Uppdrag A Ny institutionsorganisation Prorektor Lars Stehn REMISS 2009-06-15 dnr 1508-09 Förslag till institutionsindelning 1 Bakgrund Rektor har initierat två organisationsöversyner. Den ena översynen omfattar organisation för styrning av universitetets utbildningar på grundnivå och avancerad nivå och den andra översynen rör institutionsindelningen. Att genomföra organisationsförändringar i dessa delar ligger i linje med universitetets strategi som fokuserar på attraktivare, mer relevanta och profilerade utbildningar som har hög kvalitet, ökad fokusering och prioritering av starka forskningsmiljöer samt verksamhet med tillväxt i ekonomisk balans. Målet för en ny institutionsindelning är institutioner med god balans mellan utbildning och forskning, en ökad fokusering och profilering samt en större kraftsamling och minskad sårbarhet. Större organisatoriska enheter ökar möjligheterna att råda över strategi och resurser genom en större ekonomisk bas, dvs möjligheterna att själva avsätta strategiska utvecklingsmedel förbättras. Större institutioner ger bättre förutsättningar för att utveckla sammanhängande forsknings- och utbildningsmiljöer samt bättre möjligheter att utjämna fluktuationer och kunna ta risker i såväl forsknings- som utbildningsfrågor. Vid universitetsstyrelsens sammanträde den 16 december 2008 avrapporterades det arbete som en av rektor tillsatt grupp genomfört avseende organisation och styrning av utbildningen, och det arbete som en av rektor engagerad extern utredare genomfört avseende institutionsstrukturen. Styrelsens beslut blev att uppdra till rektor att utifrån styrelsens diskussion av rapporterna återkomma med förslag till beslut till styrelsens nästkommande möte. 2 Universitetsstyrelsens beslut Till universitetsstyrelsens sammanträde 20 februari, 2009 lade rektor fram ett förslag till övergripande nämnds- och institutionsorganisation fr o m 2010-01-01 och styrelsen beslutade att ställa sig bakom huvuddragen i rektors förslag. När det gäller institutionsorganisationen innebär styrelsens beslut att universitetets nuvarande tretton institutioner ska reduceras till mellan fem och sju institutioner och att antalet beslutsnivåer inte får bli fler än idag. Institutionernas ska utformas så att de kommer att utgöra en kraftfull miljö för utveckling och genomförande av kvalificerad och efterfrågad utbildning och forskning. Grund för indelning i institutioner ska vara ämne. Inom institutionerna ska en avdelningsnivå finnas innefattande grupperingar av näraliggande ämnen. Campusrelaterade frågor ska hanteras avskilt från institutionsindelningen. Ny organisation ska gälla från 1 januari, 2010. Antalet institutioner, dessas benämning samt vilka ämnen som ska tillhöra respektive institution ska fastställas av universitetsstyrelsen den 15 september 2009 på förslag av rektor. 1(16)
3 Arbetsgruppens uppdrag För arbetet med att ta fram ett förslag till ny institutionsindelning har rektor tillsatt en arbetsgrupp bestående av prorektor Lars Stehn och fakultetsnämndsordförandena Björn Öhlander och Karin Axelsson. Lars Stehn leder gruppens arbete. Utredare från verksamhetsstödet, Inger Bergström, Karin Larsson och Eva Vikström Dahlhielm, biträder gruppen. Som resursperson för gruppens arbete har rektor engagerat Gunilla Jönsson, tidigare rektor vid Lunds tekniska högskola, och med egen erfarenhet av att bygga större institutioner. Villkor för arbetsgruppens arbete var att kontinuerligt informera rektors ledningsråd och prefektgruppen om arbetets bedrivande och att inhämta professorsgruppens synpunkter kring hur organisation ska utformas i syfte att skapa starka forskningsmiljöer. Arbetsgruppens förslag till ny institutionsindelning ska vara klart senast den 15 juni för att därefter skickas ut på intern remiss. Efter remissbehandlingen ska gruppen utforma sitt slutliga förslag till rektor. Information enligt MBL till de fackliga organisationerna ska ske månadsskiftet augusti/september och beslut ska tas av universitetsstyrelsen den 15 september. 4 Arbetsgruppens arbete Arbetsgruppen startade sitt arbete med att inhämta information om verksamheten och synpunkter på organisationsindelningen genom flera kanaler. Enskilda intervjuer har genomförts med samtliga prefekter. Alla ämnesföreträdare har fått svara på en enkät om nuvarande och framtida samarbeten inom både utbildning och forskning med andra ämnen inom universitetet. Där ämnesföreträdare saknas har annan person med särskild kunskap om verksamheten fått besvara frågorna. Enkäten fick hög svarsfrekvens, svar saknas från nio ämnen, varav fem saknar ämnesföreträdare. Vid nämndernas gemensamma möte i Kiruna i slutet i april diskuterade ledamöterna institutionsindelningen. Vidare har arbetsgruppen haft ett möte med Gunilla Jönsson där erfarenheter från institutionssammanslagningen vid Lunds tekniska högskola diskuterades. Ett första förslag till institutionsindelning utarbetades presenterades den 20 maj för ämnesföreträdare lite senare för prefekter och på två fakultetsmöten och skickades till ämnesföreträdare och prefekter för synpunkter. Förslaget lades också ut på personalwebben. Synpunkter inkom från 28 ämnesföreträdare och samtliga prefekter samt några personalgrupper. Sammanställning av inkomna synpunkter finns i diariet, dnr 1508-09. 5 Kriterier för institutionsindelning I universitetsstyrelsens beslut fastlades att ämnen ska vara grund för institutionsindelningen. Av underlaget till styrelsen framgår att campusrelaterade frågor ska hanteras avskilt från institutionsindelningen. Arbetsgruppen har använt samhörighet och samverkan mellan forskningsämnen och forskarutbildningsämnen som huvudkriterium i arbetet. Som komplement till ämnen har kriteriet akademisk hemvist för utbildningsprogram använts. Balans mellan forskning och utbildning har vägts in så långt det har varit möjligt. Storlek i form av antalet anställda är ytterligare en aspekt som gruppen har tagit hänsyn till. Andra aspekter som gruppen har beaktat i arbetet är hållbarhet och tydlighet i extern och intern kommunikation. Arbetsgruppen har i sitt arbete utgått ifrån att universitetet ska ha verksamhet på nuvarande campusorter. 2(16)
6 Förslag till institutionsindelning Arbetsgruppen har valt att lämna två alternativa förslag i remissomgången, ett första förslag som omfattar sju institutioner och ett andra som omfattar nio institutioner. Förslag 1. Fördelning av forskningsämnen, akademisk hemvist för program och arenor samt ungefärligt antal personal vid de sju institutionerna. Institution Antal forskningsämnen Antal program o arenor Uppskattat antal personal Arbetsvetenskap 6 9 80 Ekonomi, samhällsvetenskap och humaniora 15 10* 185 Hälsovetenskap 2 11 80 Konst och medier 2 10** 90 Maskinteknik och materialteknik Samhällsbyggnad och naturresursteknik 16 9 180 17 19** 255 Systemteknik 12 15 160 * + lärarutbildningen ** + inriktning inom lärarutbildningen Förslag 2. Fördelning av forskningsämnen, akademisk hemvist för program och arenor samt ungefärligt antal personal vid de nio institutionerna. Institution Antal forskningsämnen Antal program o arenor Uppskattat antal personal Arbetsvetenskap 6 9 80 Ekonomi, samhällsvetenskap och humaniora 15 10* 175 Hälsovetenskap 2 11 80 Konst och medier 2 9** 90 Maskinteknik och materialteknik 14 7 155 Naturresursteknik 7 11** 95 Samhällsbyggnad 10 9 160 LTU Skellefteå 2 5 40 Systemteknik 12 13 155 * + lärarutbildningen ** + inriktning inom lärarutbildningen Nedan presenteras förslagen med för respektive institution tillhörande forsknings- och forskarutbildningsämnen samt med angivande av akademisk hemvist för utbildningar. 3(16)
6.1 Förslag 1 sju institutioner Institutionen för arbetsvetenskap Arbetsvetenskap Genus och teknik Industriell design Industriell produktionsmiljö Människa-Maskin med inriktning mot genusforskning Teknisk akustik Teknisk psykologi Psykologi, kandidat 180 hp Sociologi, kandidat 180 hp Sociologi, magister 60 hp Psykologi magister 60 hp Säkerhet master 120 hp Högskolecollege, förutb, 40 veckor Civilingenjör Teknisk design, 300hp Teknisk design, hing 180 hp Arena Media, musik och teknik Institutionen ekonomi, samhällsvetenskap och humaniora Elektronisk handel Engelska med didaktisk inriktning Entreprenörskap Filosofi Industriell logistik Industriell marknadsföring Industriell organisation Kvalitetsteknik Lärande Matematik och lärande Matematisk statistik, inriktning industriell statistik Miljöledning Nationalekonomi Pedagogik Redovisning och styrning Rättsvetenskap Statsvetenskap Svenska med didaktisk inriktning Teknikhistoria Finansiell ekonomi, höx, 120 hp Fastighetsmäklare, höx 120 hp Rättsvetenskap, kandidat, 180 hp Politik och samhällsutveckling, kandidat 180 hp 4(16)
Företagsekonomi, kandidat 180 hp Internationell ekonomi, kandidat 180 hp Civilekonom, 240 hp Civilingenjör, Industriell ekonomi, 300 hp Miljö- och naturresursförvaltning, master 120 hp Elektronisk handel, master 120 hp Lärarutbildningar, öppen ingång Inriktningar: - Barn och ungdomars fritid, 60 hp - Barn, lek och lärande, förskola och förskoleklass, 90 hp - Idrott och hälsa, friluftsprofil, tid år, sen år, gymn - Barn, lek och lärande, tid år - Svenska tidigare år - Svenska senare år och gymnasiet - Engelska senare år och gymnasiet - Matematik och lärande, tidigare år - Matematik senare år och gymnasium - Lärare inriktn förskola och förskoleklass, 210 hp - Lärare inr fritidshem/fritidsverksamhethet, 210 hp- - Samhällsorienterade ämnen tidigare år, senare år Utbildningsvetenskap, master 120 hp Professionsinriktat lärande, 90 hp - Inr allm ämnen senare år - Inr yrkesämnen senare år - Inr allm ämnen gymnasium Institutionen för hälsovetenskap Hälsovetenskap Omvårdnad Sjukgymnastik Hälsovägledning, höx 120 hp Arbetsterapeut, yrkesutb, 180 hp Sjuksköterska, yrkesutb, 180 hp Röntgensjuksköterska, yrkesutb, 180 hp Sjukgymnast, yrkesutb, 180 hp Specialistsjuksköterska, Distriktssköterska, 75 hp Specialistsjuksköterska, Intensivvård Specialistsjuksköterska, Operationssjukvård Specialistsjuksköterska, Vård av äldre, 60 hp Specialistsjuksköterska, Ambulanssjukvård, 60 hp Specialistsjuksköterska, Anestesisjukvård, 60 hp Institutionen för konst och medier Ljudteknik Medie- och kommunikationsvetenskap Musikalisk gestaltning 5(16)
Musikpedagogik TV- och filmscenografi/attributmakeri, höx 120 hp Ljudteknik, kandidat 180 hp Musik, konstn kandiat, 180 hp Radioproduktion i nya medier, kandidat 180 hp TV-produktion i nya medier, kandidat 180 hp Journalistik i nya medier, kandidat 180 hp Upplevelseproduktion, kandidat 180 hp Mediedesign, kandidat 180 hp Skådespelare (konstn kandidat) 180 hp Musikalisk gestaltning, master 120 hp Lärarutbildning - inr musik, senare år 330 hp + gymnasiet - inr dans, tidigare år + gymnasiet Institutionen för maskinteknik och materialteknik Datorstödd maskinkonstruktion Energiteknik Experimentell mekanik Funktionella produkter Fysik Hållfasthetslära Konstruktionsmaterial Maskinelement Materialmekanik Polymera konstruktionsmaterial Produktionsutveckling Strömningslära Trä- och bionanokompositer Träfysik Träteknik Träteknik, höx 120 hp Bilsystemteknik, hing 180 hp Civilingenjör, Maskinteknik, 300 hp Civilingenjör, Materialteknik, EEIGM, 300 hp Civilingenjör, Hållbar energiteknik, 300 hp Hållbar energiteknik, master 120 hp Teknisk mekanik, master 120 hp Produktutveckling, master 120 hp Träteknik, master 120 hp Institutionen för samhällsbyggnad och naturresursteknik Analytisk kemi Arkitektur 6(16)
Avfallsteknik Berganläggningsteknik Biokemisk och kemisk processteknik Byggproduktion Drift och underhållsteknik Fysikalisk kemi Förnyelsebar energi Geoteknik Gränsytors kemi Kemisk teknologi Konstruktionsteknik Landskapsekologi Malmgeologi Mineralteknik Processmetallurgi Stålbyggnad Tillämpad geofysik Tillämpad geologi Trafikteknik Träbyggnad VA-teknik Vattenteknik Arena Jordens resurser Ädelstensteknik, högskoleexamen Bergmaterial, högskoleexamen Bergteknik, hing, 180 hp Naturresursteknik, kandidat 180 hp Industriell miljö och processteknik, kandidat 180 hp Civilingenjör, Naturresursteknik, 300 hp Civilingenjör Industriell miljö och processteknik, 300 hp Kemiteknik, inr mineralteknik o processmetallurgi, master Kemiteknik, inr kemisk- o biokemisk processteknik, master Geovetenskap, inr malmgeologi o miljögeokemi, master Arena Risk och säkerhet Bygg och anläggning, höx 120 hp Samhällsbyggnad, höx 120 hp Brandingenjör, yrkesex 210 Civilingenjör, Väg och vatten, 300 hp Civilingenjör, Arkitektur, 300 hp Väg- o vattenbyggn, inr jord- och bergbyggnad, master 120 hp Teknisk miljövård, master 120 hp Lärarutbildning - inr naturvetenskap, gy - no-ämnen för senare år Institutionen för systemteknik Data- och systemvetenskap 7(16)
Datalogi Datorkommunikation Inbyggda system Industriell elektronik Informatik Matematik Medicinsk teknik för hälsovård Medieteknik Mobila system Reglerteknik Rymdteknik Signalbehandling Teknisk-vetenskapliga beräkningar Datornätverk höx 120 hp Data/elektronik, höx 120 hp Datateknik, hing, 180 p Datorspelsutveckling, hing, 180 hp Systemvetenskap, kandidat 180 hp Datorgrafik, kandidat, 180 hp Data/elektronik, hing-on-line, 180 hp Civilingenjör, Datateknik, 300 hp Civilingenjör, Teknisk fysik och elektroteknik, 300 hp Civilingenjör, Rymdteknik, 300 hp Civilingenjör, Öppen ingång Sustainable IT system, master 120 hp Mobila system, master 120 hp Rymdvetenskap och rymdteknik, master 120 hp Informationssäkerhet, master 120 hp Digitalt bevarande, master 120 hp Teknisk basår, förutbildning 8(16)
6.2 Förslag 2 nio institutioner Institutionen för arbetsvetenskap Arbetsvetenskap Genus och teknik Industriell design Industriell produktionsmiljö Människa-Maskin med inriktning mot genusforskning Teknisk akustik Teknisk psykologi Psykologi, kandidat 180 hp Sociologi, kandidat 180 hp Sociologi, magister 60 hp Psykologi magister 60 hp Säkerhet master 120 hp Högskolecollege, förutb, 40 veckor Civilingenjör Teknisk design, 300hp Teknisk design, hing 180 hp Arena Media, musik och teknik Institutionen för ekonomi, samhällsvetenskap och humaniora Elektronisk handel Engelska med didaktisk inriktning Entreprenörskap Filosofi Industriell logistik Industriell marknadsföring Industriell organisation Kvalitetsteknik Lärande Matematik och lärande Matematisk statistik, inriktning industriell statistik Miljöledning Nationalekonomi Pedagogik Redovisning och styrning Rättsvetenskap Statsvetenskap Svenska med didaktisk inriktning Teknikhistoria Finansiell ekonomi, höx, 120 hp Fastighetsmäklare, höx 120 hp Rättsvetenskap, kandidat, 180 hp Politik och samhällsutveckling, kandidat 180 hp 9(16)
Företagsekonomi, kandidat 180 hp Internationell ekonomi, kandidat 180 hp Civilekonom, 240 hp Civilingenjör, Industriell ekonomi, 300 hp Miljö- och naturresursförvaltning, master 120 hp Elektronisk handel, master 120 hp Lärarutbildningar, öppen ingång Inriktningar: - Barn och ungdomars fritid, 60 hp - Barn, lek och lärande, förskola och förskoleklass, 90 hp - Idrott och hälsa, friluftsprofil, tid år, sen år, gymn - Barn, lek och lärande, tid år - Svenska tidigare år - Svenska senare år och gymnasiet - Engelska senare år och gymnasiet - Matematik och lärande, tidigare år - Matematik senare år och gymnasium - Lärare inriktn förskola och förskoleklass, 210 hp - Lärare inr fritidshem/fritidsverksamhethet, 210 hp - Samhällsorienterade ämnen tidigare år, senare år Utbildningsvetenskap, master 120 hp Professionsinriktat lärande, 90 hp - Inr allm ämnen senare år - Inr yrkesämnen senare år - Inr allm ämnen gymnasium Institutionen för hälsovetenskap Hälsovetenskap Omvårdnad Sjukgymnastik Hälsovägledning, höx 120 hp Arbetsterapeut, yrkesutb, 180 hp Sjuksköterska, yrkesutb, 180 hp Röntgensjuksköterska, yrkesutb, 180 hp Sjukgymnast, yrkesutb, 180 hp Specialistsjuksköterska, Distriktssköterska, 75 hp Specialistsjuksköterska, Intensivvård Specialistsjuksköterska, Operationssjukvård Specialistsjuksköterska, Vård av äldre, 60 hp Specialistsjuksköterska, Ambulanssjukvård, 60 hp Specialistsjuksköterska, Anestesisjukvård, 60 hp Institutionen för konst och medier Ljudteknik Medie- och kommunikationsvetenskap. Musikalisk gestaltning 10(16)
Musikpedagogik Ljudteknik, kandidat 180 hp Musik, konstn kandiat, 180 hp Radioproduktion i nya medier, kandidat 180 hp TV-produktion i nya medier, kandidat 180 hp Journalistik i nya medier, kandidat 180 hp Upplevelseproduktion, kandidat 180 hp Mediedesign, kandidat 180 hp Skådespelare (konstn kandidat) 180 hp Musikalisk gestaltning, master 120 hp Lärarutbildning - inr musik, senare år 330 hp + gymnasiet - inr dans, tidigare år + gymnasiet Institutionen för maskinteknik och materialteknik Datorstödd maskinkonstruktion Energiteknik Experimentell mekanik Funktionella produkter Fysik Hållfasthetslära Konstruktionsmaterial Maskinelement Materialmekanik Polymera konstruktionsmaterial Produktionsutveckling Strömningslära Trä- och bionanokompositer Bilsystemteknik, hing 180 hp Civilingenjör, Maskinteknik, 300 hp Civilingenjör, Materialteknik, EEIGM, 300 hp Civilingenjör, Hållbar energiteknik, 300 hp Hållbar energiteknik, master 120 hp Teknisk mekanik, master 120 hp Produktutveckling, master 120 hp Institutionen för naturresursteknik Analytisk kemi Biokemisk och kemisk processteknik Fysikalisk kemi Gränsytors kemi Kemisk teknologi Landskapsekologi Malmgeologi 11(16)
Mineralteknik Processmetallurgi Tillämpad geofysik Tillämpad geologi Arena Jordens resurser Ädelstensteknik, högskoleexamen Bergmaterial, högskoleexamen Bergteknik, hing, 180 hp Naturresursteknik, kandidat 180 hp Industriell miljö och processteknik, kandidat 180 hp Civilingenjör, Naturresursteknik, 300 hp Civilingenjör Industriell miljö och processteknik, 300 hp Kemiteknik, inr mineralteknik o processmetallurgi, master Kemiteknik, inr kemisk- o biokemisk processteknik, master Geovetenskap, inr malmgeologi o miljögeokemi, master Lärarutbildning - inr naturvetenskap, gy - no-ämnen för senare år Institutionen för samhällsbyggnad Arkitektur Avfallsteknik Berganläggningsteknik Byggproduktion Drift och underhållsteknik Förnyelsebar energi Geoteknik Konstruktionsteknik Stålbyggnad Trafikteknik Träbyggnad VA-teknik Vattenteknik Arena Risk och säkerhet Bygg och anläggning, höx 120 hp Samhällsbyggnad, höx 120 hp Brandingenjör, yrkesex 210 Civilingenjör, Väg och vatten, 300 hp Civilingenjör, Arkitektur, 300 hp Väg- o vattenbyggn, inr jord- och bergbyggnad, master 120 hp Teknisk miljövård, master 120 hp Institutionen i Skellefteå Träfysik 12(16)
Träteknik TV- och filmscenografi/attributmakeri, höx 120 hp Datorspelsutveckling, hing, 180 hp Träteknik, höx 120 hp Träteknik, master 120 hp Datorgrafik, kandidat, 180 hp Institutionen för systemteknik Data- och systemvetenskap Datalogi Datorkommunikation Inbyggda system Industriell elektronik Informatik Matematik Medicinsk teknik för hälsovård Medieteknik Mobila system Reglerteknik Rymdteknik Signalbehandling Teknisk-vetenskapliga beräkningar Datornätverk höx 120 hp Data/elektronik, höx 120 hp Datateknik, hing, 180 p Systemvetenskap, kandidat 180 hp Data/elektronik, hing-on-line, 180 hp Civilingenjör, Datateknik, 300 hp Civilingenjör, Teknisk fysik och elektroteknik, 300 hp Civilingenjör, Rymdteknik, 300 hp Civilingenjör, Öppen ingång Sustainable IT system, master 120 hp Mobila system, master 120 hp Rymdvetenskap och rymdteknik, master 120 hp Informationssäkerhet, master 120 hp Digitalt bevarande, master 120 hp Teknisk basår, förutbildning 7 Analys av förslagen till institutionsindelning 7.1 Generellt för båda förslagen Grunden för institutionsindelningen ska vara forskningsämnen. Program och arenor ska ha en akademisk hemvist. De två förslagen som lämnas ut på remiss ger olika förutsättningar. Resursfördelningen till forskningen kommer att även fortsättningsvis vara baserat på 13(16)
forskningsämnen. Det innebär att institutioner med flera forskningsämnen kommer att få större tilldelning av fakultetsmedel. Från 2010 kommer större andel av forskningsmedlen att fördelas ut till institutionerna och institutionerna förväntas göra egna strategiska satsningar inom forskningen av de tilldelade medlen till forskning. Institutioner med få forskningsämnen kommer att få svårt att kunna göra strategiska satsningar eftersom de har alldeles för litet kapital att arbeta med. Både i alternativ 1 med sju institutioner och i alternativ 2 med nio institutioner finns det institutioner som enbart har två forskningsämnen. Med två forskningsämnen blir det svårt att göra strategiska satsningar. Institutionen för hälsovetenskap föreslås oförändrad i båda förslagen. Institutionen har en tydlig profil. Även om tillgången av studenter är god så blir institutionen sårbar och institutionen har inte möjlighet att själv expandera på utbildningssidan beroende på både tillgången på lärarkompetens och utbildningsplatser för tillämpad utbildning. I båda förslagen föreslås Institutionerna för matematik och rymdteknik att integreras i den föreslagna Institutionen för systemteknik. De är idag alldeles för små att vara egna institutioner så detta är logiskt. Forskningsämnet Matematik, som är det största på nuvarande Institutionen för matematik skulle liksom Rymdteknik ingå i den nya Institutionen för systemteknik. Det innebär synergieffekter och andra fördelar och bedöms ge få negativa konsekvenser för verksamheten t ex behöver inga laboratorier flyttas. Att Data- och systemvetenskap och Informatik flyttas från nuvarande IES för att ingå i den föreslagna Institutionen för systemteknik är logiskt och ger synergieffekter. En möjlighet (som tidigare presenterades i det första förslaget som nu är omarbetat) var att det grundutbildningstunga ämnet Fysik skulle ingå i Institutionen för systemteknik, det finns forskningsmässiga skäl som talar för det, men eftersom det finns lika starka forskningsmässiga skäl till att Fysisk bör kvarstå på Institutionen för maskin och materialteknik är förslaget att Fysik ska ingå den senare. Då får även Institutionen för maskin och materialteknik god balans mellan grundutbildning och forskning. Fysik har dessutom nyrustade laboratorier i E-huset, väl integrerade i den nuvarande TFMs laboratorier. En institution som i båda förslagen (och även i det första förslaget som nu är omarbetat) endast har två forskningsämnen är Institutionen för konst och medier. Institutionens fysiska placering i Piteå gör att även med en utökning och en del av institutionen placerad i Luleå skulle inte på ett påtagligt sätt kunna påverka t.ex. doktorandernas studiemiljö. Institutionen för konst och medier har trots få forskningsämnen, konstnärliga professorer som utgör en kraftfull konstnärlig miljö som stödjer den traditionella akademiska miljön. 7.2 Förslaget med sju institutioner I förslaget med sju institutioner är det två institutioner som har två forskningsämnen och resterande institutioner får 6, 12, 15, 16 och 17 forskningsämnen. Det innebär att skillnaden mellan institutionen som har lägsta antalet forskningsämnen (2 st) och den som har flest forskningsämnen (17 st) är stor. De som har två forskningsämnen har 10 alternativt 11 program med hemvist på respektive institution. Det innebär att balansen mellan forskning och utbildning på grundnivå och på avancerad nivå överväger i institutionernas verksamhet. Dessutom är det mycket stor skillnad mellan den största och den minsta institutionen, i personalantal, antal forskningsämnen och omslutning (redovisas inte i remisen). Det kan finnas en risk att det i dessa stora institutioner uppstår nya, inofficiella undergrupperingar, vilket inte är önskvärt. Förslaget med sju institutioner innebär fyra mycket stora institutioner och tre måttligt stora institutioner som i stort sett är dagens. I förslaget skulle Institutionen för samhällsbyggnad och naturresursteknik omfatta ca 35 % av universitetets omsättning, vilket kan leda till obalans i påverkan och inflytande. De fyra stora institutionerna skulle ha tillräcklig volym för att kunna 14(16)
göra egna strategiska avsättningar, och alla utom för Institutionen för ekonomi, samhällsvetenskap och humaniora skulle ha god balans mellan grundutbildning och forskning. Den senare skulle bli mycket grundutbildningstung. I den föreslagna Institutionen för ekonomi, samhällsvetenskap och humaniora kommer inte varje enskilt ämne att ha en ämnesmässig närhet med alla övriga ämnen. Däremot finns grupperingar av ämnen som har god ämnesmässig närhet. Här behöver grupperingarna komma samman för att tillsammans bilda avdelningar där ämnen har ämnesmässig närhet och doktorandernas utbildningsmiljö blir bra trots att enskilda ämnen kan ha få doktorander. De övriga tre, något mindre institutionerna, är alla väl fungerande, har egen tydlig profil och har ekonomi i balans och under kontroll. Institutionerna för hälsovetenskap och konst och medier går inte att på något naturligt sätt slå ihop med andra ämnen utan negativa effekter. Det finns risk att verksamheten skulle drabbas negativt av att slås ihop med andra till större institutioner utan att det skulle finnas andra fördelar än just att vara större. Institutionernas tydliga profil riskerar att försämras. Båda dessa institutioner har en obalans på så sätt att deras forskning är liten i förhållande till grundutbildningen, men fördelarna med att ha dem kvar i stort sett oförändrade bedöms vara större än nackdelarna med att konstruera större institutioner utan naturlig koppling mellan olika delar. Situationen för Institutionen för arbetsvetenskap är lite annorlunda. Även den har egen profil och ekonomi under kontroll, men balansen mellan grundutbildning och forskning är bättre. Det skulle kunna finnas potentiella fördelar med att t ex Industriell produktionsmiljö på Arbetsvetenskap skulle ligga på samma institution som organisationsämnena på nuvarande IES, men Institutionen för arbetsvetenskap har funnits sedan 1974 och är ett etablerat varumärke inom industri och forskarvärlden. Återigen skulle nackdelarna med en hopslagning med nuvarande IES troligen vara större än fördelarna. Dessutom skulle det innebära storskalig personalomflyttning som knappast är önskvärd. Vidare skulle de stora investeringar som gjorts i funktionella forsknings- och undervisningslokaler äventyras. 7.3 Förslaget med nio institutioner En tydlig konsekvens av förslag 2 med nio institutioner är att universitetsstyrelsens direktiv om 5-7 institutioner inte följs. Arbetsgruppens bedömning är dock att en godtagbar och kraftig minskning av antal institutioner uppnås (från 13 till nio), att de föreslagna institutionerna får en bra ämnesmässig sammanhållning (med undantag för Skellefteå) och att balansen mellan grundutbildning och forskning i de flesta fall blir tillfredsställande. Inga omflyttningar av laboratorielokaler behövs, omflyttningen av personal blir begränsad och omorganisationen är lätt att genomföra. Huvudkriteriet ämnesnärhet eller ämneslikhet visade sig svår att uppnå med sju institutioner. Bedömningen (baserad analys och på inkomna kommentarer på första förslaget) var att det nu inte finns naturligt sätt dela in LTUs forskningsämnen och forskarutbildningsämnen på så få enheter. Inte heller finns möjlighet att dela in ämnena utifrån branschtillhörighet så att kriteriet ämnestillhörighet ändå gäller. Arbetsgruppen funderade till exempel på (i det första förslaget som nu är omarbetat) att föreslå en Institution gruvteknik och metallurgi, men det visade sig att ämnesavståndet mellan t ex Berg- och anläggningsteknik och Processmetallurgi är så stort att de inte har mycket gemensamt. Det finns ingen självklar anledning att ha dem på samma institution trots att de i stor utsträckning arbetar med samma bransch. I alternativet 2 finns det tre institutioner som har två forskningsämnen och resterande institutioner får 6, 7, 10, 12, 14 eller 15 forskningsämnen. Skillnaden mellan den minsta och den största institutionen, med avseende på antal forskningsämnen, antal personal och ekonomisk omslutning är betydligt mindre i förslag 2 med 9 forskningsämnen, vilket har stor betydelse för maktbalansen mellan institutionerna. Oron för framtiden är dock hur institutioner 15(16)
med få forskningsämnen ska kunna utveckla forskningen och bygga upp en kraftfull stabil forskningsmiljö. Studiemiljön för doktoranderna har en risk att bli för liten med få forskningsämnen. Den konstnärliga utbildningen har helt annorlunda förutsättningar och varje utbildning med konstnärlig examen behöver finnas i en gemensam konstnärlig miljö. I alternativ 1 med sju institutioner är all konstnärlig utbildning samlad inom Institutionen för konst och medier. Hemvisten för skådespelarprogrammet och TV- och filmscenografi betyder inte någon förändring av dessa utbildningars placering i Luleå och Skellefteå. Även om två program finns på annan ort bör denna konstellation gynna alla konstnärliga utbildningar. I alternativ 2 med nio institutioner utgör Skellefteå en egen institution. I det läget är bedömningen att programmet för TV- och filmscenografi får sin akademiska hemvist i Institutionen i Skellefteå. Institutionen i Skellefteå består idag av olika verksamheter som inte naturligt hör hemma på samma institution, utan det är det geografiska läget som gör att dessa hålls ihop till en institution. Ska kriteriet ämneslikhet gälla fullt ut är det inte logiskt att bibehålla LTU Skellefteå som en institution i sin nuvarande skepnad. I förslaget med sju institutioner är en negativ konsekvens att institutionen i Skellefteå inte skulle finnas kvar utan verksamheten skulle administrativt delas mellan andra institutioner. Eftersom Skellefteå ligger så pass långt ifrån huvudcampus i Luleå är det mycket lättare att upprätthålla den så strategiskt viktiga synligheten i Västerbotten om verksamheten i Skellefteå hålls ihop som en enhet som är föreslaget i fallet med nio institutioner. Man har utvecklat ett väl fungerande sätt att arbeta vid nuvarande LTU i Skellefteå trots att verksamheten består av olika delar utan direkt ämnesmässig släktskap. Med de speciella förutsättningar som gäller för verksamheten i Skellefteå är det bäst att organisera den som en egen institution. I förslaget med nio institutioner föreslås Institutionen för samhällsbyggnad kvarstå som enhet. Institutionen är redan idag en stor och uppfyller alla de kriterier vi vill uppnå med omorganisationen. Den föreslagna Institutionen för naturresursteknik är mindre men ändå större än de tre minsta institutionerna i förslag 1 med sju institutioner. Naturresursteknik har obalans på så sätt att grundutbildningen är för liten i förhållande till forskningen men har liksom Institutionerna för hälsovetenskap, arbetsvetenskap och konst och medier en tydlig egen profil och god ämneslikhet och är troligen tillräckligt stor för att kunna göra egna strategiska avsättningar. 8 Campusorterna Skellefteå och Kiruna Förslagen till institutionsindelning innebär att verksamheten i Kiruna inte kommer att utgöra en egen institution. Förslaget med sju institutioner innebär att verksamheten i Skellefteå knyts till ämnesinstitutioner. Enligt arbetsgruppens mening måste en särskild organisationslösning formas för verksamheten vid respektive campusort. Den närmare utformningen av dessa lösningar ligger utanför arbetsgruppens uppdrag. I rektors beslut om etapp 2 i organisationsöversynsarbetet ingår ett område som avser institutionernas inre organisation där frågor som ledningsstruktur och studentinflytande ska belysas. I det uppdraget ingår även att särskilt utreda vissa campusrelaterade frågor. 9 Remissen Synpunkter på förslagen till institutionsindelning ska lämnas senast den 14 augusti 2009. Arbetsgruppen vill att remissvaren omfattar båda organisationsalternativen och att synpunkter lämnas på förslagen som helhet. Remissvaren ska skickas till Eva Vikström Dahlhielm, evid@ltu.se, och vara i word-format. 16(16)