Hand i hand miljövård och landsbygdsutveckling

Relevanta dokument
Jordbrukets miljöstöd

Betalning av miljöspecialstöd för jordbruket år 2010

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

Landsbygdens finansieringsstatistik 2014

I SRf blir det inga ändringar i villkoren för en miljöförbindelse

Finansieringsstatistik för Landsbygden 2015

Utveckling av landsbygden i Nyland

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Statsrådets förordning

Miljöersättning 2015

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 62/05 Dnr 3635/01/

Miljöersättning

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning

Miljöavtal: Icke-produktiva investeringar: 1.Skötsel av våtmark. 2.Skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet. 1.Anläggning av våtmarker

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

Axel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden

Landsbygdsprogrammet

Utveckling av landsbygden i Nyland

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

RP 20/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om kompensationsbidrag,

MINNESLISTA FÖR DIG SOM HAR INGÅTT FÖRBINDELSE OM MILJÖERSÄTTNING

FÖRESKRIFT. Datum Dnr 3454/54/2014. Landsbygdsverkets föreskriftssamling 32/14. Bemyndigande:

Odling av ursprungsväxter

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

Miljöavtal. Icke-produktiva investeringar. Ekologisk produktion

Aktuellt om projektstöden

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nitratförordningen (1250/2014)

Miljöersättning. Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2017 Markku Kuoppa-aho

Vilka stöd finns att söka?

Landsbygdsnätverket och landsbygdsutvecklingsprogrammet Hans Bergström Landsbygdsnätverksenheten, JSM

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsverkets föreskriftssamling 38/10

MILJÖSTÖDETS SPECIALSTÖDSGUIDE

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Anmälan för miljöersättning, inlämnas på hösten. 1. Uppgifter om ersättningssökanden och gården Lägenhetssignum

Miljöersättningar 2015

Så arbetar Österbotten med Vattenförvaltningen. Vattenrådsdagar, Piteå Verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den!

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Svensk författningssamling

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Miljö- och klimatersättningar och ekologiskt jordbruk i Programmet för utveckling av landsbygden under programperioden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

TVÄRVILLKOR. Ändringar till år 2016 & repetition av ändringarna som infördes i slutet av 2015

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning

Temperaturmätning landsbygdsprogrammet per den 31 mars 2017

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

RP 195/2016 rd. I lagen föreslås dessutom vissa preciseringar och korrigeringar av mindre betydelse.

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

1) STATSRÄDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV STATSRÄDETS FÖRORDNING OM MIL- JÖERSÄTTNING

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Urvalskriterier för insatserna inom landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Utbildning kring stödansökan våren 2015

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

20 Bilagor kort om programmen

RIKTGIVANDE STÖDNIVÅER ÅR 2015

Ansökan om att bli rådgivare inom systemet för jordbruksrådgivning (Råd 2020) Anvisning för sökande

Välkommen till Västergården på Hjälmö

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Bilaga F. Stöd för jordbruket och trädgårdsproduktionen 2017

Anmälan för miljöersättning, inlämnas på hösten. 1. Uppgifter om ersättningssökanden och gården Lägenhetssignum

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Europeiska unionens officiella tidning

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Skötselåtgärder för reglerbar dränering, reglerbar underbevattning eller återanvändning av torrläggningsvatten JORDBRUKETS MILJÖ- SPECIALSTÖD

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket

Grund- och förgröningsstöd

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen)

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Gör såhär! Bilaga intressanmälan

Det här gäller för träda och vall 2017

Transkript:

Hand i hand miljövård och landsbygdsutveckling Möjligheter att vårda jordbruksmiljön inom ramen för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007 2013

Hand i hand miljövård och landsbygdsutveckling Möjligheter att vårda jordbruksmiljön inom ramen för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland På landsbygden är naturen nära. Matens väg från jord till bord är påtaglig. Den traditionella landsbygdsnäringen jordbruket är en oskiljaktig del av naturen. En ren miljö är grunden till de högkvalitativa finländska jordbruksprodukterna. Jordbruket upprätthåller värdefulla och hotade naturtyper med ovanligt rik flora och fauna. En levande landsbygd vårdar det traditionella landsbygdslandskapet genom att hålla miljön öppen. Alla som idkar verksamhet på landsbygden har ansvar för landsbygdsmiljön. Jordbrukare, permanenta invånare och fritidsboende på landsbygden samt föreningar kan alla dra sitt strå till stacken för att landsbygdsmiljön ska förbli trevlig, trygg och levande. Rena vatten och en natur med många arter är viktiga med tanke på välbefinnandet i hela landet. En välskött landsbygdsmiljö är levande. Det är precis vad programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007 2013 siktar på. För att landsbygdsmiljön ska må bra krävs omfattande miljövårdsinsatser. Programmet för utveckling av landsbygden erbjuder många olika metoder för olika typer av förhållanden och olika slags aktörer. Vem som helst kan verka för miljön, det finns många alternativ. Var och en av de fyra axlarna som ingår i programmet inkluderar åtgärder för att förbättra miljön. Organisationer, föreningar och kommuner kan ansöka om stöd för miljövård. Programmets stöd erbjuder jordbrukare ett brett utbud av olika metoder. Målet med dessa är att jordbruk idkas på ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt. 2

Våtmarker håller kvar näringsämnen och ökar den biologiska mångfalden. MMM/Mavi Martina Motzbäuchel 3

AXEL 1: Att förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft Utbildning och nya utspel I de ständigt föränderliga förhållandena förbättras jordoch skogsbrukets konkurrenskraft genom att man stöder sig på den senaste tillgängliga informationen. Utvecklingen av nya produktionsinriktningar inom jord- och skogsbruket innehar en nyckelposition. Utbildning och informationsförmedling Genom att satsa på utbildning och informationsförmedling förbättrar man jord- och skogsbruksföretagarnas miljömedvetenhet. På så sätt förmedlas information om nya handlingssätt. Miljökompetensen förbättras och bästa praxis sprids från projekt omvandlas till praktiska tillämpningar. Bland annat kommuner, läroanstalter, föreningar och organisationer kan få stöd för utbildnings- och informationsförmedlingsprojekt. Jordbruksinvesteringar Moderniseringen av lantgårdarnas produktion uppmuntras med hjälp av investeringsstöd. Man kan ansöka om stöd till exempel för att bygga en ny ladugård. Med stöden kan man avsevärt öka användningen av förnybar energi, till exempel genom investeringar i värmecentraler för nötboskapshushållning. En privatperson som idkar jordbruk eller en privaträttslig sammanslutning kan beviljas stöd. Praktisk inlärning utbildning vid åkerrenen. Eriika Lundström 4

mmm/mavi martina motzbäuchel Innovationer för att utveckla nya metoder och teknik Bekämpning av klimatförändringen, ökad användning av förnybar energi, effektiverad vattenförvaltning och ökad biologisk mångfald är utmaningarna för närvarande. Inom ramen för innovationsprojekten kan man gå på djupet med utmaningarna och bidra till att införa nya metoder. Inom ramen för den här typen av projekt kan stöd beviljas t.ex. mikroföretag samt små och medelstora företag som förädlar jord och skogsbruksprodukter, samt forskningsenheter och utvecklingsorganisationer i samarbete. YmpäristöAgro förmedlar senaste nytt till odlarna Projektet YmpäristöAgro, som förvaltas av Pro Agria Oulu, säkrar att möjligheterna som programmet för utveckling av landsbygden ger, blir kända och omsätts i praktiken. Projektets mål är att främja miljöfrågor inom jordbruket, djurens välbefinnande och ekologisk odling. Man vill också berätta för konsumenterna hur miljöfrågorna tas i beaktande i jordbruket. Projektet finansieras ur åtgärden för utbildning och informationsförmedling 111.1. 5

AXEL 3: Livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden Projektarbetet lämnar öppet grönt spår Med hjälp av utvecklingsprojekt och företagsstöd vill man förbättra livskvaliteten på landsbygden och diversifiera jordbruket och annan företagsverksamhet på landsbygden. Ett aktuellt mål för utvecklingen är bland annat att effektivera användningen av förnybara energikällor. Projekt och företagsstöd används för att främja värmeföretagande och lokal energiproduktion samt för att uppmuntra till användning av bioenergi som producerats av åker och skogsbiomassa. Bland annat föreningar, kommuner, organisationer och andelslag kan ansöka om projektstöd. I praktiken sammanför projektarbetet en stor grupp människor som är intresserade av sin egen miljös tillstånd. Företagsstöd kan beviljas landsbygdens mikroföretag. Med hjälp av projekten skyddar man natur och kulturarvet på landsbygden. Inom ramen för projekten kan man restaurera byggnader som är viktiga för landskapet samt värna om kulturmiljön och förbättra trivseln. Det är också möjligt att utarbeta och genomföra planer för landskapsvård. Genom utbildningsprojekten inom ramen för axel 3 förbättras yrkesskickligheten och kompetensen hos invånare och företagare på landsbygden också i miljöfrågor. Utbildningarna kan till exempel gälla miljövård eller hållbar användning av energiresurser. tapani Henkola tapani Henkola Lika öppna strandlandskap som förr Inom Malmsby fiskelag i Pernå har ett projekt för att restaurera byns vattenområde och strandlandskap redan pågått i många år. Man vill öka vattencirkulationen och på detta sätt förbättra vattnets kvalitet. Den gamla igenvuxna vattenfåran rensas upp och vassruggarna som försämrar cirkulationen tas bort. Landskapet rekonstrueras genom att man röjer slyskogen vid stranden som har fått växa fritt i det tidigare strandlandskapet. Projektet som finansieras genom Landsbygdens utvecklingsförening SILMU rf genomförs som ett allmännyttigt investeringsprojekt med stöd av åtgärden 323 (bevarande och uppgradering av natur och kulturarvet på landsbygden). vårdbiotopen vårdas med hjälp av projektarbete. Miljövård som näring Målet för projektet Ympäristöyrittäjyys kannattavaksi Pirkanmaalla (Lönsamt miljöföretagande i Birkaland) är att utveckla och utöka förvaltningen av landsbygdsliknade regioner och deras status genom praktiska erfarenheter. Målområdena förvaltas systematiskt i samarbete. De lokala landsbygdföretagarna spelar en nyckelroll som leverantörer av de tjänster som behövs för landskapsvård. Projektet som startats av ProAgria Pirkanmaa finansieras som ett allmännyttigt utvecklingsprojekt ur åtgärden 323 (bevarande och uppgradering av natur och kulturarvet på landsbygden). mmm/mavi martina motzbäuchel 6

AXEL 4: Leader Miljövård med hjälp av föreningar Registrerade föreningar kan ansöka om stöd för vård av mångfunktionella våtmarker och värdefulla vårdbiotoper. Stöden utgörs av miljöspecialstöd. Föreningarna kan också ansöka om stöd för icke produktiva investeringar för anläggning och inledande röjning av samma objekt. Vårdbiotoperna är den mest hotade naturtypen och deras arter kommer lätt i underläge då övriga växtarter tar över området. Hörnstenarna i vården av dessa områden är att man håller dem öppna också genom att röja och slå gräset i områdena. På många håll har föreningar till exempel sett till att det finns betesdjur på områdena. Mångfunktionella våtmarker har som namnet säger flera gynnsamma effekter på renheten i vattendragen. Både jordbrukare och föreningar har tagit itu med att anlägga och underhålla våtmarker. Föreningar kan ansöka om miljöstöd också för främjande av naturens och landskapets biologiska mångfald. Leaderaktionsgrupperna är registrerade föreningar som sammanför invånare, företag och sammanslutningar samt kommuner inom ett område. Ansökan om miljöstöd i enlighet med Leadermetoden lämnas till närings, trafikoch miljöcentralen och för ansökan behövs stöd av den lokala aktionsgruppen. Fåglarna återvände till Kaarilampi Jaktföreningen Pohjois Juvan Erä ry fick finansiering för att anlägga en mångfunktionell våtmark. Föreningen använde stödet för att sanera det igenvuxna kärret Kaarilampi i Jockas. De som använder området är nöjda över att arbetet har öppnat det igenvuxna landskapet. Fåglar som lockas av det öppna kärrlandskapet har på nytt börjat flockas till kärret. Föreningen ansökte om stöd hos TE centralen i Södra Savolax och stöddes av den lokala aktionsgruppen Rajupusu Leader ry. Stödet beviljades i enlighet med programmets Leaderdimension. Ytterligare information om Leaderaktionsgrupperna www.landsbygd.fi > leader Ytterligare information om landskapsvård med bete och hur den genomförs i praktiken www.laidunpankki.fi mmm/mavi yrjö tuunanen 7

AXEL 2: Att förbättra miljön och landsbygden Inriktade miljövårdsåtgärder Jordbrukets miljöstöd Miljöstöden för jordbruket inriktas på ett hållbart jordbruk som minskar belastningen av miljön. Med stöden tryggas naturens biologiska mångfald och bevarandet av kulturlandskapet samt minskas den jordbruksrelaterade belastningen på vattendragen. Målet är att bevara produktionsförutsättningarna också på lång sikt. Man vill trygga jordbruksprodukternas renhet och kvalitet. Miljöstöden består av basåtgärder, frivilliga tilläggsåtgärder och avtal om specialstöd enligt ett separat avtal. Miljöstödet är ett av de största stödpaketen inom ramen för programmet för utveckling av landsbygden. Alla odlare som får miljöstöd förbinder sig att vidta basåtgärderna som utgör grunder för miljöstödets övriga åtgärder. Basåtgärderna förutsätter planering och uppföljning av miljövården i samband med odling. Andra förutsättningar är gödsling i enlighet med växternas näringsbehov, åkerrenar och skyddsremsor samt bevarande av jordbruksnaturens biologiska mångfald bland annat med hjälp av naturvårdsåkrar. Utöver basåtgärderna kan odlaren också välja sådana tilläggsåtgärder som bäst passar gården. Med hjälp av tilläggsåtgärderna minskas utsläppen av växthusgaser och avrinningen till vattendrag. Tilläggsåtgärderna bevarar naturens biologiska mångfald och förbättrar växlingen mellan olika grödor, dvs. växtföljden. Specialstödsavtalen är inriktade och effektiva miljövårdsmetoder. Många av de tillgängliga åtgärderna har flera positiva effekter på miljön samtidigt. Man förbinder sig vid basoch tilläggsåtgärderna för en femårsperiod. Specialstödsavtalen är 5- eller 10-åriga. Anläggning av våtmarker och vårdbiotoper Med stödet för icke produktiva investeringar kan jordbrukarna anlägga mångfunktionella våtmarker. Stöd beviljas också för röjning och inhägning som görs för att bevara hotade naturtyper, dvs. vårdbiotoper. Föreningar kan också ansöka om dessa stöd. Ytterligare information finns under rubriken Miljövård med hjälp av föreningsverksamhet. JSM bildarkiv 8

Miljöstödets tilläggsåtgärder reducerad gödsling preciserad kvävegödsling av åkerväxter växttäcke vintertid och reducerad bearbetning växttäcke vintertid effektiverat växttäcke vintertid mångsidigare odling extensiv vallproduktion spridning av stallgödsel under vegetationsperioden näringsbalans odling av fånggrödor preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter användning av täckmaterial i fleråriga trädgårdsväxter bruk av metoder för uppföljning av skadedjur mmm/mavi martina motzbäuchel den gröna växtligheten i skyddszonen skyddar vattendraget mot avrinning från åkern. mmm/mavi yrjö tuunanen Miljöspecialstöd anläggning och skötsel av skyddszon skötsel av mångfunktionell våtmark åkerodling på grundvattenområden metoder för hantering av avrinningsvatten (reglerbar dränering, reglerbar underbevattning, återanvändning av avrinningsvatten) ekologisk produktion och ekologisk husdjursproduktion skötsel av vårdbiotoper främjande av naturens och landskapets mångfald uppfödning av lantraser odling av ursprungssorter effektiverad minskning av näringsbelastningen placering av flytgödsel i åker långvarig vallodling på torvåkrar en direktsådd åker håller kvar näringsämnena. 9

Långsiktigt arbete ger resultat I Finland har man sedan 1995 använt ett EU-delfinansierat miljöstödssystem för jordbruket, till vilket över 90 procent av jordbrukarna har anslutit sig. Miljöstöden är en central del av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007 2013. Under årens lopp har miljöstödet effektiverats. Utbudet av åtgärder och åtgärdernas effektivitet har preciserats tillsammans med intressentgrupperna, med hjälp av den nyaste tillgängliga informationen. Naturvårdsåkrarna, som lades till programmet 2009, var ett viktigt tillägg. De förbättrar både naturens biologiska mångfald och vattenskyddet. Miljöstöden har förändrat jordbrukarnas odlingspraxis och ökat odlarnas medvetenhet om miljövårdsfrågor. Man har lyckats hejda den direkta avrinningen från gödselstäder och spridningen av gödsel vintertid. Åkerrenar och skyddsremsor samt växttäcket på åkrarna vintertid minskar erosionen. Kvävebalansen, som beskriver den mängd kväve som blir kvar i marken efter vegetationsperioden, minskade på riksnivå med 38 procent under perioden 1998 2008. Mest påverkades balansen av att användningen av kvävegödsel har minskat med cirka en fjärdedel. Man spred också tolv procent mindre kväve från stallgödsel på åkrarna än tidigare. Fosfor från konstgödsel och stallgödsel har samlats på åkrarna på grund av den rikliga gödslingen som pågick fram till början av 1990-talet. Fosforbelastningen från åkrarnas avrinningsvatten ökade fram till 1990-talet, men ökningstrenden verkar nu vända. Användningen av fosforgödsel har minskat med mer än 50 procent under de senaste tio åren. MMM/Mavi Martina Motzbäuchel 10

Arbetet utvecklas hela tiden Införandet och utvecklingen av miljöstödssystemet stöds på många sätt också utanför programmet för utveckling av landsbygden. Allmänna regionala planer görs upp för behovet av skyddszoner, viktiga naturvårdsobjekt och mångfunktionella våtmarker. Dessa planer gör det lättare att uppfatta vilka åtgärder som behövs i ett visst skede och sprider information. Verkningarna av miljövårdsåtgärderna följs upp kontinuerligt och utvecklas enligt behovet som anges av forskningen. Man har forskat i effekten av miljöstödet för jordbruket sedan 1995. Undersökningen MYTVAS 3 fortsätter och utvecklar uppföljningen av effekten av miljöstödet för jordbruket. Informationen som undersökningen ger används då man planerar nya åtgärder och bedömer effekten av programmet. Målet med forskningsprogrammet HYÖTYLANTA är att finna sätt att utnyttja gödsel samt organiskt avfall och biprodukter. Inom ramen för forskningsprogrammet söker man alternativ för slutdeponeringen av organiskt avfall och utreder om det kan användas i energiproduktionen. Projektet TEHO är ett vattenskyddsprojekt för jordbruket som genomförs av Sydvästra Finlands miljöcentral, MTK-Satakunta och MTK-Egentliga Finland. Projektet finansieras av jord- och skogsbruksministeriet samt miljöministeriet. TEHO testar i praktiken åtgärdernas tillämplighet, verkningar och kostnadseffektivitet på gårdsnivå. Målet med projektet är att på bred front ta i användning de effektivaste vattenskyddsåtgärderna för jordbruket i olika situationer. Med hjälp av projektet vill man framför allt utnyttja åtgärderna inom miljöstödssystemet allt effektivare. Syftet är att producera förslag till utveckling av miljöstödet samt att utreda möjligheterna att använda helt nya metoder för vattenskydd. Ytterligare information om projektet TEHO www.ymparisto.fi/teho Aktuell information om miljöns tillstånd www.ymparisto.fi > svenska version 11

Jord- och skogsbruksministeriet 2010 Har du en idé? Ta kontakt och fråga mer Börja med att kontakta din regionala närings-, trafik- och miljöcentral eller aktionsgrupp och presentera din idé. www.ely-keskus.fi Närings-, trafik- och miljöcentralerna ger råd och tar emot ansökningar. www.landsbygd.fi > leader 55 stycken Leaderaktionsgrupper stödjer det lokala utvecklingsarbetet och ger råd med anknytning till projekt i Fastlandsfinland. www.landsbygd.fi www.mmm.fi Ytterligare information om Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och genomförandet av programmet www.mavi.fi På Landsbygdsverkets webbsida hittar du ansökningsguider, blanketter och broschyrer MINISTRY OF AGRICULTURE AND FORESTRY