ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1996:13 Utkom från trycket den 20 mars 1997 ASBEST Beslutad den 5 december 1996 (Ändringar införda t. o. m. 2005-02-17)
AFS 1996:13 2 ASBEST Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om asbest samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Beslutad den 5 december 1996 (Ändringar införda t. o. m. 2005-02-17)
AFS 1996:13 3 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om asbest Beslutad den 5 december 1996 (Ändringar införda t. o. m. 2005-02-17) Arbetarskyddsstyrelsen beslutar med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter. 1) Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där asbest eller asbesthaltigt material hanteras. Bestämmelserna i 4 gäller dock inte när asbesthaltigt bergmaterial hanteras i samband med att materialet bryts. Vid hantering av material där annan asbest än krokidolit ingår i en halt av högst 1 viktprocent gäller endast bestämmelserna i 3, 10-12, samt 14 och 16. Detsamma gäller material som innehåller krokidolit som förorening i lägre halt än 0,1 viktprocent. 2 Med arbetsgivare jämställs vid tillämpningen av 19, 21 och 23 den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd samt de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet. Definitioner 3 I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven betydelse. Asbest Samlingsnamn för krysotil (vit asbest), krokidolit (blå asbest) och amosit (brun asbest) samt de fibrösa formerna av silikatmineralen antofyllit, tremolit och aktinolit. Samtliga asbestmineral är kristallina. Fiber Partikel med längdbreddförhållande av minst 5:1. Respirabel fiber Hantering Fiber med högst 0,003 mm dvs. 3 µm diameter. Tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, 25). 1 Jfr direktiven 80/1107/EG (EGT nr L 327, 3.12.80, s 8) och 83/477/EG (EGT nr L263, 24.9.83, s.
AFS 1996:13 4 transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering och därmed jämförliga förfaranden. Rivning Demontering av byggnad eller teknisk anordning för destruktion eller reparation. Rivning kan även omfatta del av byggnad eller teknisk anordning. Förbud 4 Krokidolit och krokidolithaltigt material får inte hanteras. Från förbudet gäller de undantag som anges i 9. Annan asbest och annat asbesthaltigt material får inte användas, bearbetas eller behandlas. Från förbudet gäller de undantag som anges i 5-8. Undantag från förbudet 5 Efter tillstånd av Arbetsmiljöverket får asbest och asbesthaltigt material användas om det inte är möjligt att använda mindre hälsofarligt material och om spridning av asbesthaltigt damm är förebyggd. Teknisk anordning och annan konstruktionsdetalj än sådan som avses i 7, som innehåller asbest eller asbesthaltigt material, får användas utan tillstånd så länge ingrepp inte görs i det asbesthaltiga materialet och om spridning av asbesthaltigt damm vid användning är förebyggd. Asbest och asbesthaltigt material får dock inte ersättas med annat sådant i samband med reparation eller service utan tillstånd enligt första stycket. (AFS 2000:26) 6 Asbest och asbesthaltigt material får bearbetas och behandlas efter tillstånd från Arbetsmiljöverket. Sådant tillstånd lämnas endast om arbetssättet och för arbetet upprättade hanterings- och skyddsinstruktioner bedöms som tillfredsställande. Enstaka hål får utan tillstånd borras i asbesthaltigt material om den totala arbetsinsatsen för hantering av asbesthaltigt material är mindre än en mantimme och om den borrmaskin som används har utsugsanordning. (AFS 2000:26) 7 Bromsbelägg och andra friktionselement som innehåller asbest får användas, bearbetas och behandlas utan tillstånd om det inte finns godtagbara produkter av mindre hälsofarligt material att tillgå. Friktionselement skall hanteras så att spridning av asbestdamm förebyggs på tillfredsställande sätt. 8 I motor som är tillverkad före 1987 får packningar som innehåller asbest monteras utan tillstånd om det inte finns godtagbara produkter av mindre hälsofarligt material att tillgå.
AFS 1996:13 5 9 Krokidolit och krokidolithaltigt material får i följande fall hanteras efter tillstånd från Arbetsmiljöverket: 1. Vid rivningsarbeten. 2. Vid forskning om cancerframkallande ämnes effekter. 3. Vid utveckling av analysmetodik för krokidolit. 4. Vid analys av material- och luftprover för tillsynsändamål. Ansökan om tillstånd skall inges av arbetsgivaren. I ansökan skall anges: 1. Vilket ämne eller vilken produkt, som skall hanteras. 2. Beskrivning av arbetsmetod. 3. Syfte med hanteringen. 4. Tid för vilken tillstånd söks. 5. Avsett innehav och avsedd förbrukning. 6. Antal personer, som berörs. 7. Varför andra mindre hälsofarliga ämnen eller produkter inte kan användas. Till ansökan skall fogas: 8. Yttrande från skyddsombud för berörda arbetstagare. 9. Riskbedömning och för arbetet upprättade hanterings- och skyddsinstruktioner. Tillstånd fordras inte - vid lagerhållning för försäljning av sluten obruten originalförpackning innehållande krokidolit - vid transport av sådan förpackning - vid användning av testremsa, som innehåller krokidolit, om remsan är utförd så att personal vid avsedd hantering inte exponeras för ämnet. Tillstånd kan innehålla villkor med krav på återkommande luftundersökning, anordnande av medicinsk kontroll eller andra villkor som behövs för att en tillfredsställande arbetsmiljö skall uppnås. Tillstånd vid rivning sökes enligt 23. Tillstånd kan återkallas av Arbetsmiljöverket om det behövs av säkerhetsskäl. (AFS 2000:26) Allmänt 10 Allt arbete med asbest och asbesthaltigt material skall ske så att uppkomst och spridning av asbesthaltigt damm förebyggs. Om så behövs skall förpackning som hindrar dammspridning användas. Rökning bör undvikas i samband med arbete med asbest eller asbesthaltigt material.
AFS 1996:13 6 11 Arbete med asbest och asbesthaltigt material skall planeras och ordnas så att exponeringen för asbesthaltigt damm blir så låg som möjligt för dem som utför arbetet såväl som för annan personal som arbetar i närheten. Visar luftundersökning att exponeringen för asbesthaltigt damm inte är godtagbar skall åtgärder snarast vidtas för att sänka exponeringen till godtagbar nivå. Hytt på maskin eller fordon som används i dammande arbete med asbest skall ha särskild tillförsel av luft som är så fri från föroreningar som möjligt. 12 För arbetet erforderliga skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen. 13 Asbestavfall samt emballage, som innehållit asbest eller asbesthaltigt material, skall genast tas tillvara samt förvaras i sluten behållare eller på annat lika betryggande sätt fram till deponering. 14 Frånluft från dammsugare och punktutsug får inte återföras. Frånluft från mobil dammsugare som används för upptagning av asbestdamm får dock återföras om återluften renas så att minst 99,9 % av det respirabla asbestdammet avskiljs. 15 Alla som arbetar med asbest eller asbesthaltigt material, skall innan arbetet påbörjas ha fått särskild information om asbestens egenskaper och hälsoeffekter samt i vilken form och i vilka sammanhang den kan förekomma. Kontroll av luftföroreningar 16 Vid arbete där asbesthaltigt damm uppkommer skall arbetsgivare se till att luftundersökning sker. Därvid skall exponeringsmätning ske om det inte med hänsyn till arbetets art eller omfattning klart framgår att det hygieniska gränsvärdet för asbest inte överskrids. Exponeringsmätning behöver inte ske om det genom tidigare sådan mätning på annan arbetsplats visats att det hygieniska gränsvärdet för asbest inte överskrids när arbete av ifrågavarande typ utförs under motsvarande förhållanden. Märkning 17 Förpackning och behållare som innehåller asbest eller asbesthaltigt material skall vara tydligt märkt med följande varningstext: "Dammet är farligt vid inandning. Innehåller asbest." 18 Om asbesthaltig isolering kapslas in för att förebygga spridning av damm skall inkapslingen märkas med uppgift om att den innehåller asbest.
AFS 1996:13 7 Användning 19 Ansökan om tillstånd enligt 5 skall ges in till Arbetsmiljöverket av det företag som skall utföra arbetet. I ansökan skall anges: 1. Vilka åtgärder sökanden vidtagit för att klarlägga om mindre hälsofarligt material kan användas. 2. Planerade tillverkningsprocesser och produkter som avses tillverkas. 3. Beräknad förbrukning av asbest eller asbesthaltigt material inklusive uppgift om typ av asbestmineral och om leverantör av det asbesthaltiga materialet. 4. Tid under vilken verksamheten beräknas pågå. 5. Antal personer som avses bli sysselsatta i verksamheten. Till ansökan skall fogas: 6. För arbetet upprättade hanterings- och skyddsinstruktioner. 7. Yttrande från skyddsombud för de arbetstagare som skall delta i arbetet. Tillstånd kan återkallas av Arbetsmiljöverket om det behövs av säkerhetsskäl. (AFS 2000:26) 20 Ansökan om tillstånd att montera asbesthaltiga packningar i teknisk anordning eller annan konstruktionsdetalj vid reparation eller underhåll kan även ges in till Arbetarskyddsstyrelsen av tillverkare eller importör av sådan anordning om reparation eller underhåll ombesörjs av flera av varandra oberoende arbetsgivare. I sådan ansökan skall anges: 1. Vilken typ av teknisk anordning packningen är avsedd för och exakt vilken funktion packningen har i den tekniska anordningen. 2. Vilka åtgärder som sökanden vidtagit för att klarlägga om mindre hälsofarligt material kan användas. 3. Beräknad förbrukning av asbesthaltigt material samt uppgift om typ av packningsmaterial inklusive uppgift om typ av asbestmineral och om leverantör av det asbesthaltiga materialet. 4. När godtagbart asbestfritt packningsmaterial beräknas finnas tillgängligt. Tillstånd kan återkallas av Arbetarskyddsstyrelsen om det behövs av säkerhetsskäl. Bearbetning och behandling 21 Ansökan om tillstånd enligt 6 skall ges in till Arbetsmiljöverket av det företag som skall utföra arbetet. I ansökan skall anges: 1. Beskrivning av arbetsmetoden. 2. Plats där arbetet skall utföras.
AFS 1996:13 8 3. Beräknad mängd asbest eller asbesthaltigt material som berörs inklusive uppgift om typ av material samt mängd asbesthaltigt avfall. 4. Tid under vilken verksamheten beräknas pågå. 5. Antal personer som avses bli sysselsatta i verksamheten och vilken utbildning de genomgått. Till ansökan skall fogas: 6. För arbetet upprättade hanterings- och skyddsinstruktioner. 7. Yttrande från skyddsombud för de arbetstagare som skall delta i arbetet. Tillstånd lämnas för enskilt arbete eller för begränsad tid. Tillstånd kan återkallas av Arbetsmiljöverket om det behövs av säkerhetsskäl. (AFS 2000:26) Rivnings- och reparationsarbete 22 Vid rivning av byggnad eller teknisk anordning får asbest eller asbesthaltigt material hanteras endast efter tillstånd av Arbetsmiljöverket. Sådant tillstånd lämnas för begränsad tid om för arbetet upprättade hanterings- och skyddsinstruktioner bedöms som tillfredsställande. Tillstånd behövs dock inte för enstaka rivning där den totala arbetsinsatsen för hantering av asbest eller asbesthaltigt material inte omfattar mer än en mantimme. Tillstånd behövs inte heller för rivning som endast omfattar demontering av hela skivor av asbestcement på tak och väggar utomhus under förutsättning att demonteringen kan äga rum utan att skivorna skadas. Vid demontering av asbesthaltiga bromsbelägg och andra friktionselement samt asbesthaltiga packningar får asbesthaltigt material hanteras utan tillstånd. (AFS 2000:26) 23 Ansökan om tillstånd skall ges in till Arbetsmiljöverket av den arbetsgivare som skall utföra arbetet. I ansökan skall anges: 1. Rivningsobjektet och dess adress. 2. Namn och adress till den som har beställt arbetet. 3. Rivningens art och omfattning. 4. Planerade datum för rivningens början och slut. 5. Hur avfallet kommer att omhändertas och deponeras. 6. Antal personer som kommer att hantera asbesthaltigt material och vilken utbildning de genomgått. 7. Uppgift om utförd läkarundersökning. Till ansökan skall fogas:
AFS 1996:13 9 8. För arbetet upprättade hanterings- och skyddsinstruktioner. 9. Yttrande från regionalt skyddsombud eller - om sådant ombud inte finns för arbetsstället - annat skyddsombud för de arbetstagare som skall delta i rivningsarbetet. Om några av uppgifterna enligt punkterna 1-7 inte är kända vid tidpunkten för ansökan om tillstånd behöver de inte anges i ansökan. I sådant fall är tillståndet giltigt endast om följande villkor iakttas. - Arbetsgivaren skall till Arbetsmiljöverket skriftligen anmäla dessa uppgifter. Anmälan skall vara Arbetsmiljöverket tillhanda innan arbetet på det enskilda rivningsobjektet påbörjas. - Om anmälan omfattar uppgifter utöver punkterna 1-4 skall den åtföljas av yttrande från skyddsombud för de arbetstagare som skall delta i rivningsarbetet. Tillstånd kan återkallas av Arbetsmiljöverket om det behövs av säkerhetsskäl.(afs 2000:26) 24 Innan arbetstagare utför rivning av byggnad eller teknisk anordning som innehåller asbest eller asbesthaltigt material och där asbesthaltigt damm kan uppkomma, skall arbetsgivaren informera deras skyddsombud. 25 Den som arbetar med rivnings- eller reparationsarbete som omfattar hantering av asbest eller asbesthaltigt material skall ha genomgått särskild utbildning. Utbildningen skall innehålla avsnitt om asbestens egenskaper och hälsoeffekter, erforderliga skyddsåtgärder samt vid rivning även rivningsteknik innefattande praktiska tillämpningsövningar. Arbetsgivare skall se till att arbetstagare genomgått sådan utbildning. 26 Vid rivningsarbete skall arbetsplatsen vara avskärmad och ha undertryck så att dammspridning förebyggs. Detta gäller dock inte vid mindre rivningsarbete, där dammspridning på annat sätt kan förebyggas, samt vid rivningsarbete utomhus. Arbetsplats där rivningsarbete utförs skall vara tydligt markerad med texten: RIVNING - ASBEST - TILLTRÄDE FÖRBJUDET FÖR OBEHÖRIGA. 27 Handhållen maskin, som används vid rivningsarbete, t.ex. bilningsmaskin, skall ha anordning för utsugning av damm. 28 Renovering av bromsbackar och kopplingslameller med asbesthaltiga friktionselement skall ske i särskilt, enbart härför avsett utrymme. Maskin, i vilken asbest eller asbesthaltigt material bearbetas, skall ha anordning för utsugning och omhändertagande av damm. Renoveringsarbetet bör utföras på specialverkstad med särskild utrustning härför.
AFS 1996:13 10 Utrymme eller verkstad där sådant arbete som avses i första stycket pågår skall rengöras helst varje dag, dock minst två gånger per vecka. Asbesthaltiga friktionselement får renoveras utanför särskilt utrymme om följande villkor är uppfyllda: 1. Renoveringen måste av tekniska skäl utföras utan att elementet demonteras. 2. Elementet ingår i en teknisk anordning som det inte är praktiskt möjligt att flytta med hänsyn till dess storlek, placering eller liknande. 3. Erforderlig avskärmning som hindrar spridning av asbesthaltigt damm görs på platsen. 29 Efter avslutat rivnings- eller reparationsarbete skall arbetsplats rengöras från asbest och asbesthaltigt material innan annat arbete på platsen påbörjas. Damm skall i första hand sugas eller tvättas bort så att det inte virvlar upp eller sprids. Tryckluftsblåsning och torrsopning av asbest och asbesthaltigt material får inte förekomma. Personlig skyddsutrustning och hygien 30 Vid bearbetning av asbest eller asbesthaltigt material samt vid rivnings- och reparationsarbete skall de som deltar i arbetet använda tättslutande skyddskläder med huvudbonad samt andningsskydd. Skyddskläder och andningsskydd skall rengöras och tas av efter varje arbetspass. Skyddskläder skall vara av dammfrånstötande material och utan fickor eller dylikt. Vid bearbetning av mindre omfattning, mindre reparationsarbete, som byte av friktionselement på personbilar, samt vid mindre rivningsarbete gäller inte första stycket om arbetet kan utföras utan att det hygieniska gränsvärdet för asbest överskrids och om krokidolit inte ingår i konstruktionen. 31 Innan andningsskyddet tas av skall skyddskläderna dammsugas och tas av. Detta skall ske i särskilt rum. Gång- och arbetskläder får inte tas in i detta rum. Asbestförorenade skyddskläder får inte tvättas tillsammans med andra kläder. 32 Vid rivnings- och reparationsarbete skall anordning för handtvätt och dusch med varmt och kallt vatten finnas lätt tillgänglig. De som deltar i arbetet skall ha möjlighet att tvätta sig före måltid och duscha efter avslutat arbete. Skyddskläder som kan vara förorenade med asbestdamm skall tas av före måltid. Medicinsk kontroll 33 Arbetsgivare skall ordna med medicinska kontroller enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter Medicinska kontroller i arbetslivet för arbetstagare som sysselsätts eller kommer att sysselsättas i något av under 1 5 angivna arbeten. 1. Arbete som kräver tillstånd enligt 5, 6 eller 9, när så anges i tillståndet.
AFS 1996:13 11 2. Arbete som kräver tillstånd enligt 22. 3. Arbete som innebär exponering för asbest mer än 50 timmar per kalenderår i samband med byte eller renovering av asbesthaltiga friktionsbelägg. 4. Underhålls- och servicearbete mer än 50 timmar per kalenderår i värmeanläggning som är isolerad med asbest eller asbesthaltigt material. 5. Arbete på avfallsdeponi som tar emot asbesthaltigt material. (AFS 2005:7) 34 Upphävd genom AFS 2005:7. 35 Upphävd genom AFS 2005:7. 36 Upphävd genom AFS 2005:7. 37 Upphävd genom AFS 2005:7. 38 Upphävd genom AFS 2005:7. 39 Upphävd genom AFS 2005:7. Särskilda bestämmelser 40 Arbetsmiljöverket kan vid arbete med asbest av mycket ringa omfattning eller om det genom mätning visats att halten asbestfibrer är mycket låg, medge undantag från en eller flera av 26, 31, och 32 samt 33 första stycket 2. (AFS 2000:26) 41 Bestämmelserna i 4 utgör föreskrifter enligt 4 kap 4 arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). Bestämmelserna i 17 utgör föreskrifter enligt 4 kap 3 första stycket 1 samma lag. Bestämmelserna i 22 första stycket utgör föreskrifter enligt 4 kap 2 första stycket 2 samma lag. Bestämmelserna i 25 utgör föreskrifter enligt 4 kap 1 1 samma lag. Bestämmelserna i 33-36 utgör föreskrifter enligt 4 kap 5 samma lag. Bestämmelserna i 38 första stycket utgör föreskrifter enligt 4 kap 7 samma lag. Bestämmelserna i 39 utgör föreskrifter enligt 4 kap 8 samma lag. Brott mot nu nämnda föreskrifter kan enligt 8 kap 2 samma lag medföra böter. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Dessa föreskrifter 1 träder i kraft den 1 juli 1997. Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1992:2) med föreskrifter om asbest. Tillstånd som Arbetarskyddsstyrelsen eller Yrkesinspektionen lämnat med stöd av den upphörda kungörelsen skall gälla som tillstånd enligt den nya kungörelsen. 1 AFS 1996:13
AFS 1996:13 12 Läkarundersökning och läkarkontroll som har utförts enligt den upphävda kungörelsen gäller som läkarundersökning respektive läkarkontroll enligt den nya kungörelsen. För arbetstagare som, när denna kungörelse träder i kraft, redan sysselsätts i arbete som anges i 33 gäller följande. Om läkarundersökning enligt den upphävda kungörelsen inte har utförts skall arbetsgivaren föranstalta om läkarundersökning enligt 34 i den nya kungörelsen senast sex månader efter ikraftträdandet. Dessa föreskrifter 2 träder i kraft den 1 januari 2001. AFS 2005:7 med ändringar träder i kraft den 1 juli 2005. 2 AFS 2000:26
AFS 1996:13 13 Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om asbest Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1996:13) om asbest. Bakgrund Förekomst Asbest är ett samlingsnamn på en rad i naturen förekommande fibrösa kristallina silikatmineral med olika kemisk sammansättning och olika egenskaper. Den dominerande asbestsorten är krysotil som huvudsakligen bryts i Ryssland, Canada, Kazakhstan och Kina, och som tillsammans svarar för omkring 70 % av världsproduktionen av asbest, vilken 1994 var ca 2,6 miljoner ton. Amosit och krokidolit bryts framför allt i Sydafrika. Antofyllitasbest, som tidigare bröts i bl.a. Finland, och aktinolitasbest bryts för närvarande inte. Tremolitasbest bryts i bl.a. Korea och Indien. I Sverige bryts ingen asbest. Beskrivning av de olika asbesttyperna se Till 3. Asbest har använts sedan lång tid tillbaka. Detta beror på att den har flera tekniskt värdefulla egenskaper som hög mekanisk hållfasthet och smidighet, hög termisk beständighet, god värmeisolerande förmåga och hög kemisk beständighet. Med utnyttjande av egenskaper som nämnts ovan har asbest använts inom ett stort antal områden och i ett stort antal produkter. Exempel på användningsområden är skyddskläder mot hetta, isoleringsmaterial, bromsband, packningar, tillsats till murbruk, golvplattor m.m. Asbest har länge använts i konstruktioner för bland annat byggnader, fartyg och ångpannor. I vissa fall har den sprutats på stålkonstruktioner för att öka brandmotståndet. Tidigare användes ofta krokidolit, vilken senare ersattes av krysotil och i viss mån amosit. Ett annat område där stora mängder asbest tidigare användes är bullerisolering. Asbest kan förekomma både ren och som sammansatt produkt, dvs. bunden till eller blandad med andra ämnen. Ren asbest kan vara obearbetad (råasbest) eller bearbetad. Det senare begreppet täcker ett stort antal olika produkter, till exempel tråd, garn, väv, skivor m.m. I den sammansatta produkten kan asbest förekomma i bunden form, varvid den genom ett bindemedel, till exempel cement, gummi, polytetrafluoreten (PTFE) eller silikon, är fysikaliskt eller kemiskt bunden till andra ämnen, eller i fri form. Den senare formen inkluderar då till exempel magnesiamassa, asbestväv och asbestplattor. I Sverige ökade användningen av asbest och asbesthaltiga produkter fram till början av 1970-talet. Den svenska importen uppgick i mitten av 60-talet till ca 20 000 ton och höll sig kvar på samma nivå fram till 1973. Efter 1973 har importen minskat
AFS 1996:13 14 kraftigt och utgjorde 1994 knappt 400 ton. Användningsområden för olika typer av asbest Krysotil är den asbestsort som vanligen används inom asbestcementindustrin, vilken tillverkar produkter innehållande 5-20 % asbest. I friktionselement (30-80 %) samt packningar (40-75 % asbest) används krysotil. I textilindustrin har långa krysotilfibrer använts för asbestväv innehållande 80-100 % krysotil. Vid tillverkning av olika golvbeläggningsmaterial har stora mängder kortfibrig krysotil använts som fyllnadsoch armeringsmaterial, liksom i många färg-, tak-, beklädnads- och plastprodukter. Krokidolit (vilken är förbjuden i Sverige sedan 1976) användes huvudsakligen i asbestcementprodukter, men också till filter, packningar, isoleringar m.m, när syrabeständighet var ett krav. Amosit har sin huvudsakliga användning som isolering i blandning med basisk magnesiumkarbonat (magnesia alba). Blandningen används till isolering av rör, ångpannor m.m. Antofyllitasbest, som är beständig mot syra och lut, har haft sin användning som fyllnads- och armeringsmaterial i produkter som skall vara alkali- eller syrabeständiga, till exempel vissa plastprodukter, asbestpapp, cement- och isoleringsmassor. Tremolitasbest och aktinolitasbest kan förekomma som förorening i andra viktiga industrimineral. Exempel på sådana är talk och dolomit. Exponering för asbesthaltigt damm De nya regler om asbest som införts under 1970-talet och senare har medfört att den svenska importen och användningen av asbest har minskat kraftigt. Samtidigt innebär den tidigare användningen av asbest som isoleringsmaterial samt i form av asbestcement och motsvarande framför allt inom byggnadsindustrin, men även i samband med isolering av ångpannor m.m., att asbesten kommer att vara en hälsorisk under många år framåt vid reparationer respektive rivning av byggnader och tekniska anordningar. Det är härvid naturligt, att i de fall asbesten föreligger i fri form är riskerna för dammbildning betydligt större än när asbesten är bunden i exempelvis gummi eller motsvarande i en packning. Speciellt besvärliga är produkter där asbesten föreligger i pulverform. Material där asbesten förekommer bunden är vid normal hantering inte nämnvärt dammande. I samband med sågning, slipning eller borrning kan materialet dock damma.
AFS 1996:13 15 Den asbest som förekommer exempelvis i byggnader kan ge upphov till exponering för asbest vid rivning eller vid rengöring av asbesthaltiga ventilationskanaler. I fall där undertak i byggnader utgörs av korrugerade asbestcementplattor, liksom i lokaler där tilluften varit i kontakt med delar av ventilationssystemet som innehåller asbest, visar utförda mätningar på förekomst av asbest. Halterna som uppmätts har dock varit mycket låga. Liknande resultat har erhållits vid mätningar på luft från regenerativa värmeväxlare med rotorer som innehåller asbest, vilka tidigare fanns på marknaden. Exponering för asbest i halter kring halva gränsvärdet och lägre kan idag, förutom vid rivning av asbestinstallationer, förekomma i samband med byte av friktionselement samt vid beredning av asbesthaltigt mineral. Analys Bedömning av eventuell exponering i förhållande till gränsvärdet förutsätter att analys av uttagna prover görs i enlighet med de kriterier som anges i kungörelsen om hygieniska gränsvärden (AFS 1996:2). I denna kungörelse avses fiber som har ett längdbreddförhållande av minst 5:1, en största diameter av 3 µm samt en längd av minst 5 µm. Denna definition av fiber är satt med hänsyn till de forskningsresultat som tyder på att det i huvudsak är fibrer som är 5 à 8 µm eller längre som kan ge tumörer i lungsäcken. Gränsvärdena utgår från att analys av prover med avseende på asbestfibrer utförs i faskontrastmikroskop. Prover som tagits i miljöer med mycket låg asbestförekomst, exempelvis i utomhusmiljöer eller de ovan nämnda mätningarna i byggnader som innehållit asbest, är ofta inte möjliga att analysera i faskontrastmikroskop, eftersom antalet fibrer som uppfyller den aktuella fiberdefinitionen normalt är mycket få och inte tillräckligt breda för att synas i faskontrastmikroskop. Analys av sådana prover utförs regelmässigt endast på något eller några analyslaboratorier med hjälp av sveptransmissionselektronmikroskop (s.k. STEM). Förstoringen uppgår i sådana fall till 20 000 gånger eller mer. Resultatet redovisas antingen i form av vikt per volymenhet (indirekt provberedningsmetod) eller antal fibrer per volymenhet (direkt provberedningsmetod). Något generellt tal för jämförelse mellan analysresultat uttryckta i vikt/ml och fibrer/ml finns inte. Resultat från olika analysmetoder kan därför inte jämföras med varandra utan mycket noggranna studier. Hälsoeffekter Vid arbete med asbest och asbesthaltigt material kan ett luftburet damm bestående av bl.a. nål- eller trådformiga asbestpartiklar (asbestfibrer) alstras. De kan vara upp till några tiondels millimeter långa. Asbestfibrerna uppträder oftast i form av fiberknippen, som kan spjälkas på längden. De mycket fina fibrer som då uppstår kan vara ned till ett par hundradels µm tjocka. Inandning av asbestfibrer kan medföra sjukliga förändringar främst i
AFS 1996:13 16 andningsorganen. De fibrer som är mindre än 3 µm i diameter kan efter inandning vandra genom kroppens organ och fastna t.ex. på ytan av det inre lungsäcksbladet. Vid andningsrörelserna rör sig det inre lungsäcksbladet mot det yttre bladet som kläder bröstkorgsväggens insida. Detta leder till reaktioner - lungsäcksutgjutningar eller ärrbildning - i yttre bladet. Sistnämnda utgör förtjockningar av bindväv s.k. pleuraplack som senare kan förkalkas. Förtjockningarna bildas där rörligheten i friktionsytorna är störst, d.v.s. i lungsäckens mellersta och nedre delar samt mot diafragma, men även vid hjärtsäcken. Plack kan även bildas i bukhinnan, sannolikt genom nedsvald asbest. Pleuraplack ger i regel inte upphov till besvär eller funktionsnedsättningar, men undantag finns. Förtjockningarna bör betraktas som ett tecken på asbestexponering. Lungsäcksutgjutningarna ger i regel inte heller upphov till besvär, men de tenderar att återkomma (s.k. recidiverande tysta pleuriter). Sjukdomen asbestos innebär en ökning av lungornas bindvävshalt, som leder till en nedsättning av funktionen och till invaliditet på grund av andningssvårigheterna. Sjukdomen, som alltså bör skiljas från pleuraplack, kan uppträda flera år efter det exponeringen för asbest upphört. För att sjukdomen skall uppkomma krävs i de flesta fall längre tids exponering för asbesthaltigt damm och en hög halt av asbestdamm i luften. Sådana exponeringar förekommer numera inte i Sverige. Exponering för asbesthaltigt damm kan medföra ökad risk för uppkomst av lungcancer. Tiden mellan exponeringstillfället och symptom eller tecken på sjukdom är ofta lång, i regel mer än 20 år. Rökning, särskilt cigarrettrökning, mångdubblar risken för lungcancer vid asbestexponering. En teori är att asbesten i luftrören kvarhåller vissa cancerframkallande ämnen i tobaksröken så att kemiska och mekaniska lokala irritationer samverkar och kvarstår. Den cancer som därvid uppstår utgår vanligen ifrån luftrören (bronkerna) och kallas därför bronkialcancer. En annan elakartad tumörform som satts i samband med exponering för asbest är s.k. mesoteliom som förekommer i lungsäckar och bukhinna. Det kan ta mycket lång tid mellan exponeringstillfället och första tecken på denna tumörform. Mesoteliom är en sällsynt tumör i Sverige. Dock har under 1980-talet årligen ett hundratal personer avlidit i sjukdomen. Kommentarer till vissa paragrafer Tillämpningsområde Till 1 I tillämpningsområdet inbegripes t.ex. städning, inspektion, hantering av asbestförorenade kläder och utrustningar samt hantering av asbestavfall på avfallsdeponi.
AFS 1996:13 17 Paragrafen innebär att föreskrifterna gäller för hantering av asbest och asbesthaltigt material vare sig det krävs tillstånd eller inte. Undantag från vissa paragrafer görs endast i de fall då asbesten förekommer i halter av högst 1 viktprocent (lägre än 0,1 viktprocent för krokidolit). Det är viktigt att beakta risken för skadlig asbestexponering om material där asbest förekommer som förorening hanteras på ett sådant sätt att luftburet asbesthaltigt damm erhålls. Andra mineral än asbestmineral, exempelvis talk och dolomit, kan vara mer eller mindre förorenade av asbest. Det förutsätts att provtagning för analys av asbesthalt utförs så att analysen kan göras på ett för produkten eller mineralet representativt material. Definitioner Till 3 I nedanstående tabell anges i vilka mineral olika asbesttyper förekommer, kemisk formel samt CAS-nummer (CAS = Chemical Abstract Service) Mineral Asbest Formel CAS-nr Amfibolgruppen Aktinolit Aktinolitasbest Ca 2 (Mg,Fe) 5 Si 8 O 22 (OH) 2 77536--66--4 Antofyllit Antofyllitasbest (Fe,Mg) 7 Si 8 O 22 (OH) 2 77536--67--5 Kummingtonit- Amosit 1) (Fe,Mg) 7 Si 8 O 22 (OH) 2 12172--73--5 Grunerit Riebeckit Krokidolit 2) Na 2 Fe 5 Si 8 O 22 (OH) 2 12001--28--4 Tremolit Tremolitasbest Ca 2 Mg 5 Si 8 O 22 (OH) 2 77536--68--6 Serpentingruppen Serpentin Krysotil 3) Mg 6 Si 4 O 10 (OH) 8 132--207--32--0 1) = brun asbest 2) = blå asbest 3) = vit asbest Former av mineralerna aktinolit, antofyllit och tremolit där partiklarna uppfyller fiberdefinitionen betraktas ur arbetarskyddssynpunkt som asbest och ges här beteckningarna aktinolitasbest, antofyllitasbest och tremolitasbest. Aktinolit, antofyllit
AFS 1996:13 18 och tremolit förekommer även som icke fibrösa mineral. Förbud Till 4 Brytning av asbest förekommer för närvarande inte i Sverige. Asbest förekommer dock i mindre omfattning i den svenska berggrunden. Vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska eventuell asbestexponering vid bergarbete får avgöras från fall till fall beroende på bergets asbesthalt och uppmätta asbestfibernivåer. Förbudet är inte riktat mot användning av byggnad eller anordning som sådan med den asbest som kan finnas i den men däremot mot nyinstallation av asbest och asbesthaltigt material. Återmontering av lösa asbesthaltiga skivor bedöms till exempel som nyinstallation. Krokidolit är ett cancerogent ämne som tillhör grupp A enligt kungörelsen om hygieniska gränsvärden (AFS 1996:2). Enligt denna får ämne, som tillhör grupp A, och produkt, som innehåller tillsats av sådant ämne, med vissa undantag inte hanteras. Undantag från förbudet Till 5 Det är viktigt att stor restriktivitet iakttas i fråga om användning av asbest och asbesthaltigt material. Vid bedömning av om det är möjligt att använda annat mindre hälsofarligt material sker en sammanvägning av alla relevanta faktorer med beaktande av den aktuella risksituationen. Målsättningen skall då vara att så långt som möjligt minska exponeringen för asbest i de fall det inte går att använda annat mindre hälsofarligt material. Härvid är produkter där asbesten förekommer bunden, att föredra framför ren asbest. Det kan i vissa fall vara nödvändigt att reparera teknisk anordning eller konstruktionsdetalj som havererat. Självfallet får man i sådana fall även reparera teknisk anordning eller detalj som innehåller asbest eller asbesthaltigt material. Till 6 I Yrkesinspektionens bedömning ingår även värdering av om det föreslagna asbestarbetet är nödvändigt. I den totala arbetsinsatsen vid borrning av enstaka hål ingår även omhändertagande av det asbesthaltiga avfallet samt rengöring. Om arbetsgivarens verksamhet är sådan att borrning av hål är relativt regelbundet återkommande behövs tillstånd. Om däremot t.ex. flera hål behöver borras i en dörr för montering av en enstaka låskista kan det betraktas som enstaka hål, dvs. det är inte tillståndspliktigt. Vissa förfaranden anses enligt Arbetarskyddsstyrelsens praxis inte som behandling
AFS 1996:13 19 och kräver därför inget tillstånd. Det kan gälla t.ex. lagning av små skador i ytskikt på asbesthaltig rörisolering genom täckning med plast eller gipsbinda samt målning under förutsättning att asbestfibrer inte sprids. Exempel på det senare är försiktig penselstrykning av oskadade asbestcementprodukter eller anbringande av ytbeläggningsprodukt med lägsta möjliga tryck. Till borrmaskinen kopplad utsugsanordning bör anslutas till en dammsugare. Vad gäller frånluft från dammsugare se även 14. Vad gäller utbildning se 15. Till 7 Ersättningsmaterial för asbesthaltiga friktionselement måste uppfylla de prestanda som krävs för att fordon fortfarande skall vara godkända enligt reglerna i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter. Med tillgång avses både teknisk och kommersiell tillgång. Bestämmelsen innebär att om tillgång till godtagbara, mindre hälsofarliga, friktionselement finns skall dessa användas. Det är således förbjudet bl.a. att montera asbesthaltiga bromsbelägg i fordon som vid registrerings- eller typbesiktning godkänts med asbestfria belägg. För flertalet motordrivna fordon och maskiner finns ersättningsprodukter. Detta gäller de flesta modeller av personbilar, motorcyklar samt vissa typer av maskiner inom industrin. Ett fordon utrustat med ersättningsbelägg (dvs. även icke-originalbelägg) är trafiksäkerhetsmässigt godtagbart om det uppfyller bestämmelserna i Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (TSVFS 1982:95) om undantag från registreringsbesiktningsskyldighet (senast ändrad i TSVFS 1986:72 avseende lätta fordon). Om ersättningsbelägg till tunga fordon är provade enligt svensk standard SS 3602 eller motsvarande är de trafiksäkerhetsmässigt godtagbara. Särskilda regler om friktionsbelägg i fordon finns i regeringens förordning om förbud mot asbesthaltiga friktionsbelägg i fordon (SFS 1986:683, ändrad i SFS 1988:1075). Som följd av denna förordning och 7 i föreliggande kungörelse får asbesthaltiga broms- och kopplingsbelägg inte monteras i: 1. Personbilar och motorcyklar som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1988 eller senare årsmodell. 2. Lastbilar och bussar som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1989 eller senare årsmodell. 3. Andra motordrivna fordon och släpfordon som tillverkats fr.o.m. 1 juli 1988. För motordrivna fordon och släpfordon som inte omfattas av 1-3 ovan har Arbetarskyddsstyrelsen utfärdat en särskild författning om till vilka fordon det finns
AFS 1996:13 20 tillgång till asbestfria friktionsbelägg (Asbestfria friktionsbelägg till fordon, AFS 1989:9, senast ändrad i AFS 1991:3). Asbesthaltiga friktionsbelägg till fordon angivna i den författningen får enligt regeringens förordning inte yrkesmässigt saluföras eller överlåtas och får enligt föreliggande kungörelse inte yrkesmässigt användas, bearbetas eller behandlas. Till 8 Angående montering i motorer tillverkade 1987 och senare, se 20. Allmänt Till 10 Friktionselement och i vissa fall även packningar kan förpackas i krympplast eller liknande antingen varje detalj för sig, parvis eller i större förpackning. I vissa fall kan det vara lämpligt att ytbehandla asbesthaltiga produkter, som sker för t.ex. nya bromsbackar med asbesthaltiga bromsband, vilket gör att asbestdamm svårligen kommer att frigöras vid hanteringen av dessa i lagerförråd och vid montering även när förpackningen är bruten. Förpackningar som innehåller asbest eller asbesthaltigt material kan punkteras under vatten, varefter den våta asbesten kan avlägsnas ur förpackningen utan damning. Till 11 I kungörelsen om åtgärder mot luftföroreningar till förebyggande av ohälsa (AFS 1980:11, ändrad i AFS 1993:7) ges vissa regler om hur arbete skall planläggas och ordnas så att luftförorening inte uppkommer på arbetsplatsen eller blir så liten som möjligt. Bland annat finns bestämmelser om att ämne, arbete, process eller teknisk anordning skall väljas så att minsta möjliga mängd luftförorening uppkommer. Vidare skall arbete eller process som kan ge upphov till luftförorening utföras på sådant sätt att luftförorening inte överförs till annat utrymme där arbete förekommer. Om i 3 AFS 1980:11 uppräknade förebyggande åtgärder inte kan vidtas eller är otillräckliga, skall enligt 4 samma kungörelse lämplig personlig skyddsutrustning användas. Som exempel på minskning av dammbildningen vid användning av asbest eller asbesthaltigt material kan nämnas befuktning där detta är tekniskt möjligt. Med hänsyn till de dammkoncentrationer som kan förekomma vid hantering av asbesthaltiga rivningsmassor t.ex. på byggnadsplatser och på avfallsdeponi behöver tilluftaggregat som används till hytt normalt ha filter med minst 99 % avskiljningsgrad mätt enligt testmetod DOP MIL-STD 282 eller motsvarande, kombinerat med lämpligt förfilter. Tilluft bör tillföras hytt på sådant sätt att övertryck erhålles i hytten. Föraren kan behöva andningsskydd klass P3, se kommentarerna till 30. Det är viktigt att mobil maskinutrustning som används vid bearbetning eller hantering av asbesthaltigt material rengörs noga innan den avlägsnas från arbetsplatsen. Stora mängder asbesthaltigt damm som kan ha samlats innanför motorkåpa, i slangar o.d., kan annars frigöras t.ex. vid service eller reparation.
AFS 1996:13 21 Eftersom det är angeläget från hälsoskyddssynpunkt att skyddsutrustning används vid rivning av asbest är det viktigt att undvika ackordssystem som är så utformade att risken ökar för att arbetet utförs utan föreskriven skyddsutrustning. Till 12 Hanterings- och skyddsinstruktionerna är avsedda att ge arbetstagarna instruktioner om hur arbetet skall utföras för att de skall undvika hälsorisker. Instruktioner kan lämpligen alltefter arbetets art och omfattning indelas i avsnitt om exempelvis åtgärder för att förhindra dammspridning, personlig skyddsutrustning, arbetsmetodik, lagring av produkten, brytning av emballage, efterstädning, avfallshantering, personlig hygien m.m. Om rengöring av arbetslokal och annat arbetsutrymme finns särskilda bestämmelser i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1994:2). Till 13 Miljö- och hälsoskyddsnämnderna kan vanligen anvisa lämplig plats för deponering av asbestavfall samt emballage. Härvid kan bestämmelserna i den lagstiftning som reglerar den yttre miljön bli aktuella. Se t.ex. Naturvårdsverkets allmänna råd 87:3 om deponering av asbest. Asbestavfall kan vara rivningsmaterial samt skyddskläder av typ engångsoverall. Beroende på volym och beskaffenhet kan sluten container eller plastsäck vara lämplig behållare. Det är viktigt att asbestavfallet tas om hand i samband med det enskilda arbetsmomentet. Asbesthaltigt avfall kan t.ex. utgöras av asbestisolerade ventilationstrummor, värmeväxlare, rördelar, varmvattenberedare, elektrisk utrustning, isoleringsmaterial från byggnader och fartyg samt fasad- och takplattor av asbestcement. Till 14 För att frånluft från mobil dammsugare skall bli tillräckligt renad är det lämpligt att använda filter med minst 99,97 % avskiljningsgrad mätt enligt testmetod DOP MIL-STD 282 eller motsvarande. Till 15 Tre nivåer kan särskiljas när det gäller krav på arbetstagares kunskap om asbest i arbetsmiljön: 1. Allmän information. Enligt 3 kap 3 arbetsmiljölagen åligger det arbetsgivare att informera sina anställda om de risker som kan vara förknippade med arbete och förvissa sig om att arbetstagarna vet hur man skyddar sig mot riskerna. Vidare åligger det enligt 4 arbetstagare att följa givna föreskrifter och i övrigt delta i de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. 2. Särskild information i form av en kortare utbildning för dem som arbetar t.ex. med
AFS 1996:13 22 bearbetning och behandling av asbest eller asbesthaltigt material. För att uppfylla kraven i denna paragraf är det väsentligt att stor vikt läggs vid information om asbestens hälsoeffekter, inkluderande risker med rökning i samband med asbestarbete. Det är också viktigt att ta upp lämpliga skyddsåtgärder. 3. Särskild utbildning. Beträffande krav på särskild utbildning för dem som sysselsätts med rivnings- eller reparationsarbete som omfattar hantering av asbesthaltigt material, se även 25. Tyngdpunkten i utbildningen bör ligga på åtgärdsstrategin och de praktiska övningarna. Det är lämpligt att program för särskild information enligt punkt 2 och särskild utbildning enligt punkt 3 utarbetas av arbetsmarknadens parter i samråd. Av arbetsmiljölagen följer också att arbetsgivare skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning för arbetet som behövs. Kontroll av luftföroreningar Till 16 Med undersökning av luftförhållandena avses i första hand en bedömning av om det med hänsyn till arbetets art och omfattning förekommer dammalstring i mer än obetydlig utsträckning. Om så är fallet och effektiva dammbekämpande åtgärder har vidtagits, behöver undersökningen omfatta bedömning av täthet hos inkapslingar, kapacitet hos avsug etc. Bedömningen kan även behöva kompletteras med mätningar av olika slag. Om yrkeshygieniska mätningar finns särskilda bestämmelser i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om yrkeshygieniska mätningar av luftföroreningar (AFS 1988:3). Märkning Till 17 Med behållare avses säckar, containrar och liknande. Märkning kan där det är möjligt även ske direkt på materialet. Avfall som innehåller asbest är att betrakta som asbesthaltigt material. För farliga ämnen gäller bestämmelser om märkning i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1994:2). Dessa bestämmelser kan också bli aktuella när det gäller asbest och asbesthaltigt material. Vid överlåtelse av ämnen eller beredningar som innehåller asbest gäller Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 1994:12, ändrad i KIFS 1996:5).
AFS 1996:13 23 Till 18 Märkningen av inkapsling är till för att fästa uppmärksamheten på asbestförekomsten vid senare rivning. Det är lämpligt att märka även redan inkapslad asbest när detta är möjligt. Vid inkapsling eller inbyggnad av asbest eller asbesthaltigt material bör förekomsten av asbest noteras i förekommande bygghandlingar. Användning Till 19 Tillstånd kan normalt endast sökas av den arbetsgivare eller motsvarande (jfr. 2 ) som avser att utföra arbetet. I de fall entreprenör kommer att anlitas för arbetet, måste tillstånd sökas av denne. Tillståndet kan således inte överlåtas eller överföras. Jämför dock 20. Enligt 6 kap 2 arbetsmiljölagen skall skyddsombud utses på alla arbetsställen där minst fem arbetstagare sysselsätts regelbundet. Om arbetsförhållandena påkallar det skall skyddsombud utses också på arbetsställen med mindre antal arbetstagare. Detta kan bli aktuellt när arbetsförhållandena medför hälsorisker t.ex. vid asbestarbete. Observera att bestämmelserna i 19 innebär att om det inte finns skyddsombud på arbetsstället skall yttrande från regionalt skyddsombud bifogas. Till 20 Det finns numera asbestfria packningar och packningsmaterial att tillgå för praktiskt taget alla tillämpningar med mycket få undantag. Därför behövs en särskild motivering i de fall asbestfritt material inte kan användas i en viss applikation. Med teknisk anordning avses här t.ex. motorer eller motorkomponenter, växellådor, pumpar, hydraulisk utrustning m.m. Om byte av packningsleverantör sker under tillståndets giltighetstid bör Arbetarskyddsstyrelsen informeras. Bearbetning och behandling Till 21 Tillstånd kan endast sökas av den arbetsgivare som avser att utföra arbetet. I de fall entreprenör kommer att anlitas för arbetet måste tillstånd sökas av denne. Tillståndet kan således inte överlåtas eller överföras. Beträffande skyddsombud se Till 19 andra och tredje stycket. Beträffande personlig skyddsutrustning se Till 30. För att tillstånd skall kunna lämnas krävs att arbetet sker på sådant sätt att uppkomst och spridning av asbesthaltigt damm förebyggs.
AFS 1996:13 24 Vid t.ex. högtryckstvätt av asbestcementprodukter på tak och fasader frigörs en avsevärd mängd asbesthaltigt damm. En konventionell högtryckstvätt är därför en olämplig rengöringsmetod såvida inte speciella åtgärder för effektiv begränsning av spridning av asbesthaltigt damm företas. Inbyggnad av befintliga asbestcementtak med t.ex. plåt medför bearbetning av asbesthaltigt material. Det är inte heller lämpligt ur arbetsmiljösynpunkt. Under vissa förutsättningar kan dock själva takkonstruktionen utgöra tillräcklig avskärmning för eventuell spridning av asbestfibrer in i byggnaden. Rengöring av ventilationssystem som innehåller asbest eller asbesthaltigt material innebär bearbetning eller behandling av asbesthaltigt material. Ett tillstånd från Yrkesinspektionen för hantering av asbest och asbesthaltigt material vid rivning omfattar normalt även bearbetning och behandling i samband med inkapslingsarbete om detta sker som ett led i rivningsarbetet. Rivnings- och reparationsarbete Till 22 Till rivningen brukar man räkna även förarbete, omhändertagande av asbestavfall och efterstädning. Vid demontering av skivor av asbestcement på tak och väggar utomhus kan dock asbesthaltigt damm frigöras på grund av söndervittring även om plattorna är hela. Undantaget gäller inte för upprepade rivningsarbeten även om varje rivningsarbete inte omfattar mer än en mantimme. Det är viktigt att beakta riskerna för, och vidta åtgärder mot genomtrampning av vågformade asbestcementskivor på tak. Se även Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om takarbete (AFS 1983:12, ändrad i AFS 1994:51). Angående utbildning se Till 25. Till 23 Tillstånd kan endast sökas av den arbetsgivare som avser att utföra arbetet. I de fall entreprenör kommer att anlitas för arbetet måste tillstånd sökas av denne. Tillstånd kan således inte överlåtas eller överföras. Tillstånd enligt 22 lämnas för begränsad tid. De uppgifter som skall inges avser att ge Yrkesinspektionen ett bedömningsunderlag. Beroende på art och omfattning kan Yrkesinspektionen avgöra om den skall göra ett besök på arbetsstället ifråga, begära rivningsplan eller vidta andra åtgärder. Yrkesinspektionen kan också om det senare visar sig att angivna skyddsåtgärder inte är tillräckliga kräva ytterligare skyddsåtgärder. Arbetsgivaren som avser utföra rivningsarbetet svarar också för att de som
AFS 1996:13 25 sysselsätts i arbetet genomgått minst den utbildning som krävs enligt 25. Det är viktigt att i uppgifterna om rivning av varje enskilt objekt till Yrkesinspektionen ange vem som kommer att anlitas för transport av det asbesthaltiga avfallet och var detta avses att deponeras. Vidare bör den avfallsdeponi där avfallet kommer att deponeras informeras i förväg. Rivningsarbete som utförs i nödsituation får anmälas i efterhand till Yrkesinspektionen. Yttrande från skyddsombud på företaget i stället för från regionalt skyddsombud kan lämnas in tillsammans med ansökan om företag har en skyddskommitté. Beträffande skyddsombud se Till 19 andra stycket. Skyddsombud bör informeras om anmälan som endast omfattar punkterna 1-4 i 23. Kontrollerad nedbränning av byggnad som innehåller asbest i samband med brandövning är inte att betrakta som hantering av asbest eller asbesthaltigt material, dvs. den är inte tillståndspliktig. Det är dock lämpligt att byggnaden asbestsaneras innan den bränns ned. Rivning av brandskadad byggnad kräver däremot tillstånd från Yrkesinspektionen. Innan rivning av hus eller anläggning påbörjas skall det enligt 29 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1994:52) utredas om hälsofarliga material eller ämnen ingår i byggnaden eller anläggningen. Beträffande regler om rivningsplan för rivning av byggnad, som innehåller asbest, se avsnitt 8:10 i Boken om lov, tillsyn och kontroll (Boverkets allmänna råd 1995:3). Till 24 Med teknisk anordning avses här t.ex. ventilationstrummor, ångpannor, värmepannor, ångturbiner, fartyg, järnvägsvagnar och liknande där asbest använts som isolering. Med byggnad jämställs del av byggnad. Till 25 Detaljerade utbildningsprogram för att infria bestämmelsens krav har utarbetats av arbetsmarknadens parter i samråd. Lämplig längd för utbildning för personal som sysselsätts med rivnings- eller reparationsarbete som omfattar hantering av asbest eller asbesthaltigt material, kan vara fyra dagar. För personal som i begränsad omfattning sysselsätts med enbart sådana rivningar som t.ex. demontering av asbestisolerade rör med "glove-bag-teknik" eller demontering av hela asbestcementskivor, kan en kortare utbildning vara tillfyllest. Utöver ovanstående utbildning kan repetitionsutbildning behövas tillsammans med fortlöpande träning inom respektive företag. Även personal som inte är direkt engagerade i rivningsarbetet t.ex. städ- och servicepersonal kan behöva utbildning. Se även kommentarerna till 15.