MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

Relevanta dokument
Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

KROPPEN Kunskapskrav:

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Biologiprov den 18 dec

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka olika sorters luktceller.

Kroppen del 2 Stencilhäfte

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR

Nutricia 2018 Material_28

Anteckningar på Människokroppen

Pedagogisk planering Elev år 5

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Näringsämnena och matspjälkning

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Områden om människokroppen. Celler

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

LÄRARHANDLEDNING ORGANEN

Kim Kindvall 12 oktober Kroppen BIOLOGIUPPSATS

2 Kroppen. Kroppen. Centralt innehåll för kapitlet. Fångafrågor. 1 Kroppen. Grundboken s , Aktivitetsboken s

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

Frågor till Kroppen del 2

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Vad händer i kroppen när man tränar?

LÄRARHANDLEDNING ANPASSNINGAR. Välkomna till utställningen Djuret människan

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Inledning. Måns tycker om saft. Han blir törstig av att spela teve-spel. Det här är Måns. Han tycker om att spela teve-spel.

Anonymitetskod / - - Telefon Anna Kari Bromander, , Del A 11, del B 10, del C 10 samt del D 7 uppgifter.

Människan. leliiiii. En människas

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Validand och valideringshandledare

Blod och blodomloppet

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Validering i Sörmland Rev

Musklernas uppbyggnad

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

Avancerad övning om dykreflexen


Tentamen, delkurs 2. Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04

Lärarinformation (Avancerad laboration)

Dissektion av lamm hjärtslag

Stora öron och långa fingrar

Relaxator andningstränare

BPQ - kroppsupplevelseformuläret

Mellan glädje och sorg

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Kropp & knopp. F-3 Hä

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Avsnittets målsättning. a. att bedöma om en person är medvetslös. b. hur man utför hjärt-lungräddning på en tonåring eller vuxen person

Information till barn

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Strålande vetskap, röntgen

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: Index:

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

BASF Coatings Safety Week. Andning

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

Göra rent. Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll.

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, 1

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, Sollentuna, Sweden tel nr:

Lösningsmedel är farliga

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, 1

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Vårt immun- system. En berättelse för barn som har primär immunbrist. Skriven av Sara LeBien

Vad vinner du på att sluta röka?

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

KOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.

Transkript:

HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna. Under människans utveckling har vi lärt oss många olika saker. Människan har lärt sig att vara jordbrukare, boskapsskötare, jägare, uppfinnare m.m. Vi har även lärt oss många nya saker, t.ex, prata, läsa, skriva, uppfinna olika hjälpmedel för att vi ska kunna klara oss i samhället. Förr i tiden var människans livslängd ca 20 år, idag är den ca 80 år. Detta beror mycket på att förhållandena har ändrats och människans kunskaper har utvecklats. Vi har idag bättre mat och bättre kunskap om vad vi kan äta och vad som är giftigt. Vi har bättre kläder, vi kan klä oss i varma kläder när det är kallt ute vilket gör att vi kan hålla värmen. Vi har bättre boende, täta och isolerade väggar, torr miljö inomhus och värme som vi själva kan reglera efter hur varmt man vill ha det hemma. Vi har också sjukvård och tandvård. Blir vi sjuka eller får hål i tänderna kan vi gå till sjukhuset eller tandläkaren. Vi får hjälp, mediciner och läkarna har mycket bättre och bredare kunskap om sjukdomarna. Vårt sätt att leva har förändrats mycket från hur vi levde förr i tiden, vi människor har blivit mer bekväma. Vi åker gärna bil eller buss istället för att gå eller cykla. Vi handlar vår mat istället för att jaga den, vi sitter still framför tv eller dator istället för att vara ute och leka. Även om detta har förändrats så fungerar våra kroppar på ungefär samma sätt som förr i tiden, våra kroppar är byggda för att röra på sig. Därför är det idag väldigt viktigt att vi motionerar. När vi rör på oss får hjärtat, lungorna, musklerna, skelettet och andra organ arbeta. Detta gör att våra kroppar mår bra och blir starka.

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen Maten börjar sin resa i munnen. Man tuggar maten och den blandas med saliv för att den ska gå lättare att svälja. När man sväljer maten är det viktigt att maten hamnar i rätt strupe så den inte åker ner i lungorna. I början av strupen finns en liten klaff som kallas struplocket. Detta lock stängs över luftstrupen varje gång vi sväljer. När man svalt maten passerar den snabbt genom matstrupen. Det tar ca 2 sek för maten att åka genom matstrupen. Sedan kommer maten ner i vår magsäck. Magsäcken är en muskel och den rymmer ca 1 liter. Här blandas maten ihop med magsyra och knådas ihop till en grötliknande sörja. Maten arbetas ihop i magsäcken i ca 2-3 timmar. När maten är klar i magsäcken åker gröten vidare ner i tarmarna. I tunntarmen sugs näringen ut ur gröten och i tjocktarmen sugs vätskan ut ur gröten. Utanför tarmarna hämtar blodet upp närringen och vätskan som sugts ut och transporterar det runt i kroppen. Kvar i tarmarna finns nu bara det som kroppen inte vill ha och behöver, detta är vårt bajs och det lämnar kroppen via ändtarmen.

ANDNINGEN: 1. Struphuvud 2. Luftstrupe 3. Luftrör 4. Lungan För att kunna leva behöver kroppen syre. När vi andas får kroppen i sig syre från lufte. Det kroppen inte behöver andas vi ut igen koldioxid. I luften vi andas in finns det mycket smuts. För att smutsen inte ska komma ner i lungorna finns det små hår i vår näsa där smutsen fastnar. Detta håret kallas flimmerhår. När det fastnat smuts i flimmerhåren kittlas det i vår näsa och vi nyser ut smutsen. I luftstrupen finns det också flimmerhår. Även om mycket smuts stoppas av håret i näsan så kommer det ändå in smuts på andra sätt. Då är det bra att flimmerhåren i luftstrupen finns. När det fastar smuts här så kittlas det i halsen och vi hostar för att få bort smutsen. Längst ner delar sig luftstrupen till två rör, dessa rören kallas luftrör. Luftrören går sedan till varsin lunga. I lungorna delar sig luftrören i ännu fler väldigt små rör. Lungorna är väldigt ömtåliga och skyddas av vår bröstkorg och de är ungefär lika stora som amerikanska fotbollar. I ett vanligt andetag drar man in ca en halv liter luft och en vuxen person tar ca 15-20 andetag per minut. HJÄRTAT och BLODET: Härtat är det organ som pumpar runt blodet i kroppen. Det tar bara 1 min för blodet att gå ett varv runt i kroppen. Hjärtat är precis som magsäcken också en muskel och är ungefär liks stor som din knutna näve. Så länge du lever så slår alltid hjärtat. Hjärtat har fyra rum som kallas förmak och kammare. Höger sida i hjärtat pumpar blod till lungorna där det hämtar upp syre. Sedan åker blodet tillbaka till vänster sida av hjärtat som pumpar ut det syresatta blodet i

kroppen. När blodet lämnat av syret till vår kropp åker det tillbaka till höger sida och börjar om igen. I vår kropp har vi ca 4-5 liter blod. Blodet skvalpar inte runt löst i kroppen utan åker runt i små rör som kallas blodkärl. Förutom att hämta syre i lungorna så hämtar även blodet upp näring i tarmarna som också ska ut i vår kropp för att vi ska må bra och orka röra på oss. LEVERN Levern är kroppens tyngsta inre organ och väger ca 1,5 kg på en vuxen människa. Levern sitter på vår högra sida. Från tunntarmen hämtar blodet näring vi fått i oss från maten och med näringen åker blodet vidare till levern. I näringen finns det ämnen som kroppen inte behöver eller som är farliga för oss. Då hjälper levern till att rena bort detta från blodet. Man kan säga att levern är vårt reningsverk. De ämnen som kroppen inte vill ha bryts ner i levern och åker sedan med blodet vidare till njurarna. URINVÄGARNA 1. Njurarna 2. Urinledare 3. Urinblåsa 4. Urinrör Varje dag gör sig kroppen av med olika ämnen som den inte behöver. Dessa ämnen bryts ner i levern. Till njurarna kommer sedan blodet med dessa farliga och onödiga ämnen. Varje dag åker blodet flera gånger genom njurarna och renas. På en dag kan njurarna rena ca 1500 liter blod (ca 9 fulla badkar). Av de farliga och onödiga ämnena bildar njurarna vårt urin. Från njurarna leds urinet till urinblåsan med hjälp av två små rör som kallas urinledare. När urinblåsan är halvfull börjar vi känna oss kissnödiga. När vi kissar blir kroppen då av med de farliga ämnen som vi inte behöver.

FRÅGOR ATT TRÄNA PÅ TILL PROVET. Här är några frågor som du kan ha till hjälp när du tränar inför provet. Kan du vad de inre organen heter? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. Vad kallas de olika rummen i hjärtat? Kan du markera ut vilka som är vilka?

Förr i tiden levde människan bara i ca 20 år. Nu lever vi i ungefär 80 år. Varför kan vi leva mycket längre nu? För att må bra behöver våra kroppar röra på sig. På vilket sätt har vi blivit latare nu än hur vi var förr? Berätta så mycket du kan om matens resa genom kroppen. Vad behöver vi för att kunna leva? I vår näsa och i luftstrupen sitter det små hår. Vad kallas dessa och varför har vi dem? Vad händer när det kommer in smuts som fastnar i flimmerhåren i näsan och i halsen? Lungorna är väldigt ömtåliga och måste skyddas för att inte skadas. Vad skyddas lungorna av? Hur stort brukar man säga att hjärtat är? Hjärtats halvor har olika uppgifter, vilka är dessa? Vad kallas de rör i kroppen som blodet åker i? Vad är leverns uppgift? Hur mycket väger levern på en vuxen människa? Är det kroppens tyngsta inre organ? Ämnena som kommer med blodet till njurarna har bryts ner någon annanstans först. Var? Ungefär hur många liter blod kan njurarna rena per dag? Vad är det njurarna gör om till urin? Varför kissar vi?