Bibeljeopardy studiematerial es Unga Katoliker Vad är detta? Detta studiematerial är en hjälp för de ungdomar som vill förbereda sig på SUKs Bibeljeopardy i första hand inför den deltävling på församlingsnivå som äger rum den 5 december 2009. Vad ingår? Materialet innehåller - faktafrågor kring Matteusevangeliet, om ni lär er dessa har ni goda chanser att vinna! - En metod för att läsa evangeliet tillsammans i grupp, så att ni upptäcker Guds ord i detta. - för den nyfikne: Bakgrundsfakta om Matteusevangeliets tillkomst, samt Bibeln som Guds ord (kompendium längst bak) Hur många och hur långa träffar? Studiematerialet är upplagt så att ni träffas fem (5) gånger, ca 1,5 timmar per gång. Då hinner ni igenom fakta om hela Matteusevangeliet, samt ger er tid till ett personligt samtal utifrån läsning av den heliga Skrift. Det finns också möjlighet att träffas fler gånger gruppen bestämmer. Faktagenomgång: 30 minuter Dela Guds ord: 60 minuter Lägg gärna till en stund för fika i början! Hur kommer jag igång med tävlingen i min församling/lokalförening? 1. Samla ihop en grupp ungdomar/unga vuxna mellan 16-28 år. Hitta en person som ska ansvara för detta ex. ordföranden i din lokalföreningen eller kyrkoherden i din församling: sätt upp info på anslagstavlan, informera under kungörelser, tala om för alla och välkomna intresserade till en första kväll. 2. Presentera tävlingen och upplägget, berätta lite om hur ni kan bli duktiga på Bibeln med stöd av instuderingsmetoden ( Västerås-metoden se s. 4).
Hur anmäler Jag mig? 1. Bilda en studiecirkel! Fyll i det bifogade pappret (anmälan om studiecirkel) 3 personer/blankett. Skicka in det till Kasimir Bergman, SUK, BOX 4007, 102 61 Stockholm! Märk kuverten BIBELJEOPARDY eller maila till kasimir@suk.se. Du kan ladda ner blanketten på www.suk.se /bibeljeopardy 2. Efter att du skickat in din anmälan kommer du att få tillbaka en närvarolista från studieförbundet Bilda, som du ska fylla i tillsammans med dina kompisar, varje gång ni träffas. Behöver ni hjälp kontakta SUK-konsulenten i din region. 3. Bli medlem i SUK på www.suk.se 4. Lägg upp en studieplan när ni ska träffas. Om ni är många dela upp er i smågrupper det bästa resultatet och det bästa samtalet uppstår i en mindre grupp. Materialet är utformat så att ungdomarna själva kan leda den lilla gruppen (det måste alltså inte vara en präst eller en kateket som leder varje grupp). Ont om utrymmen? Man kan vara flera smågrupper i en stor sal! 5. Själva deltävlingen den 5 december sker i lag om tre personer. Om anmälan till tävlingen kontakta er SUK-konsulent och se på www.suk.se Så här går det till när vi träffas Material: Se till att det finns tillräckligt med Biblar (Nya testamentet kan räcka) att tillgå. Kopiera de 10 frågorna till det aktuella avsnittet ur Matteusevangeliet till varje deltagare. Västerås-metoden kräver att man kopierar bibeltexten (se sid.4). Tips: Inled gärna med att fika! - Riksfö f rbundet Sverig A. Vid varje träff börjar den lilla gruppen med att försöka besvara de 10 frågorna kring ett avsnitt i Matteusevangeliet. Gruppen hjälps åt. Det är förstås bra om man hinner läsa det kommande avsnittet hemma inför nästa gång (30 minuter). B. Gruppen ser igenom de kapitel de läst och kommer överens om en (inte mer!) berättelse de vill fördjupa sig i. C. Metoden som presenteras i materialet (sid. 4) hjälper er att tillsammans upptäcka Guds ord. Här ingår också förslag till bön. Samtalsledare och spelregler Studieförbundet Bilda föreslår följande i sin Samtalsmodell för studiecirkel: Någon i gruppen håller i samtalsstrukturen och tiden, så att alla får utrymme och allas erfarenheter tas tillvara. Innan gruppen startar enas man om spelregler för samtalet. Läs gärna upp och dela ut till deltagarna i gruppen. Spelregler som brukar bidra till att skapa ett öppet och lärande samtal är: 2 SUK - Det personliga vi delar stannar i gruppen - Det är ok att prova tankar och att ändra sig. - Man har rätt att vara tyst. - Alla talar i jagform. - Alla hjälps åt att hålla tidsramarna (30 minuter för faktafrågor, 60 minuter för delande av Guds ord). - Alla bidrar med sitt perspektiv och värdesätter att få ta del av andras.
1:a sammankomsten: Matteus kapitel 1-7 A. Hjälp varandra med att svara på följande frågor (30 minuter): 1. Hur börjar Matteusevangeliet? es Unga Katoliker 2. Josef, Marias trolovade, ville lämna Maria då han hörde att hon var havande. Men vad sa då ängeln som kom till honom i hans dröm om natten? 3. Vad gjorde kung Herodes med alla gossar som var två år eller därunder? 4. Johannes döparen uppmanade till omvändelse och dop med vatten. Vad sa han om det dop som Jesus skulle döpa med? 5. Vad hände då Jesus hade blivit döpt av Johannes? 6. Hur länge var Jesus i öknen för att sättas på prov av djävulen? 7. Med vilka ord började Jesus sin förkunnelse? 8. Vilka var Jesu ord till de första lärjungarna, Petrus, och hans bror Andreas? 9. Vad heter det långa tal som Jesus håller i Matteusevangeliet, kapitel 5-7? 10. Vilken bön finner du i mitten av bergspredikan? B. Se igenom kapitel 1-7 och välj en berättelse ni vill fördjupa er i. C. Till hjälp kan du använda Västerås-metoden (sid. 4).
1. Bön Herre, du sa: där två eller tre är samlade i mitt namn, är jag mitt ibland dem (Matt 18: 20). Var med oss nu, hjälp oss upptäcka hur mycket du älskar oss, hjälp oss lyssna till ditt ord, du har gett oss allt vi har. 2. Vi läser berättelsen Någon av deltagarna läser texten högt. Den rekommenderade studiemetoden för dina bibeltexter Västerås-metoden OBS! Kopiera bibeltexten och dela ut till alla eftersom man med denna metod ska göra anteckningar i texten. 3. Läsa med tecken Alla läser texten i enskildhet med pennan i handen. Som hjälp används tre olika symboler: -? detta förstår jag inte, vad menas? -! här fick jag en aha-upplevelse, en insikt! - här blev jag personligen berörd, på ett existentiellt plan f rbundet Sverig 4. Delande Sedan alla arbetat sig igenom texten med hjälp av dessa tecken går man igenom berättelsen vers för vers och deltagarna får berätta om sina reaktioner och vilka symboler de har satt. Börja med frågetecknen, fortsätt sedan med utropstecken. Att yttra sig om pilarna är personligt och står envar fritt. Undvik också att diskutera huruvida dessa personliga reaktioner är de rätta, utan här är endast ett respektfullt lyssnande viktigt. 5. Avslutande bön Herre, oron släpper inte, om jag skaffar mer saker. Din frid väntar på mig där jag är. Låt ditt ord skänka mig frihet, i Jesu Kristi namn. Amen. - Riksfö Anteckningar:....... SUK....
2:a sammankomsten: Matteus kapitel 8-14 A. Hjälp varandra med att svara på följande frågor (30 minuter): 1. Vad var officerens svar till Jesus, då han frågade honom: Ska jag då komma och bota honom? es Unga Katoliker 2. Vad hände med Petrus svärmor när hon låg sjuk i feber? 3. Hur använde sig Jesus av bilden på en räv för att beskriva sin egen situation? 4. Vad hände när lärjungarna var ute på sjön med Jesus i båten? 5. Vad säger Jesus till den lame som blir inburen på en bår? 6. Vad hände med synagogföreståndarens dotter? 7. Varför rörde en kvinna vid tofsen av Jesu mantel? 8. I vilket sammanhang säger Jesus orden: Ge som gåva vad ni har fått som gåva? 9. Vad handlar liknelsen om surdegen och om senapskornet om? 10. Med vilka ord lugnade Jesus lärjungarna när de blivit rädda av att han gick på sjön? B. Se igenom kapitel 8-14 och kom överens om en berättelse ni vill fördjupa er i. C. Till hjälp kan du använda Västerås-metoden.
3:a sammankomsten: Matteus kapitel 15-21 A. Hjälp varandra med att svara på följande frågor (30 minuter): 1. Redogör för berättelsen om den kanaaneiska kvinnans tro! 2. Hur många bröd fanns det från början i berättelsen om matundret i kapitel 15 och hur många räckte maten till? 3. Vad svarade Petrus på Jesu fråga: Och ni, vem säger ni att jag är? 4. Vilket namn får Simon av Jesus efter att han bekänt Jesus som Messias? 5. Vad händer på härlighetens berg? rbundet Sverig 6. Vem är störst i himmelriket enligt Jesus? 7. Om vad talade Jesus när han sa: Vad Gud har fogat samman får människan inte skilja åt? f - Riksfö 8. Vad hände när lärjungarna visade bort barnen från Jesus? 9. Avsluta Jesu mening: Den som vill vara den förste bland er. 10. Vad ropade folket när Jesus red in i Jerusalem? B. Se igenom kapitel 15-21 och välj en berättelse ni vill fördjupa er i. C. Till hjälp kan du använda Västerås-metoden. SUK
4:e sammankomsten: Matteus kapitel 22-28 A. Hjälp varandra med att svara på följande frågor (30 minuter): 1. Vilket är Jesu svar på frågan om det är rätt att betala skatt till kejsaren? es Unga Katoliker 2. Vilket är det största budet i lagen enligt Jesus? 3. Om vilka talade Jesus när han sa: de säger ett men gör ett annat? 4. Vem jämför Jesus med hönan som samlar sina kycklingar? 5. I vilket sammanhang sade Jesus: jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig?. 6. Hur mycket pengar fick Judas för att lämna ut Jesus? 7. I vilket sammanhang säger Jesus orden: tag och ät, detta är min kropp? 8. Vad hette platsen där Jesus blev korsfäst? 9. Vilka var de första som upptäckte att Jesus uppstått? 10. Vilket uppdrag ger Jesus till lärjungarna på berget i Galiléen? B. Se igenom kapitel 22-28 och kom överens om en berättelse ni vill fördjupa er i. C. Till hjälp kan du använda Västerås-metoden.
5:e sammankomsten: Matteus kapitel 1-28 A. Denna gång ska ni gå igenom alla frågorna och se om ni kommer ihåg dem! Ta fram de tidigare frågorna och förhör varandra, repetera det som ni är osäkra med. Nu gäller det att bli säker på allting (30 minuter kanske behöver ni lite mer och korta ner den andra delen av mötet?) B. Se igenom kapitel 1-28 och kom överens om en berättelse ni vill fördjupa er i. C. Till hjälp kan du använda Västerås-metoden. Sista gången? Fundera: om detta är den sista gången som ni träffas: hur vill ni gå vidare? - Vill ni fortsätta att träffas och läsa Bibeln enligt de metoder ni nu har lärt känna? - Vill ni förbereda särskilt inför Bibeljeopardy den 5 december och samlas innan och repetera en sista gång? - tänk på att ledaren skall fylla i alla gånger ni träffats i närvarolistan och lämna in den vid tävlingen den 5/12. Anteckningar: - Riksfö f rbundet Sverig............ SUK
Bakgrundsfakta om Matteusevangeliet Innehåll Matteusevangeliet innehåller den största delen av Markusevangeliet. Men även om berättelserna ofta är de samma så är de skrivna med en bättre som klippan är matteiskt särstoff. Totalt utgör Matteus särstoff drygt en fjärdedel av evangeliet. Matteusevangeliet innehåller även många citat ur Gamla testamentet. i grekiska i Matteusevangeliet än i Markus, och es Unga Katoliker ofta kortas berättelser ned så att poängen blir tydligare. Matteusevangeliet har också en del berättelser gemensamma med Lukasevangeliet (det gemensamma materialet anses av somliga forskare härstamma från den s.k. Q-källan). Det utgör drygt en fjärdedel av innehållet: Teologi Matteusevangeliet betonar att Jesus är Davids son, den Messias som löftena i Gamla testamentet talar om. Men Messias blev inte mottagen av alla i Israel, dels för att han inte motsvarade deras förväntningar för hur Messias skulle vara, dels för att Jesus omdefinierar Guds folk, vilket gör Matteusevangeliet kännetecknas av att det innehåller fem längre avsnitt med undervisning av Jesus: kap 5-7 Bergspredikan, kap 10 Missionstalet, kap13 Liknelser, kap 18 Talet till församlingen, och kap 24-25 Talet om Jesu återkomst. Till Matteus särstoff, d.v.s. det unika materialet för Matteusevangeliet, hör berättelserna om Jesu födelse och barndom, flera liknelser (till exempel liknelsen om skatten och pärlan och om de tio brudtärnorna) samt en hel del Jesusord (till exempel om jordens salt och världens ljus samt vargar i fårakläder). Även Jesus uttalande om Petrus att oväntade individer (sjuka, orena, invandrare m fl) tas med i Jesu lärjungekrets, till mångas upprörda förvåning. Evangelisten kritiserar judarna hårt, inte minst de lärda i landet, samtidigt som evangeliet inkluderar både många av Jesu positiva uttalande om judarna, ord som inte nämns i de andra evangelierna, och Jesu undervisning om lagens positiva betydelse för lärjungarna (se Bergspredikan), vilket inte heller nämns i de andra evangelierna. När alla i Israel inte erkänner att Jesus är Messias får även hedningarna erbjudan att ta del av Guds rike. Jesus förbereder 9
lärjungarna för detta, bl a i missionsbefallningen, Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar (Matt 28:19). Matteusevangeliet lägger också betoning på att Jesus är Gud själv närvarande med sitt folk. Detta syns i ängelns bud att han ska heta Immanuel ( Gud med oss, Matt 1:23), till Jesu löfte där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem (Matt 18:20), till Jesu sista ord i evangeliet, jag är med er alla dagar till tidens slut (Matt 28:20). Historia Eftersom Matteusevangeliet använder Markusevangeliet måste det vara skrivet efter detta. Markusevangeliet skrevs troligen i samband med Petrus död på 60-talet, och därför kan Matteusevangeliet inte dateras tidigare än ca - Riksfö f Evangeliet bör alltså ha tillkommit någon gång 65-100 e.kr. Flera av Nya testamentets brev, som dateras mellan 50 och 80 e.kr., hänvisar till Jesu undervisning som bevaras i Matteusevangeliet. Inte minst Jakobs brev verkar vara bekant med Bergspredikan. Det är oklart om dessa nytestamentliga skrifter hänvisar enbart till minnet av Jesu undervisning eller till Matteusevangeliet. Författaren hänvisar inte till sig själv i evangeliet, men enligt kyrkans tradition författades det av aposteln Matteus. Författaren var kunnig i grekiska och dessutom väl beläst på de judiska sederna. Författarens språkkunskaper gör det problematiskt att identifiera evangelisten Matteus med Jesu lärjunge, tullindrivaren Matteus (Matt 10:1). Papias (omkr. år 130) skriver att Matteus sammanställde orden på hebreiska och var och en översatte dem så gott han kunde. Detta har föranlett funderingar kring om det kan ha rbundet Sverig funnits en arameisk förlaga, eller i alla fall en arameisk samling av Jesusord som källa till SUK evangeliet. Något tecken på en sådan arameisk eller hebreisk förlaga går dock inte att spåra i grundtexten och Papias mening är omstridd av forskare. (hämtad ur Wikipedia) år 65. Många bibelforskare anser att man kan se spår av att Jerusalems förstörelse (år 70) redan skett i evangeliet, vilket i så fall gör att det måste dateras efter denna händelse. Däremot var sådana förutsägelser om Jerusalems förstörelse inte alls ovanliga i Israel under Jesu livstid, vilket innebär att Jesus kan också mycket väl ha förväntat Jerusalems fall. Första gången Matteusevangeliet citeras är i Ignatios brev (skrivna ca 105-110 e.kr.). Då var alltså Matteusevangeliet känt i stora delar av den tidiga kyrkan. 10
Bibeln som Guds ord trum, inte Bibeln. Troligen började man skriva ner det Jesus sagt och gjort ganska tidigt es Unga Katoliker Bibeln är grundläggande för katoliker här möter vi Guds ord. I Bibeln ger Gud oss kunskap om sig själv och sin vilja för oss. Bibeln är inspirerad av den helige Ande. Men Bibeln är också skriven av människor utifrån sina speciella förutsättningar. Vi ser inte på Bibeln som om den vore en bok i naturvetenskap. Inte allt som står i Bibeln är bokstavligen sant. Ta till exempel skapelseberättelsen i början av Bibelns första del, Gamla testamentet, där det sägs att allt skapades på sex dagar. Vi men det dröjde några decennier innan olika personer i den tidiga Kyrkan sammanställde allt i evangelierna. Kyrkan och den muntliga traditionen fanns alltså före Nya testamentet. Det var också Kyrkan som avgjorde vilka texter som skulle finnas med i Bibeln. De texter som blev NT var spridda i hela den då existerande Kyrkan och skulle kunna dateras tillbaka till apostlarna och lärjungar i apostlarnas närhet. (utdrag ur 25 frågor och svar om Katolsk tro, KPN) menar att det är en vacker poetisk skildring av att Gud har skapat hela universum. Men vi behöver inte tro att det har gått till precis så Detta studiematerial är sammanställt av Ul- Bibel Jeopardy anordnas i samarbete med: som det står. Nya testamentet, Bibelns andra del, handlar om Jesus och de första kristna. Vi katoliker menar att evangelierna tillförlitligt berättar vad Jesus sa och gjorde. De yngsta texterna i Nya testamentet är skrivna före år 100 efter Kristus. Det betyder att vi måste försöka förstå i vilket sammanhang de skrevs. Vi katoliker menar också att Bibeln måste läsas i ljuset av hur Kyrkan genom två årtusenden har tolkat den. Var och en av oss bör läsa Bibeln, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är Kristus som är kristendomens cen- 11
Relationen mellan de olika evangelierna rbundet Sverig f - Riksfö SUK Här ovan ser ni en enkel beskrivning över hur relationen ser ut mellan de olika evangelietexterna, dess olikheter respektive likheter. De röda procentsatserna markerar likheterna mellan Markus- och Matteusevangeliet. De bruna procentsatserna markerar det som är unikt för bara Markusevangeliet. De lila procentsatserna markerar likheterna. Det gröna markerar det som är unikt för Matteus. Det mörkblåa markerar likheterna mellan Lukas och Matteus. Det turkosa är det unika för Lukas. Det gråa är likheterna mellan Markus och Lukas Bild: Wikipedia 12