meddelad i Solna

DOM Mål nr B 3053-11 meddelad i Solna 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Eva Wintzell Västerorts åklagarkammare i Stockholm Tilltalad CLAES Henry Dahlbeck, 570429-0179 Kevingeringen 22 2tr 182 50 Danderyd Offentlig försvarare: Advokat Malin Börjesson Advokatfirman Bastling & Partners HB Box 3518 103 69 Stockholm DOMSLUT Åtalet ogillas. Ersättning 1. Malin Börjesson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 19 556 kr. Av beloppet avser 3 911 kr mervärdesskatt. 2. Kostnaden för försvararen ska stanna på staten. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1356 Sundbybergsvägen 5 08-561 658 00 08-83 50 66 måndag - fredag 171 26 Solna E-post: solna.tingsratt@dom.se 08:30-16:00 www.solnatingsratt.domstol.se

2 DOM B 3053-11 YRKANDEN M.M. Åklagaren har yrkat att Claes Dahlbeck ska dömas för misshandel enligt stämningsansökan, bilaga 1. Claes Dahlbeck har bestritt ansvar för brott. Han har medget att han tagit tag i vad han trodde var Philip Wahlströms jackärm men han har förnekat att han knuffat denne mot någon bänk. UTREDNING Vid huvudförhandlingen har åklagaren spelat upp en digital upptagning av ett polisförhör med Philip Wahlström som gjordes under förundersökningen. Den tilltalade Claes Dahlbeck har hörts. Vittnesförhör har hållits med skolsköterskan Marika Wadholm. Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat fotografier av Philip Wahlströms arm. Bakgrund Claes Dahlbeck är fritispedagog och arbetade på Bergshamraskolan där Philip Wahlström, då 8 år, gick. På fredagen den 11 mars i år uppstod någon form av konflikt mellan Philip Wahlström och en annan elev, Raisa, som ledde till att Raisa låste in sig på en toalett. Claes Dahlbeck bad Philip Wahlström vänta på en bänk innanför entrén medan han gick för att få ut Raisa från toaletten och prata med henne. När Claes Dahlbeck och Raisa kom tillbaka hade Philip Wahlström gått ut. Troligtvis hade Philip Wahlströms klassföreståndare Frida sagt att han kunde gå ut och vänta, vilket dock inte Claes Dahlbeck hade fått något besked om. Claes Dahlbeck, som blev arg, gick ut och hämtade Philip Wahlström. I samband med detta tog han Philip Wahlström i armen/ärmen och förde honom tillbaka till bänken innanför entrén.

3 DOM B 3053-11 På måndagen veckan efter besökte Philip Wahlström skolsystern Marika Wadholm och visade upp i vart fall ett blåmärke på höger överarm. Philip Wahlström Philip Wahlström har berättat att Claes Dahlbeck var arg för att Philip inte hade väntat inne på bänken utan gått ut, trots att Claes bett honom vänta. Philip hann aldrig berätta att en lärare sagt att han fick gå ut. När Claes bad honom följa med in ville han ha sin kompis med sig eftersom Claes gjort honom illa flera gånger förut. Han fick inte ta med sig sin kompis och när han kämpade emot tog Claes honom så hårt i armen att han fick blåmärken och gick in med honom. Där inne slängde, ryckte eller knuffade Claes ner honom mot bänken så att han först slog sina knän i den och sedan ramlade ner på golvet. Det gjorde ont och han började gråta. Claes sade åt honom att inte fjanta sig. Det kom in flera andra elever och Philip, Claes och Raisa gick upp till ett mindre rum. På vägen dit sa Philip till Raisa att de var vänner för att det var onödigt att vara ovänner, och han berättade sedan för Claes att de var vänner. Då sade Claes att det trodde han inte ett skvatt på. Claes bad Philip berätta vad som hade hänt men det ville inte Philip. Då blev Claes jättearg och började skrika och svära. Claes Dahlbeck Claes Dahlbeck har berättat att han var på väg från matsalen när en pojke sade att en flicka, Raisa, var ledsen och hade låst in sig på toaletten eftersom Philip Wahlström hade varit dum mot henne. Redan innan den här händelsen hade flera elever varit dumma mot Raisa, som var ny på skolan och dessutom talade mycket lite svenska. Claes såg Philip utanför entrén och frågade vad som hade hänt. Philip följde med honom in och han bad honom sätta sig på en bänk och vänta medan han hämtade Raisa. När han och Raisa kom tillbaka efter några minuter hade Philip gått ut. Claes ropade till sig Philip och sade att de måste reda ut vad som hade hänt.

4 DOM B 3053-11 De stod sedan vid entrédörren och pratade. Claes fick intryck av att Philip tänkte sticka iväg. Han tog därför tag i Philip, mest som en reflex. Han uppfattade det som att han med sin högerhand fick tag i Philips högra jackärm när denne precis vände sig om för att sticka iväg. Eftersom Philip senare visade upp blåmärken kan det vara så att han råkade ta tag i armen, men det var inte så han uppfattade det. Han höll i Philip och förde in honom i entrén samtidigt som Philip försökte dra sig undan. När de kom fram till bänken släppte han taget och Philip satte sig på bänken. Claes såg inte att Philip slog i sina knän i bänken eller något liknande. Inte heller såg han något som tydde på att Philip hade ont. Däremot lade sig Philip ner på golvet efter en stund. Claes Dahlbeck fick intryck av att han ville skylla ifrån sig och sade åt Philip att sluta larva sig. Lite senare fick Claes Dahlbeck klart för sig att Frida, som är lärare på skolan och som vid detta tillfälle var rastvakt, hade varit inblandad. Han blev arg på Frida, som han inte tyckte hade gjort sitt jobb, och svor över henne. Han är medveten om att det var olämpligt att göra detta inför barnen. När de gick upp från entrén hörde han Philip viska något till Raisa för att sedan säga att de var vänner. Claes sade att han inte trodde på Philip och att de skulle prata om saken, vilket de sedan gjorde. Claes lyckades dock inte få klarhet i vad som hänt. DOMSKÄL Vad krävs för en fällande dom? För en fällande dom i ett mål om misshandel krävs liksom i brottmål i övrigt att domstolen genom den utredning som lagts fram i målet finner det ha blivit ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till vad som lagts honom till last. Det är således inte tillräckligt att målsägandens berättelse är mer trovärdig än den tilltalades. Ett åtal i mål om misshandel är lika lite som i något annat

5 DOM B 3053-11 sammanhang styrkt genom att målsägandens och den tilltalades utsagor vägs mot varandra och målsägandens därvid bedöms väga tyngre. Det förhållandet att Philip Wahlström inte hörts i rättegången utan att uppgifter från honom har lagts fram i målet genom uppspelning av förhör från förundersökningen innebär att tingsrätten inte kan grunda sin bedömning av frågan om målsägandens trovärdighet och lämnade uppgifters tillförlitlighet på sådana intryck som förhör omedelbart inför domstolen förmedlar. Därför måste uppgifterna bedömas med särskild försiktighet. Hänsyn måste självklart också tas till att Philip Wahlström bara var 9 år när förhöret hölls. Det har framkommit att han innan förhöret har pratat om händelsen med andra och det kan inte uteslutas, utan snarare hållas för troligt, att hans berättelse påverkats av detta. Han har själv under förhöret uppgett att han berättat om det här ganska många gånger nu så jag tror att jag vet exakt. Vad som nu sagts hindrar dock inte att uppgifterna från det inspelade förhöret kan vara tillräckliga för att det ska anses vara ställt utom rimligt tvivel att Claes Dahlbeck har begått den åtalade gärningen. För det fall tingsrätten skulle komma fram till att Claes Dahlbeck uppsåtligen tillfogat Philip Wahlström smärta på sätt som åklagaren påstått är nästa fråga om han med hänsyn till den tillsynsplikt han haft som personal på skolan haft rätt att vidta dessa åtgärder. Misshandel Inledningsvis får anses utrett att Claes Dahlbeck har tagit tag i armen på Philip Wahlström och fört in honom i entrén. Claes Dahlbeck har själv medgett att han kan ha hållit Philip Wahlström i armen och att han gjort detta med viss kraft stöds av de blåmärken som skolsköterskan Marika Wadholm berättat om samt av de fotografier på Philip Wahlströms arm som förevisats. Taget om armen har förorsakat Philip Wahlström smärta och blåmärken och det fysiska lidande som Philip Wahlström

6 DOM B 3053-11 tillfogats får anses ha uppnått sådan varaktighet och intensitet att gärningen når upp till vad som är straffbart enligt 3 kap. 5 brottsbalken. Det har inte framkommit att Claes Dahlbeck gjort detta i annat syfte än för att hindra Philip Wahlström från att smita iväg så att denne i stället kunde hjälpa till och reda ut vad som hänt med mellan honom och Raisa. Han måste dock ha varit medveten om att hans grepp, med hänsyn bl.a. till att Philip Wahlström bara var 8 år gammal, orsakade denne viss smärta. Claes Dahlbeck får därför anses uppsåtligen ha begått gärningen. Han har således gjort sig skyldig till misshandel, som dock uppenbart måste bedömas som ringa. När det gäller frågan om Claes Dahlbeck har knuffat eller slängt Philip Wahlström mot en bänk har det visserligen inte framkommit något som ger anledning att ifrågasätta att det var så som Philip Wahlström uppfattade situationen. Med hänsyn till hans ålder samt till vad som ovan anförts om hans uppgifter kan det emellertid i brist på övrig utredning inte uteslutas att han slagit i bänken som ett resultat av att försökt ta sig loss och tappat balansen när Claes Dahlbeck släppt taget om hans arm. Ett sådant händelseförlopp kan, särskilt för en åttaåring, säkert upplevas som att man får en knuff eller liknande. Det kan därför inte anses utrett att Claes Dahlbeck knuffat eller kastat Philip Wahlström så att han slog i en bänk. Ansvarsfrihet Som ett led i den tillsynsplikt som lärare och annan personal i skolverksamhet har kan det ingå att genomföra åtgärder för ordningens upprätthållande som att hålla kvar en elev i ett klassrum eller avvisa honom från detta eller ta med honom för ett samtal med t.ex. rektor. Vid utövningen av denna tillsynsplikt har personalen rätt att göra vissa kroppsliga ingrepp mot en elev. Det får dock inte vara fråga om någon form av bestraffning eller disciplinering och ingreppet får inte vara mer ingripande än vad som är nödvändigt för att genomföra den aktuella åtgärden. De skador och olägenheter som ingreppet kan medföra får inte stå i missförhållande till syftet med

7 DOM B 3053-11 ingreppet (se Högsta domstolens dom den 19 november 2009 i mål nr 1354-07 s. 8 f.). Som framgått ovan är det utrett att Claes Dahlbeck tagit tag i Philip Wahlström överarm i syfte att förmå honom att följa med och reda ut en pågående konflikt mellan honom och en annan elev. Annat har inte framkommit än att det kroppsliga ingreppet från Claes Dahlbecks synvinkel varit befogat för att kunna fullgöra denna uppgift. Även om det våld som Claes Dahlbeck använt sig av gett upphov till viss smärta samt blåmärken på Philip Wahlströms kan detta enligt tingsrättens mening inte anses stå i missförhållande till syftet med ingreppet. Claes Dahlbeck ska därför frikännas från ansvar för misshandel. Övriga frågor Advokat Malin Börjesson ska tillerkännas begärd ersättning för uppdraget som offentlig försvarare eftersom det yrkade beloppet är skäligt. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 400) Överklagande senast den 18 november 2011 ställs till Svea hovrätt. Thomas Lindstam Skiljaktig mening, se bilaga 3.

Bilaga 1 INKOM: 2011-05-10 MÅLNR: B 3053-11 AKTBIL: 3

Bilaga 2 Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE DOM I BROTTMÅL DV 400 2008-11 Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, www.domstol.se 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. www.domstol.se

Bilaga 3 INKOM: 2011-10-27 MÅLNR: B 3053-11 AKTBIL: 18