INLEDNING TILL. Det civila veterinärväsendet. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. - Stockholm : Norstedt, 1918-1951. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. 1916-1945 utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen. 1916-1948 med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Hygiène et service vétérinaire civil en Suède. 1916-1942 även med sammanfattning på franska. - 1949 med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: The civil veterinary service. Föregångare: Veterinärväsendet ingår som ett kapitel i årg. 1911-1915 av: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, 1913-1982. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Det civila veterinärväsendet. År 1928. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-veter-1928

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DET CIVILA VETERINÄRVÄSENDET ÅR 1928 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1929 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 292817

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE VÉTÉRINAIRE CIVIL EN SUÈDE EN 1928 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT.

Innehållsförteckning. Sid. I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå 1. 1. Ärenden och expeditioner 1. 2. Författningar 1. II. Veterinärernas antal och verksamhet 4. III. Sjukdomar bland husdjuren 6. 1. Mul- och klövsjuka 6. 2. Mjältbrand 10. 3. Frasbrand 11. 4. Svinpest 12. 5. Svinsjuka 13. 6. Rödsjuka 13. 7. Smittsam kastning hos häst 13. 8. Vit diarré hos kyckling 13. 9. Tuberkulos hos nötkreatur 14. 10. Infektiös anämi hos häst 16. 11. Smittsam kastning hos nötkreatur 16. IV. Karantänsväsendet 17. V. Sveriges import och export av kreatur 17. VI. Födoämneskontrollen 18. A. Köttkontrollen 18. 1. Offentliga slakthus 18. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer 18. 3. Exportslakterier 18. 4. Andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar 18. 5. Köttimporten 18. 6. Köttexporten 19. a. I allmänhet 19. b. Till Norge 19. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen 19. B. Mjölkkontrollen 21. Tabellbilagor. Tab. 1. Veterinärer och deras befattningar, länsvis, vid årets slut 27. Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 28. Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smittsamma husdjurssjukdomar 32. Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar 34. Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av sjukdomar bland husdjuren 35. Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier slaktade och besiktigade djur 36. +1 292817. Civila veterinärväsendet år 1928.

IV Sid. Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder 37. Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthus och exportslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art 38. Tab. 9. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier kasserade organ och kött samt vikten därav 39. Tab. 10. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och exportslakterier 40. Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade kött 41. Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder 42. Tab. 13. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art 43. Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyråer kasserade organ och kött samt vikten av de kasserade köttpartierna 46. Tab. 15. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer 47. Tab. 16. Uppgift om utförsel av kött 49. Tab. 17. Kontrollen av införda köttvaror och andra födoämnen 50. Table des matières. Page. I. Activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état 1. 1. Expéditions 1. 2. Ordonnances 1. II. Nombre et activité des vétérinaires 4. III. Maladies des animaux domestiques 6. 1. Fièvre aphteuse 6. 2. Charbon bactéridien 10. 3. Emphysème du charbon 11. 4. Peste des porcs 12. 5. Septicémie des porcs 13. 6. Rouget des porcs 13. 7. Avortement épizootique des juments 13. 8. Diarrhée blanche bacillaire 13. 9. Tuberculose des vaches 14. 10. Anémie infectieuse des chevaux 16. 11. Avortement épizootique des vaches 16. IV. Quarantaine 17. V. Importation et exportation de bétail 17. VI. Contrôle des aliments 18. A. Contrôle des viandes 18. 1. Abbattoirs publics 18. 2. Bureaux municipaux du contrôle des viandes 18. 3. Boucheries pour exportation 18. 4. Autres boucheries privées sous le contrôle officiel 18. 5. Importation des viandes 18. 6. Exportation des viandes 19. 7. Contrôle de l'état sur les viandes 19. B. Contrôle du lait 21.

v Annexes. Page. Tabl. 1. Vétérinaires et emplois des vétérinaires par département 27. Tabl. 2. Nombre des animaux traités par les vétérinaires pour maladies, castrés on examinés pour différents buts 28. Tabl. 3. Relevé des rapports des vétérinaires concernant certaines maladies infectieuses des animaux domestiques 32. Tabl. 4. Idem, concernant certaines maladies non infectieuses 34. Tabl. 5. Voyages d'office effectués par les vétérinaires pour cause d'épizooties chez les animaux domestiques 35. Tabl. 6. Nombre des animaux abattus et examinés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 36. Tabl. 7. Nombre des corps (viandes) saisis aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation et les mesures prises en conséquence 37. Tabl. 8. Nombre et poids des corps entiers traités aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 38. Tabl. 9. Nombre et poids des organes et viandes cassés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 39. Tabl. 10. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux abattoirs et aux boucheries d'exportation 40. Tabl. 11. Nombre des viandes examinées aux bureaux d'inspection 41. Tabl. 12. Nombre des corps saisis aux bureaux d'inspection et les mesures prises lors des saisies 42. Tabl. 13. Nombre et poids des corps traités aux bureaux d'inspection ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 43. Tabl. 14. Nombre des organes et viandes cassés aux bureaux d'inspection ainsi que le poids des viandes cassées 46. Tabl. 15. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux bureaux d'inspection 47. Tabl. 16. Exportation de viandes 49. Tabl. 17. Contrôle des viandes importées et d'autres aliments 50. Résumé. On peut à un certain degré juger de l'activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état par le nombre des affaires y traitées. Au cour de l'année 7 053 affaires étaient portées devant le Bureau et 10 136 étaient expédiées. Le nombre des documents, comptes etc. reçus au Bureau s'élevait à 9 741 et ceux expédiés à 12124. Le nombre des vétérinaires était à la fin de l'année de 558. 874 122 animaux ont été traités par les vétérinaires. Parmi les maladies infectieuses d'animaux domestiques, lesquelles sont soumises aux mesures officielles, il faut mentionner la fièvre aphteuse, le charbon bactéridien et l'emphysème de charbon, la peste, le septicémie et le rouget des porcs, Vavortement épizootique des juments ainsi que la diarrhée blanche bacillaire. Le charbon bactéridien a causé 199 décès et l'emphysème charbonneux 49. La peste des porcs s'est manifesté dans 16 groupes de porcs et le septicémie dans 3. Par suite de la mammite tuberculeuse 158 vaches étaient abattues contre indemnité aux propriétaires.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående det civila veterinärväsendet i riket för år 1928. NILS HELLSTRÖM. NILS FRYKHOLM. I. Flygare. Stockholm den 28 september 1929. +2 292817. Civila veterinärväsendet år 1928.

I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå. 1. Ärenden och expeditioner. Antalet inkomna ärenden under året uppgick till 7 053, varav 1 833 anmälningar och 998 räkningar; antalet utgående expeditioner var 10 135. Inkomna ärenden. Utgående expeditioner. Antalet till veterinärbyrån under året inkomna skrivelser uppgick till 9 741, frånsett å byrån granskade räkningar inkomna från statens veterinärbakteriologiska anstalt; antalet från byrån utgångna skrivelser uppgick till 12 124. En specifikation av dessa ärendens natur lämnas i Tab. A. 2. Författningar rörande det civila veterinärräsendet. Under året bava utom vad under >Mul- och klövsjuka» (sid. 8) finnes anfört utkommit följande Kungl. Maj:ts författningar rörande veterinärväsendet, vilka äro intagna i svensk författningssamling eller i medicinalstyrelsens samling, serie B, med nedan angivna nummer: Febr. 10. K. kung. ang. åtgärder mot hönskolera och hönspest m. m. Nir 1 (B. 14) 2 28.»». K. kung. ang. införsel sjöledes av levande hönsfåglar, gäss, ankor och duvor (B. 15) 29. 1 Nummer i Svensk författningssamling. 2 Nummer i medicinalstyrelsens författningssamling, serien B.

2 Tab. A. Veterinärbyråns ärenden och expeditioner år 1928. Anm. Härtill komma jämväl & veterinärbyrån granskade men å kameralbyrån diarieförda och expedierade räkningar från statens veterinärbakteriologiska anstalt. Maj 11. K. kung. ang. vissa bestämmelser rörande införsel till riket N:r av idisslande djur och svin (B. 25) 106.»». K. kung. med bestämmelser ang importstämpel å kött efter från utlandet införda idisslande djur och svin (B. 26)... 107.» >. K. kung. ang. införsel landvägen från Norge eller Finland av djur, tillhörande hästsläktet (B. 27) 108. > 24. K. kung. om ändrad lydelse av 8 i kung. den 8 no v. 1912 (nr 343) ang. villkoren för transport av idisslande djur samt djur hörande till hästsläktet ävensom svinkreatur medelst ångfärja mellan Sverige och utlandet (B. 29) 126. Juni 6. K. kung. ang. ändrad lydelse av 7 i kung. den 10 febr. 1928 (nr 28) ang. åtgärder mot hönskolera och hönspest m. m. (B. 30) 144. > 22. K. kung. ang. granskning av rapporter och räkningar m. m. i anledning av vissa av läkare och veterinärer verkställda förrättningar (B. 31) 243. >». K. kung. ang. ändrad lydelse av 7, 20, 36 och 37 i veterinärinstruktionen den 31 dec. 1912 (nr 426) (B. 32) 245.

Juni 29. Transumt av K. kung. ang. ändrad lydelse i vissa delar av N:r reglementet den 31 dec. 1919 (nr 878) för statens pensionsanstalt (B. 36)... 257.»». K. kung. ang. godkännande av reglering av vissa befattningar, som avses i kap. V av reglementet den 31 dec. 1919 (nr 878) för statens pensionsanstalt (B. 37) 258.»». K. kung. ang. ändrad lydelse av 5 i förordningen den 10 okt. 1913 (nr 241) ang. exportslakterier samt andra enskilda under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar (B. 38). 259. Sept. 13. K. kung. ang. införsel till riket av idisslande djur och svin (B. 44) 352. s». K. kung. om ändrad lydelse av vissa delar av förordningen den 30 sept. 1921 (nr 581) ang. kontroll vid införsel till riket av köttvaror och djurfett (B. 45) 353. s >. K. kung. med vissa bestämmelser rörande beredning och saluhållande av vissa köttvaror av utländskt ursprung (B. 46). 354.»». K. kung. ang. ändrad lydelse av 21 i reglementet den 31 dec. 1919 (nr 878) för statens pensionsanstalt (B. 48).... 421. 3

4 II. Veterinärernas antal och verksamhet. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Veterinärernas antal uppgick vid slutet av år 1928 till 558 [547], såsom av Tal). 1 närmare framgår, och voro däribland 18 i veterinäradministrationen (däri inbegripna statens bakteriologiska laboratorium och statens veterinärbakteriologiska anstalt) anställda, 19 lärare, 26 länsveterinärer, 179 stadsoch vid den offentliga köttkontrollen anställda veterinärer, 86 militärveterinärer (därav 26 på ordinarie stat, 9 på fältveterinärkårens övergångsstat samt 51 i kårens reserv), 1 stuteriveterinär och 231 distriktsveterinärer. Av hela antalet veterinärer voro 533 legitimerade, däri inberäknade 12 examinerade, som ännu ej fullgjort assistenttjänstgöring, samt 25 icke eller blott delvis legitimerade. Av militärveterinärerna har en på ordinarie stat anställd samtidigt varit distriktsveterinär. På grund av 1928 års riksdags beslut har byråveterinärtjänsten i medicinalstyrelsen från och med den 1 juli samma år förts på övergångsstat. Sedan 1926 års riksdag under titel Länsveterinärer uppfört ett förslagsanslag av 168 000 kr., fastställde Kungl. Maj:t genom ämbetsskrivelse (B. 21) den 11 juni samma år stat och övergångsstat för berörda veterinärer, varjämte Kungl. Maj:t i kung. den 18 i samma månad (267; B. 47) förordnade, att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr. 451) skulle från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å länsveterinärer. Sedan 1923 års riksdag såsom bidrag till distriktsveterinärers avlöning uppfört ett till 250 000 kr. förböjt ordinarie förslagsanslag, utfärdade Kungl. Maj:t i kung. den 8 juni samma år (n:r 180; B. 13) närmare föreskrifter angående sådant statsbidrag, å vilket, jämlikt kungl. kung. den 15 maj 1925 (nr. 197; B. 56), tillsvidare utgår dyrtidstillägg. Av sålunda statsunderstödda distrikt funnos vid 1928 års slut i de olika länen följande antal: Tillsammans funnos sålunda 248 statsunderstödda distrikt, av vilka 17 voro vakanta. Dessutom fanns 1 icke statsunderstött distrikt i Jönköpings län.

Rätt till tjänstårsberäkning, i likhet med länsveterinärer, har under året medgivits dels föreståndaren för samt en biträdande veterinär vid hälsovårdsnämndens anstalter för födoämneskontroll i Stockholm, dels en av Östergötlands läns hushållningssällskap antagen assistentveterinär för bekämpande av de smittfarliga tuberkulosibrmerna hos nötkreatur. Sju veterinärer hava under året avlidit och sjutton utexaminerats. Årsberättelser hava till medicinalstyrelsen inkommit från kungl. veterinärhögskolan, statens veterinärbakteriologiska anstalt, veterinärinrättningen i Skara, slakthusstyrelserna i Stockholm, Gröteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping, kontrollanten för ratin m. fl. samt från 27 länsveterinärer (häri inräknad förste stadsveterinären i Stockholm), av dessa 5 tillförordnade, och 486 [457] övriga veterinärer. Inspektion utav slakterier m. m., jämlikt 7 f) i gällande veterinärinstruktion, har under året företagits av länsveterinärerna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Enligt Tab. 2, som utgör en översikt över veterinärernas verksamhet inom de särskilda länen, hava av landets veterinärer för sjukdom behandlats, opererats, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats 874 122 [857 103] djur. Fördelningen av detta antal på de särskilda djurslagen framgår av nedanstående tabell. Sammandrag av de av civila veterinärer undersökta och behandlade djur år 1928. 5 1 Därav 24501 kliniskt.

6 III. Sjukdomar bland husdjuren. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Tab. 3 och 4 utgöra sammandrag av veterinärernas uppgifter angående antalet av i vissa sjukdomar insjuknade husdjur i enlighet med Form. 3 och 4 av medicinalstyrelsens cirkulär ang. årsberättelser och rapporter från veterinärer den 14 jan. 1919. Redogörelser för mul- och klövsjuka, mjältbrand, frasbrand, svinsjuka samt tuberkulos i juvret hos nötkreatur meddelas i särskilda tabeller. Utav de smittsamma husdjurssjukdomar, på vilka förnyade nådiga förordningen den 9 dec. 1898 (n:r 126) angående vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren med i densamma gjorda tillägg nådiga kung. den 3 nov. 1906 (n:r 94) angående åtgärder mot svinpest, svinsjuka samt rödsjuka hos svin samt nådiga kung. den 10 febr. 1928 (n:r 28; B. 14) angående åtgärder mot hönskolera och hönspest m. m. med däri gjord ändring den 6 juni 1928 (nr 144; B. 30) skall tillämpas, hava under år 1928 fall förekommit av smittsam mul- och klövsjuka, mjältbrand, frasbrand (mjältbrandsemfysem), smittsam kastning hos häst, svinpest, svinsjuka, rödsjuka hos svin samt vit diarré hos kyckling, varemot fall av boskapspest, elakartad lungsjuka, koppor hos får, skabb hos får, skabb hos djur, hörande till hästsläktet, elakartad klövsjuka hos får och getter, vattuskräck, hönspest och hönskolera icke förekommit. 1. Mul- och klövsjuka. a. Historik. Såsom av denna berättelse för år 1927 samt av medicinalstyrelsens särskilda redogörelse för mul- och klövsjukeutbrotten 1924 8 /n 81 /«1927 framgår, kvarstod vid slutet av sistnämnda år i hela landet endast en gård smittad av mul- och klövsjuka, nämligen Filafästan i Bosjöklosters socken av Malm. län. Gården och länet friförklarades den 12 jan. 1928. Under år 1928 inträffade inom landet 4 fall av sjukdomen, nämligen 2 i Krist, och 2 i Malm. län, enligt här nedan följande närmare redogörelse. Den 19 jan. smittförklarades gården Gustavsborg i Persorps socken av Krist, län. Gården hade tidigare varit smittad år 1926, då besättningen isolerades. Smittan anses nu hava införts genom tyska fiskuppköpare. Med sådana hade nämligen ägaren den 28 dec. 1927 varit i beröring, varefter han omedelbart utfodrat sina kalvar, av vilka en insjuknade den 4 jan. 1928 och dog samt

Tab. B. Smittade gårdar, antal värderade djur samt utbetalade ersättningar m. m. år 1928. 7 vid obduktion visade sig hava varit behäftad med mul- och klövsjuka. De återstående kalvarna visade sig»ruggiga», varför de flyttades till ladugården. Några dagar därpå konstaterades sjukdomen hos korna. Gården och länet friförklarades den 13 febr. Nästa fall inträffade den 3 febr. på Lilla Västergårda 2 i Ekeby socken av Malm. län. Smittkällan har ej kunnat utrönas. Gården och länet friförklarades den 28 febr. Den 9 mars smittförklarades gården Breabäck i Andrarums socken av Krist, län. Huru smittan förts till gården, har ej kunnat fastställas. Friförklaring av gården och länet skedde den 10 april. Arets sista fall inträffade den 7 april på Stora Uppåkra 9 i Uppåkra socken av Malm. län. Sjukdomen anses möjligen hava uppkommit genom smittbärare från år 1926, då gården tidigare var smittad. Gården och länet friförklarades den 5 maj. Sjukdomen, som på samtliga de smittade gårdarna bekämpades enligt nedslaktningsmetoden, har föranlett 14 tjänsteresor av veterinär. 1 övrigt hänvisas till Tab. B och C. Här må anföras, att Kungl. Maj:t genom brev till medicinalstyrelsen den 2 mars 1928 förordnat om upphörande av genom nådiga besluten den 14jan. och den 3 mars 1925, den 9 juli och den 22 okt. 1926 samt den 4 jan. 1927 meddelade bestämmelser, enligt vilka inom vissa delar av riket metoden med nedslaktande mot ersättning av statsmedel för smittade kreatursbesättningar av smittsam mul- och klövsjuka tillsvidare icke skulle, annat än i vissa i förenämnda beslut närmare angivna undantagsfall, vidare komma till användning. b. Föreskrifter till förhindrande av mul- och klövsjukans införande till, utförande från eller spridande inom riket samt i samband därmed stående bestämmelser. Förutom en del under tidigare epizootier utfärdade kungl. kungörelser och av vederbörande myndigheter utgivna föreskrifter hava nedanstående bestämmelser meddelats att lända till efterrättelse i här åsyftade hänseende. +3 292817. Civila veterinårväsendet år 1928.

8 Tab. C. Översikt av lämnade ersättningar vid mul- och klövsjukeutbrotten år 1928. Av Kungl. Maj:t utfärdade kungörelser m. m. Den 2 mars kung. ang. dels förbud mot transport i vissa fall av hästar och klövbärande djur m. m. dels ock viss eftergift från gällande föreskrifter rörande organtvång vid köttbesiktning (23 1 ; B. 13 2 ); den 18 juli kung. ang. förbud mot transport av djur och varor av vissa slag vid utbrott av mul- och klövsjuka m. m. (322; B. 39); den 30 nov. skriv. ang. bemyndigande för medicinalstyrelsen att medgiva dispens i fråga om införsel i sammanhang med transitering av tarmar efter idisslande djur och svin från av mul- och klövsjuka smittat land (459; B. 51). Av Kungl. Maj:t utfärdade brev. Den 20 jan ang. kostnader för rengöring och desinfektion i vissa fall av automobil, som använts för transport av klövbärande djur (B. 5); den 27 jan. ang. ersättning åt landsfiskal inom Göteb. och Bob. län för tjänsteresor i samband med bekämpande av mul- och klövsjuka; den 3 febr. ang. ersättning för vissa kostnader, förskjutna av länsstyrelsen i Älvsb. län för tillsyn å pastöriseringslagens efterlevnad (B. 8); den 2 mars ang. upphävande av vissa bestämmelser rörande undantag från nedslaktningsmetodens tillämpande vid mul- och klövsjuka (B. 12.); den 9 mars ang. anvisande av medel till gäldande av kostnader för anordnad bevakning i anledning av mul- och klövsjukan av vissa vägar inom Krist, län; den 31 mars ang. godkännande av dispens, meddelad av medicinalstyrelsen för Fallenius & Leffler, aktiebolag, Göteborg, vid införsel till riket av ett parti svinlever; 1 Nnmmer i svensk författningssamling. 2 Nummer i medicinalstyrelsens författningssamling, serien B.

den 18 maj ang. tillstånd för statskonsulenten N. Insulander att införa tre avelsbaggar från England; den 24 maj ang. tillstånd för friherre Th. Adelswärd, Åtvidaberg, till införsel av 2 Allgau-tjurar från Bayern; den 8 juni ang. tillstånd för fru A. von Hofsten, Stockholm, till införsel av en bock och två getter från Tyskland; den 13 juli ang. viss ändring i friherre Th. Adelswärd, Åtvidaberg, meddelad dispens vid införsel av två Allgau-tjurar från Tyskland; den 10 aug. ang. av J. Johannesen, Marsvinsholm, sökt tillstånd till införsel av ett antal nötkreatur från Danmark; den 28 sept. ang. besvär av landsfiskalen Aug. Svensson, Eslöv, över länsstyrelsens i Malm. län beslut i fråga om ersättning för vissa kostnader i samband med en kvarstadsförrättning under gällande ladugårdsförbud på grund av mul- och klövsjuka; den 6 okt. ang. tillstånd för bruksägaren J. S. F. Stephens, Husaby, Vislanda, till införsel av två avelstjurar från Danmark; den (5 okt. ang. tillstånd för Per Bondessons lantbruksaktiebolag, Svalöv, att från England införa sex avelssvin; den 12 okt. ang. viss ändring i villkoren för Per Bondessons landtbruksaktiebolag, Svalöv, beviljat tillstånd att från England införa sex avelssvin; den 9 nov. ang. förnyad framställning av E. Mårtensson i Risinge å Öland om ytterligare ersättning för förluster på grund av mul- och klövsjuka; den 15 nov. ang. dispens vid införsel för Skansens räkning av en visent från Tyskland; den 7 dec. ang. ersättning för förskjuten kostnad för dödande av älg, misstänkt för smittsam mul- och klövsjuka; den 14 dec. ang. godkännande av dispens, meddelad av medicinalstyrelsen för aktiebolaget Apotekarnas kemiska fabriker Astra, Södertälje, vid införsel till riket av ett parti nötkreaturslevrar; den 14 dec. ang. tillstånd för firman Nordström & Thulin, Stockholm, att från Tyskland införa ett parti färskt vildsvinskött; den 31 dec. ang. ansökan av statens veterinärbakteriologiska anstalt om dispens vid införsel från Danmark av sex getter. 9 Av medicinalstyrelsen avlåtna viktigare skrivelser. Den 23 febr. till Konungen, ang. anvisande av medel för gottgörelse av kostnader för viss bevakning vid stortorgdagarna i Orkelljunga; den 23 febr. till Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet ang. framställning om vissa ändringar i gällande bestämmelser rörande försäkring med bidrag av statsmedel; den 25 febr. till Konungen, ang. ansökan av E. Mårtensson om ytterligare ersättning för förluster på grund av mul- och klövsjuka; den 1 mars till Konungen ang. nedslaktningsmetodens användande vid bekämpande av mul- och klövsjuka;

10 den 19 april till Skarab. lans hushållningssällskap, ang. hästserams verkan som medel mot mul- och klövsjuka; den 26 maj till Konungen, ang. inskränkning av avspärrningsområdena vid sporadiska fall av mul- och klövsjuka; den 8 sept, till länsstyrelsen i Krist, län, ang. upphävande av förbudet mot införande av klövbärande djur till marknader och stortorgdagar utan föregående veterinärbesiktning; den 5 nov. till länsstyrelsen i Kalmar län, ang. E. Mårtenssons och A. Lundströms framställning att upptaga resterna efter vid mul- och klövsjuka nedgrävda kadaver; den 8 dec. till Statsrådet (jordbruksdepartementet) ang. mul- ech klövsjukans spridande genom begagnade tomsäckar. 2. Mjältbrand. År 1928 förklarades 196 [195] besättningar smittade av mjältbrand med 199 [199] dödsfall. Av de år 1928 döda djuren voro 180 nötkreatur, 13 hästar, 2 får och 4 svin. Av Tab. D framgår, att sjukdomen icke förekommit inom Stockholms stad samt Västernorrlands län. Det största antalet smittade besättningar (31) finner man i Kalmar och Malmöhus län. Av Tab. E framgår, att de flesta mjältbrandsfallén inträffade under juni månad med 32 smittade besättningar. Minsta antalet fall förekom under september månad med 8 besättningar smittförklarade. Mjältbrandens utbredning under de olika kvartalen gestaltar sig så, att under 2:a kvartalet det största antalet besättningar eller 77 [72] nysmittats samt under l:a, 3:e och 4:e kvartalen resp. 39, 42 och 38 [45, 51 och 271. Av veterinärernas rapporter framgår, att 32 [13] av de i mjältbrand aöda djuren störtat ute på bete. Tab. D. Förekomsten av mjältbrand inom de olika länen år 1928 jämte översikt för åren 1915 1927.

Tab. E. Förekomsten ar mjältbrand och frasbrand under de olika månaderna av år 1928. 11 Tab. F. Förekomsten ar frasbrand inom de olika länen år 1928 jämte översikt för åren 1915 1927. Vad angår orsaken till mjältbrandsutbrotten, så har denna endast sällan kunnat av veterinärerna konstateras. Bland uppgivna och antagna orsaker nämnas i rapporterna utländskt vetekli, mjöl och foderkakor, foderhalm, förorenat dricksvatten o. s. v. Dessutom påpekas smitta från föregående mjältbrandsfall å samma gård eller betesmark. Veterinärernas rapporter omnämna intet fall av mjältbrand, som överförts på människor. Av veterinärer ha tillsammans företagits 366 [388] tjänsteresor för mjältbrand (se Tab. 5). Följande sjukdomar, som misstänkts vara mjältbrand, hava i nedanstående antal fall givit anledning till tjänsteresa av veterinär: 3. Frasbrand. Av denna sjukdom hava under året 46 [42] besättningar varit förklarade smittade med 49 [41] dödsfall, av vilka 48 nötkreatur och 1 svin.

12 Av de smittade besättningarna tillhörde de flesta eller 20 Kalmar län. Därnäst förekommo de flesta fallen inom Kronobergs län. Se Tab. F. Av Tab. E framgår, att de flesta besättningar smittades under juli månad. Beträffande sjukdomens förekomst nnder de olika kvartalen, så smittades under 3:e kvartalet de flesta besättningar eller 26 [28] samt under l:a, 2:a och 4:e resp. 3, 8 och 9 [5, 4 och 5] besättningar. Under betesgång störtade 21 [12] av frasbrand angripna djur. Av veterinärer ha tillsammans företagits 101 [91] tjänsteresor för frasbrand. 4. Svinpest. Denna sjukdom, som kort efter midsommar år 1926 utbröt vid Stockholms stads svingård Mossen i Brännkyrka, har fortgått även under år 1928. Av de under år 1927 smittförklarade 14 besättningarna kvarstodo vid ingången av år 1928 7 smittade, varav 4 inom Stockholms stad och 3 inom Stockholms län. Under år 1928 smittförklarades 16 besättningar, därav 1 inom Stockholms stad och 15 inom Stockholms län. Vid utgången av år 1928 funnos 6 smittade besättningar, nämligen 3 inom Stockholms stad och 3 inom Stockholms län. Under året utfärdade medicinalstyrelsen nedanstående underrättelser och råd: Till Sveriges svingårdsägare. Svinpesten Tean utrotas, om svinmaten före utfodringen grundligt genomkokas. Består födan uteslutande av jordbruksprodukter, behöver den dock icke kokas. I svinfödan förefintliga stycken av kött och fläsk skola före kokningen sönderstyckas i bitar ej vägande mer än 1/2 kg., varefter den underkastas kokning under minst 1 timmes tid. Lita aldrig på uppgifter, att svinfödan före leveransen genomkokats. Kungl. medicinalstyrelsen. Sjukdomen, som föranlett 326 tjänsteresor av veterinär, har under året bekämpats enligt samma principer som under år 1927. Tab. G. Förekomsten av svinsjuka inom de olika länen år 1928.

13 5. Svinsjuka. Av Tab. G framgår, att under året 3 [8] besättningar förklarats smittade. Sjukdomen har under året föranlett 11 [64] tjänsteresor av veterinär. 6. Rödsjuka. Enligt från veterinärerna inkomna rapporter hava under året förekommit 387 [648] fall av akut rödsjuka, av vilken sjukdom inga [2] besättningar förklarades smittade. Sjukdomen har föranlett 22 [40] tjänsteresor av veterinär. 7. Smittsam kastning hos häst. Under året hava 2 besättningar förklarats smittade av denna sjukdom, båda i Skaraborgs län. Vid årets slut kvarstod ingen besättning smittad. 8. Vit diarré hos kyckling. Denna i berättelsen för år 1927 första gången omnämnda sjukdom har fortsatt även under år 1928, då 31 hönsbesättningar förklarades smittade av densamma. De nämnda besättningarna funnos i följande områden, nämligen 1 i Stockholms stad samt 4 i Stockh. län, 2 i Uppsala, 2 i Söderm., 1 i Österg., 1 i Kronob., 2 i Krist., 3 i Malm., 3 i Hallands, 5 i Göteb. och Boh., 5 i Älvs b., 1 i Kopp. och 1 i Gävleb. län. Jämlikt den i berättelsen för år 1927 omnämnda kungl. kung. ang. åtgärder mot hönskolera och hönspest m. m. den 10 febr. 1928 (nr 28; B. 14) smittförklarades av sjukdomen samtliga nyssberörda hönsbesättningar liksom även 2 under tidigare år angripna, ännu ej friska besättningar, av vilka 1 i Stockh. samt 1 i Skarab. län. Vid utgången av år 1928 kvarstodo 18 besättningar smittade, nämligen 4 i Stockh. län, 1 i Söderm., 2 i Krist., 2 i Malm., 2 i Hallands, 3 i Göteb. och Boh., 3 i Alvsb. samt 1 i Gävleb. län. Sjukdomen har bekämpats inom landet i enlighet med dels i 1927 års berättelse sid. 19 omnämnda författningar, dels kungl. kung. den 6 juni 1928 (nr 144; B. 30) ang. ändrad lydelse av 7 i kung. den 10 febr. 1928 (nr 28) ang. åtgärder mot hönskolera och hönspest m. m. samt medicinalstyrelsens kungörelse med ytterligare råd och anvisningar till bekämpande av sjukdomen vit diarré hos kyckling den 2 juni 1928 (B. 28). För i gällande författning omnämnd nedslaktning mot ersättning av allmänna medel har medicinalstyrelsen såsom villkor föreskrivit förbindelse av ägaren att på egen bekostnad dels taga eller låta taga blodprov på samtliga kvarvarande höns därest han ej föredroge att på egen bekostnad nedslakta desamma i och för serologisk, av statsmedel bekostad undersökning; dels

14 låta nedslakta och oskadliggöra de höns, som därvid befunnes vara smittförande eller härför skäligen misstänkta; dels ock under sjukdomens förlopp vidtaga de smittreningsåtgärder, som enligt medicinalstyrelsens kung. med råd och anvisningar den 10 april och 2 juni 1928 erfordras före den slutliga smittreningen. Försäljning av s. k. matägg från smittad hönsgård har av medicinalstyrelsen på ansökan medgivits, under villkor att äggen mottoges av bageri eller konditori, hotell, restaurant, kasern, sjukhus eller annan dylik bestämd inrättning, som förbunde sig att använda äggen i resp. rörelse i ändamål att förtäras; att äggen i och för sådan leverans antingen vart för sig stämplats med orden:»får ej användas till aveb> eller förpackats i slutna lådor, som försetts med liknande inskription i tydliga bokstäver; samt att mottagaren förbundit sig att, därest äggen ej kokats före användningen, bränna äggskalen. Därjämte har leverantören ålagts ansvara för, att äggen ej komma ut i allmänna handeln. För sjukdomens bekämpande hava under året företagits 53 tjänsteresor av veterinär. 9. Tuberkulos hos nötkreatur. Av statsmedel utbetald ersättning för på grund av juvertuberkulos nedslaktade kor angives i nedanstående tabell: Av år 1928 ersatta 146 [141] kor blevo 64 [52] helt och 38 [45] delvis kasserade, övriga 44 [44] godkändes till människoföda efter frånskiljande av juver m. m. Ersättningen för de helt kasserade uppgick i medeltal till kr. 127.39 [132.52] Ersättningenförde delvis kasserade uppgick i medeltal till kr. 47.34 [46.68] Ersättningenförde godkända kasserade uppgick i medeltal till kr. 36.94 [38.18] Antalet för jnvertuberkulos nedslaktadé2 kor inom de olika länen framgår av följande tabell:

15 Till veterinärhögskolans bakteriologiska avdelning och efter den 1 nov. 1911 till statens veterinärbakteriologiska anstalt hava för undersökning på tuberkelbaciller i juver och juversekret under nedannämnda år insänts följande antal prov: Av de år 1928 insända 3 758 mjölkproven innehöllo 159 eller 5-9 ^tuberkelbaciller. Aren 1927 1910 voro motsvarande tal i ordning följande: 5-9, 6o, 7e, 7-8, 7-5, 8-4, 6-3, 6-3, 7-8, 8-2, 16--, 16 i, 21-8, 22-7, 19-7, 19-o, 19s, 18-6. Vid undersökningar hava för övrigt i proven anträffats: I 135 fall, då det vid den mikroskopiska undersökningen av mjölken ej kunnat påvisas några tuberkelbaciller, men det ändock fanns anledning miss- 1 Beträffande motsvarande uppgifter för vart och ett ar aren 1898 1917 hänvisas till årsberättelserna för åren 1904, 1907 och 1917. Quant aux chiffres correspondants pour let années 1898 1917 voir les rapports des années 1904, 1907 et 1917. 2 Som ersättning ej erhållits eller begärt» för alla rapporterade, bevisligen nedslaktade kor, överensitämma ej alltid»lutsummorna i denna och föregående tabell. s Beträffande motsvarande uppgifter för vart och ett av åren 1898 1917 hänvisas till årsberättelsen för år 1917. Pour les chiffres correspondants des années 1898 1917 voir le rapport de l'année 1917. +4-292817. Civila veterinärväsendet år 1928.

16 tänka, att juvertuberkulos kunde föreligga, hava ympförsök företagits å marsvin. Därvid erhölls 33 gånger positivt resultat. Beträffande tuberkulosen i övrigt hos nötkreatur och de åtgärder, som blivit vidtagna till förekommande och hämmande av denna sjukdom, hänvisas till den av lantbruksstyrelsen härom avgivna berättelsen. I sammanhang med här avhandlade sjukdomar meddelas redogörelse för förekomsten av infektiös anämi hos häst samt smittsam kastning hos nötkreatur. 10. Infektiös anämi kos häst. De i medicinalstyrelsens årsberättelse för år 1921 omnämnda, av statens veterinärbakteriologiska anstalt omhänderhavda undersökningar beträffande sjukdomen infektiös anämi hos häst hava fortgått under innevarande år. På anstalten hava under året undersökts blodprov från 421 [502] hästar av vilka 93 [149] befunnits smittade av sjukdomen med fördelning länsvis på följande sätt: Värmlands län 3 fall, Gävleborgs 4, Västernorrlands 27, Jämtlands 26, Västerbottens 22 och Norrbottens län 11. 11. Smittsam kastning hos nötkreatur. I veterinärernas årsberättelser äro av denna sjukdom upptagna 6 649 [8 191] fall inom 1 305 [1 215] besättningar. Se i övrigt Tab. 3.

På statens veterinärbakteriologiska anstalt hava under året undersökts 13164 [5 003] blodprov, av vilka 5 635 {2 673J visade reaktion. Sjukdomens utbredning framgår närmare av tabellen å föregående sida, upptagande de fall som kommit till veterinärernas kännedom. 17 Förslagsanslaget till förekommande och hämmande ar smittsamma sjukdomar bland husdjuren (nr 11 i statsverksprop.), vilket jämlikt riksdagens beslut år 1928 utgår med 300 000 kr. årligen, har, enligt från riksräkenskapsverket lämnad uppgift, under budgetåret 1928/1929 haft att täcka ett sammanlagt utgiftsbelopp av 141 874: 23 kr. Någon specifikation av detta belopp kan emellertid ej av styrelsen förebringas. IV. Karantänsväsendet. Jämlikt föreskrifterna i 4 mom. 1 av K. kung. den 9 dec. 1898 ang. vad iakttagas bör till förekommande av smittsamma husdjurssjukdomars införande i riket, utfärdade medicinalstyrelsen den 2 januari 1928 kungörelse, att införsel sjöledes av idisslande djur, svinkreatur och djur hörande till hästsläktet finge vid i övrigt tillåten införsel äga rum till följande städer i riket, nämligen: Göteborg, Haparanda, Hälsingborg, Härnösand, Landskrona, Malmö, Stockholm, Sundsvall, Umeå och Örnsköldsvik samt djur hörande till hästsläktet även till Trälleborg. V. Sveriges import och export av kreatur. Se härom Sveriges officiella statistik: Handel.

18 VI. Födoämneskontrollen. A. Köttkontrollen. 1. Offentliga slakthus. Antalet under året inom landet befintliga offentliga slakthus utgjorde 8, nämligen slakthusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping. Några nya offentliga slakthus hava icke under året tillkommit. Se i övrigt tabellavd. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer. Köttbesiktningstvång var vid årets slut gällande uti 83 samhällen. Uti 35 av dessa tillämpades jämväl s. k. organtvång. Antalet under året nytillkomna samhällen med köttbesiktningstvång var 3, nämligen Mariestad, Växjö och Trollhättan. För Mariestad tillämpas organtvång. Se i övrigt tabellavd. 3. Exportslakterier. Såsom exportslakterier voro vid årets utgång 29 slakterier ställda under offentlig kontroll. Ett exportslakteri (nr 58 i Mörrum), har under året ställts under sådan kontroll. 4. Andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar. Några dylika finnas f. n. ej. Enligt till medicinalstyrelsen lämnade meddelanden har i förekommande fall bakteriologisk köttkontroll medelst kulturförsök under år 1928 kommit till användning inom bland andra följande av ovan under A 1 4 nämnda anstalter; offentliga slakthusen med tillhörande köttbesiktningsbyråer i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping; exportslakteriet nr 61 i Ängelholm; köttbesiktningsbyråerna i Eksjö, Kisa, Lund, Mariestad, Norrtälje, Skövde, Söderköping, Södertälje, Uddevalla, Vetlanda, Ystad och Ängelholm. 5. Köttimporten. Vid årets slut hade 40 samhällen vidtagit åtgärder för erhållande av tillstånd att införa köttvaror och djurfett nämligen: Eskilstuna, Falun, Gävle,

Gröteborg, Halmstad, Haparanda, Hudiksvall, Hälsingborg, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Landskrona, Linköping, Luleå, Malmö, Norrköping, Oskarshamn, Piteå, Ronneby, Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Söderhamn, Sölvesborg, Trälleborg, Umeå, Uppsala, Varberg, Västervik, Västerås, Ystad, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund och Storlien (sistnämnda samhälle endast för införsel av torrsaltat amerikanskt fläsk). Se i övrigt Tab. 17. 19 6. Köttexporten. a. I allmänhet. Vid offentliga slakthus och under offentlig kontroll ställda exportslakterier hava under året till utförsel ur riket godkänts 25 216 671 kg. kött, varav 1037 076 kg. vid offentliga slakthus och 24179 595 kg. vid under offentlig kontroll ställda slakterier. Det till utförsel godkända köttet utgjordes av 1 799 065 kg. färskt kött i vanlig bemärkelse, 21 907 397 kg.»bacon> samt 1 510 209 kg. kött av andra slag och slaktavfall. Närmare uppgifter lämnas i Tab. 16. b. Till Norge. Från 8 [7] personer, vilka jämlikt föreskrifterna i 2 av K. kung. den 15 dec. 1922 (n:r 576) angående kontroll vid utförsel av färskt kött till Norge och Finland äro berättigade att avgiva bevis vid utförsel av dylikt kött, hava inkommit rapporter för under år 1928 företagna besiktningar. Rapporterna äro avgivna av en veterinär och 7 [7] gränsstationsföreståndare. Av rapportgivarna ha under året besiktigats 1 820 [679] nötkött, 2 [0] hästkött, 2 627 [468] kalvkött, 1100 [630] fårkött och 442 [10] kött av svin. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen. Under året till medicinalstyrelsen inkomna månadsrapporter och årsredogörelser från offentliga slaktbus, köttbesiktningsbyråer samt under offentlig kontroll ställda slakterier hava genomgåtts och granskats. Månadsrapporterna bava givit anledning till anmärkning i sammanlagt 43 fall, varav 2 fall rört rapport från offentligt slakthus, 14 fall rapporter från köttbesiktningsbyråer och 27 fall rapporter från under offentlig kontroll ställda slakterier. Årsredogörelserna hava givit anledning till anmärkning i 42 fall, varav 2 fall beträffande rapporter från offentligt slakthus, 27 fall beträffande rapporter från köttbesiktningsbyråer och 13 fall beträffande rapporter från under offentlig kontroll ställda slakterier. Av inspektören under året företagna tjänsteresor uppgå till 22. Avsyning har under året verkställts å tvenne slakterier, avsedda att ställas under offentlig kontroll. Slakterierna, som tillhörde Konserveringsaktie-

20 Tab. H. Tabellarisk översikt över förhållanden eller anordningar, som givit anledning till anmärkning år 1928. I = Offentligt slakthus. II = Köttbesiktningsbyra. III = Under offentlig kontroll ställt slakteri. bolaget Atlantic i Mörrum och Aktiebolaget Jönköpings exportslakteri i Jönköping, hava sedermera godkänts som exportslakterier (det i Jönköping först under år 1929). Avsyning har verkställts å om- eller tillbyggnadsarbeten vid tvenne offentliga slakthus och 3 under offentlig kontroll stående exportslakterier. Inspektioner hava förrättats å 1 offentligt slakthus, 35 köttbesiktningsbyråer och 10 under offentlig kontroll ställda slakterier. Samtliga köttbesiktningsanstalterna hava inspekterats endast en gång vardera, vadan således sammanlagda antalet verkställda inspektioner av nämnda slag är 4(i. En översikt över vid inspektionerna framställda anmärkningar återfinnes i Tab. H. Få framställning av inspektören har medicinalstyrelsen på grund av de

verkställda inspektionerna avlåtit skrivelser till ett antal av sammanlagt 5, varav på grund av inspektion av under offentlig kontroll ställt slakteri 1 och på grund av inspektion av köttbesiktningsbyrå 4. Till inspektören hava under året inkommit 469 diarieförda ärenden. Antalet avlåtna tjänsteskrivelser (brev m. m.) utgjorde 535. Under tiderna mellan inspektionsresorna har inspektören såsom föredragande i medicinalstyrelsen handlagt slakthus- och köttbesiktningsärenden. Härvid hava behandlats 941 diarieförda ärenden. Av honom förberedda, från styrelsen utgångna skrivelser uppgingo till ett antal av 2 922. 21 B. Mjölkkontrollen. Angående inom vissa samhällen under år 1928 utövad kontroll över saluhållen mjölk (och grädde) må ur vederbörande veterinärers berättelser anföras följande. Stockholm. Undersökningarna hava omfattat 90 913 [86 768] prov. Mjölken har i varje prov undersökts på utseende, lukt och smak. I vissa fall har därjämte mjölkens renhet prövats samt gjorts leukoeytbestämningar, bakteriologiska och mikroskopiska samt andra undersökningar, varjämte atförts prövningar på hållbarhet och fetthalt. Genom dessa undersökningar har bland annat påvisats, att handelsmjölken i 509 [406] fall varit förorenad, i 22 fall sur, i 100 [122] fall förvarats i dåligt hållna mjölkkärl, i 2 242 [3 521] fall varit sjukligt förändrad och i 553 [557] fall haft en fetthalt under 3?.. Meclelfetthalten har i oskummad mjölk varit 3-40 %, i tunn grädde 14.8 6 % och i tjock grädde 41-5 2 y Genom de bakteriologiska, mikroskopiska och andra i samband härmed utförda undersökningar hava påvisats 9 fall av juvertuberkulos, 3103 av streptokockmastit, 11 av pyogenesmastit, 2 010 av andra juverlidanden samt 15 fall av livmoderinflammation. I mjölklevererande ladugårdar hava gjorts 545 besök och vid mejerier i landsorten 58. Vid besök i ladugårdar hava anmärkningar gjorts på dålig renhållning, dålig ladugård, avsaknad av ventilationsanordningar, frånvaro av golvavlopp, mörk ladugård, dåliga golv, dålig renhållning av kreaturen, dåligt vatten samt förvaring av svin och större mängder rovor i ladugården. På en del gårdar gjordes anmärkning på avsaknad av eller osnygga och dåligt underhållna förvaringsrum för mjölken, illaluktande vatten i kylbassängerna samt rostiga och dåligt diskade mjölkningsredskap. Under året hava 3 mjölkförsäljare anmälts till åtal, nämligen för saluhållande av med vatten utspädd oskummad mjölk, för oren mjölk samt för att ett av hälsovårdsnämnden ej godkänt mjölkupplag tagits i bruk. Varning har tilldelats 4 mjölkförsäljare, nämligen för saluhållande av oskummad mjölk, vilken, utan att detta angivits, blivit berövad någon av sina naturliga beståndsdelar, för oren mjölk, för slarvig diskning av mjölkkärl, för dålig hållbarhet och ovanligt hög bakteriehalt hos mjölken. Dessutom hava 500

22 liter oskummad mjölk på grand av orenlighet och dålig lukt beslagtagits till djurföda och retnrnerats till avsändaren. Norrköping. De på mjölkhygieniska laboratoriet utförda undersökningarna hava gällt 9 089 [8 858] prov. Dessa undersökningar, omfattande under rubriken»stockholm» här ovan angivna detaljer, ha givit vid handen 74 [84] fall av förorening, 194 [182] av sjukliga förändringar och 129 [247] fall av fetthalt under 2» %. Genom de bakteriologiska undersökningarna hava påvisats 615 [546] fall av juverlidanden, därav 9 [4] av juvertuberkulos, 485 [424] fall av streptokockmastit och 121 [118] fall av andra juverinflammationer. I ladugårdar hava gjorts 105 [144] besök. Stadsveterinären förordar undersökning av kornas juver minst en gång i veckan. Genom mjölkning i handen eller mot en mörk bakgrund iakttagas därvid lätt för blotta ögat synliga förändringar i mjölken. Motala. Undersökningarna hava omfattat 418 [432] mjölkprov, vilka samtliga prövats på lukt, smak och utseende, renhet och fetthalt. Genom dessa undersökningar hava bland annat påvisats 9 [10] fall av avvikande utseende, lukt och smak hos mjölken, 27 [25] av orenhet samt 6 [56] fall av en fetthalt under 3 %. Medelfetthalten har varit hos oskummad mjölk 3.27 %, hos tunn grädde 15.53 % samt hos tjock grädde 38'66 %. Under året hava meddelats 33 varningar och anställts 1 åtal. Linköping. Här anföres, att å hushållningssällskapets laboratorium under året undersökts 1167 [205] mjölkprov, varigenom konstaterats tuberkulos inom 15 [5] besättningar. Besök hava gjorts i mjölklevererande besättningar. Växjö. Under året hava undersökts 1 023 [960] prov, som prövats på lukt, smak, utseende, renhet, fetthalt och bakierieförekomst. Därvid hava fastställts 200 [229] fall av bristande renhet och 34 [35] av för låg fetthalt. Medelfetthalten hos oskummad mjölk har varit 3-4 %, hos tunn grädde 22-s % och hos tjock grädde 45-7 9 %. På grund av de företagna undersökningarna hava avgivits 60 skrivelser till mjölkleverantörer. Oskarshamn. Under året hava undersökts 564 [540] prov med avseende på fetthalt, smutshalt, surhetsgrad samt rednktas- och katalashalt. Därjämte har ladugårdskontroll förekommit. I 63 [48] fall hava undersökningarna föranlett anmärkning. Kalmar. Även under år 1928 har den införda mjölken undersökts på renhet, smak, lukt och fetthalt. Medelfetthalten hos oskummad mjölk har varit 3.32 % hos tunn grädde.28.4 % och hos tjock grädde 429 % Nybro. Under året hava undersökts 603 prov. Undersökningarna hava omfattat halten av smuts, rednktas, katalas, surhet, bakterier samt fett. Fetthalten hos oskummad mjölk har varierat mellan 1-9 och 4-2 % samt i medeltal utgjort hos tunn grädde 21 % och hos tjock grädde 49 %.

Anmärkning har gjorts mot snmts i 53 fall, hållbarhet i 11, bakteriehalt i 13, snrhet i 5 samt fetthalten i 18 fall. Borgholm. Under året hava 140 prov undersökts på fetthalt, smuts, hållbarhet och surhetsgrad samt i enstaka fall på förekomst av leukocyter och sediment. Anmärkningar hava i några fall gjorts beträffande smutshalt och hållbarhet. Visby. Enligt länsveterinären undersökes på renhet och smutshalt. Karlskrona. Undersökningen har omfattat 4 884 [4 796] prov och gällt lukt, smak, utseende, renhet, hållbarhet, fetthalt, bakteriehalt och andra egenskaper. Medelfetthalten har varit i oskummad mjölk 3-55 %, i tunn grädde 19-66 % och i tjock grädde 48"86 %. Varning beträffande mjölkens renhet och fetthalt har tilldelats 10 leverantörer. Åtal har förekommit i 1 fall och förbud mot försäljning av mjölk på grund av streptokockmastit i 3 fall. Ronneby. Undersökningen, som omfattat 96 [97 ] prov, har avsett mjölkens smutshalt, specifika vikt, fetthalt och surhetsgrad. Ingen anmärkning har erfordrats. Karlshamn. Antalet undersökta prov är 660 [636]. Prövningen har gjorts på lukt, smak, utseende, renhet och fetthalt. Medelfetthalten visade sig vara i oskummad mjölk 3.1 %, i tunn grädde 22 % och i tjock grädde 39 %. Varningar hava förekommit i 28 fall. Sölvesborg. Undersökningen, som omfattat 106 [60] prov, synes hava avsett lukt, smak, utseende, renhet och fetthalt. Medelfetthalten har varit i oskummad mjölk 3-32 % i tunn grädde 30 % och i tjock grädde 44 %. Simrishamn. Veterinären rapporterar, att även 1928 inom besättningar, vilkas mjölk levereras till staden, konstaterats fall av öppen tuberkulos, däribland juvertuberkulos, samt av andra, för konsumenterna farliga former av juverinflammation. Frågan om mjölkkontrollens tidsenliga ordnande i staden ännu ej avgjord. Beträffande övriga inom Kristianstads län belägna samhällen, inom vilka mjölkkontroll i någon form utövas, saknas rapport. Malmö. Undersökningen har omfattat 18 412 [16 866] prov, som i regel prövats på lukt, smak, utseende, renhet, hållbarhet, leukocytmängd, bakterier, fetthalt och andra egenskaper. Medelfetthalten har varit hos oskummad mjölk 3.16 %, hos tunn grädde 21'46 # samt hos tjock grädde 41.96 %. Anmärkningar hava bl. a. i 498 fall gjorts mot mjölkens renhet. På grund av å laboratoriet gjorda undersökningar har veterinärundersökning av resp. besättningar i många fall föreskrivits. Genom densamma och behöriga prov hava konstaterats 48 fall av streptokockmastit, 102 av andra juverlidanden samt 3 av andra sjukdomar. Stadsveterinären framhåller den stora vikten av kontroll på produktionsstället. Begärt anslag till utvidgning av mjölkkontrollen blev ej av stadsfullmäktige bifallet. 23

24 Hälsingborg. Undersökningen, som synes hava omfattat 2 663 [2 922] prov, har avsett lukt, smak och ntseende, renhet, hållbarhet samt bakteriehalt och fetthalt. Medelfetthalten har varit för oskummad mjölk 3-22 %, tunn grädde 28-5 % och tjock grädde 49-i %. Anmärkningar hava gjorts i 1 fall mot mjölkens utseende samt i 156 fall mot dess renhet. Undersökningarna hava lett till 61 varningar och 2 åtal. Åtta besättningar hava varit föremål för kontroll. Av juverlidanden hava 43 fall konstaterats. Lund. Undersökningen har omfattat 1299 [939] prov. Densamma har avsett lukt, smak och utseeende, renhet, hållbarhet, leukocytmängd, bakteriehalt och fetthalt samt andra egenskaper. Medelfetthalten har varit hos oskummad mjölk 3.41 %, hos tunn grädde 21-38 % samt hos tjock grädde 40.31 %. Mot mjölkens renhet har anmärkning gjorts i 555 fall. Undersökningarna hava föranlett 62 varningar samt 1 åtal. Besök hava gjorts i 21 mjölklevererande ladugårdar. Trälleborg. Undersökningen, som omfattat 1108 [515] prov, synes hava avsett renhet och fetthalt. Medelfetthalten har varit hos oskummad mjölk 3-25 %, tunn grädde 30-27 % och tjock grädde 49-15 %. Anmärkningar hava gjorts i 8 fall mot renheten samt i 37 fall mot fetthalten. Ystad. Undersökningen har omfattat 6 297 [2 711] prov och avsett mjölkens lukt, smak och utseende, renhet, leukocytmängd, bakteriehalt, fetthalt samt andra egenskaper. Medelfetthalten har varit hos oskummad mjölk 3"28 % samt hos grädde 28-7 8 f.. Ladugårdskontrollen har gällt 6 ladugårdar. Genom densamma samt de gjorda undersökningarna av mjölken hava fastställts 28 fall av streptokookmastit samt 10 fall av andra juverlidanden. I 255 fall har anmärkts mot mjölkens renhet. Varning har tilldelats i 27 fall och åtal anställts i 2 fall. Landskrona. Kontrollen har enligt länsveterinären omfattat 192 prov av oskummad mjölk, som undersökta på fetthalt, vilken i medeltal uppgått till 3-2 %. Göteborg. Kontrollen har omfattat 10 968 [11002] mjölkprov, och undersökningen av mjölken har avsett lukt, smak, utseende, renhet, hållbarhet, surhetsgrad, leukocytmängd, bakterier och fetthalt. Medelfetthalten har varit hos oakummad mjölk 3-14 %, tunn grädde 22-47 % ooh tjook grädde 37.78 %. Anmärkningar hava gjorts beträffande orenhet i 681 fall. Tilldelade varningar hava varit 1 846 och anställda åtal 25, varjämte förbud mot försäljning av mjölk meddelats i 2 fall. Uddevalla. Kontrollen har omfattat 681 [628] prov, ooh undersökningen