Statistik om bussbranschen

Statistik om bussbranschen November 216

Foto framsida: Volvo Bus Corporation.

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 3 INNEHÅLL 1 Förord... 6 2 Busstrafiken... 8 2.1 Persontransportarbete 195-214... 8 2.2 Prognos för busstrafiken till år 23... 11 2.3 Antal kollektivtrafikresor per invånare... 12 2.4 Utbud av regional och interregional kommersiell linjetrafik på väg... 12 2.5 Antal resor i den lokala och regionala kollektivtrafiken... 13 2.6 Busstrafikens andel av det totala resandet... 13 2.7 Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 215... 14 2.8 Bussens persontransportarbete, personkilometer... 15 2.9 Antal utbudskilometer per trafikslag och år... 17 2.1 Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafiken ökar... 18 2.11 RKM effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer... 2 2.12 Storlek på bussavtalen... 21 2.13 De tio största operatörerna på bussavtalen... 21 3 Bussar... 22 3.1 Antal bussar i trafik och avställda bussar under 2 215... 22 3.2 Ny- och avregistrering av bussar åren 26 215... 24 3.3 Antalet nyregistreringar efter län år 215... 25 3.4 Antalet bussar i trafik efter län 29-215... 26 3.5 Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 215... 26 3.6 Tillverkarnas andel av sålda tunga bussar... 27 3.7 De tio största fabrikaten... 28 3.8 Antalet bussmodeller... 28 3.9 Antalet fordonstyper i upphandlad trafik... 29 3.1 Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik... 29 3.11 Antal bussar och vikt... 3 3.12 Antal bussar och längder... 3 3.13 Antal bussar och höjder... 31 3.14 Antalet färger på bussar... 31 3.15 Antalet leasade bussar... 32 3.16 Ålder på bussar... 32 3.17 Antalet bussar av årsmodell... 33 3.18 Andel bussar i glesbygd... 33 3.19 Totala och genomsnittliga körsträckor... 34 3.2 Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår... 35 3.21 Körsträckor i antalet mil och län... 35 3.22 Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare... 36 3.23 Andelen bussar med klimatanläggning AC... 36 4 Miljö... 37 4.1 Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis 2-215... 37 4.2 Energianvändning i transportsektorn per bränsle (TWh)... 39 4.3 Användningen av biodrivmedel inom transportsektorn... 39 4.4 Antalet bussar drivmedel och bussklass... 4 4.5 Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken... 4 4.6 Andel förnybara drivmedel i bussar i kollektivtrafiken... 41 4.7 Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken... 42 4.8 Miljöklassade dieselbussar inom den upphandlande kollektivtrafiken... 43 4.9 Antalet bussar med eftermonterad reningsutrustning... 44 4.1 Utsläpp av växthusgaser från vägtransportsektorn 215... 44 4.11 Busstrafikens utsläpp av växthusgaser 199-215... 45

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 4 5 Tillgänglighet... 46 5.1 Antal/andel bussar med låggolv... 46 5.2 Antal/andel bussar med ramp/lift... 46 5.3 Antal/andel bussar med rullstolsplats... 47 6 Trafiksäkerhet... 48 6.1 Antal dödade och svårt skadade i vägtrafiken... 48 6.2 Antal dödade och svårt skadade i buss... 5 6.3 Antal dödade och svårt skadade med buss inblandad... 5 6.4 Antal dödade och svårt skadade per miljarder personkilometer... 51 6.5 Godkända bussar vid Bilprovningens kontrollbesiktning... 51 6.6 Antal bränder i buss... 52 6.7 Antal/andel bussar med brandsläckning i motorrum... 53 6.8 Antal/andel bussar med bälten... 53 6.9 Antal/andel bussar med alkolås... 54 6.1 Antal/andel bussar med kameraövervakning... 54 7 Bussföretagen... 55 7.1 Inledning... 55 7.2 Bussbranschens utveckling 21, 25 och 28-214... 55 7.3 Bussbranschens utveckling 28-214... 56 7.4 Busstrafikföretagens omsättning... 57 7.5 Antal bussföretag... 58 7.6 Busstrafikföretagens resultat efter finansnetto... 59 7.7 Busstrafikföretagens vinstmarginal... 6 7.8 Busstrafikföretagens soliditet... 6 7.9 Linjebuss- och turist-/beställningstrafikföretagen... 6 7.1 Bussbranschens omsättning och förädlingsvärde... 63 7.11 Bussbranschens förädlingsvärde och personalkostnader... 64 7.12 Bussbranschens förädlingsvärde per anställd... 64 7.13 Antal anställda och företag inom bussbranschen 24-214... 65 7.14 Bussbranschen utifrån företagsstorlek... 65 7.15 Antal anställda i olika storleksklasser inom bussbranschen 214... 66 7.16 Tillväxt i företag och anställda 28-214... 67 7.17 Tillväxt i förädlingsvärde och anställda 28-214... 67 7.18 Förädlingsvärde 28-214... 68 7.19 Produktivitetsutvecklingen inom bussbranschen... 68 7.2 De 3 största bussbolagen (nettoomsättning) 214... 69 7.21 Samverkansbolag (antal anställda, bussar och företag)... 69 7.22 Offentligt ägda bussföretag och antal bussar i trafik... 7 7.23 Översikt operatörer och övriga bussbolag... 7 7.24 Bussbranschen per län 214... 71 7.25 Effektiviteten inom kollektivtrafikbranschen 28-214... 72 7.26 Jämförelser mellan olika transportslag inom kollektivtrafiken... 73 7.27 Skolskjutsar... 74 7.28 Åldersfördelning av styrelseledamöter... 74 7.29 Antal konkurser, likvidationer och fusioner... 75 7.3 Antal trafiktillstånd m.m.... 75 8 Busstrafikens kostnader... 77 8.1 Dieselkostnaderna... 77 8.2 Skatter på drivmedel för bussar... 79 8.3 Fordonsskatter inom kollektivtrafikens transportslag... 81 8.4 Trafikförsäkringsskatten... 81 8.5 Trängselskatter och broavgifter för bussar under 14 ton... 81 8.6 Transportstyrelsens avgiftsfinansiering... 81 8.7 Företagen betalar minst 28 kr per buss i skatt per år... 81

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 5 9 Personal... 82 9.1 Antal anställda i bussföretagen... 82 9.2 Anställda förare inom olika sektorer... 83 9.3 Anställda förare per län... 83 9.4 Antalet bussförare, mekaniker och tjänstemän... 84 9.5 Bussförares medelålder... 84 9.6 Andel bussförare över 55 år respektive 6 år... 85 9.7 Andelen bussförare 3 år eller yngre... 86 9.8 Andelen bussförare mellan 3 och 4 år... 87 9.9 Löneutvecklingen för bussförare... 87 9.1 Utan invandrare stannar bussen... 88 9.11 Körkortsinnehav för buss... 93 9.12 Antal körkortsinnehav för kvinnor och män samt ålder 214... 93 1 Jämställdhet... 95 1.1 Andelen bussförare efter kön... 95 1.2 Andel kvinnliga chefer i bussbolagen... 96 1.3 Andelen kvinnor i bolagsstyrelser... 96

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 6 1 Förord Sveriges Bussföretag sammanställer årligen en statistikrapport om läget i svensk bussbransch. Rapporten uppdateras också kontinuerligt. Syftet är att sprida kunskap om branschen och ge fakta i debatten. Fakta för politiker, företagare, leverantörer, resenärer, forskare, studerande och journalister när kollektivtrafiken ska analyseras och beskrivas. Rapporten ger också förbundets egna medlemmar stöd i företagets egna omvärldsanalyser och strategiska planering. Sveriges Bussföretag är den största bransch- och arbetsgivarorganisationen för bussföretag och bussresearrangörer i landet och har huvuddelen av bussbolagen som medlemmar. Såsom branschpartner finns ett antal av de kommunalt ägda bussbolagen, vilka är medlemmar i annat arbetsgivarförbund men som är med och påverkar branschens utveckling genom branscharbetet i Sveriges Bussföretag. Medlemsföretagen är indelade i elva regionala bussbranschföreningar över landet. Medlemskap i Sveriges Bussföretag förutsätter medlemskap i den eller de regionala bussbranschföreningar där företaget har verksamhet och vice versa. Till Sveriges Bussföretag finns också ett 7-tal branschintressenter, huvudsakligen leverantörer och samarbetspartners till förbundet och dess medlemsföretag. Sveriges Bussföretag har också lokal närvaro genom Transportföretagens nio regionala kontor. Medlemmar i Sveriges Bussföretag är också automatiskt medlemmar i Svenskt Näringsliv. Totalt har Sveriges Bussföretag 358 medlemsföretag med cirka 26 anställda. Av totalt 14 73 bussar i yrkesmässig trafik i Sverige (januari 216) har Sveriges Bussföretags medlemsföretag cirka 8 procent av det totala antalet bussar. Vi ser gärna att uppgifterna i denna rapport används och sprids, men ange Sveriges Bussföretag som källa. Besök webbplatsen www.sverigesbussforetag.se för ytterligare fakta och aktuella rapporter om svensk bussbransch. Fakta som talar till bussens fördel: Det är väsentligen säkrare att åka buss än att åka bil. Sverige ligger i framkant internationellt då det gäller säkerheten i bussar. Bussen minskar trängseln på vägarna och på gatorna i storstäderna en buss som rymmer 5 passagerare tar avsevärt mycket mindre plats än cirka 35 personbilar (med 1,4 personer i genomsnitt per bil). En buss drar cirka tre liter bränsle per mil och tar 5 passagerare. Buss är ett flexibelt transportmedel. När människors vardagsrutiner ändras så förändras också busstrafiken. Bussen kan gå överallt där det finns en väg. Läs mer på www.sverigesbussforetag.se Fördel bussen.

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 7 Källor: Statistiken är inhämtad ifrån följande statistikrapporter från Trafikanalys: Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26) Kommersiell linjetrafik på väg 215 (Statistik 216:32). Fordon 215 (Statistik 216:4) Fordon i län och kommuner (Statistik 216:3) Trafikarbets utveckling för svenskregistrerade vägfordon (215-3-25) Trafikarbete på svenska vägar (216-5-2) Transportarbete 195-214 (215-6-5) Körsträckor 215 (Statistik 216:32) Vägtrafikskador 215 (Statistik 216:12) Avtalen för den upphandlade kollektivtrafiken 213 (Rapport 215:13) Andra viktiga statistikkällor är Bisnode, SCB, UC, Svenskt Näringsliv, Energimyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), Skolverket, BilSweden, Transportstyrelsens vägtrafikregister och rapporter, databasen Frida 1 samt Sveriges Bussföretags databaser och utredningar. Definitioner: Buss Fordon som är inrättad för befordran av fler än åtta personer utöver föraren, även om fordonet dessutom är inrättad för annat ändamål. Resor Antal resor är ett mått på antal påstigningar i lokal och regional kollektivtrafik. Reser man tur och retur räknas det som två resor och reser man med övergång räknas varje övergång som en resa. Samtliga resor (avgiftsbelagda och kostnadsfria) per år redovisas. Utbudskilometer Utbudet ska avse den faktiskt utförda persontrafiken. Utbudskilometer är detsamma som tidtabellskilometer och exkluderar den trafik som ställs in och inkluderar den trafik som sätts in vid behov. Trafik såsom ut- och inkörning samt tomkörning bör om möjligt exkluderas. Utbudet för bantrafik mäts i vagnkilometer. Vagnkilometer är den sträcka i kilometer som vagnar upplåtna för resande framförts i järnvägs-, tunnelbane- och spårvägståg. Det vill säga, en vagn som kör en kilometer, är det samma som en vagnkilometer. Är det två vagnar som kör en kilometer, blir det två vagnkilometer och så vidare. Persontransportarbete Antal personkilometer är ett mått av den sammanlagda reslängden. Personkilometer är den sammanlagda reslängden och räknas fram genom att multiplicera antalet resor med medelreslängden. Medelreslängden anger resornas genomsnittliga längd. (Trafikanalys definition i Lokal och regional kollektivtrafik.) Kollektivtrafik Kollektivtrafik är i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler. Begreppet kollektivtrafik innebär att det är en gemensam, allmän nyttighet och att utbudet är känt i förväg. De resande erbjuds resa genom köp av biljett, en föreskriven rättighet eller erbjuden förmån. Även resor som företas med turist- och beställningstrafik (charterbuss) bör räknas in anser Sveriges Bussföretag då man reser tillsammans fler än åtta personer, men så lyder alltså inte den officiella definitionen än. 1 http://frida.port.se

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 8 2 Busstrafiken 2.1 Persontransportarbete 195-214 Persontransportarbetet i Sverige, vilket inkluderar alla persontransporter, har under perioden 195-214 ökat från 18 miljarder personkilometer år 195 till 148,6 miljarder 214. Av det totala persontransportarbetet utgör vägtransporterna ungefär 84 procent. Personbilstrafiken växte kraftigt fram efter andra världskriget till slutet på 198- talet och nådde en marknadsandel på cirka 8 procent vid slutet av 196-talet. Toppnoteringen nåddes 1978 med 82 procent. Personbilstrafiken står för det dominerande resandet med 114,9 miljarder (77 procent) och kollektivtrafiken med 27,4 miljarder (18,5 procent), varav busstrafiken stod för 8,7 miljarder personkilometer (6 procent) år 214. 2 Persontransportarbete 195 214 16 149 14 Miljarder personkilometer 12 1 8 6 4 65 116 125 2 18 195 196 197 198 199 2 21 Under 195-talet bestod cirka hälften av persontransportarbetet, mätt i personkilometer, av kollektivtrafik. Kollektivtrafikens andel har därefter minskat från 49 procent 195 till 18,5 procent 214. Sedan början av 197-talet har andelen legat på omkring 2 procent med mindre årliga variationer. Nedgången är en följd av ökad privatbilism. 2 Trafikanalys rapport: Transportarbete 195-214 (215-6-5).

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 9 14, Antal personkilometer (miljarder km) på väg 195-214 12, Miljarder personkilometer 1, 8, 6, 4, Buss Personbil Järnväg Tunnelbana Spårväg Gång, cykel, moped 2,, 195 1953 1956 1959 1962 1965 1968 1971 1974 1977 198 1983 1986 1989 1992 1995 1998 21 24 27 21 213 % 1% Kollektivtrafikens andel av persontransportarbete 1997-214 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 18,% 18,5% % År 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 1 Kollektivtrafikens marknadsandel i regionerna, landstingen år 214. 3 Marknadsandel för kollektivtrafik, andel (%) Region Gotland Landstinget Västernorrland Landstinget Dalarna Landstinget i Kalmar län Region Kronoberg Norrbottens läns landsting Region Halland Västerbottens läns landsting Region Örebro län Landstinget Sörmland Landstinget Blekinge Region Jönköpings län Landstinget i Värmland Region Gävleborg Landstinget Västmanland Region Skåne Landstinget i Uppsala län Västra Götalandsregionen Stockholms läns landsting 7 9 9 1 11 11 12 13 13 13 13 14 14 15 18 26 26 28 51 1 2 3 4 5 6 214 211 Antal personkilometer (miljarder km) med buss 195-214 12, 1, Miljarder personkilometer 8, 6, 4, Buss 2,, 195 1952 1954 1956 1958 196 1962 1964 1966 1968 197 1972 1974 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 3 Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada).

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 11 Spårväg,4% Tunnelbana 1,2% Järnväg 8,1% Persontransportarbete 214 (procentuell andel) Inrikes luftfart 2,4% Färjor,5% Gång, cykel, moped 3,6% MC,6% Buss 5,8% Personbil 77,4% 2.2 Prognos för busstrafiken till år 23 Enligt Trafikverkets prognoser för busstrafiken kan de senaste årens ökning fortgå och att personkilometer med buss 23 kan ligga på samma nivåer som på 199-talet. Statistiken fram till 213 och det glidande medelvärdet för statistiken visar dock inte någon tydlig ökande trend för busstrafiken. 4 4 Trafikanalys rapport En jämförelse mellan trafikprognoser och faktisk trafikutveckling (PM 215:15), Trafikverkets prognosrapport 215:59, SIKA Rapport 25:8 och SIKA Rapport 22:1.

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 12 2.3 Antal kollektivtrafikresor per invånare Kollektivresorna per invånare, antalet påstigningar, ökade från 122 till 151 resor per invånare mellan 2 215, en ökning med motsvarande 24 procent. 5 Mellan år 214 och 215 ökade antalet påstigningar med två procent. Antal kollektivtrafikresor per invånare 2-215 15 + 24 % 145 14 135 13 125 151 12 115 11 122 15 1 2 215 2.4 Utbud av regional och interregional kommersiell linjetrafik på väg Med kommersiell linjetrafik avses linjelagd kollektivtrafik som bedrivs av kollektivtrafikföretag i egen regi eller på uppdrag av annan kommersiell aktör, utan subventioner från det allmänna eller med andra villkor knutna till trafiken. Trafikanalys rapport baseras på uppgifter från 27 av de 31 företag som bedöms bedriva kommersiell linjetrafik på väg i Sverige 215. 6 Utbud av kommersiell linjetrafik på väg 212-215 212 213 214 215 Antal linjer 116 72 86 127 Antal avgångar, 1-tal 383 437 448 334 Antal sittplatser, 1-tal 22 383 18 94 19 355 18 925 Sittplatskilometer, miljoner 2 786 2 21 2 81 1 625 Körda kilometer, 1-tal 46 855 44 565 45 23 31 88 Utbud av regional och interregional kommersiell linjetrafik på väg 215 Regional trafik Interregional trafik Antal linjer 73 45 Antal avgångar, 1-tal 246 84 Antal sittplatser, 1-tal 12 584 5 996 Sittplatskilometer, miljoner 541 1 83 Körda kilometer, 1-tal 12 55 18 72 5 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26). 6 Trafikanalys rapport Kommersiell linjetrafik på väg 215 (Statistik 216:32).

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 13 2.5 Antal resor i den lokala och regionala kollektivtrafiken Utav antalet resor/påstigningar inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, som totalt uppgick till 1 482 miljoner resor (215), en ökning med 37 procent för alla trafikslag sedan år 2, var antalet resor med buss 775 miljoner (52 procent av samtliga trafikslagen). Antalet bussresor har ökat med 3 procent från 2. 7 År Buss Spårväg T-bana Järnväg Sjöfart Totalt 2 592 91 284 13 7 1 77 21 61 95 283 111 8 1 98 22 61 96 283 115 8 1 13 23 61 11 279 12 8 1 118 24 69 18 278 118 7 1 12 25 68 11 276 124 7 1 125 26 635 114 297 131 8 1 185 27 639 122 33 142 7 1 213 28 657 123 36 151 8 1 245 29 66 124 37 151 9 1 251 21 681 131 31 156 9 1 287 211 719 15 39 167 9 1 354 212 736 14 32 172 9 1 377 213 738 154 328 189 11 1 42 214 747 149 33 198 11 1 434 215 775 15 338 28 12 1 482 2.6 Busstrafikens andel av det totala resandet Buss är det vanligaste kollektiva färdmedlet i Sverige. Under 215 var 52 procent av samtliga lokala och regionala kollektivtrafikresor bussresor. 8 Busstrafikens andel av resorna inom den lokala och regionala kollektivtrafiken 215 Järnväg 14,% Sjöfart,8% T-bana 22,8% Buss 52,3% Spårväg 1,1% 7 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26). 8 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26).

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 14 Antal resor fördelade i procent mellan trafikslagen 2 215 Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 År Sjöfart Järnväg T-bana Spårväg Buss 2.7 Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 215 Trafikuppgifter och nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag på land år 215. 9 Buss T-bana Spårväg Tåg Totalt Buss % Påstigningar (1-tal) 775 198 338 149 67 27 997 1 47 82 53% Utbudskilometer (1-tal) 62 269 96 8 21 115 16 61 825 453 73% Sittplatskilometer/invånare (1-tal) 2 733 458 147 2 159 5 497 5% Personkilometer (1-tal) 6 778 68 1 892 621 55 6 399 939 15 692 124 43% Medelreslängd 8,74 5,6 4,15 3,77 Genomsnittligt antal sittplatser 44,46 46,75 68,3 199,51 Resor/Påstigningar/utbudskilometer 1,29 3,52 7,9 1,96 Personkilometer/utbudskilometer 11,26 19,71 29,43 6,34 9 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26).

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 15 2.8 Bussens persontransportarbete, personkilometer Persontransportarbetet räknas i personkilometer och det är den sammanlagda längden en person färdas i ett fordon som beräknas genom att summera alla resors längd eller genom att multiplicera summan av alla resor med medelreslängden. Antalet personkilometer uppgick för alla trafikslag på land med kollektivtrafik till 15 692 miljoner under 215, vilket är en ökning med 78 procent sedan 2 (8 788 miljoner). Det är med buss flest antal personkilometer inom kollektivtrafiken görs. Under 215 uppgick antalet personkilometer med buss till 6 779 miljoner, vilket innebär att busstrafiken ökade antalet resta personkilometer med 47 procent mellan 2 (4 599 miljoner km) och 215. 1 År Buss Järnväg Spårväg T-bana Totalt 2 4 599 2 54 547 1 588 8 788 21 4 892 2 245 567 1 581 9 285 22 4 945 2 419 584 1 581 9 529 23 5 128 2 757 429 1 558 9 872 24 5 456 2 636 462 1 556 1 11 25 5 764 2 8 498 1 541 1 63 26 5 985 3 12 513 1 657 11 167 27 6 97 3 433 548 1 69 11 768 28 6 22 3 723 558 1 715 12 18 29 6 187 4 169 558 1 715 12 629 21 6 38 4 291 59 1 731 12 92 211 6 538 4 728 657 1 725 13 648 212 6 618 5 6 15 1 796 14 524 213 6 573 5 28 648 1 841 14 27 214 6 64 6 115 611 1 848 15 178 215 6 779 6 4 622 1 892 15 693 1 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26).

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 16 Andelen personkilometer per trafikslag och per år (2-215) 1% 9% Procent 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 År T-bana Spårväg Järnväg Buss Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken personkilometer år 215 Spårväg 4% T-bana 12% Buss 43% Järnväg 41%

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 17 2.9 Antal utbudskilometer per trafikslag och år År Buss Järnväg Spårväg T-bana Totalt 2 487 76 26 87 676 21 489 77 25 88 679 22 493 83 27 89 692 23 52 83 27 89 71 24 495 74 17 9 676 25 499 72 17 91 679 26 53 68 18 94 683 27 56 62 18 91 677 28 53 68 19 89 76 29 534 75 17 92 718 21 551 78 17 88 734 211 575 88 18 89 77 212 585 89 21 91 786 213 591 99 19 92 81 214 592 14 21 94 811 215 62 16 21 96 825 Andelen fordonskilometer per trafikslag (2-215) Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 År T-bana Spårväg Järnväg Buss

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 18 Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, fordonskilometer år 215 Spårväg 2% T-bana 12% Järnväg 13% Buss 73% 2.1 Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafiken ökar De totala kostnaderna för den lokala och regionala kollektivtrafiken uppgick 215 till drygt 42,9 miljarder kronor. Under 215 ökade kostnaderna med 5 procent, samtidigt som verksamhetsintäkterna ökade med endast 3 procent. Sedan 27 har såväl kostnaderna för produktionen som verksamhetsintäkterna av den svenska kollektivtrafiken ökat med drygt 5 procent, medan utbudet mätt som fordonskilometer bara ökat med 22 procent, se sidan 23. Kostnaderna per fordonskilometer ökat med 25 procent sedan 27. Under år 215 finansierades 48 procent, av rikets lokala och regionala kollektivtrafik av den egna verksamheten. Resterande del av intäkterna finansierades med hjälp av bidrag och tillskott från kommuner, landsting och stat. Landstingen finansierade 46 procent, kommunerna knappt fem procent och staten en procent. 11 Sedan år 2 har kostnaden för kollektivtrafiken per invånare har ökat från 2 386 kronor till 4 38 kronor per invånare och år (215 års priser), samtidigt har bidragen till kollektivtrafiken ökat från 1 13 kronor till 2 28 kronor. Samhällets trafikeringskostnader för kollektivtrafiken per utbudskilometer har ökat med 67 procent sedan 2. Samtidigt som kostnaden är 52 kronor per utbudskilometer är trafikintäkterna per utbudskilometer endast 25 kronor. 12 11 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26) sid 26f. 12 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 215 (Statistik 216:26).

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 19 6 Trafikkostnad per utbudskilometer (kr/km) 2-215 5 4 3 31 31 35 35 37 39 44 41 42 43 44 44 46 48 5 52 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Skattesubventioneringen av kollektivtrafiken uppgår till 2 28 kronor per år och invånare för hela riket. 3 Skattesubventionering av kollektivtrafiken per invånare 2-215 2 5 2 1 5 1 5 1 565 1 476 1 39 1 296 1 229 1 27 1 13 1 15 1 131 1 839 1 748 1 629 1 653 2 28 2 17 2 4 Skattekronor 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 2 2.11 RKM effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik har enats om ett effektiviseringsmål som syftar till att skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla kollektivtrafikverksamheten. 13 En effektivisering i storleksordningen 2 procent är fullt möjlig. Kollektivtrafiken kan effektiviseras och sänka sina kostnader på en lång rad olika sätt. Ett sätt är genom att standardisera utformningen av de fordon som används inom kollektivtrafiken. Ett annat är ökad följsamhet till de indexrekommendationer som branschen enats kring. Ett tredje är att använda funktionskrav istället för detaljkrav vid upphandlingar. Sveriges Bussföretag har under lång tid även drivit att kollektivtrafiken ska effektiviseras genom att trafikföretaget får ta över ansvaret för tidtabellsplaneringen och omloppsplaneringen. Sveriges Bussföretag har i rapporten Dyr kollektivtrafik riskerar att bli ännu dyrare (216) sammanställt i vilken utsträckning regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) har efterföljt de gemensamma framtagna avtalsrekommendationerna inom branschen. 14 Andel upphandlad trafik som följer branschens gemensamma avtalsrekommendationer 215 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 29,% 71,% 4,% 6,% 79,% 21,% 54,% 46,% 31,% 69,% 61,% 39,% 37,% 63,% 71 procent av upphandlingarna som genomfördes 215 innehöll en resandeincitamentsandel på minst 25 procent. 6 procent följer indexrekommendationerna. 23 procent följer avtalsrekommendationen om affärsneutrala betalningsvillkor. 46 procent följer branschens standardiseringsrekommendationer för fordon, Buss 21, utan egna tillägg. 69 procent låter trafikföretaget sköta lokal marknadsföring. 39 procent har ett uttalat mål om resandeökning. 63 procent har enbart funktionella miljökrav. 15 13 Se www.partnersamverkan.se. 14 Se www.svenskkollektivtrafik.se/fordubbling/avtalsprocessen/ och www.sverigesbussforetag.se. 15 Sveriges Bussföretags rapport Dyr kollektivtrafik riskerar att bli ännu dyrare (216), www.sverigesbussforetag.se.

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 21 2.12 Storlek på bussavtalen Bussavtalen i tre klasser avser busstrafik under år 213. 16 Storlek på avtal Antal avtal Antal bussar Utbetalningar, mkr 1-1 bussar 195 76 1 358 11-99 bussar 139 5 335 1 72 >1 bussar 16 2 952 6 33 S:a 35 8 993 18 363 2.13 De tio största operatörerna på bussavtalen De tio största operatörerna avseende upphandlad bussavtal och direkt tilldelad busstrafik 213. 17 Operatör Antal avtal Utbudskm, % Utbetalningar, % Nobina i Sverige AB 43 27,3% 23,6% Keolis i Sverige AB 22 15,8% 21,2% Transdev 25 9,7% 1,1% Arriva i Sverige AB 9 9,1% 1,2% Buss i Väst AB 2 6,2% 7,5% Nettbuss AB 2 5,2% 4,1% KR Trafik AB 22 4,4% 2,8% Bergkvara Buss AB 1 2,5% 2,1% Gamla Uppsala Buss 1 1,7% 1,9% Centrala Buss i Norrbotten 37 1,6% 1,1% Övriga operatörer 141 16,5% 15,4% S:a 35 1,% 1,% 16 Trafikanalys rapport Avtalen för den upphandlade kollektivtrafiken 213 (215:13). 17 Trafikanalys rapport Avtalen för den upphandlade kollektivtrafiken 213 (215:13).

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 22 3 Bussar 3.1 Antal bussar i trafik och avställda bussar under 2 215 Antalet bussar i trafik har varit stort sett oförändrat under 2-talet, 14 73 (215). 18 Antal bussar i trafik och avställda bussar 2-215 25 2 Antal bussar 15 1 I trafik Avställda 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Under de senaste fem åren har antalet bussar i trafik återigen ökat till 14 73. 19 Utav dessa bussar var 13 15 i yrkesmässig trafik och 944 i firmabilstrafik. 2 15 Antal bussar i trafik 2-215 14 5 14 13 5 13 12 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 I trafik 14 417 14 246 14 13 13 742 13 363 13 477 13 643 13 315 13 474 13 548 13 867 13 947 13 968 14 3 14 194 14 73 18 Sveriges bussföretags databaser, januari 216, och Trafikanalys rapport Fordon 215 (Statistik 216:4). 19 Sveriges bussföretags databaser, januari 216. 2 Trafikanalys rapport Fordon 215 (Statistik 216:4).

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 23 Antalet bussar i trafik fördubblades under åren 195-1974. Under det senaste decenniet är det antalet större bussar, exempelvis ledbussar, som ökat i antal. Det är bussar med fler än 81 passagerare och i storleksklassen 51-7 passagerare som ökat mest i den yrkesmässiga trafiken. Vidare har utnyttjandet av bussar blivit effektivare så att fler passagerare har kunnat transporteras med färre antal bussar i trafik. En och en halv buss per tusen invånare I Sverige fanns det 12 89 bussar i yrkesmässig trafik vid årsskiftet 212/13. Vid samma tid-punkt hade vårt land knappt 9,6 miljoner invånare, vilket innebär att det fanns knappt en och en halv buss per 1 invånare. År 212 var nästan hälften av bussarna i yrkestrafiken avsedda för fler än 7 passagerare. 21 Antal bussar 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Antal bussar och per 1 invånare Åren 195-1974 - 215 195 1974 215 2,5 2, 1,5 1,,5, Antal bussar per 1 invånare Antal bussar Bussar per 1 invånare Under 215 nyregistrerades sammanlagt 1 423 bussar, vilket kan jämföras med 214 då 1 414 bussar registrerades. 22 Under 216 (januari-oktober månad) har följande förändringar av bussbeståndet ägt rum: 23 Bussar - status 216 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober i trafik 14 746 14 724 14 628 14 798 14 949 13 678 13 476 14 975 14 98 14 736 avställda 4 95 4 913 4 953 4 74 4 677 5 989 6 29 4 834 4 927 5 51 nyregistreringar 53 64 43 75 157 166 117 29 144 62 avregistreringar 18 118 94 18 51 113 94 76 43 177 21 Statistisk årsbok för Sverige 214 s. 25. 22 Trafikanalys rapport Fordon 215 (Statistik 216:4). 23 Trafikanalys rapport Fordonsstatistik månadsfil (216-11-2).

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 24 Trafikanalys har sammanställt trafikarbetes utveckling för bussar. 24 3 Antal bussar som varit i trafik någon gång under åren 2-215 25 24 7 2 15 17 315 17 15 17 413 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 3.2 Ny- och avregistrering av bussar åren 26 215 Antalet nyregistreringar av bussar har ökat något under de senaste 1 åren. 25 Antalet nyregistreringar 216-215 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 1 742 1 712 1 465 1 423 1 323 1 262 1 51 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 24 Trafikanalys rapport: Körsträckor 215 (Statistik 216:32). 25 Trafikanalys rapport Fordon 215 (216:4).

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 25 2 5 Antalet avregisteringar 26-215 2 1 93 1 5 1 281 1 573 1 349 1 474 1 5 967 853 996 738 97 654 1 79 56 897 582 811 1 94 737 723 94 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Avregistreringar därav utförda ur landet 3.3 Antalet nyregistreringar efter län år 215 Län Bussar Stockholms län 272 Västra Götalands län 269 Värmlands län 249 Kalmar län 96 Skåne län 96 Uppsala län 6 Dalarnas län 58 Östergötlands län 45 Jönköpings län 41 Västmanlands län 39 Norrbottens län 34 Örebro län 27 Kronobergs län 24 Västerbottens län 24 Södermanlands län 22 Jämtlands län 21 Hallands län 17 Gävleborgs län 14 Västernorrlands län 1 Blekinge län 5 Gotlands län Okänt län Totalt 1 423

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 26 3.4 Antalet bussar i trafik efter län 29-215 Bussar i trafik och län vid slutet av år 215. 26 Län Antal bussar 29 21 211 212 213 214 215 Stockholms län 2 572 2 61 2 91 3 239 3 66 2 975 2 897 Västra Götalands län 2 267 2 52 2 449 2 519 2 56 2 565 2 636 Kalmar län 86 93 897 934 192 1 17 1 179 Skåne 1 44 1 43 1 49 1 25 1 162 1 14 1 148 Jönköpings län 511 539 569 625 635 68 6 Uppsala län 486 48 465 495 485 521 554 Östergötlands län 63 68 581 568 558 552 527 Värmlands län 495 5 472 52 482 478 519 Dalarnas län 445 439 42 45 465 414 437 Jämtlands län 495 68 645 541 532 49 434 Västmanlands län 321 331 328 351 345 355 47 Norrbottens län 419 48 375 419 386 388 47 Västerbottens län 477 472 433 413 414 394 395 Västernorrlands län 357 359 328 35 348 37 394 Gävleborgs län 252 218 224 292 337 367 379 Hallands län 354 282 244 228 237 3 327 Örebro län 375 368 361 341 344 33 291 Södermanlands län 328 323 322 275 276 276 286 Kronobergs län 29 291 312 35 198 191 185 Gotlands län 14 19 73 58 63 59 56 Blekinge län 7 68 58 48 55 49 56 S:a 13 548 13 866 13 947 14 23 13 986 13 992 14 114 3.5 Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 215 Bussar i trafik i yrkesmässig trafik efter tillåtet antal passagerare (både sittande och stående). 27 Sedan 24 har antalet bussar med fler än 121 passagerare ökat från 242 till 58. 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 215 1 586 1 449 1 249 1 291 1 344 955 967 971 822 58-2 21-4 41-5 51-6 61-7 71-8 81-9 91-1 11-12 121-26 Trafikanalys rapport Fordon i län och kommun (Statistik 216:3). Statistiken är missvisande då en buss kan vara registrerad på ett företags kontor i ett län men sedan vara i trafik i ett annat län. 27 Trafikanalys rapport Fordon 215 (Statistik 216:4).

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 27 3.6 Tillverkarnas andel av sålda tunga bussar Registrering av tunga bussar (över 1 ton) var 1 14 under år 215. 28 Totalt finns 11 818 bussar över 1 ton i yrkesmässig trafik. Registreringar av ny tunga bussar över 1 ton 215 214 213 212 211 21 29 28 27 215 214 213 212 211 21 29 28 27 Volvo 437 37 167 48 357 392 267 28 344 42,9% 28,% 16,2% 31,4% 25,% 27,6% 28,9% 32,5% 44,9% Mercedes-Benz 162 179 132 117 127 11 7 18 47 16,% 16,3% 12,8% 9,% 8,9% 7,1% 7,6% 12,5% 6,1% Scania 145 65 65 344 512 316 216 193 136 14,3% 5,9% 6,3% 26,5% 35,8% 22,3% 23,4% 22,4% 17,8% MAN 82 229 397 132 25 29 188 25 97 8,1% 2,9% 38,4% 1,2% 14,3% 14,7% 2,3% 23,8% 12,7% Kässbohrer-Setra 68 69 11 51 68 97 71 64 99 6,7% 6,3% 9,8% 3,9% 4,8% 6,8% 7,7% 7,4% 12,9% Solaris 34 5 78 86 58 224 29 3,4% 4,6% 7,5% 6,6% 4,1% 15,8% 3,1%,%,% VDL 27 131 26 12 5 12 5 2,7% 12,% 2,5% 7,9% 3,5%,8%,5%,%,% Temsa 18 3 15 18 9 1 1,8%,3% 1,5% 1,4%,6%,%,1%,%,% Neoplan 14 1 1 13 19 17 8 12 43 1,4%,1% 1,% 1,% 1,3% 1,2%,9% 1,4% 5,6% Iveco (och Irisbus) 1 41 4 16 15 42 8 1,% 3,7% 3,9% 1,2% 1,% 3,%,9%,%,% Irizar 9 3,9%,3%,%,%,%,%,%,%,% Optare Solo 4 3 2 5 2,4%,3%,2%,4%,1%,%,%,%,% BYD 2,2%,%,%,%,%,%,%,%,% VanHool 1 15 1 1,1% 1,4%,%,1%,%,1%,%,%,% AMZ Kutno 1 1,1%,%,1%,%,%,%,%,%,% Autosan 5 4 36,%,%,%,4%,3%,% 3,9%,%,% Automet 1 4,%,%,%,1%,3%,%,%,%,% Aytas 3 7,%,%,%,%,%,2%,8%,%,% Scala 3,%,%,%,%,%,2%,%,%,% Beulas 2 1,%,%,%,%,%,1%,1%,%,% Kutsenits 9,%,%,%,%,%,% 1,%,%,% King Long 5,%,%,%,%,%,%,5%,%,% Solbus 4,%,%,%,%,%,%,4%,%,% Totalt: 1 14 1 96 1 34 1 299 1 43 1 419 925 862 766 Marknadsandel % Volvokoncernens och Scanias sammanlagda globala tillverkning av tunga bussar uppgick under 215 till 15 79 enheter, varav 582 eller 4 procent såldes på den svenska marknaden. 29 Scanias och Volvos totala produktion av bussar (198-215) Scania Volvo 14 Antal bussar 12 1 8 6 4 2 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 År 28 Bil Swedens statistik. 29 Uppgifter från BIL Sweden februari 216. Siffrorna avser tillverkning t.o.m. 26 och leveranser fr.o.m. 27.

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 28 3.7 De tio största fabrikaten 13 46 bussar eller 91 procent av totala antalet bussar i Sverige utgörs av följande tio märken/fabrikat år 215 3. Fabrikat Antal Volvo 4 29 Mercedes-Benz 2 598 Scania 2 487 MAN 2 6 Setra,K-Setra 72 Solaris 554 VDL 413 IVECO 315 Neoplan 164 Irisbus 138 S:a 13 46 3.8 Antalet bussmodeller Utav 14 73 bussar finns det sammanlagt 2 24 olika fordonsbenämningar. 31 Detta är resultatet av de små serier som bussarna tillverkas i, vilket delvis är en följd av de vitt skilda krav på fordon som ställs av i de enskilda upphandlingarna. Ju mindre serier en buss tillverkas desto högre blir produktionskostnaden, som ytterst resenären och skattebetalarna får betala. Modellerna med över hundra exemplar utgörs av: Modell Antal MAN B.27.46 792 VOLVO B12 564 VOLVO B9S 372 SCANIA OMNILINK 3 AXLIG 258 MAN A21 285 MAN A26 29 MAN A23 195 VOLVO 89 B8RLE 6X2 175 SOLARIS URBINO 15LE CNG 172 VOLVO B6SC 15 MERCEDES-BENZ 96 KA 5 146 MERCEDES-BENZ 416 CDI 132 MAN A78 116 VOLVO B4SC 115 SCANIA CL94UB4X2 16 3 Sveriges Bussföretags databaser januari 216. 31 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser.

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 29 3.9 Antalet fordonstyper i upphandlad trafik Antalet bussar i den upphandlade trafiken var 1 31 den 1 november 216 32. Antalet dubbeldäckare har sedan 26 ökat från 4 till 22 stycken, antalet boggibussar från 1 286 till 3 795, antalet ledbussar från 42 till 1 752 och antalet dubbelledsbussar har från till 35 stycken. Antalet bussar efter fordonsstorlek Normalbuss; 3 637; 36% Boggibuss; 3 795; 38% Boggibuss Dubbeldäckare Dubbelledbuss Ledbuss Minibuss Normalbuss Minibuss; 55; 6% Ledbuss; 1 752; 18% Dubbeldäckare; 22; 2% Dubbelledbuss; 35 3.1 Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik Antalet bussar enligt fordonsklass 33 i den upphandlade trafiken år 216. 34 Antalet bussar efter fordonsklass Klass A; 234 Klass III; 5 Klass II 4 446 Klass B; 322 Klass I 4 436 Klass A Klass B Klass I Klass II Klass III 32 Frida fordonsdatabas 216-11-1. Normalbuss avser ca 12 meter långa bussar. Boggibussar kan vara mellan 12-14 meter långa. 33 Klass A och B är bussar som är inrättade för befordran av högst 22 passagerare utöver förare. Klass I-III avser bussar som är inrättade för fler än 22 passagerare. Klass B och III är inte utformade för befordran av ståplatspassagerare, det är bussar som huvudsakligen används i turisttrafik, regiontrafik, skolskjuts etc. 34 Frida fordonsdatabas 216-11-1.

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 3 3.11 Antal bussar och vikt Antal bussar som är tyngre än 14 ton är sammanlagt 11 854. 35 6 Antal bussar och vikt (ton) 5 4 3 2 1 2846 469 4881 2283 3,5-13,9 14-19,9 2-24,9 >25 3.12 Antal bussar och längder Antal bussar efter längdstorlek. 36 5 Antal bussar och längder (meter) 45 4 35 3 25 2 413 441 15 1 5 2311 1731 927 1211 36 < 7,9 8-11,9 12 12,1-13,9 14-17,9 18-19,9 2-24 35 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 216. Det finns 2 876 bussar som är under 14 ton och därmed berörs av trängsel-, bro och infrastrukturskatter. 36 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 216.

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 31 3.13 Antal bussar och höjder Antal bussar efter höjdstorlek. 37 9 Antal bussar och höjd (meter) 8 7 6 5 4 845 3 2 1 2288 1799 272 < 3 m 3-3,5 m 3,5-4 m > 4 m 3.14 Antalet färger på bussar Antalet färger för 14 73 bussar var sammanlagt 25. 38 Grå; 236 Silver; 718 Grön; 816 Bussarnas olika färger 216 Gul; 1 625; 12% Röd; 1 872; 14% Mörkblå; 113 Flerfärgade; 2 283; 17% Lila; 96 Vit; 2 84; 21% Blå; 2 584; 2% Vit Blå Flerfärgade Röd Gul Grön Silver Grå Mörkblå Lila 37 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 216. 38 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 216. Text och symboler på bussar sätts som regel med specialfilm på en enfärgad buss.

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 32 3.15 Antalet leasade bussar Utav de 14 73 bussar i trafik var 39 procent eller 5 589 bussar leasade, varav 2 753 är större bussar med fler än 81 passagerare. 39 7 6 5 4 3 2 1 Antalet leasade bussar i trafik (24-215) 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Andelen leasade bussar i trafik 215 61% Leasade bussar 39% Antal passagerare leasade bussar i trafik 215 1 4 1 286 1 2 1 8 6 55 852 1 2 61 4 2 133 128 166 237 259 28 2 21 4 41 5 51 6 61 7 71 8 81 9 91 1 11 12 121 - Okänd 3.16 Ålder på bussar Bussarna är den fordonspark i Sverige som är yngst och dessutom föryngrats mest de senaste tio åren. Medianåldern på en buss i trafik är idag fyra år, jämfört med 8,2 år 1998. Detta kan jämföras med personbilarna som var 9 år, lätta lastbilar 6 år och tunga lastbilar 7 år. 4 De nyare bussarna körs i genomsnitt flest mil per år. Av alla kilometer som körs är mer än hälften av bussar som är högst 4 år. Bussar som är 15 år och äldre kör endast två procent av bussarnas totala körsträcka. Medelåldern på bussar i den upphandlade trafiken är cirka 5,5 år. 41 Den låga genomsnittsåldern på bussar är en följd av stort slitage med långa körsträckor per år, upphandlingskrav och regelverken om miljözoner. Ökande miljökrav och ålderskrav vid upphandlingar har även medfört att antalet avställda bussar ökat sedan 1998. Den tekniska livslängden på bussar är avsevärt högre. 39 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 216 och Trafikanalys rapport Fordon 215 (216:4). 4 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 214 (Statistik 215:2). 41 Frida miljö- och fordonsdatabas, 215-7-23.

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 33 3.17 Antalet bussar av årsmodell Antal bussar fördelat på årsmodeller. 42 Antalet bussar av årsmodell 199-216 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 3.18 Andel bussar i glesbygd Utav 14 73 bussar är 6 procent verksamma i glesbygd. 43 42 Sveriges Bussföretags databaser 216. 43 Sveriges Bussföretags databaser 216. Glesbygder har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3 invånare samt öar utan fast landförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till 3 invånare. Enligt det nedlagda Glesbygdsverkets definition sedan 1996 bor cirka 24 procent av Sveriges befolkning i gles- eller landsbygdsområden.

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 34 3.19 Totala och genomsnittliga körsträckor En buss körde under 215 i genomsnitt 5 599 mil, vilket är cirka fem procent längre än år 2. 44 Detta kan jämföras med 1 222 mil för en personbil och 4 136 mil för en tung lastbil. Sedan 24 har den genomsnittliga körsträckan för bussar ökat med drygt en procent. Total körsträcka 2-215 (antal mil) 1 98 96 94 92 9 88 86 84 82 8 97 499 11 96 22 59 93 942 193 95 853 494 91 75 466 92 55 71 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Genomsnittlig körsträcka 2-215 (antal mil) 6 5 6 5 5 5 543 5 664 5 658 5 599 5 5 296 5 377 4 5 4 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 44 Trafikanalys rapporter Körsträckor 215 (Statistik 216:32) och Fordon 215 (Statistik 216:4).

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 35 3.2 Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår år 215. 45 År Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil -1997 691 55 598 1 156 1998 162 58 19 1 487 1999 341 399 186 1 835 2 626 619 258 2 429 21 881 67 341 2 586 22 1 387 177 393 3 53 23 2 328 689 632 3 685 24 2 26 834 58 3 898 25 5 134 536 1 13 5 69 26 5 126 68 1 44 4 911 27 4 785 918 966 4 954 28 5 848 573 1 89 5 371 29 7 89 641 1 226 6 37 21 12 57 598 1 721 7 6 211 12 638 575 1 647 7 674 212 12 981 37 1 665 7 797 213 9 75 685 1 336 7 298 214 8 448 39 1 34 6 479 215 4 234 38 1 33 3 249 216 3 95 2 1 547 Totalt 97 499 12 17 413 5 599 3.21 Körsträckor i antalet mil och län Genomsnittlig körsträcka i mil efter län år 215 Län Antal mil Uppsala 7 479 Jämtland 6 551 Södermanland 6 192 Halland 5 986 Västra Götaland 5 936 Kalmar 5 748 Skåne 5 718 Västernorrland 5 681 Jönköping 5 59 Västmanland 5 571 Stockholm 5 52 Västerbotten 5 433 Gotland 5 36 Gävleborg 5 272 Östergötland 5 265 Dalarna 5 155 Norrbotten 4 812 Kronoberg 4 811 Örebro 4 698 Värmland 3 82 Blekinge 3 685 Totalt 5 599 45 Trafikanalys rapport Körsträckor 215 (Statistik 216:32).

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 36 3.22 Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år 215. 46 Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år 215 Antal passagerare Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil 2 5 37 232 1 945 2 729 21 4 4 357 936 1 35 3 339 41 5 7 114 553 1 381 5 152 51 6 1 77 195 1 714 6 247 61 7 6 286 885 1 71 5 87 71 8 9 892 6 1 745 5 669 81 9 12 924 53 1 89 7 145 91 1 9 692 327 1 587 6 17 11 12 7 132 664 1 1 6 484 121-3 22 141 532 6 53 Okänd 2 863 49 3 224 6 471 Totalt 97 499 12 17 413 5 599 3.23 Andelen bussar med klimatanläggning AC Andelen bussar med klimatanläggning, luftkonditionering (AC) inom den upphandlade trafiken var 87 procent 216 47 : Andelen bussar med klimatanläggning - AC 13% 87% 46 Trafikanalys rapport Körsträckor 215 (Statistik 216:32). 47 Frida fordonsdatabas 216-11-1.

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 37 4 Miljö 4.1 Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis 2-215 Under perioden 2-215 har bussar med förnybart drivmedel mer än fördubblats. De senaste åren är det framförallt biodiesel (RME), elhybrider och naturgas- och biogasbussar som ökat kraftigt. 48 År Bensin Diesel RME HVO MDE El Elhybrider Etanol Natur-/biogas 1999 639 13 481 12 394-2 511 13 114 17 44-21 413 12 975 17 41 35 22 315 12 82 14 41 36 23 24 12 61 16 41 36 24 186 12 223 16 379 82 25 14 12 31 13 366 589 26 113 12 228 9 49 727 27 96 11 913 9 1 491 79 28 79 11 99 8 1 514 786 29 69 11 717 1 4 1 552 967 21 57 11 84 15 4 1 611 1 38 211 52 11 385 6 4 1 85 1 569 212 48 11 456 9 6 36 788 1 795 213 53 1 861 1 53 15 26 8 73 795 2 163 214 48 8 488 2 358 231 16 11 221 654 2 3 215 39 8 745 2 358 378 16 25 221 591 2 357 Elhybrider 1,5% El Etanol,2% 4,% Bussar i trafik efter drivmedel 215 Natur-/biogas 16,% Bensin,3% MDE,1% HVO 2,6% Diesel 59,4% RME 16,% Bensin Diesel RME HVO MDE El Elhybrider Etanol Natur-/biogas 48 Sveriges Bussföretags databaser 216 och Trafikanalys rapport Fordon 215 (Statistik 216:4).

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 38 Antalet biogasbussar har ökat starkt från ett trettiotal bussar i början på 2-talet till dagens cirka 1 9 bussar i trafik. Under de senaste fem åren har användningen av RME ökat markant och idag använder fler bussar RME än biogas och etanol. HVO har ökat kraftigt från ett tiotal bussar 213 till idag mer än 378. 49 3 El, elhybrider och förnybara drivmedel för bussar 2-215 2 5 Etanol Antal bussar 2 1 5 1 Biogas Elbuss RME Elhybrider MDE HVO 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Körsträckor och antal bussar efter drivmedel år 215. 5 Körsträckor och antal bussar efter drivmedel år 215 Drivmedel Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil Bensin 58 652 64 916 Diesel 71 515 818 13 375 5 347 El 98 471 28 3 517 Elhybrider 359 112 8 4 489 etanolflexifuel 4 15 72 661 6 211 Gas/gas flexifuel 17 313 947 2 422 7 149 Biodiesel (RME/HVO) 3 857 749 732 5 27 Övriga 189 56 51 3 717 Totalt 97 499 12 17 413 5 599 49 Sveriges Bussföretags databaser 216. Statistiken om antalet bussar som använder biogas, RME och HVO är behäftad med stora osäkerheter då buss klassade som dieselbussar också kan (och ofta) körs på exempelvis HVO, som är ett syntetiskt, helt förnybart drivmedel. Däremot ger diagrammet en bild av utvecklingstrenden. 5 Trafikanalys rapport Körsträckor 215 (Statistik 216:32). Den officiella statistiken om antal körda mil, bussar och medelkörsträckor avseende diesel och biodiesel (RME och HVO) är behäftad med stora osäkerheter.

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 39 4.2 Energianvändning i transportsektorn per bränsle (TWh) Under de senaste åren har energianvändningen av biodiesel ökat starkt. Användningen av bioetanol har stagnerat, precis som dieselbränslet. Biogasen har endast en marginell roll (en procent) i transportsektorn. 51 Energianvändning i transportsektorn, per bränsle, inrikes, fr.om. 2, TWh År Diesel Bioetanol Biodiesel Biogas Naturgas El 2 25,,2,,,1 3,2 21 25,5,2,,1,1 2,9 22 29,1,5,,1,1 2,9 23 3,5,9,1,1,2 2,8 24 33,8 1,5,1,1,2 3, 25 35,3 1,7,1,2,2 2,8 26 36,4 1,9,6,2,3 2,9 27 37,6 2,2 1,2,3,3 2,4 28 37,8 2,5 1,5,3,3 2,4 29 36,9 2,3 1,9,4,3 2,4 21 4,4 2,3 2,1,6,3 2,4 211 41,3 2,4 2,7,7,5 2,6 212 4,1 2,3 3,7,8,6 2,7 213 39,5 2,1 5,4,9,6 2,8 214 38,5 1,9 8,1 1,6 2,6 4.3 Användningen av biodrivmedel inom transportsektorn Under år 215 ökade leveranserna av biodiesel med 37 procent. Låginblandat HVO var det biodrivmedel som ökade mest i absoluta tal och uppgick under förra året till drygt 65 m3. Ren FAME 52 ökade med ungefär 6 procent och uppgick till drygt 17 m3. 53 Flytande biodrivmedel 215 Ren HVO 3% HVO låginblandning 48% Etanol höginblandning 7% Etanol låginblandning Ren FAME 11% 13% FAME låginblandning 18% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 51 Energimyndighetens rapport Energiläget i siffror 216 (216-2-1). 52 FAME är förkortningen för fettsyrametylestrar som kan baseras på olika oljeväxter. Den vanligaste råvaran är rapsolja som förestras till rapsmetylester, RME. Det går att köra vanliga dieselmotorer på 1 % ren FAME, men krävs att fordonet godkänts för FAME-drift av tillverkaren. 53 Energimyndighetens statistik 216-2-23.

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 4 4.4 Antalet bussar drivmedel och bussklass Antalet bussar i respektive bussklass och användning av drivmedel. 54 Bussklass Drivmedel A B I II III Övr S:a Diesel 12 1 665 1 582 3 74 1 93 2 496 11 533 Fordonsgas 5 1 41 379 3 57 2 358 Biodiesel 4 14 11 2 157 Etanol 235 9 338 582 El 18 2 5 25 S:a 12 1 67 3 276 4 234 1 944 3 411 14 655 4.5 Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken År 216 var andelen bussar som drevs med förnybara drivmedel inom den av upphandlade kollektivtrafiken cirka 75 procent av totalt 1 31 bussar. 55 Andel fordonskilometer per drivmedel i upphandlad busstrafik år 216 Naturgas; 6,2% RME/FAME/Biodiesel 31,7% Diesel; 18,4% HVO; 16,9% Biogas; 21,3% Etanol; 5,4% El;,1% 54 Källa: Sveriges Bussföretags databaser. 55 Frida miljö- och fordonsdatabas, 216-11-1 och Sveriges Bussföretags databaser.

Statistik om bussbranschen 216 216-11-3 41 4.6 Andel förnybara drivmedel i bussar i kollektivtrafiken Andel bussar som körs på förnybara drivmedel i kollektivtrafiken ökar snabbt. 56 Andel förnybara drivmedel i bussar i upphandlad kollektivtrafik, procent 216 Landstinget Blekinge Stockholms läns landsting Landstinget Sörmland Landstinget Västmanland Västra Götalandsregionen Region Örebro län Region Kronoberg Region Östergötland Region Jönköpings län Region Halland Region Gävleborg Region Skåne Landstinget i Kalmar län Region Jämtland Härjedalen Landstinget Dalarna Landstinget i Värmland Landstinget Västernorrland Västerbottens läns landsting Landstinget i Uppsala län Norrbottens läns landsting Region Gotland 2,9 3,3 13,4 3,7 8,3 7,8 9,2 16,2 15,4 29,2 19,3 17,1 19,6 19,8 6,2 22,4 14, 23,1 3,9 31,4 35,7 37,7 45,8 45,8 52,6 7,1 74,1 96,7 85,5 48,1 13,7 14,3 88,6 93,8 56,9 62,6 51,5 6, 25,1 31,3 29,3 29,2 34 9,7 11,3 3,7 2,4 3,6 4,3 6,5 1,4 4,1 1,3, 2, 4, 6, 8, 1, Fossila Etanol Biogas RME/FAME HVO El Fossila Etanol Biogas RME/FAME HVO El Region Gotland 93,8 1,3 4,9 Norrbottens läns landsting 88,6 3, 4,1 4,3 Landstinget i Uppsala län 74,1 9,7 5,8 1,4 Västerbottens läns landsting 7,1 6, 17,4 6,5 Landstinget Västernorrland 52,6 13,1 34,3 Landstinget i Värmland 45,8 14,3 39,9 Landstinget Dalarna 45,8 2,5 51,5,2 Region Jämtland Härjedalen 37,7 15,6 46,7 Landstinget i Kalmar län 35,7 13,7 46,3 4,3 Region Skåne 31,4 56,9 7,4 3,6,7 Region Gävleborg 23,1 3,9 1,4 62,6 Region Halland 22,4 14, 63,6 Region Jönköpings län 19,8 6,2 44,8 29,2 Region Östergötland 19,6 48,1 3, 29,3 Region Kronoberg 19,3 17,1 61,2 2,4 Region Örebro län 15,4 29,2 24,1 31,3 Västra Götalandsregionen 9,2 16,2 49,5 25,1 Landstinget Västmanland 7,8 85,5 3, 3,7 Landstinget Sörmland 3,7 8,3 87,6,4 Stockholms läns landsting 3,3 22, 13,4 5, 11,3 Landstinget Blekinge 2,9,4 96,7 56 Frida miljö- och fordonsdatabas, 216-11-1.