också förklarat att denna helhetsbedömning, vad gäller dessa varumärkens likhet i bild, ljud eller ord, ska grunda sig på det helhetsintryck som varumärkena åstadkommer med hänsyn till bland annat deras särskiljande och mest framträdande beståndsdelar (dom av den 11 november 1997, C-251/95, Sabèl, punkt 23). Kontoret granskar vanligen de mest framträdande och vanligt förekommande relevanta faktorerna i fråga om risk för förväxling under separata rubriker 1 före avsnittet om helhetsbedömning. Helhetsbedömningen kan dock omfatta och uppväga många andra faktorer som är relevanta för risken för förväxling. 2 Principen om samspel Domstolen har fastställt den grundläggande principen att bedömningar av risk för förväxling inbegriper en viss grad av samspel mellan de relevanta faktorerna, och i synnerhet en likhet mellan märkena och mellan varorna eller tjänsterna. Om varorna eller tjänsterna inte liknar varandra i särskilt hög grad kan detta således kompenseras av att varumärkena i hög grad liknar varandra eller vice versa (dom av den 29 september 1998, C-39/97, Canon, punkt 17). Principen om samspel är av central betydelse i analysen av risk för förväxling. Samspelet mellan dessa faktorer nämns uttryckligen i skäl 8 i ingressen till varumärkesförordningen. Där anges att begreppet likhet bör tolkas i förhållande till risken för förväxling. Denna risk bör bedömas mot bakgrund av en lång rad faktorer, särskilt i hur hög grad varumärket är känt på marknaden, den association som det använda eller registrerade tecknet framkallar, graden av likhet mellan varumärket och 1 i) Likhet mellan varorna och tjänsterna, ii) likhet mellan kännetecknen, iii) särskiljande och dominerande beståndsdelar i de motstridande kännetecknen, iv) det tidigare varumärkets särskiljningsförmåga, och v) berörd omsättningskrets samt grad av uppmärksamhet. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 3

tecknet samt mellan de ifrågavarande varorna eller tjänsterna (se dom av den 10 september 2008, T-325/06 CAPIO, punkt 72 och citerad rättspraxis). Kravet på en helhetsbedömning och principen om samspel innebär att en bedömning av risk för förväxling kommer att göras i alla fall där det åtminstone föreligger en viss grad av likhet mellan märkena och de berörda varorna/tjänsterna. Bedömningen är en iterativ process som uppväger alla relevanta faktorer. Den processen görs i helhetsbedömningsavsnittet. I praktiken innebär detta att kontoret bland annat bedömer graden av likhet mellan varorna och tjänsterna och i hur stor grad den relevanta omsättningskretsen uppmärksammar dessa varor och tjänster, graden av likhet mellan märkena och om det intryck som de framkallar på någon av jämförelsenivåerna (likhet i bild, ljud eller ord) är viktigare. Kontoret överväger även om likheten mellan tecknen ligger i en identisk eller liknande beståndsdel och om den beståndsdelen är dominerande och/eller särskiljande, om det finns ytterligare dominerande och/eller särskiljande beståndsdelar som kan motverka likheterna och om det äldre varumärket har en hög särskiljningsförmåga. De faktorer som utvärderas i helhetsbedömningen varierar dessutom efter omständigheterna i varje ärende. I klara fall där varorna/tjänsterna och kännetecknen är mycket lika eller identiska kan kontoret till exempel sluta sig till att det finns risk för förväxling utan att bedöma alla faktorer, som stark särskiljningsförmåga, grupper av varumärken etc. En viktig aspekt är att det är omöjligt att ange i sammanfattningen om en faktor väger tyngre än en annan, eftersom faktorerna har varierande grad av relativ betydelse beroende på omständigheterna. Graden av visuell likhet kan till exempel vägra tyngre i samband med varor som vanligen undersöks visuellt, medan graden av fonetisk likhet kan vara mer relevant för varor som vanligen beställs muntligen. 3 Bleknande minnesbild Även om den berörda produktkategorins genomsnittskonsument förväntas vara normalt informerad samt skäligen uppmärksam och upplyst ska dock hänsyn även tas till det faktum att genomsnittskonsumenten sällan har möjlighet att göra en direkt jämförelse mellan de olika varumärkena utan måste förlita sig på en oklar bild som han eller hon har i minnet. Det bör även beaktas att genomsnittskonsumentens uppmärksamhet kan variera beroende på vilken kategori av varor eller tjänster det är fråga om (dom av den 22 juni 1999, C-342/97, Lloyd Schuhfabrik Meyer, punkt 26). 4 Inverkan av köpmetod av varor och tjänster Domstolen har förklarat att det i bedömningen av den betydelse som ska tillmätas grad av likhet i bild, ljud eller ord mellan kännetecknen är nödvändigt att ta hänsyn till vilken kategori av varor eller tjänster det är fråga om och de villkor under vilka de saluförs (dom av den 22 september 1999, C-342/97, Lloyd Schuhfabrik Meyer, punkt 27). Betydelsen av de olika likhetsaspekterna (bild, ljud och ord) mellan kännetecknen kan öka beroende på vilken kategori av varor eller tjänster det handlar om och hur varorna och tjänsterna beställs och/eller köps. Likhet i ljud eller ord mellan kännetecken kan vara en mindre viktig aspekt för varor och tjänster som vanligen undersöks visuellt eller Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 4

kan provas innan de köps. I sådana fall väger det visuella intrycket av kännetecknen tyngre i bedömningen av risk för förväxling. Det är dock viktigt att betona att dessa faktorer, precis som alla andra faktorer som är relevanta för risk för förväxling, är sammanlänkade. Varje uppsättning omständigheter måste därför granskas från fall till fall. Detta innebär att ingen allmän regel ska tillämpas på breda kategorier av varor eller tjänster. 4.1 Visuell likhet Kläder är ett bra exempel på när visuell likhet kan spela en viktigare roll i helhetsbedömningen utan att vara den enda viktiga aspekten. I klädaffärer kan kunderna i allmänhet antingen själva välja ut de kläder de vill köpa, eller få hjälp av affärsbiträdena. Även om det inte är uteslutet att det förekommer muntlig kommunikation beträffande varan och varumärket, väljer konsumenten i allmänhet sina klädesplagg på grundval av ett visuellt intryck. Sålunda föregås köpet normalt sett av ett visuellt intryck av varumärkena i fråga. Den visuella aspekten har därmed större betydelse vid helhetsbedömningen av förväxlingsrisken (dom av den 14 oktober 2003, T-292/01, Bass, punkt 55, dom av den 6 oktober 2004, förenade målen T-117/03, T- 119/03 och T-171/03, NLSPORT punkt 50, dom av den 18 maj 2011, T-502/07, McKENZIE punkt 50 och dom av den 24 januari 2012, T-593/10, B, punkt 47). Dessa överväganden spelade in i slutsatsen att det inte förelåg risk för förväxling beträffande nedanstående märken, bland annat för vissa varor i klass 25: McKENZIE T-502/07 T-593/10 Samma överväganden var centrala för slutsatsen att det förelåg risk för förväxling i följande ärenden: ICEBERG ICEBREAKER T-112/09 R 1050/2008-4 PETER STORM PEERSTORM T-30/09 Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 5

T-376/09 Att det visuella intrycket prioriteras betyder emellertid inte att identiska ordbeståndsdelar får förbises på grund av det finns slående figurelement, vilket framgår av nedanstående ärende där förväxlingsrisk ansågs föreligga: FISHBONE T-415/09 (överklagande C-621/11P) På liknande sätt har även det visuella intrycket av märken för videospel ansetts vara särskilt relevant eftersom sådana varor normalt köps efter en grundlig undersökning av respektive specifikationer och tekniska egenskaper, först på grundval av information i specialistkataloger eller på internet, och därefter vid försäljningspunkten. Av dessa skäl var de visuella skillnaderna avgörande för slutsatsen att det inte förelåg förväxlingsrisk för nedanstående märken (dom av den 8 september 2011, T-525/09, Metronia, punkterna 38-47). T-525/09 Den visuella likheten mellan kännetecken kan också bli viktigare när varorna är vanliga konsumentprodukter som oftast köps i snabbköp eller i affärer där varorna är placerade på hyllor och konsumenterna vägleds mer av det visuella intrycket av det märke de söker. De visuella skillnaderna var centrala för slutsatsen att det inte förelåg förväxlingsrisk för nedanstående brittiska märken för vanliga konsumentprodukter: EGLÉFRUIT T-488/07 Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 6

Ovanstående generella princip innebär dock inte att fonetiska intrycket får förbises för varor där kundens köp normalt vägleds av ett visuellt intryck. Detta betonades i ett ärende beträffande nedanstående märken, där tribunalen ansåg att även om datorer och datortillbehör säljs till konsumenterna i befintligt skick på hyllorna på självbetjäningsavdelningar, var det identiska fonetiska intrycket mellan märkena i fråga lika viktigt som den visuella likheten i detta fall, eftersom det också var sannolikt att en muntlig diskussion om varornas egenskaper och märken skulle äga rum vid inköpstillfället. Dessa varor kunde dessutom marknadsföras muntligen, på radio eller av andra konsumenter: CMORE T-501/08 4.2 Fonetisk likhet Till skillnad från ovanstående märken, där den visuella likheten vägde tyngre, kan likhet på fonetisk nivå väga tyngre än visuell likhet när varorna i fråga traditionellt beställs muntligen. Fonetiska likheter kan exempelvis vägra tyngre för läkemedel om produkterna traditionellt beställs muntligen. Detta övervägande blev relevant i slutsatsen att det förelåg förväxlingsrisk i ärendet nedan om en tjänst i samband med hyreskontrakt för motorfordon, som vanligen ingås per telefon. ZIPCAR CICAR T-36/07 När varor beställs muntligen kan det fonetiska intrycket av märket också påverkas av faktorer som att mottagaren av beställningen sannolikt uppfattar flera andra ljud samtidigt. Sådana överväganden är relevanta när varorna i fråga normalt beställs vid försäljningspunkter med en ökad bullerfaktor, som barer eller nattklubbar. I sådana fall kan det vara nödvändigt att fästa större vikt vid den fonetiska likheten mellan tecknen i fråga. Dessa överväganden blev relevanta för slutsatsen att det förelåg förväxlingsrisk mellan nedanstående varor i klass 33 (dom av den 15 januari 2003, T- 99/01, Mystery ). MYSTERY MIXERY T-99/01 Likaså kan en särskild metod eller ett brukligt sätt att beställa varor medföra att den fonetiska likheten mellan kännetecken blir viktigare. Tribunalen har till exempel fastställt att konsumenter i vinsektorn är vana vid att ange och känna igen vin med ledning av den orddel som tjänar som igenkänningstecken, särskilt på barer och restauranger, där viner beställs muntligen efter det att kunden har sett namnet i vinlistan (dom av den 23 november 2010, T-35/08, Artesa Napa Valley punkt 62, dom av den 13 juli 2005, T-40/03, Julián Murúa Entrena, punkt 56 och dom av den 12 mars 2008, T-332/04, Coto d Arcis punkt 38). I sådana fall kan det vara nödvändigt att fästa särskild vikt vid den fonetiska likheten mellan tecknen i fråga. Dessa Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 7

överväganden blev relevanta för slutsatsen att det förelåg förväxlingsrisk mellan nedanstående vinmärken, trots deras avsevärda visuella skillnader. MURÚA T-40/03 T-35/08 Ovanstående generella princip innebär dock inte att det visuella intrycket får förbises för varor som normalt köps muntligen. Tribunalen har fastställt att även om det fonetiska intrycket av varumärken för drycker ibland har tillmätts övervägande betydelse, är de fonetiska skillnaderna mellan märken inte värda att uppmärksammas särskilt när de specifika varorna vanligtvis saluförs generellt, och inte endast säljs i specialbutiker där de beställs muntligen utan även i stormarknader där de köps visuellt (dom av den 3 september 2010, T-472/08. 61 a nossa alegria, punkt 106 som hänvisar till punkt 40). 4.3 Slutsats De omständigheter som beskrivs ovan visar att kontoret i vissa situationer bör tillmäta det visuella eller fonetiska intrycket av märken övervägande betydelse, beroende på hur varorna och tjänsterna i fråga beställs eller köps. Inte heller i dessa situationer kan identiska eller mycket liknande bild- eller fonetiska beståndsdelar förbises helt, eftersom alla relevanta faktorer är sammanlänkade och ömsesidigt beroende av varandra. Det innebär att varje uppsättnings omständigheter måste bedömas från fall till fall. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 8

5 Inverkan av begreppsmässig likhet mellan kännetecken på risken för förväxling Generellt är likhet mellan kännetecken på en jämförelsenivå tillräcklig för att dra slutsatsen att kännetecken liknar varandra och det därför föreligger risk för förväxling 2. Detta gäller generellt även för begreppsmässig likhet. Domstolen har fastställt att det inte är omöjligt att den konceptuella likheten, på grund av att de två varumärkena använder figurer som överensstämmer till sitt begreppsinnehåll kan utgöra en risk för förväxling. Så är fallet när det äldre varumärket har en speciell särskiljningsförmåga, antingen i sig eller tack vare den allmänna kännedom om varumärket som finns hos allmänheten. När det äldre varumärket inte är särskilt allmänt känt och består av en figur bestående av litet imaginativt innehåll, räcker emellertid inte endast den konceptuella likheten mellan varumärkena för att utgöra en risk för förväxling (dom av den 11 november 1997, C-251/95 Sabèl punkterna 24 och 25). HAI T-33/03 Vara/tjänst 5, 32, 33, 35, 42 Bedömning: Domstolen bekräftade den begreppsmässiga likheten mellan kännetecknen, men avslog argumentet om förväxlingsrisk även för identiska varor eftersom märkena var visuellt och fonetiskt olika och det äldre märkets särskiljningsförmåga var medelhög (punkt 64) ingen förväxlingsrisk. K2 SPORTS T-54/12 Vara/tjänst: 18, 25, 28 Territorium: Tyskland och Förenade kungariket Bedömning: Tvärtemot överklagandenämndens slutsats att det inte förelåg begreppsmässig likhet avser ordet sport oavsett sin beskrivande karaktär samma begrepp och leder till slutsatsen att det föreligger en grad av begreppsmässig likhet. Domstolen ansåg att likheten var svag i förhållande till det allmänna intrycket av kännetecknen, särskilt med tanke på ordets mycket svaga särskiljande karaktär. Den svaga begreppsmässiga likheten neutraliserade dock inte de betydande visuella och fonetiska skillnaderna mellan kännetecknen (punkt 49) ingen förväxlingsrisk. HALLOUMI HELLIM T-534/10 Vara/tjänst: 29 Territorium: Cypern Bedömning: Tribunalen ansåg att den begreppsmässiga likheten inte var tillräcklig för att ge upphov till 2 Se Riktlinjerna del C, Invändning, avsnitt 2, Identitet och risk för förväxling, kapitel 3, Jämförelse av kännetecken. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 9

risk för förväxling med tanke på det äldre märkets beskrivande karaktär (tribunalen ansåg att kännetecken var bild- och fonetiskt olika) (punkt 54) ingen förväxlingsrisk. NORMA C-191/11P Vara/tjänst: 35, 42 Territorium: Tyskland Bedömning: De begreppsmässiga skillnaderna ska vara tillräckligt starka för att neutralisera de visuella och fonetiska likheterna (punkterna 44 45) förväxlingsrisk. Slutsatsen att det föreligger begreppsmässig likhet måste därför följas av en noggrann bedömning av det äldre varumärkets inneboende och förvärvade särskiljningsförmåga. 6 Specialfall 6.1 Korta kännetecken Såsom anges på andra håll i detta avsnitt har domstolen förklarat att risken för förväxling ska bedömas i sin helhet med hänsyn till samtliga relevanta fakta i det enskilda fallet, inklusive graden av likhet mellan kännetecknen. Domstolen har också förklarat att helhetsbedömningen vad gäller de berörda varumärkens likhet i bild, ljud eller ord ska grunda sig på det helhetsintryck som varumärkena åstadkommer Kännetecknens längd kan påverka helhetsintrycket och följaktligen effekten av skillnaderna mellan dem. Principen är att ju kortare kännetecknet är desto lättare är det för allmänheten att uppfatta samtliga enskilda beståndsdelar. Däremot är allmänheten vanligen mindre medveten om skillnader mellan längre kännetecken. Varje fall måste dock bedömas för sig, med beaktande av alla relevanta faktorer. Domstolarna har inte fastställt en exakt definition av vad ett kort kännetecken är. Kontoret anser dock att kännetecken med tre bokstäver/siffror eller mindre utgör korta tecken. Nedan analyseras förväxlingsrisken för kännetecken med en, två och tre bokstäver/siffror. 6.1.1 Kännetecken med en bokstav/siffra Det ska beaktas att tribunalen har fastställt att helhetsbedömningen av förväxlingsrisken mellan kännetecken som består av en enda bokstav (eller en bokstavskombination som inte bildar något ord) i princip ska göras enligt samma regler som när det gäller kännetecken bestående av ett ord, ett namn eller ett fantasiord (se dom av den 6 oktober 2004, förenade målen T-117/03, T-118/03 T- 119/03 och T-171/03 NL SPORT, NL JEANS, NL ACTIVE, NL COLLECTION, punkterna 47 och 48, och dom av den 10 maj 2011, T-187/10, G / G ea, punkt 49). En viktig aspekt i bedömningen av förväxlingsrisk är att fastställa det äldre varumärkets grad av inneboende särskiljningsförmåga, och följaktligen varumärkesskyddets omfattning. Se Riktlinjerna, del C, Invändning, avsnitt 2, Identitet och förväxlingsrisk, Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 10

kapitel 4, Särskiljningsförmåga och det särskilda avsnittet om korta tecken. Även om en giltighetspresumtion gäller för äldre registrerade varumärken som består av en enda bokstav (eller siffra) som återges med standardtecken, måste ändå deras grad av inneboende särskiljningsförmåga bedömas på grundval av de berörda varorna och/eller tjänsterna. När det gäller helhetsbedömningen av förväxlingsrisk har domstolen klargjort att det faktum att två varumärken som består av samma bokstav (eller samma bokstavsföljd) anses vara identiska ur en ljud- och begreppsmässig synvinkel är relevant för bedömningen av förväxlingsrisk. I sådana fall kan förväxlingsrisk endast uteslutas definitivt om det nyare varumärket ger ett tillräckligt annorlunda visuellt intryck (se den redan citerade domen T-187/10, (G/G ea), punkt 60). Förväxlingsrisk kan således definitivt uteslutas när två motstridande kännetecken, även om de består av samma enda bokstav, är stiliserade på ett tillräckligt annorlunda sätt eller består av tillräckligt olika grafiska återgivningar så att den grafiska återgivningen överskuggar den gemensamma ordbeståndsdelen. I följande exempel ansågs kännetecknen orsaka ett liknande visuellt helhetsintryck, vilket innebär att förväxlingsrisk ansågs föreligga. R 0568/2000-2 Vara/tjänst: 9, 16 Territorium: Spanien Bedömning: Trots de små skillnaderna är helhetsintrycket av kännetecknen liknande, dvs. skillnaderna uppvägs av de dominerande liknande egenskaperna. Varorna är identiska eller liknande förväxlingsrisk. T-115/02 Vara/tjänst: 9, 16, 25, 35, 41 Bedömning: Med hänsyn till dels den stora likheten mellan kännetecknen, dels likheten mellan varorna, som visserligen är svag avseende skor och kläder, fastslog överklagandenämnden att det föreligger en risk att målgruppen förväxlar dem (punkt 27) förväxlingsrisk. A R 1508/2010-2 Vara/tjänst: 9, 18, 24, 25, 28 Territorium: Tyskland Bedömning: Det måste förutsättas att det äldre tyska märket har förvärvat särskiljningsförmåga för varumärkesskydd. Kännetecknen liknar varandra och varorna är identiska (punkt 18 och framåt). förväxlingsrisk Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 11

, T-187/10 (överklagande C-354/11 P) Vara/tjänst: 9, 18, 25, Italien Bedömning: Helhetsintrycket av de omstridda kännetecknen ansågs vara liknande. Förväxlingsrisk ansågs föreligga med hänsyn till likheten mellan kännetecknen, det äldre kännetecknets anseende som en förkortning av varumärket Gucci och produkternas identitet. Å andra sidan ansågs ingen förväxlingsrisk föreligga i nedanstående exempel till följd av de olika stiliseringarna av följande kännetecken med en bokstav: R 1655/2006-4 Vara/tjänst: 25 Territorium: Spanien Bedömning: Det ansågs att de spanska konsumenterna skulle uppfatta bokstaven M som en hänvisning till en klädesstorlek. Kännetecknets särskiljande karaktär var låg (punkt 21) ingen förväxlingsrisk. n A T-174/10 (överklagande C-611/11 P) Vara/tjänst: 18, 25 Territorium: Tyskland Bedömning: Domstolen fann att det inte förelåg förväxlingsrisk på grund av det omstridda varumärkets särskilda grafiska utformning och att allmänheten inte skulle uttala det omstridda varumärket, just på grund av den särskilda grafiska utformningen ingen förväxlingsrisk. F R 1418/2006-2 Vara/tjänst: 25 Bedömning: Överklagandenämnden ansåg att de visuella skillnaderna mellan tecknen motverkar varornas identiska karaktär (punkt 26) ingen förväxlingsrisk. R 576/2010-2 (bekräftat genom T-593/10) Vara/tjänst: 25, 41, 43 Territorium: Tyskland Bedömning: Överklagandenämnden ansåg att det skilda visuella intrycket av tecknen motverkar varornas identiska karaktär (punkt 19 21) ingen förväxlingsrisk. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 12

Avslutningsvis ska det påpekas att den verbala återgivningen av tecken som består av en bokstav/en siffra inte ska anses motsvara kännetecknet i fråga ( one är exempelvis inte samma sak som 1, och EM motsvarar inte M ). De ovannämnda argumenten är därför inte direkt tillämpliga på sådana fall 3. 6.1.2 Kännetecken med två bokstäver/siffror Om inte bokstavskombinationen i sig är svag för de berörda varorna och tjänsterna (t.ex. XL för varor i klass 25) behöver kännetecken med två bokstäver/siffror inte nödvändigtvis ha en låg särskiljningsförmåga. Det måste emellertid beaktas att konsumenterna ofta möter förkortningar och bokstavsförkortningar av alla slag i vardagen och i affärsinrättningar. De ovannämnda reglerna för kännetecken med en bokstav/siffra gäller även för kännetecken som består av två bokstäver/siffror. Fonetisk och begreppsmässig identitet är relevant, vilket innebär att ingen förväxlingsrisk uppstår mellan kännetecken med två bokstäver/siffror som är stiliserade på olika sätt eller består av olika grafiska återgivningar av samma bokstäver/siffror som gör att de skapar ett tillräckligt annorlunda visuellt intryck. Förväxlingsrisk kan således definitivt uteslutas när två motstridande kännetecken, trots att de består av samma kombination av två bokstäver, har en skiljande grafisk karaktär som överskuggar de gemensamma ordbeståndsdelarna. Om kombinationen med två bokstäver däremot skapar ett liknande visuellt intryck föreligger förväxlingsrisk: B 61 046 Vara/tjänst: 36 Territorium: Spanien Bedömning: Det allmänna visuella intrycket av de motstridande kännetecknen är att de består av två bokstäver i en godtycklig figurativ utformning som förmedlar samma intryck. Varumärkena anses likna varandra och tjänsterna är identiska förväxlingsrisk. 3 Se Riktlinjerna om förfaranden vid kontoret, del C, Invändning, avsnitt 2, Identitet och risk för förväxling, kapitel 3, jämförelse av kännetecken. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 13

GE R 0020/2009-4 (överklagande anhängigt T-520/11) Vara/tjänst: 6, 7, 9. 11, 17 Territorium: Förenade kungariket Bedömning: Varorna är identiska, varumärkena är fonetiskt identiska och det finns en viss visuell likhet mellan märkena. Skillnaderna, som främst består av en lätt stilisering av bokstäverna GE i den omstridda ansökan som dock liknar det vanliga skrivsättet för bokstäverna GE med versala bokstäver, är inte en tillräcklig grund för att definitivt utesluta förväxlingsrisk. Denna slutsats gäller även om varorna i fråga riktas till en välinformerad omsättningskrets, eftersom konsumenterna kan uppfatta det gemenskapsvarumärke som omfattas av den omstridda ansökan som en ny utformning av det tidigare ordmärket (punkt 27) förväxlingsrisk. I följande exempel ansågs ingen förväxlingsrisk föreligga på grund av de olika grafiska återgivningarna av samma bokstäver: et al R 0082/2011-4 Vara/tjänst: 33 Bedömning: Den grafiska utformning där bokstavskombinationerna förekommer har en stark inverkan på konsumentens intryck. De motstridande märkenas särskiljande karaktär beror i hög grad på deras specifika grafiska beståndsdelar (punkt 16) ingen särskiljningsförmåga. Skillnader i en av bokstäverna leder vanligen till slutsatsen att ingen förväxlingsrisk föreligger: CX KX R0864/2010-2 Vara/tjänst: 7 Bedömning: När det gäller helhetsintrycket och med tillämpning av principen om ömsesidigt beroende, bekräftade överklagandenämnden att skillnaden i den första bokstaven är tillräcklig för att utesluta förväxlingsrisk bland den berörda omsättningskretsen med hänsyn till att denna är särskilt uppmärksam (punkt 28) ingen förväxlingsrisk. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 14

KA T-486/07 Vara/tjänst: 9, 11, 12 : Bedömning: De berörda konsumenterna har endast sällan möjlighet att göra en direkt jämförelse mellan de olika kännetecknen och måste därför förlita sig på en bleknande minnesbild av dem. Såsom sökanden har hävdat och med tanke på de stora visuella skillnaderna mellan märkena i fråga, att varorna normalt köps efter att ha setts och de berörda konsumenternas höga uppmärksamhetsgrad, måste det i föreliggande ärende anses att de relevanta konsumenterna inte kommer att förväxla märkena i fråga trots att de inte har möjlighet att direkt jämföra de olika märkena (punkt 95) ingen förväxlingsrisk. 6.1.3 Kännetecken med tre bokstäver/siffror När de motstridande kännetecknen utgörs av tre bokstäver/siffror verkar tendensen vara att förväxlingsrisk föreligger när den enda skillnaden är en fonetiskt liknande bokstav, så att helhetsintrycket av kännetecknen fortfarande är liknande. I följande ärenden drogs slutsatsen att förväxlingsrisk förelåg: ELS T-388/00 Vara/tjänst: 16, 35, 41 Territorium: Tyskland Bedömning: Två av de tre bokstäverna är identiska och har samma ordningsföljd. Skillnaden avseende en enda bokstav är inte väsentlig i visuellt och fonetiskt hänseende. Bokstäverna E och I uttalas på ett likartat sätt på tyska (punkterna 66 71) förväxlingsrisk. Ran R.U.N. T-490/07 Vara/tjänst: 35, 38, 42, Tyskland Bedömning: Domstolen ansåg att genomsnittskonsumenten som behärskar engelska bra uppfattar kännetecknen som likartade (punkt 55) och att det på grund av likheten mellan kännetecknen och mellan vissa produkter och tjänster föreligger en risk för förväxling hos den berörda omsättningskretsen (punkt 71) förväxlingsrisk. I följande ärenden drogs däremot slutsatsen att ingen förväxlingsrisk förelåg: BRU B 224 057 R 0541/2001-1 (beaktar tillbakadragen ansökan) Vara/tjänst 32 Territorium: Benelux, EU Bedömning: I detta ärende är varorna identiska. De visuella och fonetiska olikheterna mellan märkena är dock så stora att förväxlingsrisk, inbegripet sannolik associering, kan uteslutas bland allmänheten på det Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 15

berörda territoriet, dvs. unionen ingen förväxlingsrisk. R 0393/1999-2 Vara/tjänst: 25 Territorium: Benelux, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Portugal, Österrike Bedömning: När varumärken endast består av tre bokstäver utan mening kan skillnaden i en bokstav vara tillräcklig för att de ska anses vara olika, särskilt om den första bokstaven är annorlunda och de omstridda märkena innehåller figurelement som framstår som visuellt annorlunda. I detta fall är uttalet av de första bokstäverna i det omstridda märket, dvs. J och T, olika på alla berörda språk. Bokstäverna skiljer sig även åt visuellt sett. Dessutom liknar inte figurelementen i de jämförda märkena varandra (punkterna 17 och 18) ingen förväxlingsrisk. COR T-342/05 Vara/tjänst: 3 Territorium: Tyskland Bedömning: Tribunalen ansåg att kännetecknen endast var svagt fonetiskt likartade (punkterna 47, 50). Den berörda omsättningskretsen i Tyskland kommer säkerligen att lägga märke till skillnaderna i början av kännetecknen ingen förväxlingsrisk. 6.2 Namn/efternamn 6.2.1 Namn I princip finns det inga specifika kriterier som måste beaktas i bedömningen av förväxlingsrisk mellan namn. På grund av själva naturen hos namn och efternamn spelar dock vissa aspekter in i detta (vilket diskuteras nedan), till exempel om ett visst namn och/eller efternamn är vanligt eller ej i det relevanta territoriet, och dessa aspekter måste övervägas och balanseras noggrant. 6.2.2 Företagsnamn i kombination med andra komponenter Vid bedömningar av förväxlingsrisk i samband med sammansatta kännetecken som innehåller flera ordbeståndsdelar, varav ett kan betraktas som ett företagsnamn, dvs. anger företaget bakom varumärket, måste en helhetsbedömning göras för att fastställa vilken beståndsdel som fungerar som varumärke för de berörda varorna och tjänsterna. Faktorer som ska beaktas är bland annat varje beståndsdels särskiljningsförmåga samt deras storlek och/eller det utrymme de upptar i bildmärket, vilket är vad som avgör vilken beståndsdel som är dominerande i de motstridande kännetecknen. Om företagsnamnet inte är den dominerande beståndsdelen även om var och en av de beståndsdelar som utgör kännetecknet kan ha sin egen oberoende särskiljande roll, Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 16

fokuserar konsumenterna sannolikt mer på den beståndsdel som uppfattas identifiera den specifika produktlinjen än den på beståndsdel som uppfattas (på grund av att den föregås av ordet från eller ett annat jämförbart ord) identifiera antingen det företag som kontrollerar de berörda produkterna eller den designer som skapade produktlinjen. När det finns en tillräcklig likhetsgrad mellan den komponent som skulle uppfattas som varumärket och ett motstridande kännetecken föreligger därför i princip förväxlingsrisk (under förutsättning att andra relevanta faktorer är uppfyllda). T-43/05 Vara/tjänst 25 Territorium: Danmark, Finland, Sverige Bedömning: Den dominerande beståndsdelen är ordet BROTHERS, som utgör över 60 % av det sökta märket. Placeringen av orden BY CAMPER och bokstävernas mindre typsnitt förstärker dominansen av ordet BROTHERS. Den berörda konsumenten kommer därför att rikta uppmärksamheten på ordet BROTHERS och kan tillskriva ett gemensamt ursprung för varorna i fråga (punkterna 65 och 86) förväxlingsrisk. Om kännetecknen däremot sammanfaller i ett ord som har låg särskiljningsförmåga och företagsnamnet anses vara den dominerande beståndsdelen vid helhetsbedömningen, kan skillnaderna mellan kännetecknen vara tillräckligt för att utesluta förväxlingsrisk. R 9/2011ä5 T-386/12 (anhängigt) Vara/tjänst: 32, 38, 39, alla relaterade till mineralvatten. Territorium: Förenade kungariket Bedömning: MONDARIZ är den särskiljande och dominerande beståndsdelen i den omstridda ansökan eftersom ordet är mest slående på grund av sin längd och att det är tryckt i fetstil, vilket gör att det sticker ut (punkt 32). Särskiljningsförmågan hos elite är låg, eftersom det används som ett betecknande adjektiv med innebörden överlägsen kvalitet (punkt 37). Elite by MONDARIZ bildar en logisk och begreppsmässig enhet, med innebörden toppsortimentet av mineralvatten som framställs av MONDARIZ (punkt 32), medan Elite i sig avser en grupp av personer eller medlemmarna i denna grupp. När elite är ett adjektiv riktar omsättningskretsen uppmärksamheten på det namn som det betecknar (punkt 35) ingen förväxlingsrisk. 6.2.3 Förnamn och familjenamn Uppfattningen av kännetecken som består av personnamn kan variera från land till land i Europeiska unionen. Familjenamn har i princip ett högre inneboende värde som angivelse av varors eller tjänsters ursprung än förnamn. Det beror på att den gemensamma erfarenheten visar att många personer som inte har något gemensamt kan ha samma förnamn, medan förekomsten av samma efternamn (under förutsättning att det inte är vanligt i det relevanta territoriet) kan innebära att det finns band mellan personerna i fråga (personernas identitet eller familjeband). För att få klarhet i huruvida målgruppen i ett visst land i allmänhet anser att efternamnet har större särskiljningsförmåga än förnamnet kan rättspraxis från detta land ge vägledning, även Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 17

om den inte är bindande för KHIM och gemenskapsorganen (dom av den 1 mars 2005, T-185/03, Enzo Fusco, punkt 52). Det finns fall där sökanden, som försvar, åberopar rätten att använda sitt namn. Sådana argument är dock inte giltiga i invändningsförfaranden eftersom det inte påverkar frågan om förväxlingsrisk för omsättningskretsen. Registrering av varumärken förhindrar dessutom inte användning av personnamn till följd av det särskilda skyddet av personnamn enligt artikel 12 a i CTMR och relevanta nationella varumärkeslagar enligt artikel 6.1 a i varumärkesdirektivet. Förnamn mot samma förnamn eller små variationer av detta Tumregeln är att när två motstridande kännetecken endast består av samma förnamn kommer konsumenterna sannolikt att uppfatta de liknande/identiska varor/tjänster som marknadsförs under dessa namn som att de härrör från samma källa. Det står klart att förväxlingsrisk är den logiska slutsatsen när det inte finns några skiljande delar. GIORDANO GIORDANO T-483/08 Vara/tjänst: 18, 25 Territorium: Portugal Bedömning: De två ordmärkena i fråga är identiska, vilket ökar sannolikheten för att konsumenterna kan uppfatta de varor som marknadsförs under dessa märken som att de kommer från samma källa. Sökanden har dessutom inte visat att det italienska förnamnet Giordano som utgör båda varumärkena är vanligt i Portugal (punkt 32) förväxlingsrisk. ELISE T-130/09 Vara/tjänst: 9, 42 Territorium: Portugal Bedömning: Domstolen anser att även om det inte är säkert att den berörda omsättningskretsen i EU nödvändigtvis kommer att uppfatta kännetecknen i fråga som en diminutivform av namnet Elizabeth kommer den säkerligen att uppfatta dem som mycket likartade flicknamn som har samma ursprung. I vissa medlemsstater, särskilt Förenade kungariket, Irland, Tyskland och Österrike, kommer den berörda omsättningskretsen säkerligen att uppfatta dem som diminutivformer av det fulla förnamnet Elizabeth (punkt 36) förväxlingsrisk. GISELA GISELE R 1515/2010-4 Vara/tjänst: 25 Bedömning: De jämförda märkena är båda variationer av flicknamnet Giselle, av gammaltyskt och franskt ursprung och de är generellt mycket likartade, vilket innebär att förväxlingsrisk föreligger (punkterna 14, 15 och 20) förväxlingsrisk. Förnamn mot identiskt förnamn plus efternamn När två kännetecken delar samma förnamn och ett av dem även innehåller ett efternamn och förnamnet sannolikt kan uppfattas som vanligt (om inte mycket vanligt) i det relevanta territoriet, är tumregeln att det inte föreligger förväxlingsrisk eftersom konsumenterna vet att det finns många personer med det namnet. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 18

LAURA LAURA MERCIER R 0095/2000-2 Vara/tjänst: 3 Territorium: Spanien Bedömning: Enligt överklagandenämndens åsikt föreligger inte förväxlingsrisk för en spansk genomsnittskonsument som känner till varumärket Laura för parfymer. Begreppsmässigt sett kommer Laura att uppfattas som ett vanligt förnamn i Spanien. Det är ytterst osannolikt att den spanska genomsnittskonsumenten skulle sätta det mer specifika namnet Laura Mercier i samband med Laura (punkt 16) ingen förväxlingsrisk. Ett undantag gäller när ett visst förnamn sannolikt kan uppfattas som ovanligt i det relevanta territoriet. I sådana fall fångar detta ovanliga element sannolikt konsumenternas uppmärksamhet och de kan felaktigt tro att de berörda varorna/tjänsterna har ett gemensamt ursprung. AMANDA AMANDA SMITH R 1892/2007-2 Vara/tjänst: 29, 30 Territorium: Spanien Bedömning: Förnamnet Amanda har en dominerande ställning i varumärkena och är även det första namnet i det sökta kännetecknet. Det ytterligare ordet Smith i varumärkesansökan kommer att uppfattas som ett vanligt anglosaxiskt efternamn av de spanska konsumenterna och kommer att väga lättare än förnamnet Amanda (som är mindre vanligt i Spanien). Det är ytterst sannolikt att likartade varor som marknadsförs under dessa varumärken kommer att ge upphov till förväxlingsrisk (punkterna 31 och 33) förväxlingsrisk. ROSALIA ROSALIA DE CASTRO T-421/10 (överklagande C-649/11P) Vara/tjänst: 32, 33, 35 Territorium: Spanien Bedömning: Kännetecknen är visuellt och begreppsmässigt likartade och fonetiskt sett mycket likartade. Produkterna är identiska. Tjänsterna är likartade. Varken förnamnet Rosalia eller efternamnet De Castro är vanligt i Spanien. Inget av dessa element har en större särskiljningsförmåga än det andra (punkterna 50 och 51) förväxlingsrisk. Ett ytterligare undantag gäller i de fall där omsättningskretsen skulle uppfatta/använda förnamnet på en berömd person som en synonym till det fullständiga namnet och där varorna/tjänsterna avser den personens verksamhetsfält, eller där det tidigare märket som endast består av förnamnet har förvärvat en hög grad av särskiljningsförmåga. KENZO KENZO TAKADA R 643/2003-1 (T-468/04) Vara/tjänst: 3, 25, 42 Bedömning: Genomsnittskonsumenten kommer att minnas ordet KENZO som har en särskilt särskiljande karaktär eftersom det är så välkänt. När konsumenterna stöter på varor eller tjänster som har märket KENZO TAKADA kommer de därför att tillmäta dessa varor eller tjänster samma kommersiella ursprung som de varor eller tjänster som säljs under märket KENZO. Sannolikheten är ännu större eftersom det inom mode-, kosmetik- och parfymbranschen är vanligt att samma märke konfigureras på olika sätt efter den typ av produkt som det betecknar (s. 22) förväxlingsrisk. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 19

Förnamn plus efternamn mot identiskt förnamn plus annorlunda efternamn När två motstridande kännetecken innehåller samma förnamn men följs av klart olika efternamn är tumregeln att det inte föreligger förväxlingsrisk. Konsumenterna kommer att inse att kännetecknen står för varor/tjänster från olika företag som inte har samband med varandra. Fiktivt exempel: Michael Schumacher / Michael Ballack (ingen förväxlingsrisk). När det helhetsintryck som skapas av kännetecknen är klart likartat, dvs. när skillnaderna mellan kännetecknen går förlorade i det allmänna intrycket av kännetecknen, blir resultatet med tillämpning av de normala kriterierna att det föreligger förväxlingsrisk. (Emidio Tucci fig.) T-8/03 och förenade ärendena R 700/2000-4 och R 746/2000-4 Bekräftat genom C- 104/05 P Vara/tjänst: 3, 18, 24, 25 Territorium: Spanien Bedömning: Båda märkena består av en kombination med ett förnamn och ett efternamn och ger ett likartat helhetsintryck förväxlingsrisk. Förnamn plus efternamn mot annorlunda förnamn plus identiskt efternamn När motstridande kännetecken innehåller samma efternamn som föregås av olika förnamn varierar resultatet stort beroende på hur efternamnet i fråga uppfattas i det relevanta territoriet. Ju mindre vanligt ett efternamn är desto mer sannolikt är det att det fångar konsumenternas uppmärksamhet (oavsett om förnamnen är vanliga eller ej). ANTONIO FUSCO ENZO FUSCO T-185/03 Vara/tjänst: 18, 25 Territorium: Italien Bedömning: Med anledning av att det bestreds att Fusco inte är ett av de vanligaste efternamnen i Italien ansåg domstolen att eftersom den italienska konsumenten, på grund av att denne i allmänhet anser att efternamnet har större särskiljningsförmåga än förnamnet, snarare kommer ihåg beståndsdelen Fusco (varken ovanligt eller vanligt) än (de vanliga) förnamnen Antonio eller Enzo. En konsument som stöter på en vara som är märkt med varumärket ENZO FUSCO kan därför förväxla detta med det äldre varumärket ANTONIO FUSCO, vilket gör att det föreligger en förväxlingsrisk (punkterna 53 och 67) förväxlingsrisk. Tila March T-433/09 Vara/tjänst: 3,18, 25 Territorium: Spanien Bedömning: March är ett känt efternamn i Spanien, men det är ovanligt. När det gäller ordet Tila är det mer originellt (som ett namn) än det vanliga namnet Carmen, men tila har också en innebörd på spanska. Efternamnet March är, på grund av den anglosaxiska klangen och den ovanliga ändelsen, den beståndsdel som mest kommer att fånga konsumenternas uppmärksamhet (punkterna 31, 32 och 59) förväxlingsrisk. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 20

När två märken har samma efternamn och det efternamnet sannolikt uppfattas som vanligt (om inte mycket vanligt) i det relevanta territoriet missleds konsumenterna vanligen inte att tro att de berörda varorna/tjänsterna har ett gemensamt ursprung (dom av den 1 mars 2005, T-169/03, Sissi Rossi, punkterna 82 och 83, dom av den 24 juni 2010, C-51/09 P, Barbara Becker, punkt 36). Konsumenterna är vana vid varumärken som innehåller vanliga efternamn och kommer inte blint att förutsätta att de berörda varorna/tjänsterna härrör från samma källa varje gång ett vanligt efternamn förekommer i två motstridande tecken. VITTORIO ROSSI R 0547/2010-2 Vara/tjänst: 18, 25 Bedömning: Konsumenterna i unionen är inte bara vana vid att människor har samma efternamn utan att de nödvändigtvis har några band till varandra, utan kan även särskilja det italienska efternamnet Rossi med två olika förnamn i modebranschen (punkterna 33 35) ingen förväxlingsrisk. Förnamn plus efternamn mot annorlunda förnamn plus identiskt efternamn förenat i ett enda ord I fall där ett av de motstridande kännetecknen består av ett förnamn och ett efternamn och det andra av ett enda ord som dock kan delas upp i separata delar av åtminstone en del av den relevanta omsättningskretsen på grund av att de känner igen ett förnamn och efternamn som har kombinerats till det enda ord som utgör kännetecknet, blir resultatet att förväxlingsrisk föreligger när det helhetsintryck som skapas av märkena är likartat. PETER STORM Peerstorm T-30/09 Vara/tjänst: 25 Bedömning: Båda märkena utgörs av ett förnamn och ett efternamn. Det är utrett att beståndsdelen storm i de två märkena kan vara ett efternamn. Beståndsdelarna peer och peter i det sökta respektive det äldre märket är förnamn. Särskilt i de nordiska länderna och i Tyskland är Peer ett förnamn. Det faktum att det sökta märket är skrivet som ett enda ord påverkar inte slutsatsen att de två märkena består av ett förnamn och ett efternamn (punkt 66) förväxlingsrisk. Efternamn mot förnamn plus identiskt efternamn När två kännetecken innehåller samma efternamn men ett av dem även innehåller ett förnamn är tumregeln att det normalt föreligger förväxlingsrisk. Konsumenterna kan missledas och tro att de berörda varorna/tjänsterna har ett gemensamt ursprung. Förekomsten av ett förnamn i ett av de motstridande kännetecknen är inte tillräckligt för att konsumenterna säkert ska kunna skilja mellan dem. Ensamt kommer förnamnet att uppfattas som en kortform av det fullständiga namnet, och således identifiera samma ursprung. Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 21

MURÚA T-40/03 Vara/tjänst: 33 Territorium: Spanien Bedömning: Det är utrett att den spanska allmänheten kommer att uppfatta det sökta varumärkets orddel som ett egennamn (förnamn och efternamn) och det äldre varumärket som ett efternamn. Det är mycket möjligt att omsättningskretsen endast uppfattar tillägget av förnamnet och efternamnet Entrena i det sökta varumärket som ett sätt att särskilja en serie viner från företaget som innehar det äldre varumärket eller, åtminstone, från ett företag med ekonomiska band till intervenienten (punkterna 42 och 78) förväxlingsrisk. BRADLEY VERA BRADLEY R 1918/2010-1 Vara/tjänst: 11 Bedömning: Det kännetecken som det sökta varumärket är avsett att skydda består av orden Vera Bradley, som säkerligen kommer att uppfattas som namnet (förnamn och familjenamn) på en person, fiktiv eller verklig. Det består av förnamnet Vera, som är ett vanligt flicknamn i många EU-länder, till exempel Tjeckien, Tyskland, Irland, Nederländerna, Österrike, Slovenien och Förenade kungariket, och efternamnet Bradley, som är ett engelskt familjenamn. Efternamnet är inte ett vanligt familjenamn, vare sig i engelskspråkiga länder eller i några andra EU-länder. Även om konsumenterna kan skilja mellan kännetecknen på grund av orddelen Vera som inte har någon motsvarighet i det äldre varumärket, kommer de att uppfatta produkterna som ett specifikt produktsortiment eller en förlängd form av märkesnamnet. Konsumenterna kan följaktligen tro att varumärkena tillhör samma företag eller företag med ekonomiska band (punkterna 36 37 och 52) förväxlingsrisk. 6.3 Början av märken I kännetecken som domineras av ord är det vanligen den första delen som främst fångar konsumenternas uppmärksamhet och som de därför minns tydligare än resten av kännetecknet. Detta innebär att kännetecknets början vanligen har ett avsevärt inflytande över det helhetsintryck som märket åstadkommer (dom av den 15 december 2009, T-412/08, Trubion, punkt 40, dom av den 25 mars 2009, T-109/07, Spa Therapy, punkt 30). Begreppet kännetecknets början är dock obestämt, eftersom det inte finns någon särskild indikation på vad som utgör kännetecknets början, vad som är slutet eller ens om det har en mellanliggande del eller ej. Hur detta uppfattas beror främst på omständigheterna kring ärendet (kännetecknets längd, stavelsefördelning, använt typsnitt etc.) och inte på någon fast regel. Det kan till och med vara så att ett kännetecken uppfattas ha en kort början, en kort avslutning och en proportionellt sett mycket större mellandel eller central del. Beroende på omständigheterna kan regeln att kännetecknets början är mest relevant väga lättare till fördel för en mer relevant central del. Eftersom det vanligen är kännetecknets början som fångar konsumenternas uppmärksamhet är skillnaden i fall där kännetecknen endast skiljer sig i slutet ofta otillräcklig för att utesluta likhet. Detta är emellertid inte en fast regel och resultatet beror på omständigheterna kring ärendet i fråga. Regeln gäller dessutom endast när Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 22

kännetecknet innehåller en orddel (som skulle förklara att märket läses från vänster till höger) och när orddelen inte är mycket kort (annars uppfattas märket omedelbart som en helhet). Mycket korta kännetecken är kännetecken som består av tre eller färre bokstäver/siffror (se punkt 6.1). Förväxlingsrisk konstaterades i följande ärenden: ALENTIS ALENSYS R 1243/2010-1 G & S: 42 Territorium: Spanien Bedömning: Varumärkena är synnerligen likartade i visuellt och fonetiskt hänseende, särskilt eftersom de fyra första bokstäverna ALEN är desamma. Det är allmänt godtaget att människor ägnar större uppmärksamhet åt den första delen av ett varumärke, särskilt när de uppfattar märket visuellt (punkt 33) förväxlingsrisk. AZURIL AZULIB R 1543/2010-1 Vara/tjänst: 5 Territorium: Grekland Bedömning: Fem av de sex bokstäverna i kännetecknen är desamma och de två första stavelserna är identiska. Det finns en viss grad av visuell likhet. Fonetiskt är kännetecknen ytterst likartade eftersom den första delen, som normalt är den viktigaste, är identisk. Inget av kännetecknen har någon betydelse på grekiska. Kännetecknen är lika och läkemedelsprodukterna är identiska eller likartade, vilket orsakar förvirring (punkterna 35 36) förväxlingsrisk. I följande exempel blev resultatet av bedömningen att ingen förväxlingsrisk förelåg, trots att början av kännetecknen var identiska. I några av fallen var den identiska början i själva verket en svag beståndsdel i kännetecknen. I andra fall uppvägde de begreppsmässiga skillnaderna kännetecknens likheter trots en identisk början, vilket ledde till slutsatsen att ingen förväxlingsrisk förelåg. CALSURA CALSORIN R 0484/2010-2 Vara/tjänst: 5 Bedömning: De inledande bokstäverna CALS (som för tankarna till kalcium ) har ingen särskilt särskiljande karaktär, men måste anses vara en svag beståndsdel i varumärket i förhållande till varorna i fråga (punkt 24) ingen förväxlingsrisk. NOBLESSE NOBLISSIMA R 1257/2010-4 Vara/tjänst 30 Territorium: Danmark, Finland, Sverige Bedömning: Kännetecknen skiljer sig åt i den femte bokstaven och i slutet. De är visuellt likartade i en genomsnittlig grad. Med tanke på längden på det gemenskapsvarumärke som omfattas av ansökan skiljer sig kännetecknen åt i rytm och intonation och har således en låg grad av fonetisk likhet. De äldre kännetecknen NOBLESSE har däremot en tydlig bibetydelse i både Finland och Sverige. I dessa territorier saknar ordet NOBLISSIMA all mening. De är därför begreppsmässigt olikartade. De äldre märkena är lovprisande till sin natur och beskriver i viss utsträckning egenskaperna hos varan choklad, nämligen dess utsökta karaktär. Den särskiljande karaktären är under genomsnittet. Med tanke på den låga graden av likhet mellan varorna choklad och ätlig is (klass 30), den låga graden av fonetisk likhet och den begreppsmässiga olikheten, föreligger ingen risk för förväxling (punkt 36) ingen förväxlingsrisk. ALBUMAN ALBUNORM R 0489/2010-2 Riktlinjer för prövning vid kontoret, Del C, Invändning Sida 23