Vad innebär Sveriges nya solelstrategi? Workshop IEA PVPS Task 13 Stockholm, 20 oktober 2016 Tobias Walla, Energimyndigheten
Energimyndigheten snabba fakta Generaldirektör Erik Brandsma Knappt 400 anställda Huvudparten sitter i Eskilstuna. Testlab-verksamhet i Stockholm Forskningsanslag: ca 1,4 miljarder kronor per år. Dessutom fler typer av bidrag inom exempelvis energieffektivisering och informationsspridning. Expertmyndighet åt regering och departement. Mina områden: Forskningsstöd inom sol- och vågenergi, solenergi brett, scenarieutveckling, integration av förnybart i elsystemet etc
Nuläge skatter/styrmedel Energiskatten över 255 kw Pågående utredning finansdepartementet Citat Magdalena Andersson: - Skatten ska sänkas så långt det är möjligt (DN 6/9) Investeringsstöd till solceller Förlängt till 31 december 2019 Samma stödnivåer som tidigare, dvs 20 % för privatpersoner och 30 % för företag/organisationer Investeringsstöd för lagringssystem till privatpersoner Nytt stöd! Högst 60 procent av kostnaderna för lagringssystemet, dock högst 50 000 kronor. Föreskrift och blanketter på gång Stöd för jordbruk (40 %) Elcertifikat + ursprungsgarantier Skattereduktion 60 öre. (<100 ampere)
Förslag till solelstrategi Huvudrapporter: Förslag till strategi Heltäckande solcellsstatistik Delrapporter Vad bromsar och styr utvecklingen Effekter i elsystemet Solceller i omvärlden Forskning och innovation
Uppdraget Analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100% förnybar energi Föreslå strategi för hur användning av solel ska kunna öka i Sverige Redovisa ett förslag till hur heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från sol
Utgångspunkter för målformulering Målpunkter är ett bra verktyg då man utvecklar en strategi Åtgärdena i strategin ska möjliggöra att solcellsutbyggnad sker med så få fallgropar som möjligt. Två målpunkter/nedslagsår i tiden Närtid, 2022, målpunkten karaktäriseras av: Rätt förutsättningar finns på plats för fortsatta satsningar. På sikt, 2040, målpunkten karaktäriseras av: Solelen bidrar till det framtida svenska energisystemet Från dagens marginella roll till ett bidrag på cirka 5-10 procent. Tre utbyggnadsfaser Etableringsfasen, idag -> närtid Expanderingsfasen, närtid -> på sikt Därefter fortsatt kommersiell utbyggnad Strategin kommer att fokusera på de två första faserna
Dagsläge Årlig såld solcellseffekt i Sverige mellan 1993 2015. Kumulativ soleleffekt i Sverige mellan 1992 2015.
Potential för solel i Sverige Potential för tak/fasader är över 40 TWh (beror på verkningsgrad och avkastningskrav) I princip obegränsad potential med markbaserade anläggningar Andra faktorer kommer avgöra nivån. T.ex. ekonomi, elnät, övriga drivkrafter I olika scenarier för 2050 varierar solelproduktion typiskt mellan 5 och 15 TWh.
Målbild: Solelen bidrar till den framtida förnybara elproduktionen
Ungefärlig utvecklingskurva Några slutsatser från scenariomålet: Stabiliseras på ca 350-750 MW som årlig utbyggnadstakt Efter omkring 2022 stabil (linjär) ökning av elprod. Kvalitet i installationen har stor betydelse!
Fas 1: Etablering (idag till närtid) Underlätta för solcellsägare i investering och drift, genom att solcellsägares rättigheter och skyldigheter säkerställs i regelverk. Upprätthålla hög nivå av elsäkerhet i små och stora anläggningar. Upprätthålla elsystemets robusthet, med fortsatt hög leveranssäkerhet i svenskt elsystem. Utbyggnaden sker resurseffektivt och med hänsyn tagen till miljömålen. Installationer och återvinning sker enligt gällande regler och lagar. Utbyggnaden av solel stärker arbetsmarknaden genom arbetstillfällen inom exempelvis energitjänster, installation och export av produkter och tjänster.
Nedslagsår 2022, närtid Administration, regelverk och stödsystem för solelproducenter är anpassat till de olika anläggningskategorierna Det finns utbud av certifierade installatörer Infrastruktur hanterar tillskott av soleleffekt Det finns statistik för uppföljning Kunskapsnivå hos de som fattar investeringsbeslutet är god och transaktionskostnaderna är väsentligt minskade genom informationsinsatser.
Fas 2: Etablering (närtid till på sikt) Fokus på att expandera och bygga ut solel i energisystemet. Fortsatt kontrollerad utbyggnad, med en mindre marknadstillväxt än i fas 1. Förutsättningar finns på plats som möjliggör för de utbyggnadsnivåer som finns med i strategin.
Nedslagsår 2040, på sikt Solelen bidrar till det framtida svenska energisystemet. Från dagens marginella roll till att rätt förutsättningar ska finnas på plats för att möjliggöra ett bidrag på cirka 5 till 10 procent. (kanske 7-14 TWh) Utbyggnadstakten för solel har riktning mot kostnadseffektivitet.
Fas 3: Fortsatt kommersiell utbyggnad Solelens bidrag till 100 procent förnybar energi sker genom att konkurrera marknadsmässigt med andra energiresurser
Strategi för att stödja målbild Två åtgärdspaket som ligger till grund för en ökad användning av solel i Sverige det ena med fokus på närtid till 2022 och den andra på sikt mot nedslagsår 2040. Kontrollstation 2019
Åtgärder i närtid Förenkling och harmonisering av regelverk Målgruppsanpassning Investeringsstöd solrot Elcertifikat Ellagen Energiskatteundantag Skattereduktion
Åtgärder i närtid Information och kunskapshöjning Informationsplattform med solkarta Ingång för elnätsfrågor Energi- och klimatrådgivare Reducerad utbildningskostnad certifiering Branschöverskridande program God bebyggd miljö Fysisk planering Hantering av bygglov Avfallshantering
Åtgärder i närtid Förändringar i elnätet vid en ökad produktion av solel Systemtjänster Elkvalitet i gränspunkter Batterier och efterfrågeflexibilitet Statistik för uppföljning Ny årlig undersökning Inkludera i tjänstehubben
Åtgärder på sikt Förändringar i elnätet vid en ökad produktion av solel Långsiktighet i styrmedel
Kontrollstation 2019 Energimyndigheten föreslår att det införs kontrollstationer för strategins genomförande. följa upp införande av förslag på åtgärder som presenteras i denna strategi samt att korrigera för eventuella nya förutsättningar för solcellssystem i Sverige. Exempel på områden som bör tas med: Lagring hemma, lagring på nätet eller efterfrågeflexibilitet. Behöver följa utvecklingen så att ett systemperspektiv hålls. Leder befintliga styrmedel åt rätt håll för att främja solelstrategin? Behövs exempelvis fortsatt investeringsstöd efter 2019? Identifiera om nya hinder uppstått som försvårar för utbyggnaden.
Elcert-förslaget - kvotkurva
Elsystemaspekter i strategin
Elsystemaspekter i strategin Idag små problem. Dock uppkommer frågor om elsäkerhet, elkvalitet (emissioner av övertoner etc), I nära framtiden fokus på lokala elnät På längre sikt även nationell balans och reglering Osäkerheter Game changers: Elpris?, Billig integration i byggnader, väsentligt höjd verkningsgrad, lagringsteknik, användarflexibilitet Bromsande faktorer: Elpris?, tillgång på takytor, tillgång till intresserade kunder, profilkostnad sol (kanske upp mot 20 % 2040) En ökande marknad på riktigt lång sikt är beroende av affärsmodeller och innovationer som ökar lönsamheten och underlättar integration i elsystemet
Forskning och innovation Solcellsbranschen uppdelad i två delar. Komponentindustri respektive installation Växelverkan mellan delarna FoI kan understödja utbyggnaden Hemmamarknad kan ge en skjuts till utveckling av nya produkter
Bild av nuläget VR FoI AFFU Teknik utvecklingsfas TRL skala Marknadsintroduktion Forskning Utveckling Demonstration Mogen teknik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Nisch Marknad Kommersiell tillväxt Solel Sverige Solel världen Si Tunnfilm DSSC / organiska solceller Ny teknik Nanotrådar CSP-PVT CSP-Stirling System (modul, inverter, ) Integrering i energisystemet Svensk forskning och företagande har inriktat sig på tekniker med potential till lägre kostnad än kiselsolceller, samt nya tillämpningar Kisel är den solcellstyp med minst forskning i Sverige. Sverige har en stark position inom tunnfilm, DSSC, nanotrådar och CSP-stirling.
Effektmål för forskning och innovation under fas 2 Solel ger ett betydelsefullt bidrag till det svenska energisystemet. Utbyggnaden sker resurseffektivt och bidrar till attraktiva hållbara städer. Solel bidrar med flera mervärden för både användarna och elsystemet, såsom ökad robusthet och nya systemtjänster. Sverige har en stark innovationsmiljö inom solelområdet på både komponent- och systemnivå, som nyttiggörs av näringslivet i Sverige för både nationella och globala marknader. Sveriges starka position inom forskning och utveckling på olika delområden inom solelområdet bibehålls eller stärks
Satsningsområden Innovativa flexibla solceller och BIPV Högeffektiva solceller Solel i elsystemet Resurseffektivitet, miljö och hållbarhet Konkurrenskraftig termisk solel Attraktiva och hållbara samhällen Prosumentens behov
El från solen Forsknings- och innovationsprogrammet El från solen omfattar totalt 160 miljoner kronor under åren 2016-2020 Programmets Fokusområden Attraktiva och hållbara samhällen Prosumentens (producerande konsumentens) behov Resurseffektivitet med fokus på miljö och hållbarhet Solel i elsystemet Innovativa flexibla solceller och byggnadsintegrering Högeffektiva solceller Konkurrenskraftig termisk solel
Drivkrafter för att bli egenproducent* Solceller: 1. Miljöengagemang (2/3) 2. Ekonomisk drivkraft (tror på högre elpris) (½) 3. Högre självförsörjningsgrad (1/3) 4. Teknikintresse (1/4) Batterilager: 1. Högre självförsörjningsgrad (nu!) 2. Ekonomisk drivkraft (kommer) 3. Miljöengagemang och Teknikintresse (massmarknaden) Laststyrning/ flex: 1. Teknikintresse (systemengagemang) 2. Ekonomisk drivkraft (aggregatorperspektiv) 3. Miljöengagemang 4. Högre självförsörjningsgrad * Ej publicerad forskning. Ordningen är gjord av Daniel Kulin, efter samtal med Jenny Palm LiU
Lovande prisutveckling
Framtiden för solel. Kommer strategin att infrias? Politikerna har nu möjlighet att fastställa strategiförslaget. Solel har gott anseende idag! Hur det ser ut imorgon är svårt att veta. Opinionen kan svänga om det kommer negativ publicitet. (olyckor, brand, elsäkerhet, kostnader etc) Kvalitet är avgörande! Opinion -> beslutsfattare -> lagar/styrmedel Egentligen omöjligt att sia om framtiden. Det är väldigt svårt att tänka sig en helt konstant utvecklingstakt. Nya typer av solceller ökar svårighetsgraden. Byggnadsintegration kräver delvis annan kompetens. Kommer certifiering av installatörer bli viktigt framöver?
Tips Resultatblad från pågående PROFU-projekt "Stödsystem och regelverk för solceller" "Stort intresse för solel hos allmänheten" Tillgänglig yta för solel är mycket stor - vad är det då som begränsar?" Prosument.se Mälardalens högskola - investeringskalkyl
Tack för mig! Mejladress: tobias.walla@energimyndigheten.se