«HVA BETYR ØKT INNVANDRING FOR NASJONAL LOVGIVNING OG SOSIAL POLITIKK? HVILKEN BETYDNING HAR DET AT MANGE ER FLYKTNINGER OG ASYLSØKERE?» Ökat rörlighet i EU och globalt - Finska socialtrygghetssystemet Essi Rentola 9.6.2016
Centrala utmaningar i EU som påverkar socialtrygghet och socialpolitik Ekonomisk utveckling Invandring Social dumping/ Socialturism Befolkningens åldrande Förändringar i arbetslivet Förändringar i familjestrukturer 2
Ekonomi Den europeiska ekonomiska planeringsterminen Mot en djupare och rättvisare ekonomisk och monetär union Pelare för Sociala rättigheter För att stärka den sociala dimensionen i EU Den höga arbetslösheten och befolkningens åldrande, i kombination med trycket på de offentliga finanserna och behovet av att minimera spridningseffekter mellan länderna på grund av makroekonomiska obalanser, har lett till att frågan om hur väl de nationella välfärdssystemen fungerar lyfts fram. 3
Invanding Asylsökande Åtgärder i EU för att kontrollera invandringen Utmaningarna för medlemstaternas socialtrygghetssystem Integration Ickeförvärvsaktiva EU-medborgare På vilka villkor öppnas rätten till skattefinansierade förmåner? EU-domstolens senaste rättspraxis En EU-medborgare kan inte röra sig mellan länderna enbart för att söka sociala förmåner Tredje lands medborgare Associeringsavtal Bi- och multilaterala socialtrygghetsavtal Direktiv gällande inträde i EU (sigle permit, ICT, seasonal workers, studerande och forskare) 4
Social dumping/social turism Decent work Rättvisa arbetsförhållanden Brexit Export av familjeförmåner Indexering av familjeförmåner (?) Nödbroms för in-work förmåner (?) Skillnaderna i levnadstandarderna mellan medlemstaterna Förebyggning av fel och missbruk Statistiker Rättvis kostnadsfördelning mellan medlemstaterna 5
Om invandring och social trygghet Invandringen har positiv inverkan på nationalekonomin; inverkan på offentliga ekonomin (OECD: Finland 0,16 %). Svår att utreda Rörligheten av personer i EU relativt liten, men stigande under senaste 10 åren: 2,8 % av befolkningen bodde år 2012 i ett annat EU-land. Rörligheten för icke-förvärvsaktiva ökar (0,7 1, 0 %).
Sammarbete på Nordisk nivå De nordiske social- og sundhedsministre, som er samlet til møde den 9. september 2015 i København har bl.a. drøftet spørgsmålet om velfærdsydelser i de nordiske lande og samspillet mellem disse og EUreglerne, særligt EF-forordning nr. 883/2004. http://www.norden.org/en/news-and-events/news/nordicministers-adopt-declaration-on-welfare-benefits Temadiskussion om invandring vid nordiska socialministermötet 27.4.2016 i Helsingfors Nordisk sammarbetsprogram om integration av flyktingar och invandrare Project inom Nordens Välfärdscenter för flyktingbarn 7
Lagstiftningsåtgärder på grund av strömmen av asylsökande 22 finska lagstiftningsprojekt 8 EU-lagstiftningsprojekt 8
Regeringens spetsprojekt - Ändamålsenligt riktande av den bosättningsbaserade sociala tryggheten En utredning av det bosättningsbaserade systemet för social trygghet genomförs. Som ett led i utredningen granskas kostnaderna för och effekterna av invandring samt grunderna för förmåner som betalas ut till utlandet, deras riktande och ändamålsenlighet. Regeringen drar upp riktlinjerna för Finlands strategiska och detaljerade mål för EU-lagstiftningen om social trygghet 9
Regeringens spetsprojekt - Ändamålsenligt riktande av den bosättningsbaserade sociala tryggheten Projektet omfattar tre helheter, vilka är: ett lagstiftningsprojekt en utredning av invandringens kostnader en utredning över hur man skapar ett system för integration av personer som har beviljats asyl. 10
Tidplan Fas 1 Planeringen är klar och genomförandet kan börja 9/2015 Fas 2 Tjänstemannaförutredningen är klar 12/2016 Fas 3 Regeringens riktlinjer och utlåtande begärs om utkastet till RP 9/2017 Fas 4 RP till riksdagen 9/2018 Fas 5 Den planerade åtgärden har genomförts 3/2019 11
Lagstiftningsprojektet, dvs. hur den bosättningsbaserade sociala tryggheten riktas i internationella situationer Man bedömer grunderna för dels icke-inkomstrelaterade förmåner inom det finländska bosättningsbaserade sociala trygghetssystemet, dels övriga förmåner som betalas till utlandet. Vidare handlar det om att beakta stödens allokering och ändamålsenlighet. Fokus ligger på det sätt som man avser förnya lagstiftningen på inom den sektor som socialskyddet utgör med beaktande av EU:s koordinerande lagstiftning. Regeringens syfte är att hösten 2018 ge en proposition gällande ändringarna i den bosättningsbaserade sociala tryggheten. Man tar fram kriterier för den bosättningsbaserade sociala trygghetens inledande respektive avslutande skeden för personer som dels kommer till Finland, dels lämnar Finland. Man utreder om det är möjligt att på tidsbunden basis gradera socialskyddet. Ändringsbehoven i den finländska nationella lagstiftningen kartläggs och analyseras. Efter det presenteras ändringsförslagen. Syftet är att kartlägga beröringspunkterna mellan den invandringsrelaterade lagstiftningen och lagstiftningen inom socialskyddet. Den inverkan som EU-lagstiftningen och övrig internationell lagstiftning har på Finlands nationella lagstiftning analyseras. För EU-lagstiftningens del kartläggs Finlands strategiska mål för att utveckla EUlagstiftningen inom socialskyddet. Kartläggningen omfattar också mål på detaljnivån. 12
En utredning över invandringens kostnader Fokus ligger på hur invandringen i kostnadsavseende och på övriga plan påverkar vårt samhälle. På basis av resultaten bedöms behovet av ändringar i lagstiftningen och hur de påverkar lagstiftningen. Förutsättningen för en faktabaserad diskussion är siffror för hur mycket invandringen kostar. Då blir det också möjligt att bedöma behovet av ändringar i lagstiftningen och ändringarnas inverkan. Det blir också möjligt att bedriva en bättre integrationspolitik och att fatta bättre beslut. Strävan är att ha utredningen klar våren 2017. Man kartlägger antalet personer som av olika skäl kommer till Finland och som reser härifrån. Vidare kartlägger man den inverkar som de utbetalda förmånerna har på socialskyddssystemet. En översyn av de utredningar som har gjorts om invandringen och dess kostnader. 13
Tack! 14