Räddningstjänsten Åre Kent Eriksson Organisationspresentation
Kommunfakta Area åre kommun 7300 km2 Innevånare ca:10350 personer, 650 fler än lägstanivån 2001 Turistbäddar totalt i hela kommunen: 40 000 st om man dessutom ska räknar med kalla bäddar har Åre kommun ca 50 000 st bäddar. En bra dag kan vi ha 70 000 personer i kommunen. 1 800 st företag finns i kommunen. Inga större industrier, kommunens största näring är turismen.
Hur ser organisationen ut? Räddningsnämnd ( tillika nämnd för samhällsbyggnadskontoret ) Vi tillhör alltså Samhällsbyggnadskontoret Förvaltningschef: Tobias Arvidsson, som även är VD för Årehus Räddningschef: Callis Blom. Vid räddningstjänst är det räddningschefen som är den högst beslutande i kommunen. Rädd- ningschefen kan delegera ansvaret att vara Räddningsledare till lägst styrkeledare deltid.
Räddningsvärn i Kall Deltidsstationer i Järpen;Hallen, Storlien och Åre samt Insatsledare
Dagtidspersonal / arbetsuppgifter Räddningschef: övergripande ansvar över hela verksamheten tex. personal och budget, kontakten mot politiker, Insatsledare. Callis Blom Brandinspektör: förebyggande-tillsyn, automatlarm, insatsplaner olycksundersökning, Insatsledare. Operativt Ansvarig : Insatsledare, rekrytering, materiel, fastigheter, larmfrågor, inköp, kontering, övningsprogram mm, vissa personalfrågor Erik Forsell Kent Eriksson Utbildningsansvarig : Ansvarar för räddningstjänstens fortbildning i form av övningskvällar och samövning av hela operativa verksamheten. Insatsledare. Kåke Rose n Assistent: fakturering, kontering, arkivering, rekrytering, beredskaps frågor, läkarundersökningar mm. Lena Roos Säkerhetsutbildare: Kommunens interna säkerhetsutbildare / säkerhetssamordnare, Anna Hammarberg Serviceman: service, underhåll på fordon och teknik, besiktningar, Andreas Persson
Brandlarmet 5 minuter till brandstation. Järpens släckområde störst med 19 mil från Björkede till Vålådalen Kör tid
Avtal med andra kommuner/ förbund Åre kommun har avtal om räddniningstjänst med kommunerna Verdal och Meråker, vid behov hjälper vi varandra i gränstrakterna samt några mil in i respektive land. Samarbetar med JRF, närmaste styrka åker på larmet. Ingen debitering för de första två timmarna
Stationernas resurser Åre: släck räddningsbil, höjdfordon, tankbil, ivpa-bil, skoter, fyrhjuling, kemstation! ( dräkter men inte mycket mer ) Totalt 10,5 m2 vatten, 900 l skum 400 l alk. res samt 500 l det. skum, räddningsbåt-gummi stor m-spruta. 1+4man Storlien: släck-räddningsbil, ivpa-bil, bandvagn med tanksläp 1200 l, totalt 4,7 m2 vatten. trafikolyckstält. m-spruta 1+2man Järpen: släck räddningsfordon, tankbil, ivpa-bil, skoter, fyrhjuling, tyngre hydraul- utrustning än de andra stationerna, totalt 400 l alk. res. skum, 10,5m2 vatten, räddningsbåt- buster. m-spruta. Katastrofvagn, Bandvagn mm 1+4man Hallen: släck-räddningsfordon, tankbil, ivpa-bil, räddningsbåt-buster, större. 13,5 m2 vatten 1+2man Kalls räddningsvärn: Tankbil, Pickup, motorspruta. 11pers,ingen beredskap 7m2 vatten
Samarbete! Större händelser senaste åren 2008: Racklöfska branden. Järpen, Åre, Hallen, Trångsviken, Krokom 5 stationer hjälps åt. Halva byggnaden räddas! 2010: Prästgatan, 8 stationer användes totalt, Oviken, Järpen, Krokom, Brunflo, östersund mfl. Stort behov av resurser under längre insats. 2010 Ras / Skred olycka Åre juni 131mm under ett dygn, marken mättad, snö kvar på fjället, tjäle i marken: 22 grävmaskiner, hur många lastbilar och traktorer som arbetade i räddningstjänst vet vi inte, men många var det. Krokom, Järpen, Åre stationer fanns på plats, alla vi 3 högre befäl från Åre, fler befäl från Jämtlands RTJ inblandade: mycket stort ledningsbehov Dåligt exempel: Bussolycka 2002, 2 bussar, 1 timmerbil 106 inblandade i olyckan, Järpen rycker ut, begär ingen förstärkning? Ingen insatsledare?
Insatsrapporter / Efter insats LSO 3kap 10 : När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsaken till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. Insatsrapport skrivs efter alla typer av händelser, det är den lägsta graden av olyckundersökning som man enligt lag är skyldig att genomföra. Dessutom: RL. Som agerar myndighetsperson behöver dokumentera sina beslut i större grad än tidigare, för att i efterhand kunna påvisa på vilka grunder besluten togs. I vissa fall kan det vara olycksorsaken som är intressant, i andra fall olycksförloppet och eller insatsens genomförande. En olycksutredning skall genomföras efter allvarligare händelser.
Utalarmering / Larmvägar Kommunikation Digital utalarmering: infördes vecka 24, 2010 i Åre. I våra sökare har vi bara möjlighet att ta imot text, alltså inget tal! Kommunikation via Rakel: fullt ut sedan vecka 24, 2012 All analog urustning borta. Reservvägsutalarmering via rakel årsskiftet klart. När allt fungerar som tänkt och personal har rätt utbildning är rakel överlägset all tidigare kommunikation vi tidigare haft.
Nyanställning! Utbildning: 10v, preparand skola samt hemmastudier. Personlig skyddsutrustning Arbetsgivaransvar samt eget-ansvar Skyddsombud, Huvudskyddsombud Var och en är sitt eget skyddsombud Utrustning, för under och efter larm!: Återställning Inköp ny utrustning: Ideér, lyhörd!
Utryckningar 2012 Järpen 125 st + förstärkningslarm Åre 166 st + förstärkningslarm Hallen 35 st + förstärkningslarm Storlien 44st + förstärkningslarm Kall 15 Totalt 384 st
Larmplaner Räddningstjänsten Åre Hallens station 1+2 styrka Trafikolycka omfattning låg ( alla ute ur bilen) : stort larm, medel (personer kvar i bilen) och hög 5 eller fler inblandade personer eller att bilen brinner: tvåstationslarm. Brand i byggnad: stort larm samt ytterligare en station Brand ej i byggnad: litet larm Is och vattenlivräddning: stort larm IVPA: tre personer ( beredskapsstyrkan) ink.styrkeledare. Utsläpp farligt gods: stort larm I princip dras stort larm på allt utom brand ej i byggnad och IVPA, samt automatlarm. Storliens station 1+2 styrka Trafikolycka omfattning låg ( alla ute ur bilen) : stort larm, medel ( personer kvar i bilen) och hög 5 eller fler inblandade personer eller att bilen brinner: tvåstationslarm Brand i byggnad: stort larm samt ytterligare en station Brand ej i byggnad: litet larm Is och vattenlivräddning: stort larm IVPA: tre personer ( beredskapsstyrkan) ink.styrkeledare. Utsläpp farligt gods: stort larm I princip dras stort larm på allt utom brand ej i byggnad och IVPA, samt automatlarm Åre station 1+4 styrka Trafikolycka omfattning låg ( alla ute ur bilen) : litet larm, medel ( personer kvar i bilen) och hög 5 eller fler inblandade personer eller att bilen brinner: tvåstationslarm. Brand i byggnad: litet larm samt ytterligare en station Brand ej i byggnad: litet larm Is och vattenlivräddning: litet larm IVPA: tre personer ur beredskapsstyrken, ej styrkeledare Utsläpp farligt gods: litet larm Automatlarm: litet larm I princip dras litet larm på allt. Insatledare och Styrkeledare har möjlighet att dra stort larm vid behov. Järpen station 1+4 styrka Trafikolycka omfattning låg ( alla ute ur bilen) : litet larm, medel (personer kvar i bilen) och hög 5 eller fler inblandade personer eller att bilen brinner: tvåstationslarm. Brand i byggnad: litet larm samt ytterligare en station Brand ej i byggnad: litet larm Is och vattenlivräddning: litet larm IVPA: tre personer ur beredskapsstyrken, ej styrkeledare Utsläpp farligt gods: litet larm Automatlarm: litet larm I princip dras litet larm på allt. Insatledare och Styrkeledare har möjlighet att dra stort larm vid behov. Kalls räddningsvärn 11 personer i tjänsteplikt Hjärtstoppslarm, alla blir dragna på larmen via personsökare ( digitalt) Åker på händelser i västra Kall, ner till Bonäshamn. Enda värnet som dras per automatik. Järpen blir alltid dragna samtidigt.
Problemområde Hallens släckområde är vårat problemområde? Varför? Inom 22km från Mattmar finns 4 brandstationer, varav två stationer räknas som en: Nälden Trångsviken 2+3 man i beredskap, ingen tankbil! Trångsviken är en specialstyrka som framförallt har skärsläckare och värmekamera. Järpen som är en rökdykarstyrka 1+4 samt egen tankbil Hallen 1+2samt egen tankbil. Åtgärd: idag larmas mer än vad som troligtvis behövs i området för att säkerställa att tillräckligt med resurser kommer fram till olycksplatsen.
Samarbete! IL har fjällräddningens skarpa larm och övningslarm på IL-telefonen via sk. Rapid-reach. Viss samlokalisation och ökat samarbete i framtiden. Skistar, vid händelser informeras RTJ Krisledning: kommunens krisledning kan initieras av Räddningschef eller hans ersättare, Insatsledare i beredskap eller sökerhetssamordnare.
FRÅGOR?