INLEDNING TILL. Det civila veterinärväsendet. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Veterinärstyrelsen. - Stockholm : Norstedt, 1918-1951. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1916-1949. 1916-1945 utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen. 1916-1948 med innehållsförteckning och parallelltitel på franska: Hygiène et service vétérinaire civil en Suède. 1916-1942 även med sammanfattning på franska. - 1949 med innehållsförteckning och parallelltitel på engelska: The civil veterinary service. Föregångare: Veterinärväsendet ingår som ett kapitel i årg. 1911-1915 av: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, 1913-1982. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Det civila veterinärväsendet. År 1927. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-veter-1927

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Arkivexemplar DET CIVILA VETERINÄRVÄSENDET ÅR 1927 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1928 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 283428

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE HYGIÈNE ET SERVICE VÉTÉRINAIRE CIVIL EN SUÈDE EN 1927 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L'ADMINISTRATION MÉDICALE DE L'ÉTAT.

Innehållsförteckning. Sid. I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå 1. 1. Ärenden och expeditioner 1. 2. Författningar 2. II. Veterinärernas antal och verksamhet 4. III. Sjukdomar bland husdjuren 6. 1. Mul- och klövsjuka 6. 2. Mjältbrand 14. 3. Frasbrand 15. 4. Svinpest 16. 5. Svinsjuka 17. 6. Rödsjuka 17. 7. Smittsam kastning hos häst 17. 8. Vit diarré hos kyckling 17. 9. Tuberkulos hos nötkreatur 20. 10. Infektiös anämi hos häst 21. 11. Smittsam kastning hos nötkreatur 22. IV. Karantänsväsendet 23. V. Sveriges import och export av kreatur 23. VI. Födoämneskontrollen 23. A. Köttkontrollen 23. 1. Offentliga slakthus 23. 2. Kommunala köttbesiktningsbyråer 23. 3. Exportslakterier 23. 4. Andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar 24. 5. Köttimporten 24. 6. Köttexporten 24. a. I allmänhet 24. b. Till Norge 24. 7. Statsinspektionen över köttkontrollen 24. B. Mjölkkontrollen 26. Tabellbilagor. Tab. 1. Veterinärer och deras befattningar, länsvis, vid årets slut 31. Tab. 2. Antal djur, som av veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 32. Tab. 3. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa smittsamma husdjurssjukdomar 36. Tab. 4. Sammandrag av veterinärernas uppgifter om vissa icke smittsamma husdjurssjukdomar 38. Tab. 5. Av veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande av sjukdomar bland husdjuren 39. Tab. 6. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier slaktade och besiktigade djur 40.

IV Sid. Tab. 7. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier helt eller delvis beslagtagna kroppar och i anledning därav vidtagna åtgärder 41. Tab. 8. Antal och vikt av vid offentliga slakthns och exportslakterier särskilt behandlade hela kroppar jämte uppgift å behandlingens art 42. Tab. 9. Antal vid offentliga slakthus och exportslakterier kasserade organ och kött samt vikten därav 43. Tab. 10. Viktigare beslagsorsaker vid offentliga slakthus och exportslakterier 44. Tab. 11. Antal vid köttbesiktningsbyråer besiktigade kött 45. Tab. 12. Antal vid köttbesiktningsbyråer helt eller delvis beslagtagna kroppar och vid beslagen vidtagna åtgärder 46. Tab. 13. Antal och vikt av vid köttbesiktningsbyråer särskilt behandlade kroppar jämte uppgift å behandlingens art. 48. Tab. 14. Antal vid köttbesiktningsbyråer kasserade organ och kött samt vikten av de kasserade köttpartierna 50. Tab. 15. Viktigare beslagsorsaker vid köttbesiktningsbyråer 51. Tab. 16. Uppgift om utförsel av kött 53. Tab. 17. Kontrollen av införda köttvaror och andra födoämnen 54. Table des matières. Page. I. Activité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état 1. 1. Expéditions 1. 2. Ordonnances 2. II. Nombre et activité des vétérinaires 4. III. Maladies des animaux domestiques 6. 1. Fièvre aphteuse 6. 2. Charbon bactéridien 14. 3. Emphysème du charbon 15. 4. Peste des porcs 16. 5. Septicémie des porcs 17. 6. Rouget des porcs 17. 7. Avortement épizootique des juments 17. 8. Diarrhée blanche bacillaire 17. 9. Tuberculose des vaches 20. 10. Anémie infectieuse du cheval 21. 11. Avortement épizootique des vaches 22. IV. Quarantaine 23. V. Importation et exportation de bétail 23. VI. Contrôle des aliments 23. A. Contrôle des viandes 23. 1. Abbattoirs publics 23. 2. Bureaux municipaux du contrôle des viandes 23. 3. Boucheries pour exportation 23. 4. Autres boucheries privées sous le contrôle officiel 24. 5. Importation des viandes 24. 6. Exportation des viandes 24. 7. Contrôle de l'état sur les viandes 24. B. Contrôle du lait 26.

v Annexes. Page. Tabl. 1. Vétérinaires et emplois des vétérinaires par département 31. Tabl. 2. Nombre des animaux traités par les vétérinaires pour maladies, castrés ou examinés pour différents buts 32. Tabl. 3. Relevé des rapports des vétérinaires concernant certaines maladies infectieuses des animaux domestiques 36. Tabl. 4. Idem, concernant certaines maladies non infectieuses 38. Tabl. 5. Voyages d'office effectués par les vétérinaires pour cause d'épizooties chez les bestiaux 39. Tabl. 6. Nombre des animaux abattus et examinés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 40. Tabl. 7. Nombre des corps (viandes) saisis aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation et les mesures prises en conséquence 41. Tabl. 8. Nombre et poids des corps entiers traités aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 42. Tabl. 9. Nombre et poids des organes et viandes cassés aux abattoirs publics et aux boucheries d'exportation 43. Tabl. 10. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux abattoirs et aux boucheries d'exportation 44. Tabl. 11. Nombre des viandes examinées aux bureaux d'inspection 45. Tabl. 12. Nombre des corps saisis aux bureaux d'inspection et les mesures prises lors des saisies 46. Tabl. 13. Nombre et poids des corps traités aux bureaux d'inspection ainsi qu'un resumé sur le caractère du traitement 48. Tabl. 14. Nombre des organes et viandes cassés aux bureaux d'inspection ainsi que le poids des viandes cassées 50. Tabl. 15. Causes importantes de saisie (des viandes examinées) aux bureaux d'inspection 51. Tabl. 16. Exportation de viandes 53. Tabl. 17. Contrôle des viandes importées et d'autres aliments 54. Résumé. On peut à un certain degré juger de lactivité du Bureau vétérinaire du Conseil supérieur de l'administration médicale de l'état par le nombre des affaires y traitées. Au cour de l'année 12156 affaires étaient portées devant le Bureau et 14 047 étaient expédiées. Le nombre des documents, comptes etc. reçus au Bureau s'élevait à 20 785 et ceux expédiés à 18 505. Le nombre des vétérinaires était à la fin de l'année de 547. 857 103 animaux ont été traités par les vétérinaires. Parmi les maladies infectieuses d'animaux domestiques, lesquelles sont soumises aux mesures officielles, il faut mentionner la fièvre aphteuse, le charbon bactéridien et l'emphysème de charbon, la peste, le septicémie et le rouget des porcs ainsi que l'avortement épizootique des juments. Le charbon bactéridien a causé 199 décès et l'emphysème charbonneux 41. La peste des porcs s'est manifesté dans 14 groupes de porcs, le septicémie dans 8 et le rouget dans 2. Par suite de la mammite tuberculeuse 145 vaches étaient abattues contre indemnité aux propriétaires.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Kungl. medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 i den för styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående det civila veterinärväsendet i riket för år 1927. NILS HELLSTRÖM. NILS FRYKHOLM. M. Forsman. Stockholm den 6 oktober 1928.

I. Verksamheten inom medicinalstyrelsens veterinärbyrå. 1. Ärenden och expeditioner. En summarisk redogörelse utvisande antalet inkomna ärenden och utgående expeditioner å veterinärbyrån under år 1927 lämnas härnedan. Antalet inkomna ärenden under året uppgick till ]2 156, varav 2 110 anmälningar och 3419 räkningar; antalet utgående expeditioner var 14 047. Inkomna ärenden. Utgående expeditioner. Antalet till veterinärbyrån under året inkomna skrivelser uppgick till 20 785, häri ej medräknade 1 833 å byrån granskade räkningar inkomna från statens veterinärbakteriologiska anstalt; antalet från byrån utgångna skrivelser uppgick till 18 505. En närmare specifikation av dessa ärendens natur lämnas i Tab. A. f1 283428. Civila veterinärväsendet år 1927.

2 Tab. A. Veterinärbyråns ärenden och expeditioner år 1927. 2. Författningar rörande det civila veterinärväsendet. Under året hava utom vad under»muloch klövsjuka» (sid. 6) finnes anfört utkommit följande Kungl. Maj:ts författningar rörande veterinärväsendet, vilka äro intagna i svensk författningssamling eller i medicinalstyrelsens samling, serie B, med nedan angivna nummer: a) intagna endast i svensk författningssamling. N:r April 8. Lag om försäkringsavtal 77.»». Lag ang. införande av lagen om försäkringsavtal 78. Juni 9. Lag om ändrad lydelse av 5 och 6 i lagen den 11 okt. 1907 (nr 85) ang. civila tjänstinnehavares rätt till pension. 249. 1 Rapporter angående nedanstående smittsamma sjukdomar nppgå till 2 527, därav rörande muloch klövsjuka 1500. 2 Därav 966 rapporter angående sernmförrättningar samt anmälningar ang. rbdsjnka. 3 Därav 1367 rapporter. 4 Därav 172 rapporter. 5Därav 641 rapporter. 6 Därav 484 årsberättelser från veterinärer m. fl. samt 351 utländska rapporter rörande veterinärväsendet. 7 Därav 564 skrivelser och telegram till byrån. 8 Därav 1 038 skrivelser och telegram från byrån.

Juni 18. K. kudg. ang. ändrad lydelse av 15 i reglementet den 15 N:r juni 1922 (nr 302) för med statsmedel understödd premiering och stamboksföring av nötboskap 224. Dec. 2. K. kung. om fortsatt giltighet av viss övergångsbestämmelse till kung. den 18 juni 1926 (nr 395) om ändring i vissa delar av giftstadgan den 7 dec. 1906 (nr 114) samt om ändrad lydelse av de vid samma stadga fogade förteckningar I IV, m. m 468. b) intagna i medicinalstyrelsens samling ser. B. Febr. 24. K. kung. med bestämmelser ang. importstämpel å kött efter från utlandet införda idisslande djur och svin (B. 19 1 )... 41. April 1. K. kung. ang. ändrad lydelse av 6 i förordningen den 10 okt. 1913 (nr 242) angående kontroll vid utförsel av kött (B. 24) 75. Juni 18. Allmänt resereglemente (B. 37).. 243. >'». K. kung. med tilläggsbestämmelser till allmänna resereglementet (B. 38)... 244. 1 Nummer i medicinalstyrelsens författningssamling, serien B. 3

4 II. Veterinärernas antal och verksamhet. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Veterinärernas antal uppgick vid slutet av år 1927 till 547 [539], såsom av Tal). 1 närmare framgår, och voro däribland 18 i veterinäradministrationen (däri inbegripna statens bakteriologiska laboratorium och statens veterinärbakteriologiska anstalt) anställda, 17 lärare, 26 länsveterinärer, 172 stadsoch vid den offentliga köttkontrollen anställda veterinärer, 92 militärveterinärer (därav 49 i fältveterinärkårens reserv), 1 stuteriveterinär och 230 distriktsveterinärer. Av hela antalet veterinärer voro 521 legitimerade, däri inberäknade 10 examinerade, som ännu ej fullgjort assistenttjänstgöring, samt 26 icke eller blott delvis legitimerade. Av militärveterinärerna har en på ordinarie stat anställd samtidigt varit distriktsveterinär. Sedan 1926 års riksdag under titel Länsveterinärer uppfört ett förslagsanslag av 168 000 kr., fastställde Kungl. Maj:t genom ämbetsskrivelse (B. 21) den 11 juni samma år stat och övergångsstat för berörda veterinärer, varjämte Kungl. Maj:t i kung. den 18 i samma månad (267; B. 47) förordnade, att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr. 451) skulle från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å länsveterinärer. Jämlikt K. kung. den 4 dec. 1925 ang. sammanslagning av vissa länsveterinärdistrikt m. m. (472; B. 1/1926) bilda från och med den 1 jan. 1927 vartdera av nedanstående län ett enda länsveterinärdistrikt, nämligen Kalmar, Värmlands, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Sedan 1923 års riksdag såsom bidrag till distriktsveterinärers avlöning uppfört ett till 250 000 kr. förhöjt ordinarie förslagsanslag, utfärdade Kungl. Maj:t i kung. den 8 juni samma år (n:r 180; B. 13) närmare föreskrifter angående sådant statsbidrag, å vilket, jämlikt kungl. kung. den 15 maj 1925 (nr. 197; B. 56), tillsvidare utgår dyrtidstillägg. Av sålunda statsunderstödda distrikt funnos vid 1927 års slut i de olika länen följande antal: Tillsammans funnos sålunda 248 statsunderstödda distrikt, av vilka 18 voro vakanta. Dessutom fanns 1 icke statsunderstött distrikt i Jönköpings län.

Rätt till tjänstärsberäkning, i likhet med länsveterinärer, har under året ej medgivits. Tio veterinärer hava under året avlidit och aderton utexaminerats. Årsberättelser hava till medicinalstyrelsen inkommit från kungl. veterinärhögskolan, statens veterinärbakteriologiska anstalt, veterinärinrättningen i Skara, slakthusstyrelserna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Linköping, Karlskrona, Hälsingborg och Norrköping, kontrollanten för ratin m. fl. samt från 27 länsveterinärer (häri inräknad förste stad s veterinären i Stockholm), av dessa 6 tillförordnade, och 457 [394] övriga veterinärer. Inspektion utav slakterier m. m., jämlikt 7 f) i gällande veterinärinstruktion, har under året företagits av länsveterinärerna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Värmlands och Örebro län, Ångermanlands distrikt samt Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Enligt Tat). 2, som utgör en översikt över veterinärernas verksamhet inom de särskilda länen, hava av landets veterinärer för sjukdom behandlats, opererats, kastrerats, för olika ändamål undersökts eller besiktigats 857 103 [1 054 157] djur. Fördelningen av detta antal på de särskilda djurslagen framgår av nedanstående tabell. Sammandrag av de av civila veterinärer undersökta och behandlade djur år 1927. 5 1 Därav 19168 kliniskt.

6 III. Sjukdomar bland husdjuren. Siffror inom klammer [ ] avse föregående år. Tab. 3 och 4 utgöra sammandrag av veterinärernas uppgifter angående antalet av i vissa sjukdomar insjuknade husdjur i enlighet med Form. 3 och 4 av medicinalstyrelsens cirkulär ang. årsberättelser och rapporter från veterinärer den 14 jan. 1919. Redogörelser för mjältbrand, frasbrand, svinsjuka samt tuberkulos i juvret hos nötkreatur meddelas i särskilda tabeller. Utav de smittsamma husdjurssjukdomar, på vilka förnyade nådiga förordningen den 9 dec. 1898 (n:r 126) angående vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren med i densamma gjorda tillägg nådiga kung. den 3 nov. 1906 (n:r 94) angående åtgärder mot svinpest, svinsjuka samt rödsjuka hos svin samt nådiga kung. den 28 sept. 1906 (n:r 84) angående åtgärder mot hönskolera och hönspest skall tillämpas, hava under år 1927 fall förekommit av smittsam muloch klövsjuka, mjältbrand, frasbrand (mjältbrandsemfysem), smittsam kastning hos häst, svinpest, svinsjuka och rödsjuka hos svin, varemot fall av boskapspest, elakartad lungsjuka, koppor hos får, skabb hos får, skabb hos djur, hörande till hästsläktet, elakartad klövsjuka hos får och getter, vattuskräck, hönspest och hönskolera icke förekommit. 1. Mul- och klövsjuka. a. Historik. Såsom i medicinalstyrelsens berättelse angående det civila veterinärväsendet för år 1926 omnämndes, utgives en utförlig särskild berättelse över den i nov. år 1924 påbörjade muloch klövsjukeepizootien, varför här endast anföres följande. Under år 1927 bekämpades sjukdomen fortfarande enligt tvenne principer. Den s. k. isoleringsmetoden har nämligen, med ett enda undantag, kommit till användning inom Malmöhus län samt inom Kristianstads län, med undantag endast av de norra gränssocknarna utom de västligaste. Därjämte föreskrev K. Maj:t genom beslut den 4 jan. 1927, att isoleringsförfarandet under vissa förutsättningar skulle komma till användning vid inom Hallands län inträffande utbrott. Samtliga inom detta län under året smittade besättningar blevo likväl nedslaktade. I ovanberörda gränssocknar inom Kristianstads län liksom i de norr om Skåne belägna länen har kampen således alltjämt bedrivits enligt nedslaktningsmetoden. Därjämte nedslaktades besättningen å den 16 dec. smittade gården Pilafästan inom Bosjöklosters socken i Malmöhus län.

Vid årets ingång voro följande län smittade, nämligen Kristianstads, Malmöhus, Södermanlands, Jönköpings, Kalmar, Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län. Under år 1927 smittades 161 besättningar, av vilka i Kristianstads län 39 (samtliga isolerade), i Malmöhus 92 (av dessa 1 nedslaktad), i Södermanlands 2, i Östergötlands 2, i Jönköpings lo, i Hallands 10, i Göteborgs och Bohus 1 samt i Älvsborgs län 2. Av samtliga utbrotten hänföra sig allenast 3 till senare halvåret, nämligen i juli månad 1 (Malmöhus län), i sept. 1 (Göteborgs och Bohus län) samt slutligen i dec. manad 1 (gården Pilafästan, Malmöhus län). Under året nedslaktades 805 nötkreatur, 425 svin och 56 får mot en ersättning av statsmedel utav 372 741.50 kr. Sjukdomen har under året föranlett 560 tjänsteresor av veterinär. Vid årsskiftet 1927 28 kvarstod inom landet endast en gård smittad, nämligen den härovan nämnda Pilafästan i Malmöhus Jän. 7 b. Föreskrifter till förhindrande av muloch klövsjukans införande till, utförande från eller spridande inom riket samt i samband därmed stående bestämmelser. Förutom en del under tidigare epizootier utfärdade K. kung. och av vederbörande myndigheter utgivna föreskrifter hava nedanstående bestämmelser meddelats att lända till efterrättelse i här åsyftade hänseende. Av Kungl. Maj:t utfärdade kungörelser m. m. Den 11 jan. kung. ang. bestämmelser att iakttagas vid införsel av potatis (3 1 ; B. 9 2 ); den 9 juni kung. ang. utsträckt tillämpning beträffande Krist, län av vissa bestämmelser i punkt 1 av kung. den 10 febr. 1925 (nr 19) angående dels förbud mot införande till och utförande från vissa län av hästar och klövbärande djur m. m. dels ock viss eftergift från gällande föreskrifter rörande organtvång vid köttbesiktning (196; B. 32); den 27 juni kung. ang. dels förbud mot införande till och utförande från vissa län av hästar och klövbärande djur m. m. dels ock viss eftergift från gällande föreskrifter rörande organtvång vid köttbesiktning (291; B. 39); den 12 juli kung. med vissa föreskrifter rörande inskränkningar i tillträde till ladugård, stall eller annat rum, där kreatur eller foder förvaras (328; B. 44); den 13 okt. brev till medicinalstyrelsen ang. visst medgivande i fråga om utförsel av klövbärande djur från Krist, och Malm. län (386; B. 57); den 25 nov. brev till medicinalstyrelsen ang. vissa undantag från gällande bestämmelser i fråga, om utförsel av klövbärande djur från Krist, och Malm. län till inrikes ort inom länet (432; B. 65); 1 Nommer i svensk författningssamling. 2 Nommer i medicinalstyrelsens författningssamling, serien B.

8 den 25 nov. brev till generaltullstyrelsen ang. visst undantag från gällande bestämmelser rörande införsel av ullprov från av boskapspest eller smittsam muloch klövsjuka smittat land (453; B. 66); den 2 dec. kung. ang. upphävande av vissa kungörelser, som utfärdats i anledning av muloch klövsjukeepizootien (454; B. 67); den 2 dec. brev till medicinalstyrelsen ang. visst undantag från gällande bestämmelser i fråga om införande av klövbärande djur till Krist, eller Malm. län från inrikes ort utom länet (455; B. 68). Av Kungl. Maj:t utfärdade brev. Den 4 jan. ang. upphörande med användandet inom Hall. län av nedslaktningsmetoden vid bekämpandet av muloch klövsjuka (B. 2); den 14 jan. ang. nedslaktning av den å Kvarnagården invid Varberg i Hall. län uppställda, av muloch klövsjuka smittade kreatursbesättningen; den 14 jan. ang. resekostnads- och traktamentsersättning åt personer, som av länsstyrelsen i Söderm. läu förordnats att leda desinfektionsarbetet å av muloch klövsjuka smittade gårdar (B. 4); den 14 jan. ang. transport av hästar och klövbärande djur m. m. mellan Hall. län och viss del av Skåne; den 21 jan. ang. väckt fråga om utsträckt tillämpning av lagen den 6 juni 1925 nr 382) angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m.m. (B. 7); den 21 jan. ang. ersättning åt J. Brunsten, Stenungsund, för förlust ä kvarnrörelse på grund av muloch klövsjukan; den 28 jan. ang. ansökan av E. Hoberg, Göteborg, i fråga om befrielse, vid utbrott av muloch klövsjuka, från nedslaktning av sökandens å Maleviks gård i Hall. län uppställda kreatursbesättning; den 28 jan. ang. ytterligare ersättning för den på grund av muloch klövsjuka nedslaktade nötkreatursbesättningen â gården Våras i Skarab. län; den 28 jan. ang. viss ändring i fråga om bestämmelserna för utförsel av levande svin från Skåne till av muloch klövsjuka smittat land (B. 10); den 28 jan. ang. av Angelholmsortens andelsslakteriförening u. p. a. sökt tillstånd till utförsel av levande svin och nötkreatur till av muloch klövsjuka smittat land; den 28 jan. ang. av Eslövs svinslakteriaktiebolag sökt tillstånd till utförsel av levande svin till av muloch klövsjuka smittat land; den 28 jan. ang. viss dispens vid utförsel från Skåne av levande nötkreatur till av muloch klövsjuka smittat land (B. 11); den 4 febr. ang. ifrågasatt upphävande av utfärdad misstänktförklaring för muloch klövsjukesmitta beträffande vissa fastigheter i Skänningetrakten; den 4 febr. ang. ansökan av A. Andersson, Gällared, om ytterligare ersättning för förluster genom nedslaktning av sökandens utav muloch klövsjuka angripna kreatursbesättning;

den 4 febr. ang. ersättning till S. A. Svensson, Larv, för förlust å handelsrörelse genom avspärrning till följd av muloch klövsjuka; den 4 febr. ang. ersättning till C. J. Svensson, Ekeslätt, för förlust genom avspärrning på grund av misstänkt fall av muloch klövsjuka; den 11 febr. ang. dispens i visst avseende vid transport av mjölk från den av muloch klövsjuka smittade nötkreatursbesättningen å Tjolöholms gård i Hall. län (B. 13); den 11 febr. ang. ansökan av A. Jacobsson, Eketorp, Österg. län, om ytterligare ersättning för sökandens på grund av muloch klövsjuka nedslaktade kreatursbesättning ; den 11 febr. ang. ersättning till person, som erhållit länsstyrelsens i Söderm. län uppdrag att utöva tillsyn å mejeri i anledning av muloch klövsjuka (B. 14); den 18 febr. ang. ersättning åt H. Andersson, Mälby kvarn, Söderm. län, för förlust å kvarnrörelse på grund av avstängning i anledning av muloch klövsjukan; den 24 febr. ang. av Alex Johansson, Lidköping, sökt ersättning för förlust å biografrörelse vid avstängning i anledning av muloch klövsjukan; den 24 febr. ang. visst förskott å statsbidrag till skånska lantmännens ömsesidiga kreatursförsäkringsförening, Malmö, på grund av förluster i anledning av muloch klövsjukan; den 4 mars ang. ansökan av E. Mårtensson i Risinge å Öland om ytterligare ersättning för sökandens på grund av muloch klövsjuka nedslaktade kreatursbesättningar ; den 4 mars ang. statsbidrag till Stockh. läns och stads hushållningssällskap till bestridande av kostnaderna för en studieresa rörande muloch klövsjukan; den 4 mars ang. ersättning åt vissa markägare för skada och intrång vid avstängning av egendomen Varekil i Göt. och Boh. län på grund av utbruten muloch klövsjuka; den 4 mars ang. tillstånd till utförsel från av muloch klövsjuka smittad eller därför misstänkt gård inom det s. k. isoleringsområdet i Skåne av grädde till mejeri (B. 16); den 11 mars ang. av A. Andersson, Saleby, m. fl. sökt ersättning för förlust i anledning av utav länsstyrelsen i Skarab. län på grund av muloch klövsjukan meddelat förbud att hålla klövbärande djur på bete (B. 18); den 11 mars ang. av lantbrukaren Erik Johansson, Ränneslöv, sökt ersättning för vissa förluster på grund av isolering i anledning av muloch klövsjuka; den 11 mars ang. anordnande i anledning av muloch klövsjukan av bevakning i Kronob. län av vägar på gränsen mot Jönköpings län (B. 17); den 24 mars ang. ansökan av A. Olsson, Örtofta, i fråga om dispens vid utförsel av levande svin; den 24 mars ang. besvär av B. Eogelberg, Kvidinge, i fråga om ersättning för kostnader vid desinfektion efter muloch klövsjuka å Gustafsfälts gård i Krist, län; f2 283428. Civila vcterinårväsendct år 1927. 9

10 den 1 april ang. ifrågasatt utförsel av smågrisar från Skåne till övriga delar av landet m. m. (B. 22); den 8 april ang. av E. Mårtensson och A. Lundström, Risinge, Öland, anförda besvär i fråga om ersättning för förorening av en brunn vid nedslaktning av kreatur på grund av muloch klövsjuka (B. 27); den 14 april ang. godkännande av utav länsstyrelsen i Söderm. län verkställd utbetalning av resekostnads- och traktamentsersättning till personer, som förordnats att Jeda desinfektionsarbetet å av muloch klövsjuka smittade gårdar; den 22 april ang. av kvarnägaren E. Sandberg, Björstorp, sökt ersättning för förlust vid avstängning i anledning av muloch klövsjuka; den 30 april ang. ansökan av N. Andersson i Bjärlanda Nedergård, Älvsb. län, om ytterligare ersättning för sökandens på grund av muloch klövsjuka nedslaktade kreatursbesättning; den 30 april ang. ersättning till torparen Nils Ahlgren, Abygården, Krist, län, för mistad arbetsförtjänst vid avspärrning på grund av muloch klövsjuka m. m.; den 2 maj ang. exporten av svin m. m.; den 20 maj ang. upphävande av stadgat pastöriseringstvång beträffande vassla inom Skarab. län m. m. (B. 29); den 3 juni ang. användning av vissa till anställande av försök med mjölkkärlssteriliseringsapparater anvisade medel; den 3 juni ang. ifrågasatt undantagande av viss del av Gävleb. län från tillämpningsområdet för lagen angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.; den 3 juni ang. av omnibusftgaren K. T. Persson, örsta, Eskitstuna, sökt ersättning för förlust till följd av trafikförbud i anledning av muloch klövsjuka; den 3 juni ang. tillstånd för firman Nordisk transport & spedition, Louis Hannell, Trälleborg, att transportera vissa partier fläsk från Danmark över Sverige till Tyskland; den 7 juni ang. upphävande av vissa under muloch klövsjukeepizootien meddelade transportförbud rörande hästar och klövbärande djur m. m.; den 9 juni ang. viss utförsel till Norge (Hemlig); den 9 juni ang. av Anna Andersson Längjum, anförda besvär i fråga om ersättning för vissa förluster i anledning av mul- t>ch klövsjuka; den 9 juni ang. besvär av S. M. Ericsson i fråga om tillstånd att till Jämtl. län från Jönk. o. Kronob. län införa smågrisar (B. 35); den 9 juni ang. kostnaderna för desinfektion å gård, där av muloch klövsjuka smittad besättning icke nedslaktats (B. 36); den 18 juni ang. statsbidrag till skånska lantmännens ömsesidiga kreatursförsäkringsförening, Malmö, på grund av förluster i anledning av muloch klövsjukan (B. 41); den 27 juni ang. ifrågasatt pastöriseringstvång inom Jönk. län beträffande vassla ;

den 1 juli ang. tillhandahållande av rekonvalescentserum för behandling av muloch klövsjuka m. m.; den 7 juli ang. visa införsel till Tyskland (Hemlig); den 8 juli ang. framställning av Krist, läns hushållningssällskap om medgivande av utförsel av spädgrisar från vissa delar av Krist, län till övriga delar av riket; den 8 juli ang. framställning av Göinge småbrukarförening i fråga om fri transport av klövbärande djur från vissa delar av Krist, län till övriga delar av landet m. m.; den 15 juli ang. av S. Larsson i Luttra, Skarab. län, sökt ersättning för förlust å mejerirörelse i anledning av muloch klövsjuka; den 15 juli ang. tillstånd till transport av kapplöpningshästar till Grotl. län; den 12 aug. ang. av firman Lindgren & Mårtenssons Eftr. Pettersson & Lindgren, Malmö, sökt dispens vid utförsel av nötkreatur till Lybeck; den 19 aug. ang. ansökan av C. G. Karlsson, Mora, om ersättning för förlust i anledning av avspärrning till följd av muloch klövsjuka; den 2 sept. ang. visst medgivande i fråga om utförsel från Krist, län av smågrisar (B. 48); den 17 sept. ang. framställning från P. Nilsson, Tjolöholms gård, Hall. län, om upphävande av gällande förbud att från nämnda gård utföra levande djur (B. 50); den 30 sept. ang. ersättning åt J. Ohlsson, Smedstorps kvarn, Söderm. län, för förlust å kvarnrörelse på grund av muloch klövsjuka; den 30 sept. ang. ersättning åt vissa personer för tjänstgöring såsom fjärdingsman under tid, då ordinarie fjärdingsman i anledning av muloch klövsjukan varit förhindrad tjänstgöra (B. 53); den 13 okt. ang. dispens i visst avseende för Hallands ångbåts aktiebolag, Göteborg, vid utförsel av nötkreatur till Lubeck (B. 55); den 22 okt. ang. upphävande av stadgat pastöriseringstvång inom Älvsb. läns västgötadel betr. vassla (B. 56); den 22 okt. ang. ansökan av "W. H. Appel, Stäflö, Kalmar län, om ytterligare ersättning för sökandens på grund av muloch klövsjuka nedslaktade kreatursbesättningar; den 11 nov. ang. ansökan av Halmstads slakteriförening u. p. a. om tillstånd att från vissa järnvägsstationer i Krist, län till exportslakteriet nr 56 i Halmstad transportera slaktsvin; den 25 nov. ang. dispens för J. Frankman, Trälleborg, vid införsel av begagnade mejerikärl från Tyskland; den 25 nov. ang. visst undantag från gällande bestämmelser rörande införsel av ullprov från av boskapspest eller smittsam muloch klövsjuka smittat land; den 25 nov. ang. vissa undantag från gällande bestämmelser i fråga om utförsel av klövbärande djur från Krist, och Malm. län till inrikes ort utom länet; 11

12 den 2 dec. ang. förvaring av vissa inventarier till organisationen för serumtillverkningen för bekämpande av muloch klövsjukeepizootien m. m.; den 2 dec. ang. ansökan av Ängelholmsortens Andelsslakteriförening u. p. a. om dispens vid införsel av saltade svintungor från Estland och Lettland; den 2 dec. ang. visst undantag från gällande bestämmelser i fråga om införande av klövbärande djur till Krist, eller Malm. län från inrikes ort utom länet; den 9 dec. ang. dispens för firman Ad. Hoffman. Stockholm, vid införsel av två slaktade vildsvin från Tyskland. Av medicinalstyrelsen utfärdade kungörelser och cirkulär. Den 17 aug. kung. ang. upphävande av kungörelse med vissa föreskrifter för assistent hos kontrollförening m. m. (B. 46); den 17 nov. råd ang. muloch klövsjuka (B. 63). Av medicinalstyrelsen avlåtna viktigare skrivelser. Den 5 jan. till Konungen ang. utsträckt tillämpning av pastöriseringslagen; den 11 jan. till Veterinärhögskolans lärarkollegium angående användande av annat desinfektionsmedel än kalk vid muloch klövsjukan; den 12 jan. cirkulärskrivelse till samtliga länsveterinärer rörande råd och anvisningar ang. muloch klövsjuka; den 21 jan. till länsstyrelsen i Söderm. län ang. rengöring av mjölktransportflaskor ; den 24 jan. till Konungen, ang. framställning från Lunds mejeri att från av muloch klövsjuka smittad gård bortföra grädde; den 28 jan. till Statsrådet och Chefen för Jordbruksdepartementet ang. Arvid Jacobssons i Eketorp ansökan om ersättning för nedslaktad besättning; den 9 febr. till Konungen ang. ansökan av A. Johansson om ersättning för förlust å biografrörelse; den 24 febr. till Konungen ang. nytt yttrande beträffande A.-B. Lunds mejeris hemställan om tillstånd att från av muloch klövsjuka smittad gård bortföra till viss temperatur uppvärmd grädde; den 28 febr. till Konungen ang. revidering av bestämmelserna ang. leverans av mjölk från av muloch klövsjuka smittad gård; den 10 mars till Konungen ang. bevakning å gränsen mellan Kronob. län och Jönk. län; den 17 mars till Konungen ang. framställning från A.-B. Johansson & Svensson om utförsel av smågrisar från Skåne till övriga delar av landet eventuellt till Danmark eller Tyskland; den 17 mars till Konungen ang. nedslaktningsmetodens användning till bekämpande av muloch klövsjukan inom hela s. k. isoleringsområdet eller eventuellt inom Hall. län;

den 28 mars till Kommerskollegium ang. ifrågasatt inställande av marknad i österbymo; den 29 mars till Lantbruksstyrelsen ang. vissa pastöriseringsföreskrifter ; den 29 mars till Länsstyrelsen i Skarab. län ang. bevakning av länsgränsen mot Älvsb. län; den 31 mars till Konungen ang. nedslaktningsmetodens användning inom hela isoleringsområdet eller eventuellt inom Hall. län; den 31 mars till Konungen ang. traktamentsersättning för desinfektion på grund av muloch klövsjuka; den 4 april cirkulärskrivelse till vissa länsveterinärer angående extra veterinärs rapportskyldighet ; den 9 april till Konungen ang. framställning från Stockh. stads och läns hushållningssällskap om nedslaktningsmetodens användning; den 13 april till Lantbruksstyrelsen ang. vissa pastöriseringsföreskrifter; den 5 maj till Konungen ang. Gröinge småbrukareförenings ansökan om upphävande av förbud mot hållande av marknad; den 10 maj till Konungen ang. hemställan från Jönk. län att pastöriseringsbestämmelserna måtte tillämpas på vassla; den 16 maj till Statsrådet och Chefen för Jordbruksdepartementet ang. nedbringande av kostnader för bekämpande av muloch klövsjuka; den 3 juni till Konungen ang. muloch klövsjukesakkunniges framställning om godkännande av vissa åtgärder; den 7 juni till Konungen med hemställan om tillämpning av vissa bestämmelser i kung. den 10 febr. 1925 (nr 19) i Malm. län; den 10 juni till Statsrådet och Chefen för Jordbruksdepartementet ang. ifrågasatt upphävande av nådiga kung. den 30 jan. 1925 (nr 12) och den 10 febr. 1925 (nr 19); den 22 juni till Konungen ang. hemställan av länsstyrelsen i Blek. län om viss inskränkning av föreskrifterna i kung. den 12 dec. 1924 (nr 498); den 25 juni till Konungen ang. upphävande av viss föreskrift i ämbetsskrivelsen den 30 / 1 2 1926 rörande viss dispens från det till följd av då rådande muloch klövsjukeepizooti stadgade förbud mot transport av hästar; den 22 sept, till Konungen ang. W. H. Appels ansökan om ytterligare ersättning. den 26 sept, till Chefen för Vendes Artilleriregemente ang. förvaring av för muloch klövsjukans bekämpande avsedda inventarier; den 31 okt. till Kasernkommittén ang. plats för staten tillhöriga inventarier vid framställning av serum för bekämpande av muloch klövsjuka; den 3 nov. till Konungen ang. bemyndigande för länsstyrelsen i Skarab. län att utbetala ersättning för bevakning av vissa förbindelsevägar i anledning av muloch klövsjuka i Älvsb. län; den 7 nov. till Statsrådet och Chefen för Jordbruksdepartementet ang. för muloch klövsjukeserum förhyrda lokaler; den 8 dec. till bataljonsveterinären G. Magnusson ang. förhyrande av lokal för förvaring av inventarier för serum mot muloch klövsjuka. 13

14 2. Mjältbrand. År 1927 förklarades 195 [255] besättningar smittade av mjältbrand med 199 [269] dödsfall. Av de år 1927 döda djuren voro 189 nötkreatur, 8 hästar och. 2 får. Av Tab. D framgår, att sjukdomen icke förekommit inom Stockholms stad samt Kronobergs och Kopparbergs län. Det största antalet smittade besättningar (34) finner man i Malmöhus län. Av Tab. E framgår, att de flesta mjältbrandsfallen inträffade under februari månad med 27 smittade besättningar. Minsta antalet fall förekom under december månad med 6 besättningar smittförklarade. Tab. D. Förekomsten av mjältbrand inom de olika länen år 1927 jämte översikt för åren 1914 1926. Tab. E. Förekomsten av mjältbrand och frasbrand under de olika månaderna av år 1927. Mjältbrandens utbredning under de olika kvartalen gestaltar sig så, att under l:a kvartalet det största antalet besättningar eller 72 [77] uysmittats samt under 2:a, 3:e och 4:e kvartalen resp. 45, 51 och 27 [68, 50 och 60]. Av veterinärernas rapporter framgår, att 13 [16] av de i mjältbrand döda djuren störtat ute på bete. Vad angår orsaken till mjältbrandsutbrotten, så har denna endast sällan kunnat av veterinärerna konstateras. Bland uppgivna och antagna orsaker

nämnas i rapporterna utländskt vetekli, mjöl och foderkakor, foderhalm, förorenat dricksvatten o. s. v. Dessutom påpekas smitta från föregående mjältbrandsfall å samma gård eller betesmark. Veterinärernas rapporter omnämna två fall av mjältbrand, som överförts på människor. Av veterinärer ha tillsammans företagits 388 [500] tjänsteresor för mjältbrand (se Tab. 5). Följande sjukdomar, som misstänkts vara mjältbrand, hava i nedanstående antal fall givit anledning till tjänsteresa av veterinär: 15 3. Frasbrand. Av denna sjukdom hava under året 42 [55] besättningar varit förklarade smittade med 41 [55] dödsfall, samtliga nötkreatur. Av de smittade besättningarna tillhörde de flesta eller 17 Kalmar län. Därnäst förekommo de flesta fallen inom Kronobergs län. Se Tab. F. Av Tab. E framgår, att de flesta besättningar smittades under juli månad. Tab. F. Förekomsten av frasbrand inom de olika länen år 1927 jämte översikt för åren 1914 1926. Beträffande sjukdomens förekomst under de olika kvartalen, sa smittades under 3:e kvartalet de flesta besättningar eller 28 [24] samt under l:a, 2:a och 4:e resp. 5, 4 och 5 [3, 17 och 11] besättningar. Under betesgång störtade 12 [16] av frasbrand angripna djur. Av veterinärer ha tillsammans företagits 91 [126] tjänsteresor för frasbrand.

16 4. Svinpest. Denna sjukdom, som kort efter midsommar år 1926 utbröt vid Stockholms stads svingård Mossen, har fortgått även under år 1927. Av de under år 1926 smittförklarade 28 besättningarna kvarstodo vid ingången av år 1927 13 smittade, varav 6 inom Stockholms stad och 7 inom Stockholms län. Under år 1927 smittförklarades 14 besättningar, därav 2 inom Stockholms stad, 11 inom Stockholms län och 1 inom Uppsala län. Vid utgången av år 1927 funnos 7 smittade besättningar, nämligen 4 inom Stockholms stad och 3 inom Stockholms län. Den 25 okt. 1927 utfärdade medicinalstyrelsen nedanstående cirkulär med underrättelser och råd angående svinpest: Med anledning av de fall av svinpest, som under senare tider inträffat här i landet, har medicinalstyrelsen aktat nödigt utfärda nedanstående: Underrättelser och råd angående svinpest: Svinpest är en mycket smittsam svinsjukdom, framkallad av mikroorganismer så små att de icke kunna upptäckas med mikroskopet. Mottagligheten för sjukdomen är nästan densamma hos äldre som hos yngre djur. Smittan överföres till förut friska djur antingen l:o genom att dessa komma i beröring med sjuka djur, vare sig dessa förete tydliga tecken på sjukdom eller icke, eller 2:o genom att svinen utfodras med föda, vari ingår från sjuka djur stammande avfall, som icke blivit oskadliggjort medelst grundlig kokning. En, två eller tre veckor, efter det djuret blivit smittat, iakttagas de första sjukdomstecknen, som bestå i nedsatt foderlust, svaghet och dåsighet, feber 40 eller mer, samt förstoppning med hård, småbollig och mörkfärgad träck. Ej sällan ger sjukdomen sig först tillkänna genom häftiga nysningar och näsblödning, ögonen äro i sjukdomens begynnelse rödsprängda och ögonlocken ofta hopklibbade. Längre fram kan man ofta få se en svart materia under de nedre ögonlocken, liknande ett sotstreck. Huden är i sjukdomens början mer eller mindre röd- eller blåfärgad än över hela kroppen än blott fläckvis, ofta på öronen. Senare bleknar hudfärgen utom på enskilda partier å öronen och andra kroppsdelar, vilka mörkna, torka och skrumpna. Djuren magra starkt och dräktiga suggor kasta sina foster. Dödligheten i sjukdomen är stor (70 à 80 %). Huru skall en djurägare förfara, när svinpent yppar sig inom hans besättning? Bäst och billigast är att fortast möjligt nedslakta hela besättningen och tillgodogöra sig fläsket av de svin, som ännu icke visat sjukdomstecken. Serumbehandling kan också försökas och skall då utföras av veterinär; sådan behandling ställer sig dock rätt dyr i förhållande till sitt gagn. Huru skall en djurägare skydda sin besättning från att bliva smittad av svinpest? För det första bör han så mycket som möjligt undvika att låta svin från andra besättningar komma i beröring med de egna djuren. Måste emellertid svin inköpas eller fargalt från annan svingård användas för betäckning, bör djurägaren rådfråga veterinär och övertyga sig om, att svinpest icke förekommit eller förekommer inom den ifrågavarande besättningen. Men minst lika viktigt är, att all svinmat, som inköpes från annat håll undantagandes rena jordbruksprodukter kraftigt och tillräckligt länge genomkokas, innan svinen därmed utfodras. Om detta noga iakttages av alla svinägare inom landsdelar, där svinpesten uppträder, men endast då, äro utsikterna goda för att sjukdomen snart skall bliva utrotad i vårt land.

Utbryter sjukdom, som är eller misstankes vara svinpest, skall djurägaren eller den, hans ställe företräder, ofördröjligen därom underrätta ordföranden i vederbörande hälsovårds- eller kommunalnämnd eller ock närmast boende veterinär. Sjukdomen som föranlett 128 tjänsteresor av veterinär, har under året bekämpats enligt samma principer som under år 1926. 17 5. Svinsjuka. Av Tab. G framgår, att under året 8 [5] besättningar förklarats smittade. Sjukdomen har under året föranlett 64 [43] tjänsteresor av veterinär. Tab. G. Förekomsten av svinsjuka inom de olika länen år 1927. 6. Rödsjuka. Enligt från veterinärerna inkomna rapporter hava under året förekommit 648 [869] fall av akut rödsjuka, av vilken sjukdom 2 [5] besättningar förklarades smittade. Sjukdomen har föranlett 40 [33] tjänsteresor av veterinär. 7. Smittsam kastning hos häst. Under året hava 7 besättningar förklarats smittade av denna sjukdom, samtliga i Skaraborgs län. 8. Vit diarré hos kyckling. I juni månad år 1925 konstaterades vid undersökning på Malm. läns hushållningssällskaps veterinärbakteriologiska laboratorium på insända hönskadaver sjukdomen vit diarré hos kyckling (Bacillary white diarrhés). Ang. sjukdomens natur m. m. meddelas nedanstående enligt uppgifter, lämnade av föreståndaren för ovannämnda laboratorium, veterinär Magnusson, f3 283428. Civila veterinärväsendet år 1927.

18 samt av föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska anstalt, professor Wall. Vit diarré hos kyckling är en av bacterium pullornm orsakad tyfusliknande, mycket smittsam sjukdom hos höns, yttrande sig huvudsakligen i en med vitaktig, häftig diarré förlöpande tarmkatarr. Dessutom iakttages, att de angripna kycklingarna sloka med vingarna, rugga upp sitt dun, förlora foderlusten samt bliva tröga och slappa. Dödligheten vid sjukdomen uppgår hos en till två veckors kycklingar till 80 90 %. Hos äldre höns saknas den karakteristiska diarrén ävensom oftast övriga tecken på sjukdomen, som hos dem gärna är lokaliserad till äggblåsorna i äggstocken och till äggledaren. Smittämnet vid denna sjukdom sprides dels från de sjuka djurens kloak med tarminnehåll, urin och sjukliga produkter från äggledaren samt upptages med föda och dryck, som förorenats av nämnda smittförande material, dels med &gg, som nedsmittats från äggblåsan eller från äggledaren. Kycklingen kan sålunda vara angripen av sjukdomen redan vid och alltifrån kläckningen. Därtill kommer, att djur, som genomgått sjukdomen, i stort antal fall bliva smittbärare med produktion av smittade ägg. Vid inköp av avelsägg är det därför av vikt att iakttaga största försiktighet och noga inhämta, huruvida vit diarré förekommit i säljarens hönsbesättning. Här i landet har sjukdomen icke tidigare konstaterats i sin äkta form, åtminstone ej genom bakteriologiska undersökningar. I utlandet däremot har den på sina håll fått stor utbredning. Sålunda angives den redan år 1914 förekomma i Amerikas Förenta Stater, varest den numera orsakar enorma härjningar. Där har man iakttagit, att sjukdomen så att säga hör samman med äggkläckningsapparater, under det den knappast förekommer hos kycklingar, som kläckts av höns. Vidare uppträder sjukdomen enligt uppgift i Tyskland och England. Inom vårt land hava under tiden juni 1925 dec. 1927 konstaterats 7 fall av vit diarré nämligen 1 år 1925 i Malm. län, 3 år 1926, därav 1 i Stockh., 1 i Malm. och 1 i Skarab. län samt 3 år 1927, samtliga i Malm. län. Genom överlämnande den 23 maj 1927 från styrelsen för Svenska fjäderfäavelsföreningen av en till nämnda styrelse ställd skrivelse från disponenten J. M. Pehrson i Norrnäs på Värmdö i Stockh. län blev medicinalstyrelsen uppmärksamgjord på sjukdomens förekomst i Sverige. Med anledning därav utfärdade medicinalstyrelsen, efter från föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska anstalt mottaget infordrat yttrande i ärendet med förslag till åtgärder, den 14 juni 1927 tvenne cirkulär. Det ena av dessa var ett cirkulär till samtliga veterinärer i riket angående vit diarré hos kyckling (B. 33), så lydande:»med anledning av att sjukdomen vit diarré hos kyckling, efter vad Kungl. medicinalstyrelsen numera erfarit, under de senare åren på ett par ställen i riket uppträtt och med fäst avseende på de stora förluster, som äro förenade med utbrott av

denna sjukdom, har styrelsen härmed velat anmoda landets veterinärer, att, då inom hönsbesättning djur insjukna under nedan angivna symtom, till statens veterinärbakteriologiska anstalt insända kroppar efter djur, som kunna antagas hava varit med sjukdomen behäftade, ävensom av ägg från sådan besättning. Sjukdomstecknen vid vit diarré hos kyckling äro: 1. De av sjukdomen angripna kycklingarna dö i mängd inom tre veckor efter kläckningen. Dödsprocenten är 60 à 70 %. 2. De sjuka kycklingarna sloka med vingarna, rugga upp sitt dun, förlora foderlusten, bliva tröga och slappa, varjämte som huvudsymtom förekommer en vit flytning från kloaken. Flytningen nedsölar och sammanklibbar dunen därstädes. I övrigt hänvisas till denna dag utfärdade»råd ang. vit diarré hos kyckling». Det andra cirkuläret innehöll följande för hönsägare avsedda råd beträffande vit diarré hos kyckling (B. 34):»Med fäst avseende på de stora förluster, som äro förenade med utbrott av sjukdomen vit diarré hos kyckling, har medicinalstyrelsen, som anser att allt bör göras för att dels förhindra denna sjukdoms införande till landet dels ock omedelbart bekämpa sjukdomen, där den uppträtt, velat i detta syfte meddela följande råd och anvisningar: 1. Inköp aldrig höns eller avelsägg från av sjukdomen smittad gård. 2. Kräv under alla förhållanden vid inköp av höns eller avelsägg säljarens försäkran, att sjukdomen i fråga icke förekommer i de gårdar, varifrån de utbjudna hönsen och äggen härstamma. 3. Anmäl ofördröjligen misstänkta sjukdomsfall till veterinär. Sjukdomsteeknen vid vit diarré hos kyckling äro: 1. De av sjukdomen angripna kycklingarna dö i mängd inom tre veckor efter kläckningen. Dödsprocenten är 60 à 70 %. 2. De sjuka kycklingarna sloka med vingarna, rugga upp sitt dun, förlora foderlusten, bliva tröga och slappa, varjämte som huvudsymtom förekommer en vit flytning från kloaken. Flytningen nedsölar och sammanklibbar dunen därstädes.» Den 20 aug. 1927 avlät medicinalstyrelsen därefter cirkulärskrivelse till samtliga länsveterinärer med infordrande av uppgift angående sjukdomens förekomst. Därpå hemställde medicinalstyrelsen hos Kungl. Maj:t dels den 24 nov. 1927 om vidtagande av åtgärder till bekämpande av sjukdomen, dels ock den 20 därpå följande dec. om bemyndigande för styrelsen att föreskriva tagande av blodprov vid införsel av höns. På grund av sistberörda tvenne underdåniga framställningar har K. Maj:t sedermera den 10 febr. 1928 utfärdat dels kungörelse angående åtgärder mot hönskolera och hönspest m. m. (28; B. 14), varigenom upphävdes kungörelsen den 28 sept. 1906 (nr 84 s. 6) angående åtgärder mot hönskolera och hönspest, dels ock med upphävande av motsvarande kung. den 28 sept. 1906 (nr 84, s. 3) kung. ang. införsel sjöledes av levande hönsfåglar, gäss, ankor och duvor (29; B. 15). I sammanhang härmed må anföras, att medicinalstyrelsen den 10 april 1928 utfärdat dels kungörelse med råd och anvisningar jämte föreskrifter vid bekämpandet av hönskolera och hönspest m. m. (B. 18), dels ock cirkulär till samtliga karantänsveterinärer angående blodprovs tagande av hönsfåglar (B. 17). 19

20 9. Tuberkulos hos nötkreatur. Av statsmedel utbetald ersättning för på grund av juvertuberkulos nedslaktade kor angives i nedanstående tabell: Av år 1927 ersatta 141 [106] kor blevo 52 [39] helt och 45 [30] delvis kasserade, övriga 44 [37] godkändes till människoföda efter frånskiljande av juver m. m. Ersättningen för de helt kasserade uppgick i medeltal till kr. 132.52 [125-64]» delvis»»»»»» 46.68 [49.19]»»» godkända»»» >» 38.18 [36.44] Antalet för juvertuberkulos nedslaktade 2 av följande tabell: kor inom de olika länen framgår 1 Beträffande motsvarande nppgifter för vart och ett ar åren 1898 1917 hänvisas till årsberättelserna för åren 1904, 1907 och 1917. Quant aux chiffra correspondants pour les années 1898 1917 voir les rapports des années 1904, 1907 et 1917. 2 Som ersättning ej erhållits eller begärts för alla rapporterade, bevisligen nedslaktade kor, överensstämma ej alltid slutsummorna i denna och föregående tabell.

Till veterinärhögskolans bakteriologiska avdelning och efter den 1 nov. 1911 till statens veterinärbakteriologiska anstalt hava för undersökning på tuberkelbaciller i juver och juversekret under nedannämnda år insänts följande antal prov: 21 Av de år 1927 insända 2 447 mjölkproven innehöllo 145 eller 5-9 #tuberkelbaciller. Åren 1926 1910 voro motsvarande tal i ordning följande: 6o, 7-6, 7-8, 7-5, 8-4, 6-3, 6-3, 7-8, 8-2, 16-7, 16-i, 21-8, 22-7, 19-7, 19-o, 19o, 18 6. Vid undersökningar hava för övrigt i proven anträffats: I 69 fall, då det vid den mikroskopiska undersökningen av mjölken ej kunnat påvisas några tuberkelbaciller, men det ändock fanns anledning misstänka, att juvertuberkulos kunde föreligga, hava ympförsök företagits å marsvin. Därvid erhölls 25 gånger positivt resultat. Beträffande tuberkulosen i övrigt hos nötkreatur och de åtgärder, som blivit vidtagna till förekommande och hämmande av denna sjukdom, hänvisas till den av lantbruksstyrelsen härom avgivna berättelsen. I sammanhang med här avhandlade sjukdomar meddelas redogörelse för förekomsten av infektiös anämi hos häst samt smittsam kastning hos nötkreatur. 10. Infektiös anämi hos häst. De i medicinalstyrelsens årsberättelse för år 1921 omnämnda, av statens veterinärbakteriologiska anstalt omhänderhavda undersökningar beträffande sjukdomen infektiös anämi hos häst hava fortgått under innevarande år. På anstalten hava under året undersökts blodprov från 502 hästar, av vilka 149 befunnits smittade av sjukdomen med fördelning länsvis på följande sätt: Värmlands län 5 fall, Kopparbergs 9, Gävleborgs 7, Västernorrlands 34, Jämtlands 53, Västerbottens 28 och Norrbottens län 13. 1 Beträdande motsvarande uppgifter för rart och ett av åren 1898 1917 hänvisas till årsberättelsen för ar 1917. Pour les chiffres correspondants des années 1898 1917 voir le rapport de l'année 1917.