Tidningen:el e n t i d n i n g f r å n d i t t l o k a l a e l f ö r e t a g N u m m e r 1-2 0 1 0 å r g å n g 6 4 9 TEsta energikalkylen! s 8 Ny golfbil går på el 12 Smart stadsdel på Djurgården 16 Sveriges första elbil Spillvärme värmer hus s 4 16 Energismartast i Europa! nummer 1:2010 1
Foto: scanpix Colosseum upplyst i kamp mot hungern ActionAid lyste upp Colosseum i Rom med budskap till världens ledare: Ta ett krafttag mot hungern! Aktionen gjordes i samband med att världens stats- och regeringschefer samlats i Rom till FNtoppmöte för att diskutera hur tillgång till mat ska kunna tryggas. Sedan 2000 har man i Rom en tradition att lysa upp kända monument för att uppmärksamma speciella globala händelser. Denna gång lystes den gamla elipsformade amfieteatern upp inifrån. Utanför stod aktivisterna med banderoller. Action- Aid samlade 2008 in 1,8 miljarder kronor för att bekämpa fattigdom. Mer info: www.actionaid.se Lights in Alingsås 10 år Lights in Alingsås har firat 10-årsjubileum. Varje senhöst det senaste decenniet har ledande ljusdesigners från olika länder samlats för att ljussätta staden. Höstmörka och vardagliga utomhusmiljöer förvandlas till ljuskonstverk och skapar nya och inbjudande mötesplatser. Cirka 65 000 personer besöker varje år Lights in Alingsås. Längs en slinga genom staden vandrar besökarna mellan de ljussatta objekten. Arrangemanget har med åren blivit en publiksuccé och ett omtalat projekt inom hela ljusbranschen. Lights in Alingsås har tilldelats flera utmärkelser, bland annat det prestigefyllda internationella priset The award at large på Professional Lighting Designers Convention i London 2007. Alingsås Energi står för all elförsörjning. 2 700 meter elkabel har lagts med anslutning till 260 ljuspunkter samt inkoppling av 6 matarcentraler och 170 kopplingsdosor. Elförbrukningen under evenemangsmånaden beräknas till 8 000 kwh, ungefär motsvarande den energi som fyra lägenheter förbrukar under ett år. Sverige levererar teknik till världens längsta kraftöverföring HVDC-teknik från ABB i Ludvika ska minimera överföringsförluster längs en 2 500 km lång kraftlänk i Brasilien. Ordern är värd över 540 miljoner USD och är en av de största i Industrisverige under 2000-talet. Kraftmotorvägen ska länka samman två nya vattenkraftanläggningar i nordvästra Brasilien med São Paulo, som är Brasiliens huvudsakliga ekonomiska centrum. Kraften kommer att överföras med mycket hög spänning (600 kilovolt) för att minimera överföringsförlusterna. Det här är det andra överföringsprojektet i Brasilien där man använder HVDC (high-voltage direct current, eller högspänd likström) med 600 kv spänning. Det första var Itaipu-projektet med två transmissionslinjer som byggdes av ABB 1984 och 1987. Det är i dag den likströmsöverföring i bruk som har högst spänning i världen. ABB introducerade HVDC-tekniken för över 50 år sedan och är fortfarande världsledande inom området. 2 nummer 1:2010
På väg mot värme Kallt och mycket snö. Det har varit en vinter som fått många att frysa. Själv älskar jag både snö och kyla. Även om jag nog föredrar den torra kylan i min uppväxts norra Sverige jämfört med den fuktigare i Stockholm där jag nu bor. Jag är ordförande i en bostadsrättsförening på den gamla industriön Lilla Essingen, som faktiskt var den folktätaste ön i Europa på 1940- och 1950-talen när Primus och Electrolux gick för högtryck. I dag är båda fabriksbyggnaderna rivna och ersatta av Essingeleden och exklusiva bostadsrätter. Då bodde över 6000 personer på ön, i dag är det betydligt färre. Flera medlemmar i min förening var på mig i december och januari om att de tyckte det var kallt i lägenheterna, någonstans mellan 19 och 20 grader. Jag försökte förklara att värmen i lägenheterna ska ligga mellan 20 och 21 grader och att det är standard. Och att det blir en kraftig ökning av elräkningen för varje grad man höjer temperaturen. Det var väl ett helt okej försök från min sida. Men hur gör man när folk ändå hävdar att det är kallt. Jo, för vinterfridens skull beordrade jag föreningens förvaltare att höja värmen. Räkningen får väl tas omhand i ett senare läge. Men nu går vi i alla fall mot både varmare och ljusare tider. Hoppas ni får en trevlig läsning och användbara tips av nya numret! Chefredaktör Lars Abelin Distribueras till dig via ditt lokala elföretag. Se baksidan! Produceras av Svensk Energi, bransch- och intresseorganisation för landets elförsörjningsföretag. chefredaktör Lars Abelin, 08-610 06 30 tidningenel@svenskenergi.se ansvarig utgivare Eva Elfgren eva.elfgren@svenskenergi.se layout Madelene Olsson madelene@thefactoryofdesign.se projektledare Marie Wiklund marie.wiklund@svenskenergi.se omslagsfoto Sofia Sabel administratör Kristina Sällström kristina.sallstrom@svenskenergi.se tryck Sörmlands Grafiska, Katrineholm, 2010 upplaga ca 400 000 ex. Tryckt på miljövänligt papper. Allt fler får fjärrvärme Fram till 2015 väntas fjärrvärmen fortsätta öka, liksom kraftvärme och fjärrkyla. Branschen spås investera över 30 miljarder kronor på en utbyggnad de närmaste 15 åren. Rapporten Fjärrvärmen fortsätter att växa, framtagen av branschorganisationen Svensk Fjärrvärme, visar att fjärrvärmeleveranserna i Sverige kommer att öka från dagens 49 till nära 53 TWh 2015. Prognosen bygger på en enkät utskickad till Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag. Fler resultat av vad fjärrvärmeföretagen tror om utvecklingen den närmaste 15-årsperioden: Den totala nätlängden ökar med en fjärde del, till totalt 2 430 mil (vilket motsvarar en resa längre än runt halva jordklotet vars omkrets är 4 000 mil). Försäljningen av fjärrvärme till flerbostadshus väntas minska något på grund av energieffektiviseringar. Däremot ökar anslutningen av småhus och försäljningen till industrin. Fossila bränslen minskar till 8 procent 2015, mot 18 procent 2007. Koldioxidutsläppen minskar ytterligare, Limhamnsverkets fjärrvärmecentral i Malmö. Det är ett fjärrvärmeverk med kolpulver och olja som huvudsakliga bränslen. till cirka 2,4 miljoner ton. (Motsvarande produktion med olja hade gett 16 miljoner ton högre CO²-utsläpp.) Oförädlat trädbränsle och avfallsförbränning väntas öka rejält i bränslemixen. Kraftvärmeutbyggnaden (samtidig produktion av el och värme) har ökat under senare år och spås en fördubbling till 2015, då elproduktionen blir närmare 13 twh. Fjärrkylan (samma princip som fjärrvärme, med den skillnaden att man i stället för värme levererar kyla och svalka) väntas öka från dagens nära 0,8 TWh till drygt 1,3 twh 2015. 75 procent av alla flerfamiljshus och 180 000 småhus värms i dag med fjärrvärme och totalt får närmare fyra miljoner svenskar sin värme från fjärrvärmen i hemmet, på jobbet eller i skolan. Den storsatsning som fjärrvärmebranschen nu gör spås generera investeringar på över 30 miljarder kronor fram till 2015. Satsningen kommer att ge ett stort avtryck i Sveriges ansträngningar att möta klimathotet. Det är glädjande att fjärrvärmebranschen fortsätter att vara en spjutspets i klimatomställningen, säger Lena Sommestad, Svensk Fjärrvärmes vd, som tidigare var miljöminister i s-regeringen. Tack vare övergången från fossila bränslen har vi starkt bidragit till att Sverige kunnat nå klimatmålen så här långt. Om fem år väntas endast en procent fossil olja finnas kvar i systemen. nummer 1:2010 3
Spillvärme i Sverige Industrier som behöver mycket energi i sina processer, till exempel pappers- och massaindustrier och glasbruket i Limmared, får ofta stort överskott på värme. I stället för att skicka ut den genom skorstenen, ventilationen eller kyla bort den så kan denna överskottsvärme, ofta kallad spillvärme, användas i fjärrvärmesystemet. Sverige är det land i Europa som tar hand om mest spillvärme från industrin. De svenska fjärrvärmesystemen tar hand om cirka 4 TWh från industrin som sedan blir till fjärrvärme. En orsak till att Sverige är så duktiga på detta är att det finns goda samarbeten mellan industrier och lokala fjärrvärmeleverantörer. Men det finns fortfarande mer spillvärme som kan komma till nytta i Sverige. 6 8 TWh energi av varierande kvalitet kyls fortfarande bort hos de svenska industrierna. För att även denna värme ska kunna användas krävs samarbeten på lokal nivå. Källa: Svensk Fjärrvärme 4 nummer 1:2010
Brandgula, heta klumpar förvandlas på några sekunder till flaskor av glas. På Sveriges äldsta glasbruk, i västgötska Limmared, är produktionen i full gång. För att tillverka glas krävs mycket stora mängder energi och mycket värme blir över i produktionen. Den tas numera tillvara och värmer upp hus i både Limmared och Tranemo. Text: Ann-Sofie Borglund Foto: Sofia Sabel Glasbruket i Limmared grundades redan 1740 och den tidigaste produktionen bestod av buteljer, vinglas, pokaler och karaffer. Numera tillverkar de förpackningsglas för drycker, livsmedel och medicin. Vi producerar allt förpackningsglas som används i Norden, så köper du en syltburk i affären så kommer glasburken härifrån, säger Kenneth Johansson, underhållschef på Ardagh Glass Limmared. Det är Ardagh Glass som äger glasbruket sedan ett par år tillbaka. På utsidan av glasbruket står årtalet 1740 på en del av byggnaden, men det dyker också upp andra årtal och det är tydligt att fabriken har växt under årens lopp. Vi har bland annat stora lagerytor, för vi tillverkar en viss sorts glasprodukt under en begränsad tidsperiod. Därefter läggs den produkten i lager och vi ställer om maskinerna för att kunna producera annat glas. Totalt tillverkas omkring 1,4 miljoner glasförpackningar om året i 170 olika modeller. Just i dag är det Absolut Vodka-flaskor som produceras. Tillverkningen börjar, som alltid, med att soda, sand och kalk blandas i en ugn och bildar glasmassa. Här blandas också återvunnet glas ned. Utanför fabriken ligger det stora högar med krossat, återvunnet glas uppdelat efter färgen på glaset. Hälften av allt glas som återvinns i Sverige skickas till just glasbruket i Limmared. För att kunna bilda glasmassa krävs det temperaturer på omkring 1 500 grader. Glasmassan, som ser ut som små eldklot, åker i hög hastighet i en bana fram till en form som formar glasmassan till en ring. Därefter lyfts den över till en så kallad färdigform där den blåses upp till en flaska. Sakta men säkert förvandlas den brandgula flaskan och blir mer och mer genomskinlig. Flaskorna åker i långa rader genom fabriken för att kvalitetsgranskas och just när det gäller Absolut Vodka så ska de efterbehandlas genom dekormålning. De genomskinliga flaskorna pryds där med den klassiska blå texten och efter ytterligare en granskning körs flaskorna genom ytterligare en ugn, så att dekoren fastnar. Ugnar med höga temperaturer tillsammans med heta glasprodukter som åker omkring nummer 1:2010 5
Fakta om glasbruket i Limmared Glasbruket i Limmared grundades 1740 och är Sveriges äldsta glasbruk. Det ägs numera av det irländska bolaget Ardagh Glass. På glasbruket i Limmared produceras förpackningsglas till livsmedelsindustrin, läkemedel och drycker. Glasbruket är ett av få glasbruk som även har dekormålning. En av deras mest kända produkter är Absolut Vodka-flaskan. Glasproduktionen är i gång dygnet runt, året om. Det finns två ugnar där glasmassan smälts samman tillsammans med återvunnet glas. Årligen används 250 GWh gas och 50 GWh el. 70 procent av all energi går till ugnarna. Tidigare gick all överskottsvärme ut genom skorstenen och ventilationen, men från och med sensommaren 2009 tas 2 2,8 MW till vara för att värma hetvattnet i fjärrvärmesystemet. Värmen används till kunder i Limmared och Tranemo. Källa: Ardagh Glass som varma element i fabriken gör att det finns gott om värme i fabrikslokalen. Hittills har all överskottsvärme gått ut genom skorstenen och ventilationen. Men i stället för att elda för kråkorna används numera överskottsvärmen till att värma hus i Limmared och Tranemo. Det har dock tagit lång tid att hitta en lösning att ta tillvara på överskottsvärmen. Det gjordes en energistudie för 20 år sedan, men då ansågs det inte ekonomiskt att ta tillvara på värmen och för fem år sedan gjordes ytterligare en utredning och den kom fram till samma sak, säger Christer Mårtensson, fjärrvärmechef i Tranemo. Det som förändrade situationen var att glasbruket för fyra år sedan fick krav från Länsstyrelsen att ha rökgasrening och bli självförsörjande på värme. Rökgasrening innebär att man i en speciell anläggning, rökgasanläggning, tar bort partiklar och gaser från rökgaserna som bildas i produktionen. Genom att vi investerade 25 miljoner kronor i en rökgasreningsanläggning så lade vi grunden för att satsa på att ta tillvara på vår överskottsvärme. Vi har behövt komplettera anläggningen med bland annat en värmeväxlare och sedan kopplat samman systemet med fjärrvärmenätet, säger Kenneth Johansson. Fjärrvärmenätet är nämligen en förutsättning för att överskottsvärmen, även kallad spillvärme, ska kunnas tas tillvara. I Tranemo började kommunen bygga ut fjärrvärme år 2000 och de står för distributionen och försäljningen, medan energibolaget E.ON ansvarar för produktionen där de eldar biobränsle. 6 nummer 1:2010
Foto: Vattenfall kraftig medvind för vindkraft 2009 2009 var ett bra år för vindkraften i Sverige. Den installerade effekten ökade med 512 MW till 1 560 MW, en ökning med hela 49 procent. Totalt genererar vindkraften nu energi motsvarande mer än 3 TWh, eller drygt två procent av den totala elkonsumtionen i Sverige. 2009 års toppresultat beror främst på att det installerats många enskilda vindkraftverk, framförallt i södra Sverige. Europas elbilar ska gå på 400 volt Bil- och eljättar i Europa har nu enats om en viktig kugge i framtidens bilvärld: En universalkontakt som möjliggör snabb laddning av elbilar. Kontakten kräver 400 volt i vägguttaget. En bil måste kunna laddas i Italien på exakt samma sätt som i Danmark, Tyskland eller Frankrike, säger tyska elbolaget RWE:s taleskvinna Caroline Reichert enligt nyhetsbyrån AFP i Die Welt. Bland företagen bakom kontaktlanseringen finns bland andra BMW, Toyota, Ford, General Motors, E.ON och Vattenfall. Fjärrvärmenätet består av välisolerade rör i marken som transporterar hett vattnet. I fjärrvärmevärmda hus finns det en fjärrvärmecentral med en värmeväxlare som överför värmen till fastighetens varmvattensystem. Det heta vattnet värmer upp husets element och även varmvattnet i kranarna. För att värma upp vattnet krävs någon form av produktionsanläggning eller att man använder spillvärme från någon industri, som exempelvis glasbruket i Limmared. Glasbruket kommer att leverera omkring 2 2,8 MW värme, vilket motsvarar värme till 150 200 villor. Mer finns att ta till vara på, men den värme som nu ska användas är den som är enklast att utvinna. Spillvärmen kommer att användas till fjärrvärmekunder i Limmared men också till Tranemo via en sex kilometer lång nybyggd transitledning. Att kunna använda spillvärme från glasbruket är en stor miljövinst. Tidigare har den värmen gått förlorad. Glasbruket får nu avsättning för värmen och vi kan erbjuda miljövänlig fjärrvärme till kunderna i Limmared och Tranemo, säger Christer Mårtensson nöjt. Laddstationer i Danmark 2012 Danska Dong Energy ska satsa 770 miljoner DKK på att bygga upp ett nätverk av laddstationer för elbilar i Danmark, som ska försörjas med dansk vindenergi. Det ska vara klart 2012 och danskarna ska kunna köpa elbilar redan 2011. Dong samarbetar med amerikanska Better Places, som har batteriabonnemang som affärsidé. Den danska regeringen ger i dag incitament för de danska konsumenterna att köpa elbilar genom att inte beskatta bilar som inte släpper ut koldioxid. nummer 1:2010 7
Bäst bredband i Europa Enligt en rapport har Sverige bäst bredbandskvalitet i Europa. Rapporten Broadband Quality Study har sammanställts av Said Business School vid Oxfords universitet på uppdrag av Cisco. Rankingen består av två delar, dels hur stor andel av befolkningen som har tillgång till bredband, dels vilken kvalitet som medborgarna får. Överlägsen segrare är Sydkorea där 97 procent uppges ha tillgång till bredband som dessutom har den högsta nedladdningshastigheten i världen. Japan hamnar på andra plats med lägre andel av befokningen men med nästan samma goda bredbandskvalitet. På tredje plats hamnar Sverige med 69 procent av hushållen som har tillgång till bredband men inte lika kraftfullt bredband. Men kvaliteten förbättras snabbt enligt rapporten, plus 38 procent från 2008 till 2009. Källa: DN, Elektronikbranschen LED kan ersätta halogen LED-lampor i stället för halogenspotar? Ja, nu verkar det vara verklighet. Internationella företaget Megaman saluför nu LED-lampor som är så ljusstarka att de kan ersätta halogenlamporna. LED är framtidens ljuskälla men har hittills endast kunna användas för dekorations- och effektbelysning. Problemet har varit att få fram LED-lampor för allmänbelysning. Värmeutvecklingen från LED-dioderna har hittills inneburit att lampor med högre effekt än 3 W inte har kunnat användas eftersom värmen skadat elektroniken. Det har gjort starkare LEDlampor omöjliga att använda. Detta problem säger sig nu Megaman ha kommit runt när man lanserar en serie LED-lampor på 15 W. Det innebär att tekniken tar sig förbi det största hindret i LED-utvecklingen. De nya LED-lamporna ger dessutom bra färgåtergivning, med ett Ra-värde på 85 92, jämfört med en glödlampa som har ett Ra-värde på 97 och där 100 är likvärdigt med dagsljus. Megamans nya LED-lampor är i första skedet framför allt anpassade för den professionella marknaden. Megaman är en av världens största tillverkare av lågenergilampor, med huvudkontor i Hong Kong och tillverkning i Kina. Testa nya Energikalkylen Genom webbverktyget Energikalkylen kan du få hjälp att sänka energianvändningen i ditt hem. Tjänsten lanseras av Energimyndigheten. Tidigare vände sig Energikalkylen främst till småhusägare. Med den uppdaterade versionen blir kalkylen intressant även för dem som bor i lägenhet. Hushållen svarar för en stor del av energianvändningen och för att minska klimatpåverkan är det viktigt att allt fler ser över sin uppvärmning och elanvändning, säger Magnus Sjöström, som arbetat med utvecklingen av Energikalkylen. Den nya Energikalkylen visar hur mycket hushållets utgifter, energianvändning och koldioxidutsläpp minskar av de åtgärder som väljs. Bor du i småhus får du också en jämförelse med energianvändningen i ett motsvarande hus. Din elräkning 30 % Vad är det egentligen du som elkund be talar för? De senaste 30 åren har skatter, moms och elcertifikat tagit en allt större del av din räkning. 1972 var det en tiondel av elpriset som gick till dessa avgifter. I dag är det, tillsammans med utsläppsrätterna, över hälften av din elräkning som går till avgifter. Som elkund kan du inte påverka vare sig skatter, avgifter eller kostnaden för elnät till din bostad. Däremot kan du välja att köpa el från det elhandelsföretag som ger dig bäst villkor. Och visst lönar det sig att vara aktiv. Statistik från Energimarknadsinspektionen visar att de hushåll som inte valt elhandlare och därför har ett så kallat tillsvidareavtal har förlorat sammanlagt 1,2 miljarder kronor det senaste året. Här finns pengar att tjäna! Klicka dig fram på nätet och gör din egen energikalkyl: www.energimyndigheten.se. En unik undersökning som Energimyndigheten har gjort i 400 hushåll ligger till grund för en del av beräkningarna i Energikalkylen. Den visar att kyl/frys och belysning ofta är de största energislukarna i hushållen, men el till underhållningselektronik som tv-apparater, tv-spel och datorer ökar nu snabbt. Nya Energikalkylen föreslår konkreta åtgärder som visar att även små insatser kan ge minskad energianvändning och därmed mer pengar i plånboken. Det kan till exempel handla om att se över ovanan att alltid ha datorer och TV-apparater på i standby-läge. Användare av Energikalkylen får också kontaktuppgifter till sin kommunala energioch klimatrådgivare, som man kan kontakta kostnadsfritt om man vill diskutera sin energianvändning mer grundligt. Elhandeln Lite drygt 30 procent av ditt elpris går till ditt elhandelsföretag och består av en kostnad för produktion och handel av el. 20 % ELdistribution Knappt 20 procent går till ditt elnätsföretag och består av en kostnad för transport av elen till ditt hem. 8 nummer 1:2010
Elnätsavgifter prövas i förväg Från den 1 januari 2012 ska Energimarknadsinspektionen (EI) pröva elnätsföretagens avgifter i förväg i stället för som i dag granska dem i efterhand. Det står klart sedan riksdagen antagit regeringens proposition med den nya regleringen "Förhandsprövning av nättariffer". Det stärker kundernas ställning och innebär en stor omställning för elnätsföretagen som nu måste planera sin verksamhet med en större framförhållning än tidigare, säger Energimarknadsinspektionens generaldirektör Yvonne Fredriksson. Arbete bedrivs i dialog med branschen och kundrepresentanter. Målsättningen är att den nya tillsynsmodellen ska vara transparent och lätt att förstå för både nätföretag och kunder. Rimliga priser för elnätet De avgifter som elnätsföretagen tog ut under 2008 var skäliga, menar Energimarknadsinspektionen (EI). Företagen står dock inför stora kostnadsökningar och elkunderna får räkna med kraftigt höjda avgifter de närmaste åren. Hit går pengarna du betalar 50 % Skatter och avgifter Över hälften av ditt elpris går till skatter och avgifter till staten (energiskatt, elcertifikat och moms). Av de dryga 50 procenten ingår också cirka 12 procent till EU:s handelssystem med utsläppsrätter, för minskning av koldioxidutsläpp. Eftersom elnätsföretagen i Sverige drivs som monopol granskar EI fortlöpande avgifterna på elnäten. Utöver detta ställer EI krav på effektivitetsförbättringar och att både företag och privatpersoner får tillträde till näten på skäliga villkor. EI är nu klar med sin granskning för 2008, där slutsatsen är att de priser som elnätsföretagen tagit ur är rimliga. Men EI varnar samtidigt för att kundernas avgifter kommer att höjas de närmaste åren. Det beror först och främst på de cirka 35 miljarder kronor som elnätsföretagen nu investerar för att förbättra säkerheten i elnäten, som en följd av stormarna Gudrun och Per. Det så kallade funktionskravet, som innebär att inga avbrott får vara längre än 24 timmar, träder i kraft 2011 och kräver också det stora investeringar. Elnätsföretagen står nu inför kraftiga kostnadsökningar, säger Energimarknadsinspektionens generaldirektör Yvonne Fredriksson. Många företag kommer därför att behöva höja sina avgifter väsentligt för att kunna tillgodose kundernas ökade krav på leveranssäkerhet. I sin granskning för 2008 konstaterar EI också att det finns stora skillnader mellan olika elnätsföretags avgifter. Det beror dels på att företag med glesbygdsnät har högre kostnader per kund än företag med nät i tätort, dels att en del av företagen valt att inte ta ut hela kostnaden för att driva nätet av sina kunder. Ett tydligt tecken på det är att en dryg fjärdedel av landets elnätsföretag går med förlust. Det är bekymmersamt att många av företagen går med underskott, säger generaldirektör Yvonne Fredriksson. Det kan på sikt leda till sämre underhåll och därmed även lägre leveranssäkerhet för kunderna. 33 miljoner till forskning om vindkraft Energimyndigheten har beviljat stöd med 33 miljoner kronor till Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum vid Chalmers tekniska högskola, en satsning som bidrar till att stärka den svenska vindkraftskompetensen. Fokus för forskningen vid Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum vid Chalmers kommer att vara utveckling av vindkraftverkens konstruktion för att optimera kostnaderna för tillverkning och underhåll av vindkraftverk. Målet är att bygga upp komponent- och systemkunskap för att möjliggöra utveckling och produktion av delsystem och kompletta vindkraftverk i Sverige. Volvo släpper golfbil Volvo Personvagnar släpper en golfbil. Det är bolagets första produktionsbil som går på el. Den laddas över natten och kan köra sex mil innan den behöver laddas på nytt. Golfbilen väger 220 kilo och de tre batterierna 75 kilo. Fordonet kan ta en passagerare och last på uppemot 125 kilo. Maxfarten är 15 kilometer i timmen. Bilen har stålchassi och måtten är skalenliga med Volvo C70. nummer 1:2010 9
Tuffare krav på standby Från januari i år gäller ekodesignkrav på standby hos hushållsapparater och hemelektronik. Det innebär att produkter som drar mer än 1 W i standby inte längre får införas på EU:s marknad. Kaven för standby gäller produkter som tv-apparater, stereoanläggningar, tvättmaskiner och datorer. Det innebär att de mest energislukande modellerna inte längre får importeras eller tillverkas för försäljning inom EU. EU-kommissionen uppskattar att standby-förordningen kan minska energianvändningen inom EU med 35 TWh per år till 2020, vilket motsvarar hela Danmarks elanvändning. Standby i svenska hushåll står för 1 TWh/år av elanvändningen som totalt ligger på 129 TWh/ år. Ekodesignförordningen för standby beräknas spara 0,7 TWh/år i Sverige till 2020, vilket motsvarar användningen av hushållsel i Göteborgs alla lägenheter. Källa: Energimyndigheten turbin kraft Illustration: statkraft Foto: damian heinisch kraft Solceller blir effektivare saltvatten Solcellerna fortsätter utvecklas. Universitetet MIT i USA har presenterat en ny metod för att framställa solceller som ska öka effektiviteten med 50 procent. Samma metod ska även minska kostnaden för tillverkning genom att minska mängden kisel som behövs. Enligt forskarna på MIT kan det ta cirka tre år att utveckla en kommersiell produkt kring den nya tekniken. Men då ska den kunna konkurrera med pris mot elström från det vanliga elnätet. Källa: Miljöaktuellt Spartips på olika språk Nu finns en ny informationsbroschyr med energispartips. För att så många som möjligt ska kunna ta del av informationen är broschyren översatt till en rad olika språk. Broschyren Spara energi och dryga ut hushållskassan innehåller en mängd smarta energispartips. Bland språkversionerna finns arabiska, finska, kroatiska, persiska, serbiska, sorani, turkiska och franska. Bakom broschyren står Energimyndigheten, Energikontor Sydost, kommuner, bostadsföretag och organisationer. Du kan även ladda ned den direkt på nätet: www.energimyn- digheten.se/sv/other- Languages vattenfilter vattenfilter Semipermeabelt membran sötvatten Världens första saltkraftverk Sött och salt vatten. Mötet genererar energi. I norska Tofte, söder om Oslo, har världens första saltkraftanläggning startats. Anläggningen producerar el genom att utnyttja den energi som uppstår när sötvatten och havsvatten blandas. Saltkraft är en förnybar, utsläppsfri energikälla som det norska energiföretaget Statkraft forskat på i över tio år. Den kommer att kunna bidra avsevärt till den miljövänliga kraftproduktionen internationellt. Statkraft beräknar den globala potentia len till 1 600 1 700 TWh årligen, vilket motsvarar 50 procent av den totala kraftproduktionen i EU. Saltkraftverk kan i princip byggas överallt vid kustområden där sötvatten rinner ut i havet. Saltkraft baseras på naturfenomenet osmos, alltså transport av vatten genom ett semipermeabelt (halvgenomsläppligt) membran. Det är till exempel så växter tar till sig fukt genom bladen och behåller den. När sötvatten möter saltvatten, till exempel där en älv rinner ut i havet, frigörs enorma mängder energi. Den energin kan utnyttjas för produktion av el via osmos. I saltkraftverket förs färsk- och havsvattnet in i var sin kammare, som skiljs åt med ett konstgjort membran. Saltmolekylerna i saltvattnet drar sötvattnet genom membranet, så att trycket i saltvattenkammaren ökar. Trycket motsvarar en vattenpelare på 120 meter, eller en stor fors, och kan utnyttjas i en turbin som genererar el. Den prototyp som nu är i drift i Tofte har varit under konstruktion i ett drygt år. Anläggningen har begränsad produktionskapacitet och ska i första hand användas för testning och utveckling. Målet är att inom några år kunna uppföra ett kommersiellt saltkraftverk. 10 nummer 1:2010
Foto: Ben Nilsson/Big Ben Productions 20:e säsongen för ishotellet Vintersäsongen 2009/2010 är den tjugonde i ordning för Icehotel i Jukkasjärvi, som utvecklats från en igloo på 60 kvadratmeter till världens största hotell av is och snö på över 5 000 kvadratmeter. Att bygga ett hotell av is, i en liten by 200 km norr om polcirkeln, är ett projekt som fått många från hela världen att gapa av hänförelse. Och uppmärksamheten har varit stor; det svenska ishotellet har beskrivits i många medier i många länder. Det började som en idé att locka turister till Jukkasjärvi även på vintern. På sommaren var det fullt med aktiviteter, som forsränning, överlevnadskurser, fiske, kanoting och tittande på midnattssolen. Men vad skulle kunna locka besökare under det mörka vinterhalvåret? Yngve Berggren, vd och grundare av Ice hotel, hittade sin inspiration 1988 på en snö- och isfestival i japanska Sapporo, och konstaterade: Vi har hela Torneälven full av is men vi gör inget av den. Vintern 1989 byggdes den första snöbyggnaden, 60 kvadratmeter stor, där det hölls en konstutställning. De första gästerna övernattade 1992 och sedan dess har ishotellet bara växt. Storleken på årets ishotell är över 5 000 kvadratmeter. Det har ungefär 80 rum, en bar, reception, pelarsal och strax intill en kyrka av is och snö. Bygget av ett ishotell börjar i mitten av november, då snökanonerna börjar brumma och stora moln av snö driver fram längs Torneälvens strand. Snön sprejas över stora former av plåt och efter några dagar av kyla avlägsnas formerna. Kvar står en labyrint av fristående snökorridorer. Rum och sviter skapas genom att bygga avskiljande väggar i korridorerna. Isblock, skördade från Torne älv under våren, transporteras in i hotellet där utvalda artister från flera länder skapar konst och design av det förgängliga materialet. När solen börjar tina upp snöväggarna, någon gång i mitten av april, stänger hotellet och det smälter tillbaka till Torne älv. El är mycket viktigt för ishotellet. Förutom armaturer av olika slag finns även olika slags apparater som kräver el: värmeskåp, kassaapparater och tv:n i baren. Dessutom behövs, förstås och framförallt, el till den noggrant planerade ljussättningen och till att belysa alla iskonstverk. Totalt löper cirka en mil elkabel, som transporterar både stark- och svagström. De ljuskällor som används i dag är främst lysdioder. Vi var tidigt ut med dioder, säger Janne Haglöf, som leder elgruppen vid Icehotel. I dag har vi bara några enstaka halogenlampor kvar. En fördel med lysdioderna är att de inte blir så varma vid normal drift. nummer 1:2010 11
Bild: Dynagraph AB Europas smartaste stadsdel Norra Djurgårdsstaden i Stockholm blir den första stadsdelen i Europa med smarta elnät. Invånarna i stadsdelen bidrar inte bara till en bättre miljö utan ges också nya möjligheter att sänka sina elkostnader. I den nya stadsdelen ska finnas plats för 10 000 nya bostäder och 30 000 arbetsplatser. Den miljövänliga stadsdelen blir det största byggprojektet i Stockholms sedan Hammarby Sjöstad började byggas för drygt tio år sedan. Bakom projektet står energiföretaget Fortum, kraftföretaget ABB och Stockholms stad. Flera lösningar för smarta elnät ska tas fram. Ny teknik ska göra det möjligt att föra in lokalt producerad el i nätet som komplement. Bland annat ska överskottskraft från förnybara energikällor, som solpaneler på hustak och vindkraftverk, kunna matas in i elnätet. Framtidens laddningsbara elbilar ska kunna laddas upp när det är mest effektivt och även med sina batterier vara en energireserv när nätet behöver särskilt mycket el. Målet med det smarta elnätet är att få ner användningen av energi till maximalt 55 kwh per kvadratmeter och år. Till 2030 ska hela stadsdelen vara fri från fossila bränslen. Det nya, automatiserade elnätet kommer att spela en viktig roll för att nå det målet. Här kan nätoperatören snabbt få uppgifter om tillgång och efterfrågan på el. Informationen skickas sedan vidare genom systemet till enskilda hushåll, fastighetsägare och företag. De som bor och arbetar i stadsdelen ska kunna styra sin elkonsumtion både genom att spara och genom att undvika elanvändning när trängseln i nätet är som störst. Tanken är att man ska kunna programmera in när disken eller tvätten ska vara klar och sedan låta det smarta nätet styra när det är mest energieffektivt att köra maskinerna. Norra Djurgårdsstadens smarta elnät ingår som en del i den större satsningen för att minska utsläppen i Stockholm med två tredjedelar till 2020. Byggstart är planerad till 2010 med första inflyttning 2011. Helt utbyggd kommer stadsdelen att vara först om drygt 10 år. Källor: ABB, Fortum, Ny teknik Fakta: SmartA elnät I energibranschen pratas det mycket om Smart grids, på svenska smarta elnät. Skälet är att våra nuvarande elnät helt enkelt inte är anpassade till framtidens energisystem. Det gäller att hitta på något smartare smarta elnät. Dagens elnät, utvecklade under 100 år, är anpassade för en centraliserad storskalig produktion. Elproduktionen sker mestadels centralt i stora kraftverk och elen transporteras enkelriktat ut i regionoch distributionsnät. Detta system börjar skapa problem. El från vindkraft, sol, småskalig vattenkraft eller egentligen från vilken ny 12 nummer 1:2010
8 Smart Grid Lab. Station för forskning, utveckling och testning samt styrning av funktionerna i det smarta nätet. Grafik Tomas Öhring Källa fortum Foto: Lasse Eklöf 1 I ställverket (110 kv) hanteras elen. 2 Intelligenta transformatorstationer säkerställer hög elkvalitet även med oregelbunden närproducerad el i systemet. 4 3 Högspänningsanslutningar till fartyg i hamn. Energilagring för reglering av spänningen i elnäten och lagring av oregelbunden närproducerad el. 5 Närproducerad el och storskalig el finns det styrsystem för att hantera. Har automatiserade funktioner för att hantera produktion av närproducerad el i hemmen. Laddningsstation för eldrivna fordon. Intelligenta hem/ byggnader med möjlighet till energilagring. Ökar energieffektiviteten och jämnar ut belastningen på elnätet. Har förfinad mätning av konsumtion och produktion. energikälla som helst ställer krav på ny funktionalitet i elnäten. En konsument ska även kunna vara elleverantör. Elmätaren ska kunna hantera köp och sälj av energi, från både stora och små leverantörer. Ett smartare system för elnät, som kan ta emot elproduktion från olika håll och styra produktion och användning, måste tas fram. Det här gäller inte bara i Sverige. De stora elnäten i hela Europa måste också moderniseras och byggas om. Ja, arbetet för att komma fram till standarder och tekniker pågår över hela världen. Många aktörer är inblandade i detta arbete, bland annat elnätsföretag, forskare, producenter, elhandelsföretag, service- och underhållsföretag, användare och myndigheter. Den stora visionen är ett smart elnät där vi har mer överföringsmöjlighet mellan länder och en stor variation av exempelvis både små- och storskalig vind- och solkraft. Om politiska mål vad gäller ökad produktion av förnybar el och minskade koldioxidutsläpp ska kunna uppfyllas måste framtida elnät kunna klara de nya kraven. Nya, smarta elnät är helt enkelt en garant för förnybar energi och även en ökad elsäkerhet. Källor: Elforsk, IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien), ABB 7 6 ljus på universitet drivs av sol och vind Stockholms Universitet har fått en ny högteknologisk armatur ute vid sitt campus i Frescati. Akademica, som armaturen heter, drivs med solenergi från en kvadratmeter solceller och med vindkraft från en 50 kilo tung vindturbin. Den sex meter höga armaturen är nu ett blickfång för huvudstadens studenter. Det är Annell Ljus och Form i Stockholm som levererat ljusarmaturen, som är tänkt att vara en symbol för nytt miljötänkande och för modern ljusteknik. När solen gått tre grader under horisonten tänds armaturen upp. Den är bestyckad med nio lysdioder på tillsammans 21 watt och ger samma ljusflöde som två 60 watts glödlampor. Vindkraft får kvarts miljard Energimyndigheten betalar ut nästan en kvarts miljard kronor i stöd för utbyggnad av vindkraft. Svevind får 115 miljoner kronor, o2 Vindkompaniet får 69,1 miljoner och Arise Windpower får 50 miljoner. Swevind, som på sikt planerar att bygga 1 101 vindkraftverk i Markbygden i Piteå och 40 på Gabrielsberget i Nordmaling, får stödet för att de första delarna av dessa satsningar inte ska skjutas upp på grund av den ekonomiska krisen. Utvecklingen av projekten bedöms också vara av stor vikt för att underlätta för kommande etableringar i skogsmiljö och kallt klimat. O2 Vindkompaniet, som planerar bland annat vindparker i Glötesvålen i Härjedalen och i Sjisjka i Gällivare, får stödet för att utveckla avisningssystem för vindturbiner i fjällmiljö. Arise Windpower får stödet för sina satsningar i sydsvensk skogsmiljö i Oxhult, Karlskrona och Mönsterås. nummer 1:2010 13
Ljussatt industriminne I samband med invigningen av ett nytt bostadsområde i Västra Eriksberg på Hisingen i Göteborg belyses gamla industriminnen från varvstiden. I centrum står den 84 meter höga, orangea bockkranen, som är ett landmärke för hela Eriksberg. Även den 382 meter långa och 65 meter breda torrdockan med sina flytbryggor och anslutande kajer och torg samt gångoch cykelbron över dockan är ljussatta. I det gamla varvsområdet ska det byggas 2 000 nya bostäder under de närmaste tio åren. Ljussättning och ljusdesign i området ses inte enbart som trygghetsskapande inslag utan även som profilskapande attraktion. För ljusdesignen står Kai Piippo från Ljusarkitektur, som i en tävling för ljusdesigners utsågs att belysa Västra Eriksberg. Foto: Mikael Silkeberg 14 nummer 1:2010
Energilexikon 1 kwh (kilowattimme, 1000 Wh) kostar ungefär 1,30 kr och räcker för att driva en TV i 10 timmar eller en brödrost i 1 timme. 1 MWh (megawattimme) Motsvarar den energi som en familj på fyra personer använder för matlagning under ett år. 1 MWh = 1 000 kwh. 1 GWh (gigawattimme) Motsvarar ungefär elåtgången för 40 elvärmda normal villor under ett år. 1 GWh = 1 000 000 kwh. 1 TWh (terawattimme) Motsvarar ungefär den energimängd som Sverige använder under ett dygn. 1 TWh = 1 000 000 000 kwh. Ampere Enhet för strömstyrka. Har beteckningen A. Energi Effekt x tid. Energi kan varken produceras eller konsumeras, utan endast övergå från en form till en annan. Exempel på energiråvaror är olja, kol, gas och bio - bränslen. Effekt Den mängd arbete som kan utföras tillfälligt, till exempel under en sekund. Effekt brukar definieras som arbete per tidsenhet. W (Watt) Enhet för effekt. Den inter - nationella standardenheten är uppkallad efter James Watt (1783 1819), brittisk instrumentmakare och uppfinnare. Wh (Wattimme) Den energi som förbrukas då effekten 1 watt utvecklas under 1 timme. Källa: Svensk Energi nummer 1:2010 15
Foto: Sören Andersson Team Ahlgren har utsetts till Europas energismartaste grannar. Energismartast i Europa Team Ahlgren från Karlskrona har utsetts till Europas energismartaste grannar. Priset delades ut i Bryssel och i tävlingen deltog över 500 lag från nio länder. Tillsammans lyckades Team Ahlgren med bedriften att sänka sin energiförbrukning med 37,63 procent. Tävlingen är ett EU-projekt som började i Belgien för fem år sedan. Efter att ha vunnit den rikstäckande tävlingen blev Team Ahlgren Sveriges representant i den europeiska energitävlingen. Fredrik Ahlgren, lagledare för sitt team, ger några energispartips: Den största besparingen är att ändra sina vanor, sänka inomhustemperaturen, släcka i rum man inte är i och att byta till lågenergilampor, eller ännu bättre till LED-lampor. Mer info: www.energyneighbourhoods. eu/se Källa: Energikontor Sydost, Sydöstran Utan el stannar Sverige Vardagen är full av el. El har funnits i samhället tjänst i Sverige sedan 1870-talet. Den kom först som belysning i industrin, på gator och i hemmen. Elektricitet, eller kort och gott el, är en förädlad form av energi, elektrisk energi. El har i grunden förändrat samhället och höjt vår levnadsstandard. El driver de maskiner som tagit över tunga och besvärliga arbetsuppgifter. Utan el stannar tåg, pumpar, hissar, spisar, kylskåp, tvättmaskiner, datorer, cd-spelare, tv-apparater och mycket annat. I vårt moderna samhälle är el en självklarhet. I hemmet, på arbetet och i offentliga sammanhang, ja, egentligen var vi än rör oss. El har gjort våra liv bekvämare och på flera sätt bidragit till en bättre hälsa. Sverige är den fjärde största elanvändaren per invånare i världen efter Norge, Kanada och Island. Det är länder med kallt klimat och god tillgång till vattenkraft. Elen är en energibärare. Det betyder att el transporterar energi från ett kraftverk till den plats där energin används. Om energikällan och omvandlingen till el i kraftverket är miljövänliga och uthålliga kan vi använda hur mycket el som helst, eftersom elen i sig inte skapar några föroreningar. Cocoon vann designpris Rickard Hederstierna från Lunds Tekniska högskola vann den internationella tävlingen Electrolux Design Lab 2009 för skapandet av Cocoon, en maskin som färdigställer och tillagar kött och fisk. Cocoon är ett hållbart svar på världens växande befolkning och dess önskan att konsumera kött och fisk. Cocoon tillagar kött- och fiskrätter genom att med hjälp av radiofrekvensidentifikationssignaler (RFID) hetta upp muskelceller, ungefär som popcorn tillagas i mikrovågsugnen. Signalerna spårar den specifika rätten och föreslår sedan en lämplig tillagningstid. Den internationella juryn motiverade sitt val med att Cocoon är vågad, cutting edge och sant innovativ i sitt fokus på sociala frågor och miljöfrågor. Tävlingen avgjordes i London på mässan 100 % Design. Sveriges första elbil Den första svenska elbilen tillverkades av Harald Håkansson 1900. På den tiden byggdes bilarna ofta i en modell som liknade tidens hästdroskor. Batteriet är placerat mellan de främre hjulparen Foto: Tekniska museet 16 nummer 1:2010
Annorlunda taklampa Med pendelarmaturen Ameba kan man med dess fem olika delar kombinera ett utseende precis som man själv vill. Minsta enheten är 30 x 50 cm och modulerna kan i kombination mäta upp till 10 kvm. Kopplingarna mellan de olika sektionerna är exakt avpassade för att göra övergångarna osynliga. Armaturen finns med matt vit eller grå finish. Delarna är avsedda för 15 W kompaktlysrör. Armaturen finns också som singelversion. Designer är spanjoren Pete Sans. Mer info: www. flux.nu Ny ljusdesign K:fem Modehus vann Ljuspriset 2008 K:fem i Vällingby, Stockholm, vann Svenska Ljuspriset 2008. K:fem är Sveriges första renodlade modevaruhus. Med sitt röda, utskjutande tak, 14 meter ovanför marken och sin stora glasfasad utgör K:fem ett uttalat arkitektoniskt landmärke. Ljuset i byggnaden är integrerat i arkitekturen och förstärker dess uttryck. Foto: Patrik Gunnar Helin Juryns hedersomnämnanden delades ut till: Hooks herrgård, söder om Jönköping, för en omsorgsfull ljussättning samstämt med inredningen och arkitekturen. Push Nigtclub, Göteborg, för innovativa belysningsscenarier som förmedlar häftiga ljusupplevelser med överraskande fräckhet. Restaurang The Vision, Malmö, där ljussättningen lyfter fram restaurangfunktionerna på ett behagligt och oväntat sätt. Ljusbranschens årliga tävlig Svenska Ljuspriset arrangeras av de tre belysningssällskapen i Sverige: Svenska Belysningssällskapet, Västsvenska Belysningssällskapet och Sydsvenska Belysningssällskapet. Syftet med tävlingen är att ge ökad status för belysning och visa upp den fina kvaliteten av ljusdesign i Sverige. Att belysning blivit ett allt mer intressant område visar det ökade antalet tävlingsbidrag. Årets tävling lockade ett rekordstort antal projekt, utspridda över hela landet. Hooks herrgård Foto: Ulf Celander The Vision Foto: Ulf Celander Rörliga bilder för LED Cielos ljusmoduler från Zumbotel finns nu med rörliga bilder i LED-version för vägg- och takbelysning. Med hjälp av en speciell förprogrammerad videokontrollenhet överförs bilder, bildsekvenser, form och färg till kåporna av frostat glas. En speciell dubbel optik ger homogent ljus utan att enstaka ljuspunkter sticker i ögonen. Förutom färgstyrning av hela ytor kan varje ljuspunkt styras separat. Cielos-modulerna finns i två storlekar, 600 och 900 mm, vilket ger utrymme för en mängd variationsmöjligheter av kreativ och effektskapande belysning på väggar, i tak eller som fristående. Push Nightclub Foto: Mikael olsson K:fem Foto: Patrik Gunnar Helin nummer 1:2010 17
korsord: Lasse Widlund Krysset 1:2010 nyttiga länkar Vill du veta mer om din el och om energi? Det finns flera myndigheter och organisationer du kan vända dig till. Här får du några användbara tips: Svensk Energi Energiportal med fakta om el och elmarknaden. www.svenskenergi.se Konsumentverket Fakta om alla slags uppvärmningssystem och hur du med enkla åtgärder spar energi. www.energi.konsumentverket.se Konsumenternas elrådgivningsbyrå Vägledning i frågor som rör elmarknaden, kostnadsfri information och rådgivning. www.konsumenternas.se Elsäkerhetsverket Lär dig undvika elolyckor och elbränder. Tips och information. www.elsakerhetsverket.se Energimyndigheten Tips om hur du kan påverka din energikonsumtion och sänka energikostnaderna. Här finns också en lista som kommunvis presenterar din energirådgivare. www.energimyndigheten.se Energilexikon En skattkista fylld med energirelaterade ord. Här kan du söka på ord och begrepp. www.energilexikon.nu Nord Pool Vill du få mer information om hur den nordiska elbörsen fungerar, så kan du läsa här. www.nordpool.com kupong Lösningen sänds senast den 7 april 2010 till: Elkrysset nr 1-10, Tidningen EL, 101 53 Stockholm eller e-posta orden i färgade rutorna till elkrysset@svenskenergi.se Namn Adress Postadress Priser: 1:a pris Energimätare 2:a 10:e pris En lågenergilampa Pristagare & lösning Krysset 3:2009 1:a pris Digital fotoram Ingrid Moberg, Bispgården 2:a 10:e pris En lågenergi lampa Åke Nilsson, Kalmar Anita Ström, Enviken Nils-Gunnar Engborg, Landskrona Anna Skogsfors Jacobsson, Fornåsa Ann Sjöberg, Vikarbyn Tomas Dabolins, Fellingsbro Sture Johansson, Herrljunga Ingrid Nilsson, Falun 18 nummer 1:2010
frågor & svar Frågorna besvaras av Konsumenternas elrådgivningsbyrå, som är en självständig byrå som kostnadsfritt informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör elmarknaden. Elrådgivningsbyråns svar gäller energibranschen i stort, utbud och service kan variera hos enskilda elföretag. I Konsumenternas elrådgivningsbyrås styrelse finns representanter från Konsumentverket, Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Energi. Jag betalade min elhandelsfaktura ett par veckor för sent. Sedan fick jag ett inkassokrav. Nu har de skickat ärendet vidare till kronofogden. Får de göra så? Om din betalning inte inkommit till din elhandlare när inkassoföretaget sände inkassokravet till dig anses du skyldig att betala kostnaden. Kostnaden för ett inkassokrav är reglerad till 160 kronor. Om du inte har betalat kostnaden för inkassokravet så kan inkassoföretaget göra en ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Om du anser att Kronofogdens krav är obefogat ska du bestrida kravet och ange skälet till det. Om du gör det meddelar Kronofogden inte något utslag i ärendet och inkassoföretaget måste i stället överväga att driva ärendet vidare i domstol. Om du däremot anser att Kronofogdens krav är riktigt, måste du betala skulden inom den förelagda tiden för att undvika att Kronofogden meddelar utslag i ärendet och att du får en betalningsanmärkning.? Jag ska ansluta min fastighet till elnätet. Hur ska jag veta om den offert jag fått på kostnaden är rimlig? I ellagen står det att den som har nätkoncession är skyldig att på skäliga villkor ansluta en elanläggning inom området till ledningsnätet. Det innebär att anslutningsavgiften ska vara skälig. Avgiften får vara avståndsberoende och avgiftens storlek kan påverkas av anslutningspunktens geografiska läge och den avtalade effekten i anslutningspunkten. Avgiften ska motsvara de faktiska, kundspecifika kostnader som nätkoncessionshavaren har för den nya anslutningen. Vid inkoppling av nya anläggningar på ett lokal- eller regionnät uppstår alltid kostnader som är specifika för anläggningen. En allmän princip vid anslutning till ett befintligt elnät är att den som önskar ansluta sig ska stå för de direkta merkostnader som nätägaren härigenom förorsakas. Det kan handla om kostnader för förstärkning, ombyggnad eller utbyggnad av nätet som är till nytta för kundens anläggning. Energimarknadsinspektionen kan pröva om din anslutningsavgift är skälig. Prövningen sker i efterhand. Vid prövning av anslutningsavgiften beräknas skäligheten genom en schablonmetod. Beloppen varierar beroende på säkringsstorlek och om anslutningen ligger inom eller utom sammanhållen bebyggelse. Om det råder särskilda förhållanden innebär det att inspektionen inte alltid använder schablonmetoden. På Energimarknadsinspektionens webbplats www.ei.se finns information om principer och normer som inspektionen använder vid prövning av skälighet i anslutningsavgift. Vår bostadsrättsförening funderar på att skaffa ett gemensamt elavtal. Är det någon idé, finns det nackdelar? Med gemensamma elavtal brukar man mena att föreningen avtalar med det lokala elnätsföretaget om att ha ett abonnemang i stället för att de enskilda hushållen har egna abonnemang och elhandelsavtal. Gemensamma elavtal kan innebära lägre kostnader om nät- och elkostnader minskar och kostnaden för egen administration blir låg. Eftersom nätavgifterna varierar mellan olika nätområden kan kostnaderna vara olika beroende på var fastigheten är belägen. En nackdel med gemensamma elavtal är att det enskilda hushållet inte kan välja elhandelsföretag eller avtalsform. Vidare innebär det normalt ett sämre konsumentskydd eftersom elmarknadens regler om mätning och debitering, elavbrott och frånkoppling endast gäller den som har eget nätabonnemang och elavtal. Om du har frågor kring el, ring Elrådgivningsbyrån, tel 08-522 789 50 mån fre 9 12, eller skicka din fråga via hemsidan www.konsumenternas.se nummer 1:2010 19