FÖRSVARETS ARGUMENT MOT VINDKRAFT

3/2012 VINDKRAFT KAN LAGRAS FÖRSVARETS ARGUMENT MOT VINDKRAFT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

ELMARKNAD 3/2012 NOTISER Gotland toppar Vindkraftslistan Gotland har mest vindkraft i Sverige och toppar därmed Vindkraftslistan. På andra plats kommer Strömsunds kommun i Jämtland, medan den havsbaserade vindkraftsparken vid Lillgrund ger Malmö en tredje plats. Detta framgår av Vindkraftslistan, där Svensk Vindenergi rankar samtliga Sveriges kommuner. Utbyggnaden av vindkraft pressar elpriset samtidigt som den ökar den inhemska elproduktionen och möjliggör minskade utsläpp från kolkraftverk i våra grannländer. Under 2011 togs 380 nya vindkraftverk i drift och vid årsskiftet fanns det 2 036 vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. Det finns nu vindkraft i 154 kommuner, medan resterande 136 kommuner inte har någon vindkraft alls (anslutna till elcertifikatsystemet). Vindkraft bidrar till nya lokala arbetstillfällen och genom att själv äga vindkraft kan både kommuner, företag och hushåll sänka sina elkostnader, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Se tabell med uppgifter för alla kommuner på www.vindkraftsbranschen.se. En ny antologi om energimarknaden Upplyst eller utfryst Initiativtagare till och utgivare av antologin är EON Sverige med koncernchefen Jonas Abrahamsson. Vi måste både producera och använda energin på ett smartare sätt med våra kunder i centrum. Den pågående omställningen av energisystemet skapar många möjligheter, men också enorma utmaningar. Det är därför viktigare än någonsin att energifrågorna diskuteras djupare utifrån olika perspektiv. Med den här antologin vill vi ge plats åt olika röster och åsikter för att bidra till en sådan diskussion, säger Jonas Abrahamsson. Läs hela antologin på webben: katalog. eon.se/antologi DET KRÄVS FLERA POLITISKA ÅTGÄRDER u De senaste åren har den förnybara elproduktionen tagit fart på allvar och utbyggnaden går nu snabbare än vad de flesta kunnat förutse. Under 2011 producerade Sveriges vindkraftverk 6,1 terawattimmar el, vilket motsvarade 4,2 procent av den totala elanvändningen. Sveriges produktion av vindkraft har tredubblats sedan 2008 och sexdubblats sedan 2006. Det sker en kraftig utbyggnad. Svensk Vindenergis prognos för innevarande år är 7,7 TWh. Utvecklingen globalt ser lika kraftfull ut. Sammantaget finns nu cirka 240 GW vindkraft installerat i världen, nästan allt har tillkommit sedan 2005. Det sker också en snabb teknikutveckling. Tornen blir högre, vilket gör att man når bättre och jämnare vindar. Dessutom blir rotorbladen större i förhållande till generatorn, vilket leder till bättre effektivitet. Om några år kommer verken att ligga på i genomsnitt runt 3 megawatt och producera uppemot 9 GWh. Christian Azar skriver på DN debatt (10 april 2012) att förklaringen till de sjunkande kostnaderna för sol och vind är att när man bygger upp marknader möjliggörs industriell aktivitet. Kapitalister tar över från forskning i labb på universitet världen över. När marknaden växer erbjuds stordriftsfördelar, produktionsprocesser förbättras, och så vidare. Dessutom tillkommer mer forskningspengar. När det gäller vindkraft innebär denna utveckling också att det skapas kvalificerade arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin och lokalt där vindkraften byggs. På sikt kommer vindkraften att klara sig utan ekonomiska styrmedel. Men fram till att detta är möjligt är det viktigt att elcertifikatsystemet fungerar och skapar fortsatta incitament för industri och näringsliv att investera i vind och förnybar el. Det krävs ett antal politiska åtgärder, varav dessa är viktigast: En ökning av ambitionsnivån i elcertifikatsystemet till år 2020 Ett mål i både Sverige och på EU-nivå för förnybar energi år 2030 En handlingsplan för utbyggnaden av elnätet som anger vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att nå 30 TWh vindkraft år 2020 Ju mer vindkraft som byggs desto större krav ställs också på branschen. Det krävs en lyhördhet och noggrannhet vid projektering och byggande. Vi måste ta stor hänsyn till boende och andra berörda och vara tidigt ute med information. Det är helt avgörande för att vindkraften ska kunna fortsätta växa. Behöver du stöd och kompletterande sakkunskap vid samråd och informationsmöten eller liknande, hör av dig till oss. Annika Helker Lundström vd Svensk Vindenergi Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Moncia Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinqvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO 2102-2 BANKGIRO 146-8487 INTERNET www.era.se www.svenskvindenergi.org TELEFON VÄXEL 08-677 26 20 TELEFAX 08-677 28 43, 08-677 25 06 POSTADRESS Vind, 101 53 Stock holm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2012 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen 341 091. ISSN 0013-9939 TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA 12 400 ex (2011). MILJÖMÄRKT VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB. Omslagsfoto: www.falovind.se 341 091 56 VIND 3/2012

Många jobbar med vindkraft NYHETER u Vindkraften inom EU kan ha 520 000 anställda år 2020. Mellan 2007 och 2010 ökade vindkraftsindustrins bidrag till EU:s bruttonationalprodukt (BNP) med 33 procent. Under 2010 var vindkraftsindustrins tillväxt dubbelt så stor som EU:s totala BNP-tillväxt och sektorn bidrog med 32 miljarder euro till den bromsande EU-ekonomin. Det framgår av den europeiska vindkraftsorganisationen EWEA:s rapport Green Growth. Ljudmätningar på LTH u Ett skandinaviskt centrum för mätning av ljud och vibrationer är på väg att ta form vid Lunds Tekniska Högskola. Den danska test- och mätsystemtillverkaren Brüel & Kjær, som lånat ut produkter till det nya labbet, hoppas att detta ska bli verklighet. Det Positivt med havsbaserad vindkraft u En majoritet av dem som bor längs kusten i Falkenberg är positiva till en planerad vindkraftspark till havs, detta enligt en Sifoundersökning. Det är Kattegatt Offshore som planerar att etablera sig i området. Undersökningen visar att 52 procent av dem som Gotland bäst på vindkraft u Gotland har mest vindkraft i Sverige och toppar därmed Vindkraftslistan för kommuner. På andra plats kommer Strömsunds kommun i Jämtland, medan den havsbaserade vindkraftsparken vid Lillgrund ger Malmö en tredje plats. Detta framgår av Vindkraftslistan, där Svensk Vindenergi rankar samtliga Sveriges kommuner. nya labbet ska användas i nya tvärvetenskapliga och gärna industrinära forskningsprojekt. Och ett intressant tillämpningsområde är vindkraft där det är nödvändigt att kunna läsa av och tolka vibrationer. kände till planerna var positiva till projektet och 22 procent är neutrala. De som är positiva tror också att sysselsättning kommer att öka i samband med etableringen. 47 procent tror dock att landskapsbilden kommer att påverkas negativt. Vindkraften växte 20 % u Under 2011 ökade den installerade vindkraften i världen med 40,5 gigawatt (GW) eller 20 procent. Vid utgången av 2011 fanns det 238 GW installerad vindkraft och fram till 2016 förväntas vindkraften fördubblas. Det framgår av den årliga rapporten Global Wind Report, som ges ut av Global Wind Energy Council (GWEC). Världens första koldioxidneutrala ö EU:s klimatarbete går mycket trögt och nyligen stoppade Polen en långsiktig plan för att minska miljöfarliga utsläpp. Ordförandelandet i EU är Danmark och de har satsat hårt på att i driva just miljöfrågor, men resultaten har hittills inte motsvarat förväntningarna. Danmark har flera goda exempel på hur det lyckats i sitt klimatarbete, Samsö som världens första koldioxidneutrala ö, är ännu ett exempel på att långsiktigt klimatarbete lönar sig. Värdet av vinden Ett modernt vindkraftverk med en rotor om 113 m sveper en yta av cirka 10 000 m 2. Det når sin maxproduktion vid cirka 12 m/s. Detta ger att cirka 120 000 m³ passerar rotorn varje sekund. Eftersom luft väger ungefär 1,3 kg/ m³ (vid 0 grader Celcius och 1 atmosfärs tryck) så passerar cirka 156 000 kg rotorn varje sekund. Enligt bilden här intill har varje kg luft som av vindkraftverket skivas i tunna skivor ett värde hos slutkund om 249 kr/kg. Värdet av den produkten (skivad luft) skulle alltså vara 38,8 miljoner kronor varje sekund. Och ändå är det så billigt med el från vindkraft. Text och foto: Gunnar Fredriksson Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Monica Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinqvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO 2102-2 BANKGIRO 146-8487 INTERNET www.era.se www.svenskvindenergi.org TELEFON VÄXEL 08-677 26 20 TELEFAX 08-677 28 43, 08-677 25 06 POSTADRESS Vind, 101 53 Stock holm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2012 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen 341 091. ISSN 0013-9939 TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA 12 400 ex (2011). MILJÖMÄRKT VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB. Omslagsfoto: www.falovind.se 341 091 VIND 3/2012 57

Försvarets verksamhet är helt naturligt till en del hemlig. Så är det. FÖRSVARET FINSLIPAR VILLKOREN FÖR VINDKRAFT Översyn av nuvarande stoppområden Nya riktlinjer för havsbaserad vindkraft Självkritik mot medborgarinformationen Förutsägbarhet trots fortsatt hemlighetsmakeri Detta är några punkter som generalmajor Gunnar Karlson, Försvarsmaktens högste ansvarige för vindkraftsfrågor, berör i en exklusiv intervju för tidningen VIND i ERA. text och foto: torsten blomquist u Genom stoppområdena kring de militära flygplatserna som infördes i oktober 2010 har Försvarsmakten undantagit cirka tio procent av landets yta från möjligheten att etablera ny vindkraft. Är det rimligt att hävda så stora områden? Ja. Vi utgår från vad vi behöver och hävdar inget mer, det vore vanvettigt av oss. Det finns inga skäl till det. Ett bra försvar kräver helt enkelt att vi kan flyga hindersfritt, säger generalmajor Gunnar Karlson. Och det finns ingen anledning att tro att våra intressen på nationell nivå påverkar möjligheten att nå vindkraftens mål. Det är det visserligen inte Försvarsmaktens uppgift att avgöra, men det är ett konstaterande. I den meningen finns ingen konflikt på nationell nivå. Mycket är hemligt Kritikerna menar att det är svårt att syna Försvarsmaktens argument eftersom mycket är hemligt. Finns det verkligen ingen risk att ni överutnyttjar värdet av försvarets riksintresse, som genom Miljöbalken i de flesta fall står över andra riksintressen. Nej, vi tycker inte det. Vi har gott samvete. Varför skulle Försvarsmakten göra det svårt att bygga ut vindkraft i Sverige? Det är svårt att konstruera motiv för en sådan hållning. Vi hävdar att riksintresset behövs för att vi ska kunna fullfölja våra uppgifter. Men jag förstår att de som anser sig drabbade av vår inställning känner sig frustrerade av att inte kunna titta in i argumenten, att inte kunna plocka i dess beståndsdelar och bemöta oss med likvärdig information i botten. Men försvarets verksamhet är helt naturligt till en del hemlig. Så är det. Intressekonflikt Försvaret och vindkraftsbranschen har en intressekonflikt men det finns även andra intressen som krockar. Tyvärr kan vi inte gå ut offentligt och säga vad det rör sig om. Men regeringen har ju full insyn i vår verksamhet. Vi kan inte dölja något för den som ytterst sätter spelreglerna och kan fatta de yttersta besluten. Det är alltså enbart nya politiska riktlinjer som kan ändra er hållning? Det är självklart att Försvarsmakten, som alla statliga myndigheter, följer lagar, förordningar och andra politiska beslut som rör myndigheten, svarar generalmajor Karlson. Hur länge kommer nuvarande stoppområden att gälla? Är de under revidering? 58 VIND 3/2012

Generalmajor Gunnar Karlson är Försvarsmaktens högste ansvarige för vindkraftsfrågor. Den 1 oktober tillträder han som chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST. Men det är inte hemlighetsmakeriet kring vindkraften som meriterat honom för det nya uppdraget. Antagligen är det andra värderingar som gjorts, säger han. Nej, ingen revidering är på gång i närtid. Däremot är det naturligt att vi i takt med att verksamheter utvecklas kan behöva förändra även stoppområdena. Det utesluter jag inte. Få saker håller i evigheter. Men det är viktigt att det finns en långsiktig förutsägbarhet i Försvarsmaktens hantering. Vi kan inte ha en inställning som fladdrar för mycket. Just nu tittar vi särskilt på höjdförhållandena vid inflygningarna, de så kallade MSA-ytorna (se faktaruta). Det händer mycket i vindkraftsbranchen. Vi har sett att kraftverken tenderar att bli högre och högre. Och då måste vi se om vi måste förhålla oss till det på något sätt. Om vi behöver göra förtydliganden, säger Gunnar Karlson. Förtydliganden låter som begränsningar? Det är jag inte alls säker på. Vi får se när vi är klara. Ambitionen är att vi måste vara mera proaktiva mot hur vindkraften utvecklas. Vi måste tala om vad vi tycker i tillräckligt god tid så att det inte orsakar förändringar sent i olika projekt. Det är något man före stoppområdenas införande med rätta kunde kritisera oss för. Innan var det svårt att förutse hur våra ställningstaganden skulle bli, medger Gunnar Karlson, som också avslöjar att Försvarsmakten börjat analysera de områden där havsbaserad vindkraft kan tänkas bli aktuell. Havsbaserad vindkraft kan alltid ha en påverkan på Försvarsmaktens tekniska system och sensorer, i huvudsak radarsystem. Vi prövar varje ärende med grundlig teknisk analys. I det fall sjöövningsområden, basområden eller viktiga hamnar berörs så påverkas Försvarsmaktens förmåga att lösa ställda uppgifter negativt. Konfliktfria platser Samtidigt är Sverige ett av de länder i Europa som har längst kust med mycket goda vindförutsättningar nästan hela vägen runt. Det finns därför sannolikt goda förutsättningar att hitta konfliktfria lokaliseringsplatser för framtida havsbaserad vindkraft som tar vara på såväl branschens som statens intressen. Stoppområden i hav och längs kuster? Kanske inte direkta stoppområden, men exakt vilka konsekvenser vår analys får är inte klart. Det måste vi återkomma till. När? Ambitionen är innan årets slut, säger generalmajor Gunnar Karlson. Vi vill ge förutsägbarhet. u forts VIND 3/2012 59

affärsperspektiv så påverkar det ändå inte våra beslut, och det har en del aktörer lite svårt att förstå. Vi gör våra ställningstaganden helt och hållet utifrån vår verksamhet, inte vindkraftens. Sen är det de som fattar de slutliga besluten som ska väga våra beslut mot vindkraftsintressena (se faktaruta). Försvarsmakten kommer inte backa från sina positioner, säger Generalmajor Gunnar Karlson. forts u Fog för kritik Ni har anklagats för stelbenthet och inkonsekventa bedömningar i tillståndsprocesserna. Har ni lyssnat, deltagit i dialogen? Det har funnits fog för kritik, men i dag är vi relativt trygga i hur vi hanterar de här frågorna. Ett av skälen till att vi skapade stoppområdena kring våra flygplatser var just för att vi skulle få en likartad process från Försvarsmaktens sida och det tycker jag vi har i dag. De som har mycket att vinna på att driva ett vindkraftsprojekt kommer aldrig bli nöjda med ett nej. Däremot har vi ju en skyldighet att kommunicera med medborgarna på ett sätt som de kan förstå inom ramen för den nödvändiga sekretessen. Svår pedagogik? Vi blir bättre och bättre, men det finns säkert mera att göra och lära. Men det måste också finnas en vilja att förstå våra argument. För oss är det en utmaning hur mycket personlig dialog vi ska ha med varje intressent. Varje individ eller företag som drabbas av vår hållning får naturligtvis beslutsskälen i skriftlig form. Men många menar att de hos oss ska få göra sin sak hörd personligen. Många har missförstått ordningen: det är inte Försvarsmakten som avgör vem som får tillstånd att bygga vindkraft. Vi är ingen dömande instans, som avgör ärendena. Vi utgår från våra behov. Vi är inte experter på vindkraft utan på vår egen verksamhet. Vi har att yttra oss i tillståndsärenden och där är ett av våra viktigaste mål att säkra flygets hindersfrihet. För att förutse trenderna behöver vi en dialog med de som är branschföreträdare och experter. Det är nyckeln. Vi tittar på stolpen i terrängen. Råkar den vara en bra och lönsam stolpe ur vindkraftens Bra med dialog Vi tycker det är bra med en dialog med vindkraftsbranschen även om vi inte tycker lika. Vi deltar i mässor, vi informerar kommuner och länsstyrelser så de processmässigt och sakmässigt förstår var vi befinner oss. Principiellt tycker vi att vi har bra argument men formerna för att föra ut dem kan väl alltid diskuteras, säger Gunnar Karlson. Dags för fredspipa? Intressekonflikten kommer att föreligga så länge våra verksamheters olika mål är formulerade som de är. Hur små våra stoppområden än kommer att vara kommer det alltid att finnas någon markägare som vill bygga ända in på flygplatsens bankant. Så det är inte aktuellt att Försvarsmakten kommer att backa från sina positioner? Nej. Innan både näringsminister Maud Olofsson och försvarsminister Sten Tolgfors lämnade sina regeringsposter uttryckte de i skilda sammanhang, till exempel i riksdagen, att de skulle verka för en jämkning av samsynen mellan Försvarsmakten och vindkraftsbranschen. Hur har detta tagit sig uttryck? Har regeringen gjort några inspel i den riktningen? Nej, inget annat påtagligt än FOI:s utredning, som vi nyligen gett vår syn på. Och vi hade bara marginella invändningar, säger Gunnar Karlson. n *Det är antingen kommunen, Miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen eller Miljödomstolen/Miljööverdomstolen som beslutar om vindkraftsetablering, reds anmärkning. FAKTA MSA-YTOR MSA=Minimum Sector Altitude. Den första delen av en inflygning till en instrumentflygplats benämns Initial Approach, och lägsta flyghöjd bestäms här av MSA-ytan. Denna yta baseras på inflygningsfyren till respektive bana och är en cirkel med 55 km radie. Denna delas upp i fyra kvadranter; nordväst, nordost, sydväst och sydost. Varje kvadrant ges 300 meters marginal till högsta hinder. Exempel: Nordöstra kvadranten har ett högsta hinder på 155 meter över havet. Lägsta flyghöjd i denna kvadrant på väg till inflygningsfyren blir då 155 m + 300 m = 455 meter. LFV har MSA-kartor för samtliga instrumentflygplatser, inklusive de militära. Källa:LVF 60 VIND 3/2012

u Försvarsmaktens beslut att stoppa vindkraft runt militära flygplatser (stoppområdena) berör enligt vindkraftsbranschens medlemsföretag minst 1 100 vindkraftverk som just nu befinner sig i tillståndsprocessen. Delar ni den siffran? För Försvarsmakten är det oklart hur man kommit fram till siffran 1100 verk. Vi har underlag från såväl Svensk Vindenergi, FOI-utredningen och våra egna uppskattningar. Slutsatsen är att det låter som ett mycket stort och kostsamt risktagande av företagen om så många som 1100 verk idag skulle ha drivits vidare i tillståndsprocessen trots två år med fastslaget stoppområde och små möjligheter till beviljat tillstånd/bygglov. Det säger kommendör Anders Järn, chef för infrastrukturavdelningen vid Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm och den som har överblicken över Försvarets vindkraftsfrågor på detaljnivå. Konfliktfria områden Siffran motsvaras inte heller av prövningar i tidigt skede inom dessa områden efter 2010. Däremot har Försvarsmakten tydligt sett i inkommande remisser att branschen snabbt hittat nya konfliktfria och därmed mer intressanta områden för utvecklingen. För tillfället ligger 40 tillståndsärenden och 49 bygglovsärenden på Försvarsmaktens arbetsbord (inkomna Kommendör Anders Järn är operativt ansvarig för Försvarets vindkraftsfrågor. DRYGT 90 % GODKÄNNS 2012-01-01 till 2012-04-05). Dessa är i olika faser av sin tillstånds/lovprövning varför ett antal med säkerhet kan komma att återkomma igen i senare skeden av prövningsprocessen och några är inne på varv två. Prövningsprocessen enligt Miljöbalken bygger på flera steg, påpekar Anders Järn. 90 procent godkänns Under samma period har 320 så kalllade ärenden i tidigt skede kommit in. Dessa är en del av Försvarsmaktens service till branschen där förslag på lokaliseringar i prospekteringsfasen stäms av mot Försvarsmaktens och statliga intressen för att företag och enskilda ska kunna undvika att projektera på platser med uppenbara konflikter, säger Anders Järn. Både i prövningsskede såväl som i tidigt skede har Försvarsmakten enligt egen statistik inget att erinra (i enstaka fall efter justeringar av positioner) i drygt 90 procent av inkomna ärenden. Hur många ärenden av typen som tidigare godkänts/kanske redan byggda har ni överklagat? Försvarsmakten har just nu tre ärenden som myndigheten valt att överklaga som ligger hos regeringen för prövning. Utöver det finns ett antal ärenden där Försvarsmakten anslutit sig efter underrättelse av Mark- och miljödomstolen i Vänersborg, 2012 ett nytt överklagande, 2011 fyra överklaganden, säger Anders Järn. n POLITISKT BESLUT KRÄVS Det finns ingen reell motsättning mellan Försvarsmaktens intressen och en utbyggnad av vindkraft i Sverige. Det skriver branschorganisationerna Svensk Vindenergi och Svensk Energi i ett gemensamt remissvar på Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) redovisning av regeringens uppdrag om en internationell jämförelse i fråga om militär flygverksamhet och vindkraft. u Svensk Vindenergi och Svensk Energi kritiserar i sitt remissvar att Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, inte tagit det helhetsgrepp som uppdraget syftade till. FOI har kartlagt skillnaderna mellan Sverige och andra länder, men inte analyserat om dessa skillnader är motiverade. Den sammanlagda omfattningen av Försvarsmaktens restriktioner motsvarar drygt halva landytan i södra Sverige (elområde 3-4) och en femtedel i norra Sverige (elområde 1-2). Det betyder att inskränkningarna är särskilt kännbara i de södra delarna av landet där behovet av att bygga ny elproduktion är störst, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Vidare innebär detta också påverkan på utformningen av hela kraftsystemet i Sverige och inom Norden, säger Kjell Jansson, vd Svensk Energi. En ny enkät bland Svensk Vindenergis medlemsföretag visar att Försvarsmaktens beslut om att stoppa vindkraft runt militära flygplatser berör minst 1 100 vindkraftverk som nu befinner sig i tillståndsprocessen. Det krävs snabba politiska beslut för att inte försvåra den fortsatta etableringen av vindkraft. Om Försvarsmakten får fortsätta agera som hittills är det ur rättssäkerhetssynpunkt mycket allvarligt eftersom företagen behöver klara spelregler, säger Annika Helker Lundström. n Läs remissen Svensk Energis och Svensk Vindenergis gemensamma remiss av Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) redovisning av regeringens uppdrag om en internationell jämförelse i fråga om militär flygverksamhet och vindkraft finns på www.svenskenergi.se. VIND 3/2012 61

VINDKRAFT FRISKA VINDAR runt smarta elnät Modern vindkraft kräver smarta nät. Det är dock lite si och så med förståelsen för vad det innebär. För yviga visioner runt vanlig vardagsteknik kan skrämma bort investerarna. text: morten valestrand Elnätets smarta teknik börjar hos vindkraften och slutar hos kunden. Målet är att skapa en efterfrågestyrd elmarknad där det skall vara lika enkelt att spara el som att producera mer för att skapa balans. Foto: Siemens (Vattenfall Lillgrund). u Utvecklingen av smarta elnät är inte enbart något som rör slutkunder långt där nere i botten av linjen. Högt uppe bland måsar och turbiner tar smart teknik exempelvis hand om övertoner och annan elektromagnetisk smuts innan elen styrs ner genom ledningarna. Utan smart styrteknik kommer framtidens vindkraft att stå sig slätt. Vinden har blivit det moderna elnätets mest utmanande och besvärliga kraft, full av fluktuationer och varierande produktion. Framöver skall den även gå uppströms, från små lokala vindkraftverk. Vindkraften blir därför allt mer beroende av smarta elnät med smarta applikationer och smart systemstyrning. Allt detta kräver smart kommunikation utåt samhället. Problemet är att elnätets smarthet lätt försvinner i en gröt av tekniska detaljer, definitioner och funktioner. Det man ofta bortser ifrån är att smarta elnät, på engelska kallade smart grids, i grund och botten handlar om ganska vanlig vardagsteknik. I ren entusiasm går man rakt på mål och beskriver allt från elbilar som balanskraft på en slutkundsmarknad för tredjepartsaggregatorer till funktioner som för tankarna till JAS Gripen. Johan Söderbom, programchef för Vattenfalls forskning och utveckling inom just smarta elnät, menar att smarta elnät har fått ett oförtjänt rykte som något svårt och nästan ouppnåeligt. Trots att ingen argumenterar seriöst mot teknikinvesteringar så finns det en tendens att demonisera de smarta näten, säger han. Problemet finns på alla nivåer. KTH-professor Lars Nordström, föreståndare för KTH Elkraftcentrum och en av EU-kommissionens experter på smarta elnät upplever en utbredd begreppsförvirring, både mellan olika branscher och inom den internationella energibranschen. El med IT Smarta elnät är däremot varken mystiskt eller en teknisk revolution. Telekombranschen och industrin har länge använt smarta system och metoder, och kallar det Internet, digital kommunikation eller automation. På sikt kommer även elnätets alla apparater, krav och funktionaliteter, från största park till minsta manick, att bli kompatibla med moderna styrsystem. En sådan automatiserad styrning har hittills inte gått att genomföra i det svenska eldistributionsnätet. Det är kanske därför som Gunnar Fredriksson, vice vd i Svensk Vindenergi, säger att det har varit för lätt att försvåra debatten om det smarta elnätet. En del tror att det handlar om en trollformel som är omöjlig att förstå, men så är det givetvis inte, säger han. För att rensa bland begreppen har standardiseringsorganisationen IEC (International Electrotechnical Commission) nu definierat smarta elnät som elektriska energisystem som utnyttjar informationsteknik. Revolution av möjligheter Smartheten ligger alltså i användningen. Med hjälp av vanlig IT skall en rad nya funktioner appliceras på elnätet som exempelvis styrning av vindkraft. Eller elförbrukning. Eller något annat. Det smartaste med smarta elnät är att energibranschen omsider har börjat tillämpa den teknik som andra har levt med i åratal, säger Mats Olsson, vd i Moteknik som säljer industriell automation. 62 VIND 3/2012

Utveckling tar dock tid. All elkraftsteknik som hittills varit självklar och välprövad måste nu testas och kombineras på nytt. Därför behövs stora testprojekt som exempelvis Smart Grid Gotland. Utvecklingens inneboende tröghet har emellertid den fördelen att energiföretagen slipper undan IT-teknikens barnsjukdomar. Istället kan branschen koncentrera sig på en revolution av möjligheter med tusentals nya appar, för att prata smartspråk. Mest synligt blir det neråt slutkunden, medan den kanske mest spektakulära smartheten finns uppströms och utåt kusten. I kölvattnet av den oöversiktliga debatten runt smarta elnät har det visat sig att investerare och beslutsfattare kan skrämmas från att ta kloka beslut, enligt Lars Nordström. Oron över kostnaderna för smarta elnät handlar delvis om hur man definierar utvecklingen. Mycket av det vi kallar smart grid är helt normal industriteknisk modernisering och effektivisering. IT, övervakning och styrning är klassiska industriella effektiviseringsmetoder som går att räkna hem, säger Nordström. Det smarta elnätet uppfattas istället som oprecisa visioner, något som kan hämma beslutsförmågan. Då är det bättre att ta utgångspunkt i den smarta elkraftteknik som redan finns i elnätet, menar Lars Nordström, exempelvis automatisk felavhjälpning. Enligt Johan Söderbom är smarta elnät inte konstigare än andra mätprojekt. Man kan lägga sig på olika tekniska nivåer, men jag tror att även elkunden kan vara med och bära en kostnad så länge nyttan är synlig. Anders Richert, nätchef på Svensk Energi, tycker det är viktigt att avdramatisera den tekniska utvecklingen. Utmaningen är att kombinera existerande och kommande tekniker på ett smart sätt. Alla i energibranschen har ett stort ansvar för hur man kommunicerar runt smarta elnät. Man måste vara medveten om vem man för dialog med så möjligheterna beskrivs på rätt sätt, och här finns möjligheter för alla aktörer, säger Anders Richert. n u läs mer Fotnot: Elbilar som balanskraft på en slutkundsmarknad för tredjepartsaggregatorer betyder att elbilsbatterier i framtiden kan bidra med el till hushållen, samtidigt som det dyker upp en ny kategori säljare av servicetjänster. Green Switching Ett hållbart alternativ till SF6- isolerade ställverk. www.eatonholec.se Vakuumteknik och solid isolering Magnefix, Xiria, SVS (bilden) och FMX På senare år har miljöfrågorna fått allt större betydelse i samhället. Alarmerande rapporter om växthuseffekten och klimatförändringar har gjort alla medvetna om det allvarliga hotet mot livet på jorden. Utsläpp av SF6-gas från ställverk bidrar avsevärt till det hot som växthuseffekten och de medföljande klimatförändringar innebär. Eatons heltäckande sortiment av SF6-fria ställverksystem för mellanspänning ger dig möjlighet att aktivt bidra till att minska utsläpp av SF6 i världen. VIND 3/2012 63

KRÄVER SMART STYRNING Fjärrstyrd tvåvägskommunikation är centralt för den nya smarta tekniken. Egna IP-adresser till alla anläggningar och apparater ger stora möjligheter till ökad produktionsstyrning. text: morten valestrand u När den digitala styrtekniken kryper uppåt i det hittills manuellt styrda distributionsnätet kommunicerar komponenterna på helt nya sätt. Fjärravläsning av smarta elmätare är endast en mild sommarfläkt i förhållande till det som komma skall, lovar elnätsbranschen. Förutom detaljerad styrning av själva kraftproduktionen kan det gälla allt från lastkontroll till hantering av effekttoppar, överföringsbegränsningar och avancerade tariffer. De stora energiföretagen ligger i framkant av utvecklingen och applicerar smarta funktioner redan vid produktionen. Elnätets spindel ABB har blivit en teknisk spindel i många smarta nät, exempelvis som delägare i Fortums Norra Djurgårdsstaden, och tillsammans med Vattenfall i Smart Grid Gotland. På Gotland går man i direkt närkamp med vindkraften, bland annat genom att lagra eller buffra upp överskottskraft med hjälp av ABB:s DynaPeaQ energilager. En mindre testanläggning har nyligen levererats till Falbygdens Energi medan gotlänningarna troligen får en variant med 20 MW lagringseffekt i perioder om 15 45 minuter. Vid kraftbortfall kopplas energilagret in av en statisk Voltage Source Converter, som med ett ultrasnabbt effekt- och frekvensstöd går igång på några millisekunder. Smartare vindkraft finns inte. Smarthetens mål är en elmarknad där det skall vara lika lätt att spara el som att producera mer för att skapa balans. Vindkraftens ändhållplats är den efterfrågestyrda slutkundsmarknaden, Demand Response (DR). Där är det så smart att även instabil Begripligt. Utvecklingen av smarta elnät handlar både om teknisk och mänsklig kommunikation. Foto: Göteborg Energi. vindkraftsproduktion kan bli en god affär, även för elkunden. Kortsiktig energilagring (eller pendling) kan komma att påverka elpriserna så mycket att det blir ett försäljningsmässigt argument, något Vattenfall och ABB nu vill testa på Gotland. När vi har produktionsöverskott skall det löna sig för kunder att lagra kraft, till exempel genom att ladda sin elbil, säger Håkan Gustavsson, Vattenfalls projektledare för pilotprojektet Smart Grid Gotland. Skär kostnader Nyligen beslutade också EON att bygga en ny smart vindkraftpark på 48 MW öster om Öland. Där blir man först i Sverige med att använda eltransporttekniken Dynamic Line Rating (DLR). Tekniken ökar elnätets kapacitet att tillvarata olika faktorer i omgivningen. Exempelvis kyls ledningarna vid stark blåst, något DLR kan utnyttja genom att automatiskt styra om vindkraftsproduktionen om elnätet överbelastas. Jag är glad att vi i handling kan visa hur smarta elnät möjliggör utbyggnaden av förnybar energi i Sverige, säger Jonas Abrahamsson, EON Nordens koncernchef. För EONs vindkraft är DLR-styrningen ett smart val både tekniskt och ekonomiskt då den inte kräver någon uppgradering av det existerande elnätet. Det är ett bra exempel på hur en applikation för smarta nät kan skära kostnader och därmed underlätta omställningen av energisystemet, säger Jonas Abrahamsson. n