Geografi Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio 14KL5 Fredagen den 15 april
Är berget fast? Fast som berg eller??? Ur Liten avhandling om stenar Det leva Niklas Rådström 1987 Marken vi står på rör sig Månens dragningskraft Landhöjningen Kontinentaldriften Jordbävningar och vulkanutbrott Berg... föds dör... Bergkedjors utveckling Bergarter och minerals skapelse Vittring och erosion Glaciärer och istider Bergarternas kretslopp Det finns de som lever i villfarelsen Att stenar saknar liv Inget kunde vara mer oriktigt Och inget mer rätt För historien har sten alltid vilat lätt, För historien är sten tidens nominativ. Stenarnas tillvaro är en värld där allt lever Allt är levande, det finns liv överallt Det är ingen tillfällighet att det Är i just sten Som djuren väljer att bli fossil Stenarna är närmast allt rörligt Stenarna är varma när det blåser kallt Stenarna är vindens elever, De lär långsamt men till sist Formas de efter vindens idé Bergets sten är rörligare än trädets gren Grenen bryts och faller för vinden Men stenen seglar, För sten blåser vinden alltid förligt Varje tromb, orkan, varje lätt vindil Är för sten en smekning om kinden.
Kommentar Gick egentligen inte så bra... Lite för lite innehåll, lite för teoretiskt lite uttänkt... Men samtidigt viktigt att få med...
Månens dragningskraft Jordytan är elastisk T.ex. hoptryckningen genom istiden och utvidgningen efter (landhöjning) Påverkas även av månens dragningskraft Påverkas av sin egen rotation Tidjord Beror på månens ökande o minskande dragningskraft jmf ebb o flod Tidjord i Sverige ca 25 cm skillnad
Kontinentaldrift Varför passar Afrika och Amerika ihop? Teorin om kontinentaldriften Abraham Ortelius 1500-tal Alfred Wegener 1900-talets början kunde ej förklara Accepterad under 1960-talet Allmän kunskap i våra dagar LGR 11 Kontinentaldrift Jorden består av sju stora + några mindre plattor Plattorna rör sig på olika sätt i förhållande till varandra Hasigheten är några cm/år meter/100 år...
Jordens inre och plattornas rörelser Forskningen om jordens inre relativt ung början av 1900-talet Jorden består av olika skikt Jordskorpan den fasta delen... Tunnare än äpplets skal Litosfär, astenosfär.. Mantel... Flytande kärna... Fast kärna Ger möjlighet att förklara plattornas rörelse Strömningar i manteln Strömmarna driver plattornas rörelser Plattornas tyngd hjälper till
Bergarters bildning Magmatiska bergarter Bildade ur magma de äldsta och yngsta Granit lava Lava vårt yngsta berg Granit bildas under lång tid, hårt tryck, hög värme Jordens äldsta berg, drygt 4 miljarder år Vid Utö ca 3,5 miljarder år Sedimentära bergarter Bildas uppifrån genom att sediment pressas samman Kalksten bildat av skelettrester fossil Sandsten, lerskiffer Metamorfa bergarter Bergarter som är uppsmälta och ombildade Granit gnejs.. Kalksten marmor
Bergskedjor bildas Bergskedjor bildas där två kontinentalplattor möts Anderna, Himalaya, Alperna Himalaya växer 5 mm/år, slits 2 mm/år - + 3 mm/år Bergskedjor bildas där två kontinentalplattor går isär Den mittatlantiska ryggen... Island, Surtsey
Vulkanutbrott och jordbävningar En vulkan är en öppning till jordens inre Vulkaner finns främst där plattor möts går isär Undantag Hot Spot vulkaner t.ex. Hawaii-öarna Flest vulkanutbrott sker i den vulkaniska eldringen En jordbävning beror på kontinentalplattornas rörelser mot varandra Krock Sydamerika, Pakistan Parallelt Kalifornien Isär Island Men varför då jordbävningar och död vulkaner i Sverige?
Tsunami Tsunami Japanska betyder hamnvåg Kan uppkomma som följd av jordbävning på havsbotten Bilder fr Japan
Isen formar landskapet Glaciärer och istider Glaciärer bildas när snön inte hinner smälta under sommaren Isen förvandlas genom trycket blir elastisk rinner Istid = kallare klimat så att sammanhängande glaciärer bildas Det har funnits många istider under jordens historia Isen formar landskapet Isen trycker samman jordklotet landhöjning Landhöjning mycket komplicerad Både land och havet höjs Isen gröper ur landskapet u-dalar Isen slipar landskapet Urberget (fr.a. granit) träder fram Avslipade mjuka klippor
Vittring och erosion Vittring innebär att bergarter bryts sönder till allt mindre bitar Mekanisk vittring berg bryts söder Frostsprängning, rotsprängning Kemisk vittring bergarter bryts ned Reaktioner med vatten t.ex. I kalkberg Erosion innebär att bergarter bryts sönder genom vattnets nötning Vattnet flyttar materialet från bergstoppen till havsbotten
Bilder
Bergarternas kretslopp Bergarter bildas Bergskedjor bildas Berg förintas
De geologiska tidsperioderna - paleozokium Paleozokium urtida liv 600 Õ250 milj år sedan Kambrium 590 490 miljoner år sedan Livsexplosion Õmängder av olika vatten levande djur Djur med yttre skelett Klimatomslag istid - utdöd Ordovicium 490 440 miljoner år sedan Korallrev bildas Bläckfiskliknande djur Õ9 meter långa Avslutas med istid Devon 416 360 miljoner år sedan Skanderna bildas Fiskar med tänder Jättehajar Õ9 meter De första djuren börjar komma upp på land Skogar med insekter Karbon 350 300 miljoner år sedan Jättelika skogar och våtmarker Mycket av dagens kol o olja kommer från denna tid Perm 300 250 miljoner år sedan Klimatet torrare Stora landlevande djur Appalacherna bildas Avslutas med väldiga vulkanutbrott Õmassdöd
De geologiska tidsperioderna Mesozoikum kräldjurens tid Trias 250 200 miljoner år sedan Pangea samlad klimatet torrt och varmt Dinosaurier, sköldpaddor, krokodiler De första däggdjuren börjar finnas Jura och Krita 200 65 miljoner år sedan Dinosaurierna regerar Fåglar börjar finnas Blommor utvecklas Avslutas med stor katastrof meteorit.. vulkanutbrott
De geologiska tidsperioderna kenozokium, däggdjurens tid Kenozoikum däggdjurens tid 65 miljoner år sedan Õidag Tertiär 65 2 miljoner år sedan Däggdjuren tar plats på jorden Jorden får sitt nuvarande utseende Kvartiär vår tid
Vecka I Bergbildning Onsdag Torsdag Fredag Undervisningen i klass 9 Bergskedjor och havsdjup Kontinentalplattorna och bergkedjebildning Vulkanism o. jordbävningar Vecka II Bergarter, mineral och geologiska perioder Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Vulkanism o. jordbävningar Bergen och jordarnas kretslopp Bergarter Mineralogi och ädelstenar Fossil + överblick över de geologiska perioderna Vecka III Utvecklingsläran, erosion, istider, landskapsgestaltning Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Utvecklingsläran Istider och glaciärer Istidens betydelse för Sverige och Norden Vattnets landskapsgestaltande krafter, erosion Återblick + hemprov + göra färdigt