Varför varierar VA-taxan? Vattenstämman Göteborg 10-11 maj 2016 Magnus Montelius Svenskt Vatten
VA-taxan Avgifterna (dvs det totala avgiftsuttaget) får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader (dvs totala kostnader) som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen i kommunen.
Brukningsavgift: en periodisk avgift för driftoch underhållskostnader, kapitalkostnader för investeringar och andra nödvändiga kostnader. Anläggningsavgifter: engångsavgift för att ansluta sig till kommunalt VA.
Vad betalar en normalvilla 2016 för kommunalt vatten&avlopp? Medelvärde 6 916 kr/år (576 kr/månad) Som lägst 3 247 kr/år (271 per månad) Som högst 11 893 kr/år (991 kr per månad) Medelvärdet för kommunernas taxeökningar är i år 2,7%.
Vi möts av tre frågor Varför är skillnaderna så stora? Är taxehöjningarna rimliga? Hur kommer utvecklingen se ut framöver?
VARFÖR ÄR SKILLNADERNA SÅ STORA?
Lägst och högst brukningsavgift typhus A (2016) 25 kommuner med lägst taxa 25 kommuner med högst taxa Kommun Avgift per år typhus A Kommun Avgift per år för (kr) typhus A (kr) Solna 3 247 Munkfors 9 225 Sundbyberg 3 249 Ockelbo 9 234 Stockholm inkl. Huddinge 3 389 Orust 9 248 Tibro 3 401 Torsby 9 272 Östersund 3 706 Storfors 9 343 Botkyrka 3 769 Gagnef 9 366 Örebro 3 849 Västervik 9 424 Helsingborg 3 863 Strömstad 9 433 Lycksele 3 894 Lessebo 9 450 Sollentuna 3 907 Öckerö 9 450 Sigtuna 3 920 Skinnskatteberg 9 549 Malmö 3 977 Osby 9 590 Upplands-Väsby 4 178 Dorotea 9 595 Lidingö 4 255 Tranemo 9 693 Haninge 4 358 Örnsköldsvik 9 696 Järfälla 4 359 Svenljunga 9 774 Gävle 4 363 Hylte 10 093 Salem 4 365 Norrtälje 10 286 Halmstad 4 375 Nordanstig 10 330 Lidköping 4 385 Lilla Edet 10 412 Kristianstad 4 407 Vansbro 10 817 Landskrona 4 413 Norberg 10 958 Täby 4 423 Tanum 11 610 Tidaholm 4 596 Tjörn 11 766 Uppsala 4 633 Högsby 11 893
Direkt kan man konstatera: Av de kommuner med lägst taxa är ca ¾ antingen tätorter med mer än 75 000 invånare eller kranskommuner till en tätort. Av de kommuner med högst taxa är samtliga antingen mindre än 16 000 invånare och/eller har en skärgård.
1 103 000 Antalet invånare
Meter ledning per ansluten
Exempel på skillnader i förutsättningar Kranskommun till storstad Mindre glesbygdskommun Taxa typhus A kr/år 3 247 9 225 Invånare 74 000 3700 m vattenledning per ansluten 1,5 43,3 m spillvattenledning per ansluten 1,3 41,2 Antal anslutna/vv Antal anslutna/arv Regional anläggning (ca 500 000 anslutna) Regional anläggning (ca 500 000 anslutna) 2 500 1 100
Det spelar även stor roll hur investeringarna finansierats och skrivits av historiskt.
Jämförelse: Två identiska villor Familjen Olsson köpte sin villa med lånade pengar. Förutom driftkostnaden på 5000 kr betalar man ränta och amortering på 5000 kr per månad = 10 000 kr/månad totalt. Familjen Jansson ärvde sin villa och har endast driftkostnaderna på 5000 kr/månad.
När huset renoveras tar båda familjerna lån som kostar (ränta och amortering) 1000 kr i månaden Familjen Olssons månadskostnad stiger med 10%. Familjen Janssons månadskostnad stiger med 20%. All framtida lånefinansierad renovering kommer slå mer procentuellt för familjen Jansson.
Slutsatser Hur investeringarna har finansierats och skrivits av historiskt spelar stor roll för taxenivån. Det är ytterligare en faktor som gör det svårt att jämföra taxenivå i två olika kommuner När nya investeringar görs kommer den procentuella ökningen i många kommuner vara stor ( Familjen Jansson-syndromet ).
Antal invånare Förklaringsfaktorer Invånartäthet inom verksamhetsområde ledningslängd per ansluten Möjlighet till regionala anläggningar Topografi Öar Antal tätorter och verksamhetsområden När skedde investeringarna? (Statsbidrag, avskrivna tillgångar etc.) Hur har avskrivningar hanterats historiskt? Redovisningsprinciper
Slutsatser Spridningen i brukningsavgifternas nivåer i olika kommuner kan inte ses som en indikation på effektivitetsproblem i branschen. Däremot finns det anledning att se över effektivitetsaspekter, redovisningsprinciper och att kvantifiera investeringsbehov. Man bör vara mycket försiktig när man jämför taxor mellan olika kommuner
ÄR TAXENIVÅERNA RIMLIGA? HUR KOMMER NIVÅERNA UTVECKLAS?
Internationell jämförelse
Några korta fakta om 2016 års VA-taxa Höjningen på 2,7% jämfört med förra året är den lägsta på 10 år. 44% av kommunerna har inte höjt eller till och med sänkt brukningsavgiften 2016. En ökande tendens senaste åren. I en tredjedel av kommunerna behandlas inte taxan i KF varje år. 15% av kommunerna har inte full kostnadstäckning. I 3% av kommunerna finns beslut om tillskjutande skattemedel.
Vi anser att taxorna behöver öka mer i framtiden Ökat reinvesteringsbehov Ökade miljökrav Klimatanpassning Tryck på nyanslutningar Avskrivna anläggningar ersätts med lånefinansierade Strävan mot full kostnadstäckning i fler kommuner Skillnader i kostnadsnivå (och därmed taxor) mellan olika kommuner kan mycket väl öka snarare än minska.
Varför har de inte höjts mer? Ensidigt fokus på taxenivå skapar ett massmedialt och politiskt tryck mot låga taxor. Det behövs ett ökat politiskt intresse för hållbara vatten- och avloppstjänster ute i kommunerna. VA-organisationerna behöver stärkas för att kunna planera och fungera som beställare för nödvändiga investeringar.
Några avslutande rekommendationer Jämför gärna kommuner emellan men inte taxor. I alla fall inte isolerat. Analysera taxan varje år och ta ett beslut utifrån detta. Tjänstemän: förse politiken med bra underlag Politiker: begär in underlag kring verksamhetens framtida utmaningar Se över organisationen: klarar vi att identifiera, planera och genomföra nödvändiga investeringar? Hållbarhetsindex är ett utmärkt verktyg för samtliga punkterna ovan.