Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 1661 Beskrivande titlar

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4 Begreppsförklaringar... 4 Tolka resultaten rätt... 4 Demografi... 5 Befolkningsutveckling... 5 Folkmängd... 6 Födelsenetto... 7 Åldersstruktur... 7 Ålderspyramider... 7 Andel yngre... 8 Andel äldre... 8 Utländsk bakgrund... 8 Pendling... 9 Livsvillkor... 1 Utbildningsnivå... 1 Personaltäthet i förskola/skola... 11 Förskola... 11 Skola... 11 Arbetslöshet... 12 Försörjningsmått... 13 Ekonomiska förutsättningar... 14 Inkomst... 14 Ekonomisk trygghet bland vuxna... 15 Ekonomisk utsatthet bland barn... 15 Trygghet... 17 Anmälda brott... 19 Valdeltagande... 2 Politiskt deltagande bland unga... 21 Levnadsvanor... 22 Rökning... 22 Alkohol... 23 Motion... 25 Övervikt... 26 Hälsa... 29 Självupplevd hälsa... 29 Värk... 3 Värk i skuldror, nacke eller axlar... 3 Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias... 32 Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän... 33 Psykiska besvär... 33 Stress... 34 Ängslan, oro eller ångest... 35 Sömnproblem... 36 Tandhälsa... 37 Sjuklighet och dödlighet... 39 1

Hjärt-kärlsjukdomar... 39 Döda i hjärtinfarkt... 39 Cancersjukdomar... 39 Psykisk ohälsa... 4 Självmord 41 Klamydiainfektioner... 42 Aborter... 43 Bilaga 1... 44 2

Förord Landstinget Sörmland har genom åren publicerat kommunprofiler som beskriver hälso- och välfärdsförhållanden. Dessa har gett en översiktlig beskrivning av Södermanlands läns kommuner med avseende på befolkningssammansättning, sociala villkor, levnadsförhållanden och hälsa. Eftersom det ständigt sker förändringar på dessa områden har vi funnit det angeläget att i denna rapport uppdatera informationen för att tillgängliggöra så aktuella uppgifter som möjligt. Information i rapporten är hämtad från både extern registerinformation och de befolkningsundersökningar där vi själva medverkar i genomförandet, Hälsa på lika villkor? och Liv & Hälsa ung. Mer information om dessa undersökningar, samt mer utförlig resultatrapportering finns på vår hemsida. www.landstinget.sormland.se/hlv (Hälsa på lika villkor?) och www.landstinget.sormland.se/lhu (Liv & Hälsa ung). Rapportens resultat är redovisade på kommunnivå. Jämförelser görs mellan kommuner, länet och riket. Utvecklingen över tid beskrivs i tabeller och diagram eller kommenteras i den löpande texten. Denna rapport har utarbetats av Hans-George Eriksson, Ulf Larsson och Nicklas Pihlström vid FoU-centrum, Landstinget Sörmland. Petri Olivius Chef FoU-centrum, Landstinget Sörmland 3

Bakgrund Material och metoder Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden. Den är tänkt att ge en samlad bild av hälsoläget i länet. Rapporten baseras på material från en rad olika källor, dels från registerdata, dels från enkätundersökningar (Hälsa på lika villkor? och Liv & Hälsa ung). Registerdata har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen (SoS), Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC), Arbetsförmedlingen (AF), Brottsförebyggande rådet (Brå), Skolverket (Skolv), Samordningsförbundet RAR i Sörmland (RAR), Smittskyddsinstitutet och Försäkringskassan (Fk). Källorna redovisas i anslutning till tabeller och diagram. I de resultat som redovisas på kommunnivå finns, där det är möjligt, jämförande resultat för länet som helhet och riket. Statens folkhälsoinstitut genomför varje år, sedan 24, den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?år 212 var första gången Landstinget Sörmland medverkade med ett extra urval för att få resultat nedbrytbart på kommunnivå. Landstinget Sörmland har tillsammans med landstingen i Uppsala, Västmanland och Örebro län fyra sidor med egna frågor som till viss del möjliggör uppföljning av frågorna från Liv & hälsa, som genomfördes åren 2, 24 och 28. Jämförelser över tid begränsas till åldern 18 till 79 år. Begreppsförklaringar Med incidens menas antalet nya fall av en viss sjukdom i befolkningen. I några av figurerna redovisas 12-månadersmedelvärden. Genom att beräkna ett medelvärde av resultaten för var och en av årets tolv månader får man en mer rättvisande bild av året jämfört med att bara redovisa hur det såg ut vid årets slut. Flera resultat i denna rapport är hämtade från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor?. Den är en urvalsundersökning (15 3 av länets drygt 2 invånare mellan 16 och 84 år har fått enkäten). Detta gör att slumpen kan spela in i resultaten. När man säger att en skillnad mellan två grupper är statistiskt signifikant är sannolikheten att skillnaden beror på slumpen så liten (mindre än 5 procent) att man bedömer skillnaden som statistiskt säkerställd. Tolka resultaten rätt De resultat som är hämtade från urvalsundersökningen Hälsa på lika villkor? inkluderar tillhörande konfidensintervall. Dessa redovisas i kolumnen KI i tabellerna och som antenner som sträcker sig uppåt och neråt i toppen på staplarna i diagrammen. Att redovisa konfidensintervall är ett sätt att ta hänsyn till det slumpfel som urvalsundersökningar är behäftade med. Konfidensintervallet ska tolkas som det intervall inom vilket det sanna resultatet med 95 procents säkerhet befinner sig. Exempelvis innebär ett resultat på 86 ± 3 att sanningen med stor sannolikhet ligger mellan 83 och 89. Det är därför viktigt att beakta att skillnader mellan kommuner där konfidensintervallen överlappar varandra med stor sannolikhet beror enbart på slumpen. I de diagram som visar procentuella andelar går skalorna upp till 25, 5 eller 1 procent. 4

Demografi För att kunna planera verksamheter i kommun och landsting är det viktigt att ha kunskap om områdets demografi. Befolkningen påverkas av exempelvis födslar, dödsfall och migration (flyttning). Födslar och inflyttningar bidrar till befolkningsökning medan dödsfall och utflyttningar verkar i motsatt riktning. Det är inte bara befolkningens storlek som påverkas utan även dess sammansättning. Åldersstrukturen är särskilt intressant och då främst antalet barn och äldre eftersom insatserna för de grupperna är störst. Studerar man en ålderspyramid (se bilaga 1) kan man enkelt se hur stora de olika grupperna är och även ganska säkert förutsäga hur åldersfördelningen kommer att se ut under de närmaste åren. Befolkningsutveckling Länets folkmängd var från början av 7-talet och fram till mitten av 8-talet relativt konstant runt 25 invånare, därefter ökade befolkningen stadigt fram till 1994. I slutet av 9-talet minskade den något men har de senaste åren återigen visat en stigande trend. En prognos från Statistiska centralbyrån (SCB) förutspår att Södermanlands befolkning kommer att fortsätta öka de närmaste 2 åren. Under 2-talet har befolkningen ökat i Eskilstuna, Gnesta, Nyköping, Strängnäs och Trosa medan den har minskat i Flen och Vingåker. Befolkningsutveckling 1968-215 (Trosa och Gnesta 1991-215) 5

Källa: SCB Folkmängd Vid årsskiftet 215/216 var det drygt 28 invånare i Södermanland. Eskilstuna är länets klart största kommun med närmare 12 invånare och Vingåker är minst med knappt 9 invånare i slutet av 215. För första gången sedan det började föras statistik i Sverige finns det nu fler folkbokförda män än kvinnor i landet. Folkmängden i Södermanland och riket 215-12-31 Kvinnor Män Totalt Eskilstuna 51 93 5 972 12 65 Flen 8 19 8 421 16 44 Gnesta 5 296 5 353 1 649 Katrineholm 16 735 16 727 33 462 Nyköping 27 456 26 86 54 262 Oxelösund 5 754 5 947 11 71 Strängnäs 17 11 17 1 34 12 Trosa 6 55 6 23 12 78 Vingåker 4 374 4 579 8 953 Länet 141 883 141 829 283 712 Riket 4 92 51 4 93 966 9 851 17 Källa: SCB 6

Födelsenetto Födelsenettot är skillnaden mellan antalet levande födda och antalet döda. Antalet födda varierar ganska kraftigt. Det föddes många barn på 4- och 6-talen och i början av 9- talet. Antalet döda har däremot hållit sig relativt konstant under åren. Detta har lett till att Södermanland från slutet av 8-talet fram till mitten av 9-talet hade ett relativt stort födelseöverskott. Efter det har det under en period varit ett underskott men från 21 har det förbytts till ett litet födelseöverskott i länet. Källa: SCB Antal döda och antal levande födda i Södermanland 1968-215 Åldersstruktur De saker som främst påverkar befolkningens åldersstruktur är fruktsamheten och medellivslängden. I början av 19-talet föddes i genomsnitt 4 barn per kvinna, hundra år senare är motsvarande siffra 1,5-2 barn per kvinna. Under samma tid har medellivslängden ökat med över 2 år. Tillsammans betyder detta att andelen barn i befolkningen blir mindre och andelen äldre större. Ålderspyramider De stora födelsetalen på 4-, 6-, och 9-talen syns tydligt i länets ålderspyramid. Befolkningens åldersstruktur skiljer sig mellan länets kommuner, se bilaga 1, men i de äldsta åldersgrupperna är antalet kvinnor större än antalet män eftersom kvinnor generellt lever längre än män. Södermanland Riket Källa: SCB, 215 7

Andel yngre Andelen yngre, -19 år, har under de senaste 4 åren minskat från 28 till 23 procent. Andel -19 år 215 Bland länets kommuner var det 215, Oxelösund som hade den klart minsta andelen yngre, knappt 2 procent. Övriga kommuner hade mellan 22 och 24 procent yngre (-19 år) och låg därmed nära värdet för hela landet. Källa: SCB Andel äldre Andel 75 år och äldre 215 Källa: SCB Störst behov av vård och omvårdnad har den äldre befolkningen. Antalet personer i denna grupp ökar kontinuerligt, vilket medför att gruppens andel av befolkningen blir allt större. I länet var andelen 85 år och äldre,7 år 197 och 215 var den 2,8. Andelen äldre är något större i länet än i riket och varierar mellan kommunerna. Störst andel äldre har Oxelösund, med nästan tolv procent. Trosa har den minsta andelen äldre med knappt 8 procent. Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund har personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Ungefär var femte sörmlänning hade utländsk bakgrund 215. Det var stora skillnader mellan länets kommuner, Eskilstuna hade mer än dubbel så stor andel med utländsk bakgrund som Gnesta, Trosa och Vingåker. Andel () med utländsk bakgrund, 215 Totalt Eskilstuna 32 Flen 25 Gnesta 14 Katrineholm 22 Nyköping 17 Oxelösund 24 Strängnäs 17 Trosa 16 Vingåker 14 Länet 23 Riket 22 Källa: SCB 8

Pendling Andelen som pendlar från en kommun till en annan för att arbeta har ökat från 2 till 28 procent mellan åren 1993 och 214. Andelen män som pendlade var större än andelen kvinnor som pendlade. År 214 var det 33 procent av männen och 24 procent av kvinnorna i länet som pendlade till arbete i en annan kommun än den de bor i. Andel utpendlare (av förvärvsarbetande 16 + år) över kommungräns i Södermanland 1993-214 Källa: SCB Andelen pendlare skiljde sig mycket mellan kommunerna i länet 214. I Gnesta och Trosa pendlade mer än hälften av de förvärvsarbetande till en annan kommun. Eskilstuna hade den klart minsta andelen pendlare med 17 procent. Oxelösund avvek från övriga kommuner, då det här var vanligare att kvinnorna pendlar än att männen gjorde det. Andel () utpendlare över kommungräns, 214 (av förvärvsarbetande 16 + år) Kvinnor Män Totalt Eskilstuna 13 21 17 Flen 31 39 35 Gnesta 49 62 56 Katrineholm 2 28 24 Nyköping 19 31 25 Oxelösund 43 37 4 Strängnäs 39 49 44 Trosa 46 58 52 Vingåker 39 47 44 Länet 24 33 29 Källa: SCB 9

Livsvillkor Livsvillkor, såsom sociala och ekonomiska förhållanden har visat sig ha ett betydande samband med hälsan. Det är i de enskilda fallen ibland så att det är de ekonomiska och sociala förhållandena som orsakar ohälsa och ibland så att det är ohälsan som orsakar de ekonomiska och sociala problemen. För befolkningen som helhet vet vi dock att det framför allt är livsvillkoren som påverkar hälsan. Utbildningsnivå Andelen med eftergymnasial utbildning, i åldern 16-74 år, ökar i takt med att fler yngre skaffar sig en högre utbildning samtidigt som äldre personer, med en generellt lägre utbildningsnivå, successivt lämnar arbetslivet. Utbildningsnivån i länet är lägre än i riket och skillnaden har ökat de senaste 25 åren. Inte ens den kommun i länet som har högst utbildningsnivå når upp till riksgenomsnittet. Andel med eftergymnasial utbildning, 16-74 år, 1985-214 Källa: SCB I Södermanland är det, liksom i landet i stort, vanligast att kvinnor har en eftergymnasial utbildning. Störst andel med eftergymnasial utbildning i länet fanns i Strängnäs, Nyköping och Eskilstuna 214. De minsta andelarna fanns i Vingåker, Oxelösund och Flen. Andel () med eftergymnasial utbildning, 16-74 år, 214 Kvinnor Män Totalt Eskilstuna 33 25 29 Flen 25 18 21 Gnesta 32 22 27 Katrineholm 29 19 24 Nyköping 34 25 29 Oxelösund 26 18 22 Strängnäs 36 26 31 Trosa 31 23 27 Vingåker 22 14 18 Länet 32 23 28 Riket 39 31 35 Källa: SCB 1

Personaltäthet i förskola/skola Förskola Förskolan vänder sig till barn från ett år tills de börjar skolan. Alla barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar har rätt till en plats i förskola. Även barn till arbetslösa eller föräldralediga har rätt till minst 15 timmar per vecka i förskola. Under 199- talet ökade gruppstorlekarna i förskolan och samtidigt minskade personaltätheten. De senaste åren har personaltätheten dock ökat något. Enligt förskolans allmänna råd för kvalitet är högskoleutbildad personal en viktig kvalitetsfaktor. Från och med 214 samlas uppgifter om relevant examen in från SCB:s utbildningsregister. Det har medfört att jämförelser med tidigare år omöjliggjorts. Bland länets kommuner hade Oxelösund den lägsta personaltätheten, antal inskrivna barn per årsarbetare, och endast Nyköping nådde ner till riksgenomsnittet. År 214 Andel () årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen Antal inskrivna barn per årsarbetare Eskilstuna 38 5,5 Flen 39 5,5 Gnesta 35 5,5 Katrineholm 5 5,8 Nyköping 43 5,2 Oxelösund 55 7,1 Strängnäs 37 5,8 Trosa 46 5,5 Vingåker 38 6,1 Länet 41 5,6 Riket 45 5,3 Källa: Skolverket Grundskola Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en obligatorisk och kostnadsfri grundutbildning. Den svenska skollagen säger att alla barn ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden samt ursprung. Liksom inom förskolan var personaltätheten inom skolan som lägst i slutet på 199-talet men har sedan ökat något men den är fortfarande lägre än innan 199-talets nedgång. År 214 Andel () lärare med pedagogisk högskoleexamen Antal elever per lärare, heltidstjänster Betyg åk 9, andel () behöriga till yrkesprogrammen Eskilstuna 83 13 78 Flen 77 12 78 Gnesta 89 12 91 Katrineholm 85 12 77 Nyköping 88 12 83 Oxelösund 87 13 85 Strängnäs 88 13 87 Trosa 85 13 84 Vingåker 83 11 63 Länet 85 13 8 Riket 86 12 87 Källa: Skolverket 11

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen var 214 över 8 procent i alla länets kommuner utom Flen. Minst antal elever per lärare hade man i skolorna i Nyköping. För behörighet till yrkesprogrammen (som är den lägsta behörighetsnivån) på gymnasiet krävs att man har lägst betyget godkänd i svenska, engelska och matematik. Därutöver måsta man ha godkända betyg i ytterligare 5 ämnen. I Sörmland var det Vingåker som 214 hade den minsta andelen behöriga till gymnasiet. Endast ett fåtal kommuner låg i nivå med, eller över, nivån för riket. Man bör observera att denna uppgift kan varierar ganska mycket mellan åren för små kommuner. Arbetslöshet Arbetslösheten i Södermanland har under hela 2-talet varit högre än genomsnittet för riket. Andelen arbetslösa har tydligt följt konjunktursvängningarna och andelen har hela tiden varit något större bland män. Den kraftiga lågkonjunkturen till följd av den finansiella oron i världen som bröt ut 28 avspeglas tydligt genom en dramatisk ökning av andelen arbetslösa i länet, framförallt för männen. Flen och Eskilstuna hade den största arbetslösheten i länet 215, medan Trosa och Gnesta hade den minsta. Andelen arbetslösa beräknas som andelen av den registerbaserade befolkningen, vilken består av den förvärvsarbetande nattbefolkningen, öppet arbetslösa som är inskrivna vid arbetsförmedlingen och personer i program med aktivitetsstöd. Eftersom den registerbaserade befolkningen är mindre än hela befolkningen, blir arbetslösheten större när den används. Andel öppet arbetslösa och i program med Andel öppet arbetslösa i Södermanland aktivitetsersättning 215 Källa: Arbetsförmedlingen. Antal och andel () öppet arbetslösa, 16-64 år, 215, 12-mån medelvärde Kvinnor Män Arbetslösa Program Totalt Arbetslösa Program Totalt Eskilstuna 6,4 6,4 12,8 7,3 7,5 14,8 Flen 6, 6,1 12,1 7,4 7,9 15,3 Gnesta 2,2 3,2 5,4 2,2 3, 5,2 Katrineholm 4,1 6,5 1,6 4,7 6,1 1,8 Nyköping 3,2 4,3 7,5 4,1 4,5 8,5 Oxelösund 4,8 5,4 1,2 6,2 5,7 11,9 Strängnäs 3,3 3,1 6,4 3,7 3,3 7, Trosa 2,1 2,1 4,2 2,2 1,8 4, Vingåker 4,6 6,1 1,7 4,6 6,5 11,1 Södermanlands län 4,7 5,2 9,9 5,4 5,8 11,2 Riket 3,7 3,5 7,2 4,4 3,9 8,3 Källa: Arbetsförmedlingen 12

Försörjningsmått Försörjningsmåttet mäter utbetald ersättning i kronor per invånare i arbetsför ålder (16-64 år) och dag. De ersättningar som ingår är ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd), sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, aktivitetsstöd samt arbetslöshetsersättning (s k A-kassa). Räknat per individ betalas det ut mer ersättning för utebliven förvärvsinkomst i Södermanland jämfört med riket totalt. Mellan 25 och 28 minskade utbetalda ersättningar i länet markant, därefter har de minskat ytterligare något. Av länets kommuner betalades det under 214 ut mest ersättning per individ i arbetsför ålder i Flen och Katrineholm, minst betalades ut i Trosa under denna period. Försörjningsmått i Södermanland 25-214, fasta priser enligt 214 års prisnivå* Försörjningsmått i Södermanland 214 *Beräknat enligt KPI 8 Källa: RAR Sörmland Försörjningsmåttet* i Södermanland 214 A-kassa Försörjningsstöd Socialförsäkring Totalt Eskilstuna 8,6 9,4 43,3 61,2 Flen 5,6 6,8 49,1 61,6 Gnesta 3,6 2,7 42,2 48,4 Katrineholm 6,3 8, 49,6 63,9 Nyköping 4,7 4,2 39,1 48, Oxelösund 5,5 4,1 48,3 57,8 Strängnäs 6, 5, 38,2 49,1 Trosa 4,5 1,8 34,2 4,5 Vingåker 3,6 4,7 49,8 58,1 Länet 6,5 6,7 42,9 56,1 Riket 6,1 4,7 37,1 47,9 Källa: RAR Sörmland *Utbetald ersättning i kronor per invånare (16-64 år) och dag 13

Ekonomiska förutsättningar Förutsättningarna för hälsan hänger starkt samman med den ekonomiska situationen man befinner sig i. Vid ekonomisk utsatthet påverkas den psykiska och fysiska hälsan negativt. Inkomst Sammanräknad förvärvsinkomst innefattar inkomst av tjänst plus inkomst av näringsverksamhet. Mätt i fasta priser har den sammanräknade förvärvsinkomsten i Södermanland stigit under den senaste tio-årsperioden fram till och med 213. Männen har under hela perioden haft en medianinkomst på ungefär 7 kronor mer än kvinnorna. Denna skillnad har på senare år ökat något. De högsta medianinkomsterna återfanns i Trosa och Strängnäs och den lägsta fanns i Flen och Vingåker. Länsmedianvärdet låg något under motsvarande värde i riket. Fyra av nio kommuner låg under riksmedianvärdet och fem kommuner låg nära eller över medianvärdet i riket. Sammanräknad förvärvsinkomst i Södermanland 24-213, 213 års priser, median Sammanräknad förvärvsinkomst, 2 år och äldre 213, median Källa: SCB Sammanräknad förvärvsinkomst (kr), 2 år och äldre, 213, median Kvinnor Män Totalt Eskilstuna 24 8 27 2 235 4 Flen 189 8 254 5 221 8 Gnesta 214 5 289 7 25 6 Katrineholm 199 3 272 4 232 4 Nyköping 216 9 3 8 254 5 Oxelösund 29 4 3 3 249 Strängnäs 227 3 37 3 265 8 Trosa 237 3 322 6 276 4 Vingåker 198 7 269 9 231 3 Länet 21 2 285 244 2 Riket 22 1 293 252 5 Källa: SCB 14

Ekonomisk trygghet bland vuxna Med ekonomisk trygghet menas här att ha svarat Nej på frågan Har det under de senaste 12 månaderna hänt att Du har haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande? I Södermanland var det 85 procent av de i åldern 16 till 84 år som inte hade ekonomiska bekymmer i detta avseende 212. I Sverige var motsvarande siffra 86 procent. Den ekonomiska tryggheten ökade med stigande ålder och bland de i åldern 8 till 84 år var det 96 procent som inte hade svårigheter med de löpande utgifterna. Skillnaden mellan kommunerna i länet var små och det går inte att påvisa någon tydligt skillnad mellan kvinnor och män. Det fanns dock särskilda grupper i befolkningen där den ekonomiska tryggheten var avsevärt mindre än för befolkningen i stort, en sådan grupp var ensamstående föräldrar. Andel som inte haft svårt att klara löpande utgifter under ett år, 212 1 8 6 4 2 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () med ekonomisk trygghet, 16-84 år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 83 2 85 2 84 1 Flen 84 4 86 4 85 3 Gnesta 84 4 83 5 84 3 Katrineholm 81 3 82 3 81 2 Nyköping 87 2 87 3 87 2 Oxelösund 85 4 86 4 85 3 Strängnäs 84 3 85 3 84 2 Trosa 86 3 85 4 86 3 Vingåker 86 3 85 4 86 3 Länet 84 1 85 1 85 1 Riket 84 1 87 1 86 1 Källa: Hälsa på lika villkor?212 Ekonomisk utsatthet bland barn De ekonomiska förutsättningarna är olika för olika familjer i Södermanland. Den ekonomiska utsattheten är till exempel större bland barn med utländsk bakgrund. Mer än en tredjedel av barnen med utländsk bakgrund levde 212 i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Bland svenska barn är motsvarande siffra sju procent. 15

I tabellen till höger redovisas andel barn som fanns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198- talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Det var stora skillnader mellan länets kommuner. Störst andel fanns i Eskilstuna och Flen med 22 respektive 2 procent och minst andel fanns i Trosa med fem procent. Andel () barn -17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, 212 Eskilstuna 22 Flen 2 Gnesta 1 Katrineholm 19 Nyköping 9 Oxelösund 7 Strängnäs 11 Trosa 5 Vingåker 15 Länet 16 Riket 12 Källa: FHI-Faktablad/SCB Andelen elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet som upplevde att de oftast eller alltid hade tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar låg på ungefär 68 procent. Det var en större andel pojkar än flickor som upplevde att de hade ekonomiska möjligheter att göra saker tillsammans med sina kompisar. Bland Södermanlands kommuner varierade andelen flickor i årskurs nio som ansåg sig ha tillräckligt med pengar från 59 procent i Vingåker till 73 procent i Trosa. För pojkarna var motsvarande andelar 59 procent i Gnesta och 79 procent i Nyköping. Andel () elever som uppger att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar, 211. Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 67 75 71 1 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flen 64 71 67 8 Gnesta 68 59 63 Katrineholm 72 75 74 6 Nyköping 64 79 72 Oxelösund 61 74 68 4 Strängnäs 68 69 69 2 Trosa 73 77 75 Vingåker 59 72 66 Länet 67 74 71 Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung 211 Bland de elever där båda föräldrarna antingen arbetade eller studerade var det fyra procent som angav att de sällan eller aldrig hade tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som hade minst en förälder som är arbetslös/sjukskriven var elva procent. Ett liknande glapp kan ses om man tittar på elevernas boendesituation. Bland de elever som bodde med både mamma och pappa var det fyra procent som angav att de sällan eller aldrig hade tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans 16

med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som bodde med ensamstående förälder var elva procent. Det var cirka 59 procent av alla elever som bodde med båda sina föräldrar. Andelarna för elever i årskurs nio i länets kommuner varierade från 57 procent bland flickorna i Nyköping och Oxelösund till 67 procent av flickorna i Vingåker. Motsvarande andelar för pojkarna var 54 procent i Strängnäs och 72 procent i Vingåker. Andel () elever som uppger att de bor med båda sina föräldrar, 214. Årskurs 9 Flen Flickor 58 Pojkar 51 Totalt 55 Eskilstuna Gnesta 52 48 65 66 59 57 1 8 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Katrineholm 6 62 61 6 Nyköping 61 55 58 Oxelösund 5 46 48 4 Strängnäs 56 54 55 Trosa 71 5 61 2 Vingåker 62 56 59 Länet 57 58 58 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 214 Pojkar Trygghet Med att vara otrygg menas att man svarat Ja på frågan Händer det att Du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? Sörmlänningar kände sig ungefär lika trygga som alla svenskar. Däremot var skillnaden stor mellan kvinnor och män, vilket illustreras i tabellen nedan. Bland sörmländska kvinnor kände sig 35 procent otrygga medan motsvarande andel bland män var 9 procent. Den klart största andelen otrygga fanns i Eskilstuna. 5 4 3 2 1 Andel otrygga, 212 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 17

Andel () otrygga, 16-84 år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 41 2 12 2 27 2 Flen 31 5 1 3 19 3 Gnesta 29 5 6 3 18 3 Katrineholm 35 4 8 2 21 2 Nyköping 34 3 6 2 2 2 Oxelösund 28 5 7 3 17 3 Strängnäs 28 4 7 2 18 2 Trosa 23 4 7 3 15 3 Vingåker 34 5 6 3 18 3 Länet 35 1 9 1 22 1 Riket 33 1 9 1 21 1 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Tillit definieras som att ha svarat mycket väl eller ganska väl på frågan i vilken utsträckning man tycker att påståendet nedan stämmer Man kan lita på människorna som bor i det här området. Resultaten visar att de flesta sörmlänningar kände tillit till sina grannar. Andelen var lika hög bland både män och kvinnor. Tilliten till grannar ökade med stigande ålder. Bland de i åldern 16 till 34 år var det 8 procent och bland de i åldern 65 till 84 år var det 94 procent som kände tillit. Andel med tillit till människorna i bostadsområdet, 212 1 8 6 4 2 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () med tillit till människorna i bostadsområdet, 16-84 år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 84 2 84 2 84 1 Flen 87 4 89 4 88 3 Gnesta 91 3 95 3 93 2 Katrineholm 87 2 87 3 87 2 Nyköping 91 2 9 2 91 1 Oxelösund 89 3 86 4 87 3 Strängnäs 92 2 92 3 92 2 Trosa 94 2 91 3 93 2 Vingåker 94 3 95 2 95 2 Länet 88 1 88 1 88 1 Regionen 9 1 9 1 89 1 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 18

Bland ungdomar upplevde 89 procent av flickorna och 93 procent av pojkarna att de ofta eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde dagtid. Kvällstid/nattetid minskade denna känsla markant bland flickor, endast 56 procent av flickorna kände sig trygga då. Det fanns inga stora skillnader mellan kommunerna med avseende på trygghet på dagtid, däremot var det stora skillnader på hur trygga ungdomarna kände sig på kvällen/natten. Störst andel trygga på kvällen/natten fanns i Trosa och minst andel fanns i Oxelösund. Andel () elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen, 214 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 86 91 88 1 Åk 9 Flen 85 91 88 8 Gnesta 93 9 92 Katrineholm 95 92 94 6 Nyköping Strängnäs 89 93 95 93 92 93 Oxelösund Trosa 95 91 86 98 9 95 4 2 Vingåker 87 97 92 Länet 89 93 91 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 214 Åk 2, gymnasiet Pojkar Anmälda brott Tidigare anmäldes färre brott i Sörmland. Men sedan 28 har det oftast anmälts fler brott per 1 invånare i Södermanlands län än i hela landet. Värt att notera är att antalet anmälda brott förändras över tiden på grund av andra faktorer än faktisk brottslighet, exempelvis attityder i samhället, ändrade försäkringsvillkor, ändrade insamlings- och bearbetningsmetoder, lagstiftning, brottsbekämpande myndigheters prioriteringar samt polisens spanings- och kontrollrutiner. Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen 199-214 Källa: Brå 19

Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen, 5-årsmedelvärden 211-215 Totalt Eskilstuna 158 Flen 139 Gnesta 84 Katrineholm 147 Nyköping 141 Oxelösund 116 Strängnäs 15 Trosa 85 Vingåker 11 Länet 151* Riket 149 *Data gäller 21-214 Källa: Brå I Eskilstuna och Katrineholm anmäldes flest antal brott per 1 invånare under de senaste fem åren. Det var de små kommunerna Gnesta och Trosa som hade den minsta andelen anmälda brott. Vid regionala jämförelser av antal anmälda brott finns det några viktiga faktorer att ta hänsyn till. En sådan faktor är åldersstrukturen, där en kommun med stor andel unga tenderar att ha högre frekvens av anmälda brott än en kommun med en äldre befolkning. Antalet anmälda brott är också ofta högre i regioner där en stor andel av befolkningen bor i stadsmiljö istället för på landsbygd. Regioner som är populära turistmål brukar också ha högre antal anmälda brott. Valdeltagande Att få rösta vid de allmänna valen är en av våra grundläggande demokratiska rättigheter. Inte alla röstberättigade utnyttjar dock denna rättighet. Valdeltagandet ökade i valen år 214 jämfört med valen år 21 i de flesta av länets kommuner, vilket var en trend som gällde i hela riket. I kommunalvalen behöver man inte vara svensk medborgare för att få rösta. I Sörmland röstade 42 procent av utlänningarna, medan endast 34 procent av dem, i riket som helhet. I Sörmland deltog 84 procent av männen och 83 procent av kvinnorna i kommunvalen. I riket var det 82 procent av männen och 84 procent av kvinnorna som deltog i samma val. Valdeltagandet i länet låg mycket nära nivån i hela riket. I de flesta enskilda kommuner var dock valdeltagandet högre, klart högst i Vingåker följt av Eskilstuna och Gnesta. Länets andel dras ner av Strängnäs, där valdeltagandet var något lägre än såväl läns- som riksgenomsnittet. Valdeltagandet var generellt högre i riksdagsvalet än i valen till kommun-, respektive landstingsfullmäktige. Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Andel röstande i kommunvalen 214 2 4 6 8 1 Källa: SCB 2

Andel () röstande, 214 Riksdag Landsting Kommun Eskilstuna 88,4 85,9 86,6 Flen 87,2 84,2 84,8 Gnesta 87,4 85,5 85,3 Katrineholm 86 82,6 83,1 Nyköping 85,4 82,2 82,4 Oxelösund 86 83,4 84,1 Strängnäs 84 8,2 8,5 Trosa 87,2 84,3 84,5 Vingåker 89,4 86,4 87,3 Länet 86,8 82,9 84,3 Riket 85,8 82,4 82,8 Källa: SCB Politiskt deltagande bland unga Även om ungdomar under 18 år inte är röstberättigade så finns det många sätt att föra fram sina åsikter på och påverka. Andel elever som uppger att de gjort följande det senaste året: Sex procent av eleverna i årskurs 9 och sju procent av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet i Södermanland hade det senaste året deltagit i demonstrationer. Av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet hade 8 procent tagit kontakt med politiker jämfört med 5 procent i årskurs 9. I årskurs 9 var det kring 35 procent som skulle kunna tänka sig att ta kontakt med politiker och i årskurs 2 var det 37 procent. Drygt tre procent av eleverna i årskurs 9 var medlemmar i ett politiskt parti, i årskurs 2 på gymnasiet var motsvarande andel sex procent. 25 2 15 1 5 Delta i demonstrationer Åk 9 Åk 2, gymnasiet Ta kontakt med politiker Medlem i parti Källa: Liv & Hälsa ung 214 21

Levnadsvanor Våra levnadsvanor har ett starkt samband med våra livsvillkor och vår sociala position. Levnadsvanorna är en del av vår livsstil och är en viktig del av vår identitet. De påverkas bland annat av kultur, traditioner och socioekonomisk tillhörighet. Levnadsvanorna påverkar i sin tur vår hälsa. Rökning, alkoholkonsumtion, motionsvanor och övervikt är exempel på riskoch livsstilsfaktorer som har stor betydelse för folkhälsan. Rökning Rökning är en av västvärldens största hälsorisker och är därför en viktig faktor i hälsosammanhang. Många sjukdomar, som till exempel lungcancer, hjärtinfarkt och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), orsakas av rökning. Även små förändringar i en befolknings rökvanor kan ge stora effekter på folkhälsan. Andelen dagligrökare i Södermanland har sjunkit kraftigt under de senaste två decennierna. Enligt hälsoundersökningen 199 (HU-9) rökte nästan 29 procent av den vuxna befolkningen medan motsvarande undersökning Hälsa på lika villkor? 212 visar att 14 procent rökte dagligen. Gott och väl en halvering av andelen dagligrökare vilket ger stora hälsovinster. Vanligast att vara dagligrökare var det i åldersgruppen 5-64 år, 2 procent av kvinnorna och 18 procent av männen i den åldersgruppen var dagligrökare i Södermanland. 25 2 15 1 5 Andel dagligrökare, 212 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () dagligrökare, 16-84 år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 13 2 16 2 14 1 Flen 12 4 16 5 14 3 Gnesta 14 4 16 5 15 3 Katrineholm 13 3 13 3 13 2 Nyköping 13 2 12 3 12 2 Oxelösund 17 4 16 4 16 3 Strängnäs 11 2 16 3 14 2 Trosa 16 4 8 3 12 3 Vingåker 12 3 13 4 12 3 Länet 13 1 14 1 14 1 Riket 12 1 11 1 11 1 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 22

Rökning var i stort sett vanligare bland flickor än bland pojkar, det omvända gällde för snusning. Det totala tobaksbruket (inklusive snus) var högre bland pojkar än bland flickor. Andel () elever som röker så gott som dagligen, 214 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 6 5 6 2 Flen 9 4 7 Gnesta Nyköping Strängnäs 5 5 1 2 5 5 4 5 7 Katrineholm Oxelösund Trosa 4 7 2 1 7 3 5 7 15 1 5 Vingåker 14 3 8 Länet 6 5 6 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 214 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Alkohol Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige sedan mitten av 199-talet. I industriländerna rankas alkohol som den tredje största riskfaktorn bakom ohälsa, som inte bara drabbar den som dricker själv utan även dennes omgivning. Levercirros, bukspottkörtelinflammation och vissa cancerformer är exempel på sjukdomar efter långvarig alkoholkonsumtion. Alkoholförgiftning och skador på grund av olycksfall och våld hör däremot ihop med berusningsdrickande. Alkoholkonsumtionen är tydligt ålders- och könsrelaterad, yngre dricker mer än äldre och män dricker mer än kvinnor. Resultaten från Hälsa på lika villkor? 212 antyder också att sörmlänningar dricker sig berusade mer sällan än man gör i övriga Sverige, även om skillnaderna är små. Jämfört med år 28 sågs inga stora förändringar i berusningsdrickande. I åldersgruppen 16-34 år drack knappt 4 procent av de sörmländska männen sig berusade åtminstone en gång per månad. Motsvarande siffra för kvinnor varr 23 procent. Bland männen och kvinnorna i åldern 35-49 år var det 27 respektive 8 procent som berusade sig en gång per månad eller oftare. Andel som berusar sig minst en gång i månaden, 212 25 2 15 1 5 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 23

Andel () som berusar sig minst en gång i månaden, 16-84 år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 8 1 24 2 16 1 Flen 9 2 2 4 15 3 Gnesta 9 3 19 5 14 3 Katrineholm 9 2 19 3 14 2 Nyköping 12 2 25 3 19 2 Oxelösund 6 2 22 4 14 2 Strängnäs 12 2 26 4 19 2 Trosa 11 3 23 5 17 3 Vingåker 8 2 22 5 16 3 Länet 1 1 23 1 16 1 Riket 12 1 25 1 19 1 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 I den vuxna befolkningen var det en betydligt större andel män än kvinnor som berusade sig minst en gång i månaden. Denna skillnad fanns inte bland skolungdomar i årskurs 9 men en liten skillnad fanns i årskurs 2 på gymnasiet. Minst andel av niorna som berusade sig minst en gång i månaden fanns för flickor i Oxelösund,, och för pojkar i Katrineholm, 3. Det var en lägre andel av eleverna som berusade sig minst en gång i månaden 214 jämfört med 211 i båda årskurserna, men störst minskning fanns i årskurs 2. Andel () elever som berusar sig en gång i månaden eller oftare, 214 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 11 11 11 Flen 19 17 18 Gnesta 1 12 11 Katrineholm 6 3 4 Nyköping 13 1 12 Oxelösund 8 4 Strängnäs 14 8 11 Trosa 11 12 11 Vingåker 19 8 14 Länet 12 1 11 (frågan ställs inte i årskurs 7) 5 4 3 2 1 Flickor Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung 214 24

Motion Under hela mänsklighetens historia har vi varit aktiva större delen av dagen. För de allra flesta har fysisk aktivitet positiv effekt på hälsan. En stillasittande livsstil medför ökande förekomst av vällevnadssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Ökad fysisk aktivitet är ett sätt att motverka dessa. Genom regelbunden motion kan vi få kolesterolhalterna, blodtrycket, blodsockret och kroppsvikten att sjunka. Den nationella rekommendationen när det gäller fysisk aktivitet är minst 3 minuter per dag. Nästan två tredjedelar av den sörmländska befolkningen uppnådde detta. Det var en något större andel män än kvinnor som nådde rekommendationen. Vissa skillnader mellan kommunerna fanns. I Oxelösund var det 55 procent av kvinnorna som var fysiskt aktiva 3 minuter per dag medan det i Vingåker var 67 procent. 1 8 6 4 2 Andel fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag, 212 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel ()fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag, 16-84 år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 61 2 63 3 62 2 Flen 64 5 67 5 66 4 Gnesta 64 6 65 6 65 4 Katrineholm 62 4 64 4 63 3 Nyköping 62 3 67 4 64 2 Oxelösund 55 5 64 5 6 4 Strängnäs 64 4 68 4 66 3 Trosa 64 5 7 5 67 4 Vingåker 67 5 67 6 67 4 Länet 62 1 65 1 63 1 Riket 65 1 68 1 67 1 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Ungefär en av sju sörmlänningar, uppgav att de hade en stillasittande fritid. Det vill säga att de promenerade, cyklade eller rörde sig på annat sätt mindre än två timmar i veckan. Det var inga skillnader mellan kvinnor och män men däremot mellan olika åldersgrupper. I åldern 8 till 84 år var det en fjärdedel som rörde sig mindre än 2 timmar i veckan. 25

Det var en större andel pojkar som tränade minst två gånger i veckan, jämfört med flickor. Mellan den kommun, Oxelösund, där minst andel elever i årskurs nio tränade minst två gånger i veckan och den med störst andel, Eskilstuna, skiljde det 24 procentenheter. Det var en större andel av eleverna som tränade minst två gånger i veckan 214 jämfört med 211 i både årskurs 9 och årkurs 2 på gymnasiet. Andel () elever som tränar 2 gånger i veckan eller mer på sin fritid 214 Årskurs 9 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Totalt 1 Eskilstuna 69 76 73 Flen Katrineholm Oxelösund Trosa 63 71 55 63 77 68 43 64 7 7 49 63 Gnesta Nyköping Strängnäs Vingåker 63 68 64 61 63 71 71 69 63 69 68 65 8 6 4 2 Länet 67 71 69 Källa: Liv & Hälsa ung 214 Flickor Pojkar Övervikt Övervikt är ett växande folkhälsoproblem i hela västvärlden med alltfler överviktiga personer, ofta som ett resultat av de levnadsvanor man har. Övervikt leder till ökade risker för ett flertal sjukdomar, däribland hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Ett sätt att mäta övervikt och fetma på är Body Mass Index (BMI) som anger relationen mellan individens längd och vikt och beräknas enligt formeln: BMI Kroppsvikt( kg) Kroppslängd ( m)* Kroppslängd ( m) Världshälsoorganisationen (WHO) anger följande BMI-gränsvärden för indelning av den vuxna befolkningen i viktklasser: Underviktiga -18,4 Normalviktiga 18,5-24,9 Överviktiga 25,-29,9 Kraftigt överviktiga 3,- 26

I Södermanland är trenden densamma som i övriga västvärlden med en ökande andel överviktiga personer sedan 199-talet bland både män och kvinnor. Dock ses en liten minskning bland kvinnor mellan 28 och 212. År 212 var över hälften, 54 procent, av den vuxna befolkningen i Södermanland överviktig. Det är en större andel män än kvinnor som är överviktiga. Andel överviktiga i Södermanland, 18-74 år, 199-212 Andel överviktiga, 212 1 Kvinnor Män 1 8 8 6 6 4 4 2 2 199 1996 2 24 28 212 Källa: HU-9 & 96, Liv & Hälsa 2, 24 & 28, Hälsa på lika villkor? 212 En större andel av befolkningen i Södermanland var 212 överviktiga jämfört med befolkningen i hela landet. Det gällde både kvinnor och män. Andelen personer med övervikt eller fetma varierade en del mellan kommunerna men osäkerheten i skattningarna är ganska stor, vilket märks på tämligen breda konfidensintervall. Andel () överviktiga, 16-84 år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 47 3 62 3 55 2 Flen 51 5 66 5 59 4 Gnesta 49 6 56 6 53 4 Katrineholm 51 4 61 4 56 3 Nyköping 45 3 59 4 52 2 Oxelösund 49 5 63 5 56 4 Strängnäs 4 4 58 4 49 3 Trosa 49 5 58 6 53 4 Vingåker 52 6 67 5 6 4 Länet 47 1 61 1 54 1 Riket 42 1 56 1 49 1 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 27

För barn och unga är gränsvärdena för viktklasserna enligt BMI satta olika för att vara jämförbara och anpassade efter kön och ålder. Sedan 24 har andelen överviktiga/kraftigt överviktiga pojkar i årskurs 9 ökat något i länet medan flickors övervikt i samma årskurs har legat ganska konstant kring 11 procent. Andel överviktiga/kraftigt överviktiga ungdomar i Södermanland, åk 9 5 Flickor Pojkar Andel överviktiga och kraftigt överviktiga ungdomar i Södermanland 214 5 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet 4 4 3 2 3 2 1 1 24 26 28 211 214 Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung De kommuner som har störst andel överviktiga/kraftigt överviktiga flickor är Trosa, Eskilstuna och Katrineholm. Störst andel överviktiga/kraftigt överviktiga pojkar finns i Nyköping och Vingåker. Minst andel överviktiga/kraftigt överviktiga flickor finns i Oxelösund och minst andel överviktiga/kraftigt överviktiga pojkar finns i Trosa. Andel () överviktiga/kraftigt överviktiga elever, 214 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 14 25 2 Flen 7 18 12 Gnesta 12 3 21 Katrineholm 14 3 22 Nyköping 9 2 15 Oxelösund 6 38 24 Strängnäs 12 18 15 Trosa 15 13 14 Vingåker 9 32 21 Länet 12 23 18 Källa: Liv & Hälsa ung 214 28

Hälsa Hälsan kan ses som ett resultat av våra genetiska förutsättningar, de livsvillkor och de levnadsvanor vi har och lever under. Självupplevd hälsa Människors självupplevda allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. Studier visar att livsvillkor och levnadsvanor i varierande grad påverkar den självupplevda hälsan. Andelen sörmlänningar som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra är tämligen konstant över tid. Sedan år 2 har andelen ökat från 7 till 72 procent i åldern 18-79 år. Kvinnor och män skiljer sig åt beträffande det allmänna hälsotillståndet. I Sörmland var det 68 procent av kvinnorna och 73 procent av männen som bedömde sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra 212. Motsvarande siffror i Sverige var 71 procent för kvinnorna och 75 procent för männen. Det allmänna hälsotillståndet försämras med stigande ålder. För kvinnor minskade andelen med bra eller mycket bra allmän hälsa från 78 procent i åldern 16-34 år till 32 procent i åldern 8-84 år. Motsvarande skillnad för män var 86 procent jämfört med 44 procent. Dessa andelar är något mindre bland sörmlänningarna än bland befolkningen i hela Sverige. 1 8 6 4 2 Andel med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, 212 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, 16-84 år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 66 2 74 3 7 2 Flen 66 5 68 5 67 4 Gnesta 65 6 73 6 69 4 Katrineholm 7 4 7 4 7 3 Nyköping 71 3 76 3 73 2 Oxelösund 61 5 71 5 66 4 Strängnäs 67 4 71 4 69 3 Trosa 68 5 77 5 73 4 Vingåker 69 5 65 6 67 4 Länet 67 1 73 1 7 1 Riket 71 1 75 1 73 1 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 29

Det var en större andel pojkar än flickor som uppgav att de mådde bra eller mycket bra. I årskurs 9 var det 69 procent av flickorna som uppgav att de mådde bra eller mycket bra, åtta procent som mådde dåligt eller mycket dåligt, övriga har svarat varken bra eller dåligt. Bland pojkarna i samma årskurs var det 88 procent som mådde bra och tre procent som mådde dåligt. I årskurs 5 var det 96 procent av flickorna och 96 procent av pojkarna som tyckte att de mådde mycket eller ganska bra. Andel () elever som uppger att de mår bra eller mycket bra, 214 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 69 88 79 1 Flen 68 91 8 8 Gnesta 45 83 63 Katrineholm 71 87 78 6 Nyköping 71 88 8 Oxelösund 7 82 76 4 Strängnäs 72 9 81 Trosa 63 98 81 2 Vingåker 61 84 73 Länet 69 88 79 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 214 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Värk Rörelseorganens sjukdomar har länge varit den vanligaste orsaken till nedsättning av arbetsförmågan, långvarig sjukskrivning och förtidspensionering. De psykiska sjukdomarna har dock ökat under de senaste åren och låg år 26 på samma nivå. Rörelseorganens sjukdomar kräver sällan sjukhusvård, men orsakar mycket lidande och funktionsnedsättningar. Kvinnorna har i större utsträckning än män besvär eller symtom från rörelseorganen. Andelen med besvär ökar upp till pensionsåldern för att sedan avta. Värk i skuldror, nacke eller axlar Andelen som uppgav att de hade lätta eller svåra besvär med värk i skuldror, nacke eller axlar skiljde sig åt med avseende på kön. Bland sörmländska kvinnor var det 56 procent som hade värk i skuldror, nacke eller axlar medan det bland männen endast var 41 procent som hade samma besvär. I Sverige var dessa båda andelar några procentenheter mindre. Trosa hade den största andelen kvinnor med värk i skuldror, nacke eller axlar. Bland männen fanns den största andelen i Flen. Andel med värk i skuldror, nacke eller axlar, 212 1 8 6 4 2 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 3

Andel () med värk i skuldror, nacke eller axlar, 16-84 år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 57 2 42 3 5 2 Flen 58 5 44 6 51 4 Gnesta 55 6 39 6 47 4 Katrineholm 55 4 4 4 47 3 Nyköping 53 3 37 4 45 2 Oxelösund 56 5 38 5 47 4 Strängnäs 54 4 42 4 48 3 Trosa 62 5 42 6 52 4 Vingåker 58 5 4 6 48 4 Länet 56 1 41 1 48 1 Riket 54 1 37 1 45 1 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Liksom i den vuxna befolkningen var det bland ungdomar vanligare med värk hos flickor. Andelen flickor med värk ökade med stigande ålder, i årskurs 2 uppgav över en fjärdedel av flickorna att de haft värk i axlar, skuldror eller nacke oftare än en gång i veckan. Andel () elever som under de tre senaste månaderna haft värk i axlar/skuldror/nacke mer än en gång i veckan, 214 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 26 13 2 Flen Katrineholm Oxelösund Trosa 24 18 3 28 13 1 14 14 19 15 22 21 Gnesta Nyköping Strängnäs Vingåker 35 27 25 32 8 12 13 11 22 19 19 22 5 4 3 2 1 Länet 26 12 19 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 214 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar 31

Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias är bekymmer som följer ungefär samma mönster som värk i skuldror, nacke eller axlar. Äldre har mer problem än yngre och de är mer frekventa bland kvinnor än bland män. I länet uppgav 52 procent av kvinnorna och 42 procent av männen att de hade värk i rygg och höfter vilket var större andelar än i riket. Andel med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias, 212 1 8 6 4 2 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias, 16-84 år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 53 2 42 3 48 2 Flen 54 5 44 6 49 4 Gnesta 52 6 38 6 45 4 Katrineholm 52 4 42 4 47 3 Nyköping 47 3 4 4 44 2 Oxelösund 58 5 43 6 51 4 Strängnäs 49 4 43 4 46 3 Trosa 52 5 4 6 46 4 Vingåker 55 5 46 6 5 4 Länet 52 1 42 1 47 1 Riket 49 1 39 1 44 1 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Det var nästan dubbelt så stor andel flickor som pojkar som uppgav att de hade värk i ryggen eller höfterna mer än en gång i veckan i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Andel () elever som under de tre senaste månaderna haft värk i rygg/höfter mer än en gång i veckan, 214 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt 25 Eskilstuna 23 17 2 Flen 21 12 17 2 Gnesta 2 1 15 Katrineholm 18 1 14 15 Nyköping 19 1 14 Oxelösund 2 14 17 1 Strängnäs 22 11 16 5 Trosa 27 19 23 Vingåker 22 11 17 Länet 21 13 17 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 214 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar 32

Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän I Sörmland var det 48 procent av kvinnorna som hade lätta eller svåra besvär på grund av värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän. För män var motsvarande andel 41 procent. Därmed låg länet med totalt 45 procent, på en något högre nivå än riket, där 41 procent hade denna typ av värk. Vingåker hade den största andelen män med värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän. För kvinnorna fanns de största andelarna i Flen och Oxelösund. 1 8 6 4 2 Andel med värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän, 212 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () med värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän, 16-84 år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 47 2 44 3 45 2 Flen 56 5 44 5 5 4 Gnesta 49 6 38 6 44 4 Katrineholm 47 4 42 4 44 3 Nyköping 46 3 36 4 41 2 Oxelösund 56 5 41 6 48 4 Strängnäs 46 4 43 4 45 3 Trosa 49 5 36 6 42 4 Vingåker 53 6 46 6 49 4 Länet 48 1 41 1 45 1 Riket 45 1 38 1 41 1 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Psykiska besvär Psykisk ohälsa, i form av ängslan, oro, ångest eller sömnbesvär, har under 199-talet ökat. Fram till 2-talets mitt har ökningen fortsatt förutom när det gäller sömnbesvär (enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 29). Dessa ohälsoproblem är, tillsammans med rörelseorganens sjukdomar, de dominerande orsakerna till förtidspensionering och bidrar till den största sjukdomsbördan tillsammans med hjärt- och kärlsjukdomar. Här speglas psykisk ohälsa med stress, ängslan eller oro och sömnsvårigheter. Gemensamt för dessa tre variabler är att det är en betydligt högre andel kvinnor än män som uppger att de är drabbade. 33

Stress Begreppet stress används ibland som ett uttryck för psykisk ohälsa men stress i sig behöver inte vara något negativt. Skadlig blir stressen till exempel om en individ utsätts för den under en lång period och inte får tillfälle till återhämtning. I länet kände 15 procent av kvinnorna och 1 procent av männen sig stressade, vilket överensstämde väl med övriga Sverige. Stress var vanligare i yrkesverksamma åldrar, där drygt 1 procent för närvarande kände sig stressade. I pensionsåldrarna sjönk sedan frekvensen till under 5 procent. Andel som för närvarand känner sig ganska eller väldigt mycket stressade, 212 25 2 15 1 5 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () som för närvarande känner sig ganska eller väldigt mycket stressade, 16-84 år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 16 2 1 2 14 1 Flen 11 3 9 4 1 2 Gnesta 17 4 11 5 14 3 Katrineholm 13 2 7 2 1 2 Nyköping 14 2 8 2 11 2 Oxelösund 16 4 13 3 15 3 Strängnäs 15 3 12 3 13 2 Trosa 14 3 9 3 11 2 Vingåker 11 3 7 3 9 2 Länet 15 1 1 1 12 1 Riket 15 1 1 1 13 1 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 34

Idag är det vanligt att ungdomar känner sig stressade. Mer än hälften av alla ungdomar kände sig stressade mer än en gång i veckan och störst andel fanns bland flickorna i Flen och Gnesta, hela 78 procent. Andel () elever som under de tre senaste månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan, 214 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 69 47 58 1 Flen 78 32 56 8 Gnesta 78 49 63 Katrineholm 65 35 51 6 Nyköping 7 37 53 Oxelösund 68 33 5 4 Strängnäs 7 42 56 Trosa 68 3 49 2 Vingåker 69 67 53 Länet 7 4 55 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 214 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Ängslan, oro eller ångest I Södermanland var det 36 procent av kvinnorna och 25 procent av männen som kände lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Det var ungefär i samma nivå som resten av Sverige. Bland kvinnor verkar det vara vanligast med dessa bekymmer i unga år (16-34 år) och på äldre dar (8-84 år). Bland männen låg andelen med besvär på ungefär samma nivå i alla åldrar. Andel som har besvärats av ängslan, oro eller ångest, 212 5 4 3 2 1 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () som har besvärats av ängslan, oro eller ångest, 16-84 år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 38 2 28 3 33 2 Flen 38 5 25 5 31 3 Gnesta 41 6 21 6 31 4 Katrineholm 33 4 23 3 28 2 Nyköping 36 3 21 3 28 2 Oxelösund 35 5 25 5 3 4 Strängnäs 36 4 26 4 31 3 Trosa 34 5 25 5 3 4 Vingåker 33 5 28 6 3 4 Länet 36 1 25 1 31 1 Riket 38 1 24 1 31 1 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 35

Sömnproblem I Sörmland hade 39 procent av kvinnorna och 28 procent av männen lätta eller svåra besvär med sömnsvårigheter. Motsvarande andelar i Sverige låg på ungefär samma nivå. Sömnsvårigheterna ökade med stigande ålder och bland kvinnor i åldern 8-84 år var det hela 57 procent som upplevde lätta eller svåra besvär. 5 4 3 2 1 Andel med sömnsvårigheter, 212 Skillnaderna mellan kommunerna var små och inte signifikanta. Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () med sömnsvårigheter, 16-84 år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 38 2 29 3 34 2 Flen 38 5 31 5 34 4 Gnesta 38 6 24 5 31 4 Katrineholm 35 4 32 4 34 3 Nyköping 4 3 23 3 32 2 Oxelösund 46 5 3 5 37 4 Strängnäs 38 4 26 4 32 3 Trosa 39 5 27 5 33 4 Vingåker 39 6 27 5 32 4 Länet 39 1 28 1 33 1 Riket 37 1 26 1 32 1 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Drygt en tredjedel av ungdomarna i Södermanland hade mer än en gång i veckan svårt att somna. Problemet var vanligare bland flickor än bland pojkar. Andel () elever som under de tre senaste månaderna mer än en gång i veckan haft svårt att somna, 214 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 41 29 35 5 Flen 42 15 29 4 Gnesta 52 25 39 Katrineholm 29 25 27 3 Nyköping Strängnäs 33 39 29 27 31 33 Oxelösund Trosa 4 5 32 27 36 38 2 1 Vingåker 35 26 31 Länet 38 27 33 Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 214 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar 36

Tandhälsa Tandhälsan har under de senaste 3 åren blivit mycket bättre i Sverige. Allra mest har tandhälsan bland äldre förbättrats. Fortfarande är det stora socioekonomiska skillnader och personer med utländsk bakgrund har sämre tandhälsa än andra. Generellt sett var andelen kvinnor som skattade sin tandhälsa som ganska eller mycket bra större än bland männen. Detta gällde även i Södermanland och alla dess kommuner. Skillnaden mellan olika åldersgrupper var liten. Andel med ganska bra eller mycket bra tandhälsa, 212 1 8 6 4 2 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Det var stora skillnader mellan kommunerna, framför allt bland kvinnor. I Eskilstuna uppgav bara 69 procent av kvinnorna att de har en bra tandhälsa medan det i Vingåker var 8 procent. Bland män varierade andelen från Vingåkers 63 procent till Oxelösunds 71 procent. Andel () med bra eller mycket bra tandhälsa, 16-84 år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna 69 2 68 3 69 2 Flen 72 5 65 5 68 4 Gnesta 76 5 69 6 72 4 Katrineholm 73 3 7 4 71 3 Nyköping 77 3 7 3 74 2 Oxelösund 72 5 71 5 71 3 Strängnäs 78 3 65 4 72 3 Trosa 76 4 69 5 73 3 Vingåker 8 4 63 6 71 4 Länet 73 1 68 1 71 1 Riket 76 1 7 1 73 1 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 37

Totalt sett var det 85 procent av ungdomarna i Södermanland som ansåg sig ha en bra tandhälsa. I båda årskurserna var det en större andel flickor än pojkar som ansåg sig ha en bra tandhälsa. Andel () elever som uppger att de har bra eller mycket bra tandhälsa, 214 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna 85 81 83 1 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flen 88 88 88 8 Gnesta 93 83 88 Katrineholm 89 83 86 6 Nyköping Strängnäs 91 92 84 83 87 87 Oxelösund Trosa 8 85 59 74 69 79 4 2 Vingåker 87 76 81 Länet 88 82 85 Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung 214 38

Sjuklighet och dödlighet Hjärt-kärlsjukdomar Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar). Hit hör sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Ungefär 37 av kvinnorna och 36 av männen hade en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak år 214 enligt Socialstyrelsens rapport Dödsorsaker 214. Hjärtinfarkt och stroke är, både när det gäller incidens och dödlighet, starkt köns-, ålders- och utbildningsrelaterade. Om man tar hänsyn till ålder är risken för män att insjukna eller avlida av akut hjärtinfarkt nästan dubbelt så stor som för kvinnor. Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt sjönk under åren 1987 2. Som en följd av att nya diagnoskriterier infördes inom sjukvården under 21 ökade incidensen men var år 24 tillbaka på ungefär samma nivå som innan de nya diagnoskriterierna infördes. Därefter har minskningen fortsatt. Trots minskningen var incidensen i Södermanland knappt 2 större än i hela riket 214. En anledning är den låga utbildningsnivån i Södermanland. När det gäller stroke var incidensen i hela Sverige och i Södermanland däremot ungefär lika stor för både kvinnor och män. Hjärtinfarkt- och strokeincidens i Södermanland 1987-214 per 1 invånare, 2 år eller äldre Döda i hjärtinfarkt och stroke i Södermanland 1987-214 per 1 invånare, 2 år eller äldre, åldersstandardiserat Döda i hjärtinfarkt och stroke Andelen som dör efter att ha fått hjärtinfarkt sjunker också snabbt. För både män och kvinnor har mortaliteten sjunkit till under hälften av vad den var i början av 199-talet. Dessutom håller skillnaden mellan män och kvinnor på att minska. I hela landet har högskoleutbildade en betydligt mindre dödlighet än de med endast grundskola (kvinnor: en tredjedel, män: drygt hälften). Dödligheten i stroke minskar också men i en långsammare takt och från en lägre nivå. I både Södermanland och i hela Sverige var dödligheten 214 större för kvinnor än för män. 39

Cancersjukdomar Tumörer utgjorde den näst vanligaste dödsorsaken med 23 procent av dödsfallen bland kvinnorna och 31 procent bland männen i Sörmland 214. Prognosen för de insjuknade blir allmänt sett bättre för de flesta cancerformerna. Ett undantag är lungcancer, i vilken 127 män och kvinnor dog under 214. Under 214 dog 76 män i prostatacancer och 36 kvinnor i bröstcancer i Södermanland. Beträffande insjuknande i cancer är de överlägset vanligaste cancerformerna prostatacancer (män) med 277 nya fall under 214 och bröstcancer (kvinnor) med 228 nya fall. Lungcancer är en annan vanlig cancerform som drabbade 117 sörmlänningar (56 män och 61 kvinnor) under 214. Cancerincidensen i Södermanland 197-214 En anledning till att antalet sjukdomsfall ökar är att andelen äldre i befolkningen stiger, samt att antalet invånare i Södermanland har ökat under perioden. Källa: Socialstyrelsen Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa tillhör de stora folksjukdomarna. Med begreppet avses allt från psykiska sjukdomar som till exempel psykos och depression, till lättare psykiska problem som oro, ångest och sömnproblem. Förekomsten av psykisk ohälsa i befolkningen är svår att uppskatta. Under de senaste 2 åren har antalet vårdplatser minskat kraftigt inom den psykiatriska slutenvården. Antal vårdtillfällen per invånare i Sörmland har de senaste 3-4 åren ökat något, efter att ha legat på en tämligen konstant nivå sedan slutet på nittioalet. Skillnaden mellan kvinnor och män har varit ganska liten. Kvinnor och män i åldern 15-34 år har sedan början av nittiotalet ökat sin konsumtion av psykiatrisk slutenvård i stor omfattning. Antal vårdtillfällen i slutenvård för psykiska sjukdomar per 1 invånare i Södermanland åren 1998-214 Källa: Socialstyrelsen 4

Självmord Självmord är ett resultat av komplexa interaktioner mellan genetiska, individuella och sociala faktorer. Årligen begår cirka 1 1 människor i Sverige självmord. Det är ungefär tre självmord om dagen. Om man inkluderar dödsfall med oklart uppsåt tillkommer ytterligare ett fall per dag och totalt dör alltså cirka 1 5 personer per år i landet av denna orsak. Därför är det viktigt att myndigheter, kommuner, hälso- och sjukvård, socialtjänst med flera arbetar aktivt för att förebygga självmord. På lång sikt har antalet självmord per 1 sjunkit bland alla åldersgrupper förutom i gruppen 15-24 år som ligger kvar på samma nivå som 198. I Södermanland ligger antalet självmord per 1 invånare konstant runt 35 per år. Detta inkluderar de ca 1 dödsfall per 1 med oklart uppsåt som sker varje år. 3 25 Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 1 invånare i Södermanland åren 2-214 2 15 Kvinnor Män 1 5 2 25 21 215 Källa: Socialstyrelsen 41

Klamydiainfektioner Klamydia är den vanligaste sexuellt överförda infektionen. Antalet smittade ungdomar och unga vuxna har ökat kraftigt sedan mitten av 199-talet. Ökningen av antalet klamydiainfektioner bland ungdomar och unga vuxna antas främst bero på förändrade sexualvanor enligt Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsrapport 29. Antalet klamydiafall mer än trefaldigades under åren 1997 till 27, från knappt 14 fall till över 47 fall. De senaste åren har dock antalet klamydiainfektioner minskat. Incidensen har de flesta år varit högre i Södermanland än i riket. Klamydiaincidens per 1 invånare 1997-214 Källa: Folkhälsomyndigheten Andel klamydiainfektioner fördelat på åldersgrupper 1997-214 De senaste åren har andelen klamydiafall i gruppen 2-29 år ökat till 6 procent. Åldersgruppen 15-19 år har minskat sin andel under samma period med ungefär lika mycket. Åldersgruppen 3-39 år står för ungefär tio procent av fallen. Resterande del av klamydiainfektionerna finns i övriga åldersgrupper, -14 år samt 4 år och äldre. Källa: Folkhälsomyndigheten 42

Aborter Aborttalet, antalet aborter per 1 kvinnor i åldern 15-44 år varierar över tid. Runt 199 var aborttalet över 2 för att sedan sjunka något. Från 23 och fram till 29 har aborttalet åter legat över 2. I Södermanland har aborttalet under lång tid varit lägre än i riket men från 23 har aborttalet varit högre i Södermanland än i riket. 3 25 2 15 1 Antal aborter, per 1 kvinnor 15-44 år, 1985-212 5 Riket 1985 199 1995 2 25 21 Källa: Socialstyrelsen Södermanland Antalet aborter i Sörmland var under mitten av 199-talet ungefär 8 per år. De senaste åren har antalet aborter ökat och 212 utfördes 1 133 aborter i Södermanland. I länets mindre kommuner skiftar aborttalet kraftigt från år till år eftersom varje enskilt fall påverkar resultatet märkbart. Det är därför svårt att uttala sig om skillnader mellan kommunerna. Abortstatistiken gjorde ett uppehåll under 213 och redovisas för 214 endast på riksnivå. Aborter i Södermanland, 212 Antal aborter per 1 kvinnor Antal -19 år 2-29 år 3- år Totalt Eskilstuna 5 23,4 41, 17,9 26,9 Flen 63 33,2 38,7 17,5 26,8 Gnesta 37 15, 5,2 8,4 21, Katrineholm 18 16,2 3, 13,1 19,3 Nyköping 172 24,9 28,9 1,9 19, Oxelösund 45 32,9 36,2 19,3 26,8 Strängnäs 141 24,8 36,2 19,4 25,1 Trosa 37 24,9 31,5 11,5 19,3 Vingåker 28 16,9 36,1 13,1 2,4 Länet 1 133 23,4 36,6 15,5 23,6 Riket 37 366 18,8 3, 14,9 2,7 Källa: Socialstyrelsen 43

Bilaga 1 Eskilstuna Ålderspyramider 214 Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund 44

Strängnäs Trosa Vingåker Södermanland Riket Källa: SCB, 214 45

FoU-centrum Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet Landstinget Sörmland Kungsgatan 41, 631 88 Eskilstuna Tfn: 16-1 54 1 Hemsida: www.landstingetsormland.se/fou-centrum R&D Centre/Centre for Clinical Research Sörmland County Council Kungsgatan 41, 631 88 Eskilstuna 1