Korsnäs Din skogliga partner Mätning av massaved Så här fungerar det när du säljer virke mätning och redovisning av massaved. 2 Trätåget Tågtransporter ger jämnt virkesflöde och stor miljövinst. 4 Vilt- och naturvård Föda, skydd & vatten är tre viktiga element att beakta när man planerar för bra vilt- och naturvård i skogslandskapet. 6 3.09 Informationsblad till skogsägare från Korsnäs Skog
Mätning av massaved Så här fungerar det när du säljer virke mätning och redovisning av massaved. Massaved är det sortiment som används till papper och kartong. Det kan vara finpapper, tidningspapper, vätskekartong, hygienprodukter, papperssäckar mm. Det är olika specifikationer för alla typer av papper, men det finns bara tre olika huvudsortiment av massaved. Det är barrmassaved, granmassaved och lövmassaved. Massaved tas oftast ut från den övre delen av ett avverkat träd, men det kan också komma från andra delar som inte uppfyller kraven för timmer. Mätning Mätning av volym och kvalitet görs av en opartisk virkesmätarförening som ägs av parterna på marknaden. I Korsnäs verksamhetsområde är det den geografiskt sett mellersta föreningen, VMF Qbera, som ansvarar för all mätning vid industri. Handelsmåttet för massaved är idag fast volym under bark (m 3 fub). I mellersta delen av Sverige baseras handelsmåttet på volymen av stockmätta stickprov. Stickprovsmätning: 1. Första steget utgörs normalt av travmätning eller vägning (främst för import). En bedömning av vedvolymen görs där luft och bark räknas av från travens totala volym. Andelen skogsröta bedöms i vedytan i travens stockändor. Den tillåtna förekomsten beror på trädslag och sortiment och kan variera mellan olika industrier. Bruttovolymen i en trave motsvarar den totala vedvolymen av samtliga stockar i traven. Minskas denna volym med vrakstockarnas volym erhålls nettovolymen eller den leveransgilla volymen. Betalning sker som regel för nettovolym. 2. Varje stock mäts sedan i de slumpvis utvalda travarna. För stickprovstravarna får man fram en kvot mellan stockmätt och travmätt volym eller vikt och denna kvot kallas för omräkningstal. 3. Resultaten från steg ett korrigeras utifrån resultaten från stickprovsmätningen. Resultaten från samtliga travmätningar korrigeras då på grundval av omräkningstalen. Metoden kallas mätning genom stickprov. Även vrakkvantiteten i travarna justeras enligt utfallet i stickproven. Man redovisar då den av mätaren bedömda vrak-/avdr.kvantiteten i traven samt den enligt stickproven justerade vrak-/avdr.kvantiteten var för sig. Johanna Ydringer Virkesköpare i Gästrikland medlem i redaktionsgruppen Dimensioner Min.diameter: 5 cm ub på högkant Max.diameter: 70 cm ub på högkant Fallande längder 2,70 5,79 m. Eftersträvad medellängd minst 4,6 meter! Kvalitetskrav Mätning av volym och kvalitet sker genom opartisk virkesmätningsförening, VMF, enligt Virkesmätningsrådets anvisningar med följande kompletteringar: Barrmassaved får bestå av samtliga barrträdslag och vara tillredd av levande träd. Ev ingående lövträdslag och torrträd vrakas. Skogsröta tillåtes upp till 67 % av stocken ändyta. Lagringsröta tillåtes upp till 10 %. Granmassaved får bestå av enbart vanlig gran och sitkagran och vara tillredd av levande 10 % träd. Ev ingående torrgran och övriga trädslag vrakas. Skogsröta tillåts upp till 10% av stockens ändyta. Lagringsröta tillåtes inte. 67 % Lövmassaved får bestå av Björk och Asp. Övriga lövträd och ev ingående barrträdslag vrakas. Skogsröta tillåtes upp till 67 % av stockens ändyta. Lagringsröta tillåtes upp till 10 %. Innehåller leveransparti 15 % vrak uppstår mätningsvägran. Köpare och säljare bestämmer gemensamt hur leveransen skall behandlas. Färskhetskrav Blekmetoder utan klor samt övriga kvalitetskrav på massa och papper kräver färsk ved med låg rötfrekvens För sommaravverkad massaved (fällningstid 1/4 30/9) gäller med hänsyn till färskhetskrav en snabb leverans efter fällning: Gran Leverans till bilväg max 2 veckor Leverans till industri max 3 veckor Tall och Löv Leverans till bilväg max 4 veckor Leverans till industr max 8 veckor 2 KORSNÄS SKOG 3.09
Hej alla läsare av Korsnäs Infoblad Virkesmarknaden hösten 2009 Världen genomlever just nu den värsta ekonomiska kris sedan 1930-talet. Ingen kan ha undgått detta faktum. Skogsindustrin över hela världen har drabbats hårt. I vår omvärld läggs sågverk och pappersbruk ned, anställda varslas. Även Svensk skogsindustri har påverkats. Den kraftiga inbromsningen av produktionen av skogsprodukter som skedde under 2008 och början av 2009 gjorde att avverkningstakten sjönk. Många skogsentreprenörer förlorade sysselsättning. Ser vi runt om oss kan vi dock konstatera att Svensks skogsindustri klarat sig ganska hyfsat. Svensk skogsindustri är i en internationell jämförelse välskött med konkurrenskraftiga anläggningar. Svenska kronan har försvagats vilket ger oss konkurrensfördelar när vi exporterar. Andra länder tvingats bromsa produktionen och lägga ned produktionsanläggningar i högre grad än vi. Ett exempel på detta är Finland. När vi nu passerat första fasen av lågkonjunkturen kan Sverige ta marknadsandelar. Vi har alltså hittills klarat oss ganska bra. Sågverken vädrar morgonluft För sågverken har marknaden förbättrats de senaste månaderna. Orsaken är främst svag krona som ger konkurrensfördelar och att sågverken i Tyskland, Finland, Baltikum och Ryssland minskat sin produktion kraftigt. Den underliggande förbrukningen av trävaror är fortsatt svag. Det byggs betydligt mindre än för några år sedan men produktionen överstiger inte efterfrågan. Det gör att sågverken producerar och efterfrågan på sågtimmer ökar. För att möta detta har timmerpriserna stigit under sommaren och hösten. Efterfrågan på sågtimmer kommer att vara god de närmaste månaderna. För massa och pappersbruken är bilden mer splittrad. Marknaden för massa och papper har stabiliserats även om det inte skett en lika tydlig förbättring som för sågverken. Stabiliseringen gör dock att efterfrågan på massaved ökar. Vart är konjunkturen på väg Att sia om vart skogskonjunkturen tar vägen på lite längre sikt är svårt. Vi skall ha respekt för att det inte kommer ske någon snabb återhämtning av världsekonomin. Samtidigt, så länge svenska kronan är relativt lågt värderad, har vi konkurrensfördelar. Förhoppningsvis innebär detta att vi är på väg mot en bättre efterfrågan på skogsråvara. Priserna på skogsråvaran har klarat sig relativt bra i lågkonjunkturen. Efterfrågan på sågtimmer gör att det finns anledning att se över behovet att slutavverka eller gallra skogar med hög sågtimmerandel. Vi vet att många skogsägare har ungskogar som behöver gallras. Dagens priser på massaved och biobränsle gör det intressant att se över gallringsbehovet även i såna skogar. Arvid Svanborg Chef Virke Mats Bysell lämnar uppdraget som ansvarig utgivare för vårt Infoblad. Mats går i en välförtjänt pension from september. Jag har haft förmånen att arbeta i redaktionsgruppen i ett par år och det känns bra att ta över ansvaret. Under Mats ledning har Korsnäs Infoblad växt fram och hittat en form och innehåll som vi får bra respons på från Er läsare. Rak, enkel information om sådant som berör skogsägandet. Vi tänker fortsätta i samma anda med artiklar om sådant som vi tror oss veta att skogsägare är intresserade av och som berör skogsägandet. Köpverksamheten Jag har jobbat som ansvarig för vår köpverksamhet sedan 2007 tillsammans med Mats. Min officiella titel är Köpcoach. Det innebär att jag stöttar våra virkesköpare i deras arbete att serva Er skogsägare. En stor del av en virkesköpares vardag är rådgivning till skogsägare. Under ett år har vi kontakt med upp till 2000 skogsägare. Varje skogsägare har sina unika behov. Våra virkesköpare är experter på skog och skogsägande. De tar fram de åtgärder som passar just Dina behov. Region Frövi Efter vårt köp av Frövifors bruk och nu i april Rockhammars bruk expanderar vi vår köpverksamhet i region Frövi. Vi har köpt virke av privata markägare i 150 år, så det är ingen dagslända som dyker upp i Fröviregionen. Vi har försörjningsansvaret för våra bruk och vi erbjuder Er en trygg affärspartner. Lars-Erik Busk Ansvarig utgivare KORSNÄS SKOG 3.09 3
Tågtransport ger jämnt virkesflöde och stor miljövinst Ungefär 20 25 % av Korsnäs årliga virkesbehov på 4,2 miljoner m 3 fub kommer med tåg till industrierna. Tågen som kommer med mycket virke varje gång underlättar planeringen och minskar utsläppen av växthusgaser och andra skadliga ämnen. Varför är tåg så bra? Även inom ett industriområde så krävs mycket arbete med planering och hantering av de olika vedsortimenten, berättar Stig Jonsson, som arbetar med tåg- och båttransporter samt logistik inom industrin. Det jämna flödet med tåg passar mycket bra som komplement till övriga leveranser. Korsnäs har länge använt tåg i virkesförsörjningen. Vi sköter växlingarna av tågen och lossningen av massaved och flis. För att det ska fungera bra krävs att leveranserna följer tidtabeller. Då kan vagnarna utnyttjas effektivt och kostnaden hållas rimligt låg. Detta innebär t ex att Korsnäs industrier har växellok som kan ta emot tågen när de kommer. Hur är tågsystemet uppbyggt? Eftersom Korsnäs tar in både flis och massaved på järnväg så sker transporterna med två olika system. Flistransporterna regleras i ett avtal direkt mellan Korsnäs och Green Cargo. Leveranser sker varje vardag från de tre sågverken Siljan, Wedde och Rågsveden i Dalarna. Vagnarna i flissystemet lossas med en truck som vrider containrarna så att flisen faller ur. Rundvirkestransporterna sköts via Trätåg AB, ett företag som är samägt av Korsnäs och Stora Enso och transporterar mer än 3 miljoner m 3 fub per år. Trätåg gör ca 70 tågleveranser varje vecka. Systemet består av sex järnvägsterminaler i främst mellersta Sverige. Där tar man emot virkesbilar Gruvön Industrier som får rundvirke genom Trätåg Terminaler Järnvägsnätet Vansbro Tömning av fliscontainer. från skogen och lastar om virket på tågvagnar för vidare transport till industrierna. De flesta terminalerna har också utrymme för viss lagring av virke, för att öka flexibiliteten. Man hanterar både massaved och sågtimmer, till nytta för både massa- och pappersindustrier och sågverk. Tack vare terminalerna kan virkesbilarna alltså Hällefors Lomsmyren Tägten Ljusdal Kvarnsveden Korsnäs Frövi Ala sågverk Kopparfors sågverk Korsnäs Gävle Skutskärsverken Växjö Vetlanda Grevaryd/Stockaryd Värnamo köra korta sträckor från skogen, medan tågen kör de långa sträckorna som annars hade kostat mycket pengar och orsakat stora utsläpp. Tågsystem ger mycket låga utsläpp av CO 2 Tåg som drivs med el ger nästan inga utsläpp alls av fossil koldioxid och andra skadliga ämne, åtminstone om elen är producerad i kraftverk utan olja och kol. Man kommer dock inte ifrån att träd växer långt ut i skogen, så lastbilar behövs för att köra virket till närmaste lastningsplats för tåg. Dessutom finns det fortfarande vissa järnvägssträckor som inte är elektrifierade, så än så länge måste fossila bränslen användas till viss del också i ett tågtransportsystem. Följande enkla räkneexempel visar hur mycket lägre utsläppen blir i ett tågsystem. I detta fall är utsläppen vid 4 KORSNÄS SKOG 3.09
Tåg med massaved direkt biltransport mer än fem gånger högre. Med större andel eltåg blir fördelarna för tågsystemet ännu större. Det är alltså mycket viktigt av flera skäl att järnvägsnätet och godstrafiken fortsätter att utvecklas. Hur kan tågtransporter utvecklas vidare? Stig Jonsson framhåller att det fortfarande finns många utvecklingsmöjligheter för tågtransporter. Med mer volym per vagn skulle både transporterna och hanteringen vid industri bli effektivare. Därför bör man utveckla: Lättare lastbärare för högre nyttolaster. Lättare fliscontainrar I det område som Korsnäs arbetar skulle det också vara värdefullt för både miljö och transportkostnader med: Elektrifiering av kvarvarande sträckor. Upprustning så att axeltrycket kan öka till normal standard på sträckan Borlänge Vansbro. Exempel. Utsläpp (kg CO 2 /ton virke) vid transport från avverkning fem mil från Mora till Gävle (inkl viss returkörning för bilar). Tågsystem Biltransport Lastbil 50 km 2,85 lastbil 280 km 15,96 Dieseltåg 10 km 0,18 Eltåg 220 km 0,00003 Summa ~3 summa ~16 Stig Jonsson Ansvarig för tåg-och båttransport samt industrilogistik Hur går det med svampen vid en avverkning? Efter denna regniga sommar med stor tillgång på matsvamp i vårt område har frågan kommit om hur egentligen skogsbruket påverkar svamptillgången. Vi lät frågan gå vidare till Anders Dahlberg, svamp ekolog vid ArtDatabanken i Uppsala. I princip alla matsvampar är mykorrhitzasvampar, vilket innebär att de växer i symbios med och är helt beroende av våra träd. De får sin energi från träden. Avverkas träden upphör därför förutsättningarna för dem att finnas. Ett fåtal matsvampar är nedbrytare som lever på ved och spillning. (T ex champinjoner, ostronmussling, mjölskivling.) De påverkas inte i första hand av att träd avverkas eller inte utan om det de lever på (ved) finns kvar eller inte. Slutavverkning: I och med att en skog avverkas försvinner trädens transport av fotosyntessocker ner till rötterna och därmed upphör förutsättningarna för alla mykorrhizasvampar som tidigare funnits där. Det känner vi alla till att rikliga kantarellställen som vi plockat från under många år försvinner helt vid en kalavverkning. I viss utsträckning kan dock dessa svampar finnas kvar där man lämnat naturhänsyn (framförallt grupper av hänsynsträd.) Vanliga svampar sprids in från det omgivande landskapet och återetableras från sporer när skogen växer upp på nytt. Andra mer ovanliga svampar tex goliatmusseronen förefaller ha svårt att kunna komma tillbaka efter att skog avverkats. Gallring: En gallring påverkar svampfloran mycket mindre eftersom merparten av träden finns kvar och därmed också merparten av sockerflödet till mykorrhizasvamparna. AKTUELLA frågan Successivt kommer ju dock trädbiomassan och bruttotillväxten att öka och därmed också mängden mykorrhizasvampar som kan finnas. En gallring medför alltså bara en tillfällig minskning i svamptillgången. Samtidigt påverkar gallringen miljön i skogen varför vissa arter säkert finns kvar utan att de bildar fruktkroppar under flera år. Markmycel som råkar sitta enbart på de träd som gallras ut kommer förmodligen att dö och försvinna, men den helt övervägande delen av svamparna fortlever och kan i takt med att träden växer till och skickar mer fotosyntessocker ner till mykorrhizarötterna öka i mängd. Kort sagt gallring reducerar mängden matsvamp tillfälligt men mycelen av den övervägande delen av matsvamparna finns kvar i marken och kommer även fortsättningsvis att ge fruktkroppar. KORSNÄS SKOG 3.09 5
Vilt- och naturvård går hand i hand Föda, skydd & vatten är tre viktiga element att beakta när man planerar för bra vilt- och naturvård i skogslandskapet. Genom att bevara och återskapa hög biodiversitet ökar också förutsättningarna att hålla en bra viltstam. Om vi spar t.ex. sälgar gynnar vi i första hand organismer som är beroende av sälgar exempelvis humlor eller dofttickor. Som en bieffekt skapas förutsättningar för en bättre födotillgång för vilt. Ekosystemen är ju komplexa och olika åtgärder skapar effekter i andra och tredje led. Samtidigt är logiken enkel. Bygg in och skapa mångfald utifrån de förutsättningar som finns. Undvik ensartade monokulturer, då har du lagt en grundplåt för biologisk mångfald. Men viltet kan även vara ett problem när vi diskuterar biologisk mångfald. Ett för högt betestryck spolierar förutsättningarna att skapa hög biologisk mångfald på landskapsnivå i skogen. Som vanligt i skogen måste man tänka långsiktigt, det handlar om att först restaurera statusen för viltbetet innan man kan balansera viltstammen utifrån den födotillgång som finns. Skogsbrukarens förutsättningar Olika fastigheter har olika förutsättningar, beroende av hur de ser ut och var de är belägna i landet. För den enskilde skogsbrukaren handlar det om vilken fantasi man har och att ta tillvara de förutsättningar som finns. Några generella grundtips är dock användbara i större delen av landet. Kantzoner och bryn Är nästan alltid intressanta miljöer. Här möts det öppna och det täta landskapet. Här söker djuren skydd och föda och här samlas insekterna i värmen. Kanzonen är en dynamisk miljö som i de flesta fall behöver lite vård. Målbilden för en kantzon, mot exempelvis ett gärde, är en busklik lövvegetation med många lövträds- och buskarter. Skötseln av denna kantzon kan innebära att man återkommande, ca vart tionde år, avverkar en del träd i kanzonen för att skapa bättre livsrum för de arter man vill gynna. Tänk på att ju bredare kantzonen är ju bättre funktion har den. Kantzonen fungerar även bra som stormkappa till den innanförliggande produktionsskogen. Lövlungor I ett produktionslandskap dominerat av barrträd är det viktigt med Föda skydd vatten. Bäcken erbjuder fantasiska möjligheter för viltet och mångfalden. avbrott. Jag jobbar ofta med att skapa lövlungor på lämpliga platser. Lövlungan sköts genom att man återkommande, var 15 20 år, avverkar de barrträd som växer där. Lövlungan består av träd i olika åldrar och storlekar. Den ger ett ganska risigt intryck men är ett eldorado för fåglar, insekter och vilt. Lövlungorna blir perfekta hänsynsytor (skogsdungar som sparas) den dag den omkringliggande skogen skall avverkas. Gläntor I den täta produktionsskogen är det som sagt viktigt att man bygger in variation. Gläntan är ett bra exempel på det. Ofta förlägger jag gläntan till en kulturlämning, t.ex en gammal torpruin med tillhörande gårdstun. Vid gallring gör man en liten öppen yta runt gårdstunet, och efter slutavverkning avstår man planteringen på nämnda gårdstun. Ofta söker sig viltet till dessa gläntor, här finns rikligt med örter att beta. Jag har sett exempel på hur viltbete har bibehållit torrängsfloran som funnits på den gamla bosättningen. Man blir glad när man kommer till en sådan glänta och ser alla fjärilar flyga under sommarhalvåret. Lövlungorna blir perfekta hänsynsytor (skogsdungar som sparas) den dag den omkringliggande skogen har avverkats. Vattendrag Nästan alla vattendrag är värda att uppmärksamma vid skogliga åtgärder. Rent och friskt vatten är kanske den viktigaste naturresursen vi har. För rinnande vattendrag handlar det nästan uteslutande om stabila kantzoner och att undvika körning i och i anslutning till vattendraget. Finns ingen bra kantzon skapar jag en. Ibland måste skogen huggas ner för 6 KORSNÄS SKOG 3.09
Fröträdsavverkning vintertid långa toppar erbjuder alternativfoder Vi kommer att få ett massivt rotuppslag av nya aspar och ett embryo till en ny lövlunga. att kunna skapa en bra zon, på lång sikt blir det bra. Kombinationen kantzon mot vatten och lövlunga är en jackpott som ger två flugor i en smäll och dubbel effekt. Tallen Tallen är ett problem i vissa delar av södra Sverige. För att undvika dyrbara betesskador planteras gran på fina tallmarker vilket gör att betestrycket på de kvarvarande tallföryngringarna ökar ännu mer. Finns det överhuvudtaget någonting man kan göra åt detta? Inte mycket, men lite. Har man en hygglig tallföryngring som hotas av älgbete titta runt omkring hygget. Kanske finns det en gallringsbar tallskog inte så långt därifrån. Planera då in gallringen vintertid för att erbjuda alternativfoder. Finns en fröträdsställning som skall avverkas lämna tallkronorna intakta vid avverkningen, som görs vintertid, även dessa kan fungera som alternativfoder. Försök med andra ord att styra bort älgarna från tallföryngringen genom avverkning av tall vintertid i näraliggande områden. Aspen Taigans ädellövträd som är så viktig för så många arter och ett utmärkt viltbete. Idag värnar vi aspen till döds från Bergslagen och norrut i landet genom att nästan alltid spara den som miljöträd vid avverkning och i avsatta biotoper som långsamt förmörkas av gran. Visst skall vi spara gamla aspar på hygget, men jag vill gå ett steg längre. Aspen föryngras bäst genom avverkning. Låt säga att vi har en aspklon inom det område som skall avverkas, spar då ett antal av de biologiskt mest värdefulla asparna, men avverka även några för att gynna rotskottsbildningen. Plantera inte i anslutning till aspklonen. Vi kommer att få ett massivt rotuppslag av nya aspar och ett embryo till en ny lövlunga. Kraftledningsgator Efter stormarna Gudrun och Per trädsäkras nu de flesta kraftledningsgatorna i snabb takt. Det är ansenliga arealer skogsmark som tas i anspråk för detta. Samtidigt erbjuder kraftledningsgatorna utmärkta avbrott i ett monotont skogslandskap och ett tillfälle att skapa biologisk mångfald och produktion av viltbete utan att inskränka på skogsproduktionen. Som plats för viltbete är kraftledningsgatorna välkända och kanske kan utvecklas ännu mer genom aktiv plantering av viltfoder. Mindre känt är kanske att dessa gator även erbjuder utmärkta miljöer även för blommor, fåglar, fjärilar och andra insekter. Jonas Kling Regionchef, Distrikt Frövi Visste du att...... tjära verkligen är ett effektivt sätt att locka vildsvin till åteln. En lövlunga skapas på en av Korsnäs avverkningar för att gynna den biologiska mångfalden. Deras naturliga beteende är att repa gran och fur så att kådan börjar rinna, därefter gnider dom in sig i kådan. Använder man tjäran är den lätt att komma åt och tar effektivt död på de parasiter grisarna vill bli av med. KORSNÄS SKOG 3.09 7