redaktionskommitté: Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll.

Byggnadshyttan på Gotland 2001 2002

redaktionskommitté: Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll. omslag: Fårö kyrka. Medeltida portal, framtagen för dokumentation vid kyrkans restaurering 2000 2002. omslagsfoto: Louise Borgö, Länsmuseet på Gotland. produktion: Byggnadshyttan på Gotland, Visby 2003. grafisk form: Helena Duveborg. trryck: Snabba Tryck, Visby 2003. Respektive författare ISBN-91-974679-0-1

I N N E H Å L L Förord 5 Håkan Lindkvist Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotlands verksamhet 2001 2002 7 Joakim Hansson Restaureringen av Kaplanen 6 i Visby 19 Jan Utas Restaureringen av Fårö kyrka 2000 2002 30 Håkan Lindkvist Ombyggnad av ett fritidshus vid Verkegards på Fårö 51 Tor Broström Klimatstyrning i kyrkor konstant relativ fuktighet för skonsamt inomhusklimat 55 författarna Broström, Tor, tekn.dr., lektor vid Högskolan på Gotland Hansson, Joakim, fil.dr., kyrkoantikvarie vid Länsstyrelsen på Gotland Lindkvist, Håkan, byggnadsingenjör, hyttmästare Utas, Jan, arkitekt MSA, avdelningschef Kulturmiljövård vid Länsmuseet på Gotland

F Ö R O R D Stiftelsen byggnadshyttan på gotland bildades i mars 1986 av Riksantikvarieämbetet, Föreningen Gotlands fornvänner, Samfälligheten Gotlands kyrkor och Gotlands kommun. Dess stadgar fastställdes av regeringen i september samma år. I enlighet med sitt uppdrag har Byggnadshyttan sedan mitten av 1980- talet utfört och medverkat i vård och underhåll av de medeltida kyrkorna på Gotland, Visby ringmur och ruiner samt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i övrigt på Gotland. Hyttan har enligt uppdraget utbildat hantverkare och tillverkat byggnadmaterial, främst bränd och släckt kalk. Till uppdraget hör vidare»att utveckla metoder för restaurerings- och underhållsarbeten samt att sammanställa och sprida kunskaper och erfarenheter från hyttans verksamhet.«en skrift om hyttans verksamhet under de senaste åren ligger således inom dessa uttalade uppdrag. Hyttan har i samarbete med många andra goda krafter utvecklat nya eller gamla metoder det kan gälla det rent praktiska byggnadsarbetet såväl som konserveringstekniker. Det kan även gälla beslutsprocesser där exempelvis kyrkfolkets förväntningar möter antikvariska intressen och principer samt byggnadstekniska möjligheter. Allt skall därtill rymmas inom ekonomiskt möjliga ramar. En skrift om hur hyttan arbetar kan komma byggnadsvården i stort till nytta. De uppsatser eller rapporter som finns att läsa i denna skrift ger alla på olika sätt bilder av hyttans arbete, ja även om hyttan i arbete. Hyttans styrelse har till reaktionskommitté utsett styrelsens vice ordförande Åke G. Sjöberg, arkitekten vid Länsmuseet Jan Utas tillika suppleant i styrelsen på Gotlands fornvänners mandat samt hyttmästaren Håkan Lindkvist. Jan Utas är skriftens huvudredaktör. Jan Björklund Styrelsens ordförande Sedan detta förord blev skrivet och innan boken kommit i tryck avled Jan Björklund i januari 2003. 5

Minnesord över Jan Björklund vid Byggnadshyttans sammanträde den 23 januari 2003 Ordförandestolen är tom. Jan Björklund är borta. Stolen kan vi nog återbesätta, men Jan Björklund har vi för alltid förlorat. Med honom har vi förlorat en vän och en mycket väsentlig medmänniska. Jan Björklund har varit denna styrelses ledare och därmed hyttans främste re p resentant alltsedan starten för nu snart två decennier sedan. Och han behövdes. Vår verksamhet var ingen självklarhet i det ögonblick den skulle sättas igång. Både utåt mot samhället och det faktiska behovet av hyttans byggnadsverksamhet samt inåt, gentemot en organisation som skulle skapas, blev Jan Björklund en oerhört betydande kraft. Det är naturligt att han som ledande gotländsk ämbetsman var bra för oss att ha. Men viktigare var att han som person var den bästa vi kunde få. Hans ovanliga balans mellan äkta entusiasm och distans detta att nästan svalt kunna se problem uppifrån och från sidan, att se dem som en del av en större helhet gjorde honom till en ledare. Hans vänlighet och hans omsorg värmde, hans humor gladde. Hans kunnighet tedde sig för oss nästan obegränsad. Med sitt skarpa intellekt kunde han strukturera problemen, med några muntra vändningar kunde han då det behövdes återföra samtal och överläggningar till kärnfrågorna från andras yvigare utvikningar. Ja, vi behövde honom och vi behöver honom. Jag vet mig aldrig i vårt gotländska samhälle ha känt någon som varit så behövd. Han var också en nära vän. Vi sörjer honom djupt och ägnar honom en stund av eftertankens och saknadens tystnad. Åke G. Sjöberg Vice ordförande

Håkan Lindkvist STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLANDS VERKSAMHET 2001 2 0 0 2 B Y G G N A D S H Y T TANS BAKGRUND OCH ORGANISAT I O N En byggnadshytta är enligt Nationalencyklopedien en»arbetsorganisation kring ett större bygge, framför allt under medeltiden, renässansen och barocken. Förutom byggmästare/arkitekt och stenhuggare ingick i byggnadshyttan olika hantverkare, såsom murare, kalkrörare, timmermän och smeder. Stenbrottens grovhuggare och byggplatsens hantlangare tillhörde vanligen också organisationen. Den reglerades av stadgar och hade egen, intern rättskipning. Byggnadshyttan hade högre status och friare rättställning än de till städerna bundna yrkesskråna. Ordet kan också beteckna en verkstadslokal i vilken medlemmarna i organisationen utförde en del av sina arbeten«. Byggnadshyttan på Gotland Byggnadshyttan på Gotland bildades 1986 som en stiftelse med syfte att varaktigt säkerställa den hantverkskunskap som fordras för re s t a u rering av ä l d re bebyggelse. Stiftarna är Riksantikvarieämbetet, Samfälligheten Gotlands kyrkor, Gotlands kommun och Föreningen Gotlands forn v ä n n e r (huvudman för Länsmuseet på Gotland). Två re p resentanter från re s p e k t i v e av de båda förstnämnda org a n i s a t i o n e rna och en för vardera av de sistnämnda bildar tillsammans med en opartisk ordförande hyttans styre l s e. Alltsedan starten har ordförandeposten anfört rotts länsrådet Jan Björklund. B a k g runden till hyttans tillkomst är det omfattande vårdbehovet hos den stora mängden kulturhistoriskt värdefulla byggnader på ön med de 92 medeltidskyrkorna och ringmuren och ruinerna i Visby som främsta representanter. Förutom att medverka vid underhållet av dessa skall man enligt stadgarna utbilda hantverkare och utveckla hantverksmetoder, tillverka byggnadsmaterial samt sammanställa och sprida vunna kunskaper och erfarenheter. 7

STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLAND Byggnadshyttans Kalk AB Stiftelsen äger 90 p rocent av dotterbolaget Byggnadshyttans Kalk AB. Bolagets verksamhet, som startade 1991, innebär tillverkning och försäljning av kalk och kalkprodukter och andra material för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Kalkbolaget har ingen personal anställd, tjänster för administration och produktion köps av stiftelsen. Personal Hyttmästare och chef för Byggnadshyttan är sedan 1997 Håkan Lindkvist. Han är byggnadsingenjör och har tidigare varit verksam i olika funktioner hos entreprenadföretag i Skåne, bland annat som arbetschef hos JM AB (John Mattson Byggnads AB) och som vd för mur- och putsspecialistföretaget Pukab i Malmö. I övrigt bestod Byggnadshyttans personal vid utgången av år 2001 av en kamrer/kanslist, två arbetsledare, en konservator för måleri på trä och 17 bygghantverkare. Byggnader och anläggningar Byggnadshyttans kontor ligger i Gamla Residenset, ett knuttimrat hus från 1640-talet beläget mycket centralt invid Donners plats i Visby innerstad. Inom endast ett par hundra meters radie finns några av verksamhetens närmaste samarbetspartners inom länsstyrelse, länsmuseum och högskola. Huset, som är byggnadsminnesförklarat, ägs av huvudmannen för Länsmuseet på Gotland. Kalkbolaget är sedan 1996 ägare till fastigheten S:ta Maria 37 i Visby, belägen alldeles intill Domkyrkan. Fastigheten köptes nämnda år in från Föreningen Gotlands fornvänner. På tomten finns två sammanbyggda medeltida stenhus,»johan Målares hus«, vilka även dessa är byggnadsminnesförklarade sedan 1966. Husen har totalrenoverats av hyttan och inrymmer i dag en lägenhet, studentrum och lokaler. Byggnadshyttans förråd, verkstäder och personalbyggnader m.m. ligger på av Gotlands kommun förhyrd mark vid Djupkvior i södra utkanten av Visby. Anläggningen är mer eller mindre under ständig utveckling. För närvarande inryms där verkstäder för specialsnickeri, för specialglasmästeri 8

STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLAND samt för materiel och utrustning; arbetsledningskontor med personalutrymmen och arkiv; konservatorsateljé, kall- och varmförråd för byggnadsmaterial och maskiner, samt kalkgravar för lagring av våtsläckt kalk, m.m. I anslutning till Djupkviorförrådet ligger»katedralen«, en kyrkobyggnad i miniformat. Den uppfördes 1995 1996 som övningsobjekt av elever från byggnadsvårdsutbildningen vid Högskolan på Gotland och instruktörer från Byggnadshyttan. Idag används den bland annat för provning och utveckling av klimatstyrutrustning för kyrkobyggnader. I Hejnum, drygt två mil nordost om Visby, ligger på arrenderad mark den vedeldade kalkugn som används vid framställningen av Byggnadshyttans våtsläckta kalk. Kalkbrottet, varifrån kalkstenen till bränningen hämtas, ligger i omedelbar anslutning till kalkugnen. Kalkstenen bryts enligt avtal med ägarna till fastigheten Hejnum Rings 3:1. På platsen finns också en fungerande tjärdal (gotl. sojde). Kalktillverkningen Byggnadshyttan tillverkade för Kalkbolagets räkning ca 60 ton våtsläckt kalk under 2001, varav ca 40 ton avyttrades. Av dessa köptes ca 21 ton tillbaka av Byggnadshyttan för att användas i byggverksamheten. Försäljningen under 2001 var lägre än genomsnittet för de senaste åtta å ren. Orsakerna är vid sidan om ökad lokal konkurrens bland annat att man vid fasadarbeten på kyrkorna numera oftast inskränker sig till putslagning istället för omputsning och invändigt till rengöring istället för kalkavfärg n i n g. Under året har kontakterna fortsatt med det tyska företaget Isotec för ev. leverans av kalk till deras putsrenoveringssystem. Prov har skickats för test och analys, men något försäljningsavtal har ännu inte tecknats. Ekonomi Omsättningen år 2001 var för Stiftelsen Byggnadshyttan ca 14,5 milj. kr, för Byggnadshyttans Kalk AB ca 0,7 milj. kr. Av verksamhetens intäkter och kostnader är fyra procent respektive knappt en procent hänförliga till Kalkbolaget. Den redovisade vinsten uppgick till ca 0,6 milj. kr. Fördelningen av arbetsvolymen mellan kyrkorestaureringar och övriga entreprenader har under året varit 55 procent kyrkoentreprenader och 45 procent profana och övriga arbeten. 9

STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLAND UTFÖRDA RESTA U R E R I N G S P R O J E K T Kyrkorestaureringar De kyrkore s t a u reringar som Byggnadshyttan utför på uppdrag av Samfälligheten Gotlands kyrkor görs normalt på löpande räkning. Av de utvändiga projekten lämnar Samfälligheten varje år ut något eller några för anbudsräkning på öppna marknaden. Hyttan har sedan sin tillkomst vid sidan av ett större antal utvändiga arbeten svarat för samtliga invändiga restaureringar. När arbetena lämnas ut till privata byggnadsfirmor fungerar hyttm ä s t a ren som byggledare. Under 2001 2002 var det fallet vid de utvändiga restaureringarna av Ala och Hellvi kyrkor. Av hyttans re s t a u reringar under samma tid kan man i första hand nämna den ut- och invändiga restaureringen av Fårö kyrka (se separat artikel), motsvarande arbeten i Bäl kyrka, samt de omfattande invändiga arbetena i Bro kyrka, de sistnämnda färdiga först vid adventstid 2002. R e s t a u re r i n g s å t g ä rd e rna under 2001 på Bäl kyrka innebar en reparation av t o rnhuven och klockdäcket, putslagning och kalkavfärgning av fasadern a samt montering av en ny åskskyddsanläggning. De efterföljande invändiga arbetena har i allt väsentligt varit inriktade på en framtagning av de medeltida kalkmålningarna i kyrkorummet. En re f e re n s g rupp bestående av re p resentanter för Riksantikvarieämbetet, Samfälligheten Gotlands kyrkor, församlingen, länsstyrelsen, länsmuseet och de engagerade konserv a t o re rna har s t y rt arbetena. De kommer senare att beskrivas i en särskild publikation. I Bro kyrka rengjordes väggarna och valven i kyrkorummet med kalkmålningar från flera sekel i samband med restaureringen. Arbetena i kyrkan kom att bli betydligt mer omfattande än vad som ursprungligen var planerat. När det på ett par ställen sviktande trägolven skulle stabiliseras upptäcktes att under dessa fanns de medeltida golven bevarade i stort sett intakta. Koret hade som brukligt golv av gravstenar medan det i tornet och i långhuset låg kraftiga plankor, förbundna med dymlingar. Under 2001 2002 utfördes utvändiga reparationsarbeten på bl.a. Fole kyrka. >> I Bro kyrka upptäcktes ett välbevarat medeltida trägolv under det nuvarande golvet. Foto Louise Borgö, Länsmuseet på Gotland. 10

STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLAND 11

STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLAND Dendrokronologiska dateringar (årsringsdateringar) av torn- och långhusgolven gav säkra fällningstider för virket: för torngolvet vintern 1214 1215 och för långhusgolvet vintern 1302 1303. De erhållna dateringarna bör med ett tillägg för ev. lagrings- och torkningstid ange byggnadstiden för respektive byggnadsdel. Tidpunkterna stämmer väl överens med de konsthistoriska dateringarna: omkring år 1200 för tornet respektive omkring år 1300 för långhuset. Sedan den fasta bänkinredningen och 1800-talsträgolven avlägsnats kunde de medeltida golven dokumenteras. Därefter monterades de bort för att återläggas sedan rötskadade delar av trägolvets bjälkar bytts ut och stengolvet jämnats till och fogats. Innan återläggningen gjordes en begränsad, arkeologisk undersökning i långhuset. Syftet var i första hand att utröna om det nuvarande gotiska långhuset och dess kända, romanska före t r ä d a re på platsen föregåtts av en ännu ä l d re träkyrka. Några tecken på en sådan hittades inte, utom möjligen re s t e r av en begravning från sen vikingatid, men den romanska kyrkans plan kunde fastställas. Långhuset konstaterades ha haft samma bredd som koret, vilken även överensstämmer med det nuvarande korets bredd. Således bör denna byggnadsdel i sina murar inrymma delar av den romanska kyrkans kor. Vid den arkeologiska undersökningen påträffades även ett antal välbevarade begravningar, varav flera från den romanska kyrkans tid. Tre gravkamrar i långhusets främre del och i koret kunde konstateras ha använts långt fram i tiden, enligt arkivaliska uppgifter så sent som 1816. För att skydda originalgolven av trä lades därefter i tornet och långhuset nya plankgolv in ovanpå de gamla. De nya golven utfördes med likartad utformning och teknik som de ursprungliga. Ett par luckor fungerar som titthål om man önskar få en glimt av originalen. I Gammelgarn kyrka gjordes under 2000 2001 en rengöring av väggar och valv, och kalkmåleri från 1790-talet togs fram och rekonstruerades. Draperimålningar runt trefönstergruppen i koret och vid predikstolen uppmålades på nytt, och valvstrålar och socklar fylldes i med svart. Den fasta i n redningen konserverades, trägolven i kyrkorummet renoverades, och i tornrummet lades ett nytt kalkstensgolv in ovanpå det befintliga betonggolvet. 12

STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLAND Fasadöversyner av större omfattning utfördes under 2001 på Martebo, Tingstäde och Träkumla kyrkor. Fasaderna på den sistnämnda kyrkan putsades 1996 som ett experiment, där olika typer och behandlingar med kalkbruk prövades. Bland annat putsades tornet med bruk berett av kalk som släckts i samband med blandningen på plats. Sommaren 2002 åtgärdades flera av de kyrktorn som fått skador på fasadputsen under vintrarna från 1998 och framåt. Det ovanliga väderläge som första gången noterades den 20 februari 1998 med dygnslångt slagregn från sydsydväst och ett efterföljande temperaturfall på närmare 25 c medförde extrema påfrestningar för kalkbruket. Liknande väderlägen förekom ytterligare en gång nämnda vinter och vid åtminstone fyra tillfällen den därpå följande vintern. Stora skador uppstod på framförallt högt belägna byggnadsdelar, bland annat på tornen på Barlingbo, Gothem, Stenkumla och Rute kyrkor, varav de tre förstnämnda hörde till dem som putsades om så sent som sommaren 1997. Nu reparerades de skadade tornen, huvudsakligen berördes sydfasaderna. I några av fallen valde man vid reparationen att endast grovputsa ytan och avstå ifrån avfärgning för att minska risken för nya, iögonfallande frostskador. Dock bibehölls materialvalet, luftkalkbruk berett av våtsläckt kalk, som varit det traditionella på kyrkorna sedan medeltiden. Fole kyrka reparerades utvändigt genom omläggning av faltaken över k o r, långhus och sakristia på täta underlag av råspont och asfaltpapp. Dessutom reparerades och avfärgades fasadputsen och kalkstenfasaderna på tornet foglagades. Nya inspektionsbryggor byggdes på vindarna, bland annat för att man skall komma åt att studera det ursprungligen utvändiga kalkputsskikt från omkring år 1250 som alltsedan 1280-talet bevarats skyddat av sakristians tak. Hyttan har även fungerat som generalentre p renör vid utbyte av de elektriska v ä rmesystemen i Lokrume och Etelhem kyrkor. I en lång rad andra kyrkor har underhållsarbeten av olika slag och av varierande omfattning utförts. En årligt återkommande arbetsuppgift är bland annat administrationen av de många tjärstry k n i n g a rna av brädklädda tornhuvar och tak som utförs av enskilda firmor på uppdrag av Samfälligheten Gotlands kyrkor. 13

STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLAND 14

STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLAND Restaureringsarbeten på profana byggnader m.m. Två byggprojekt på Fårö har genomförts under 2001 2002. Det ena, en totalrenovering av ett fritidshus av kalksten vid Verkegards, beskrivs i en separat artikel. Det andra är ett restaureringsprojekt omfattande en hel gårdsanläggning från 1700- och 1800-talen, också vid Verkegards. Restaureringen utförs etappvis med stöd av kulturmedel från länsstyrelsen, och nu har bland annat manbyggnaden reparerats utvändigt, en fristående kölna ( a n o rdning för torkning av malt m.m.) samt en jord k ä l l a re har fått nya tak. Gaustäde i Bunge, en annan gårdsanläggning från nämnda tid, har ända sedan 1980-talet genomgått en grundlig etappvis restaurering. År 2002 har invändiga restaureringsarbeten i manbyggnadens sal utförts. Samma år lades spåntaket om på kalkladan vid Barläst i Lärbro. Sockenmagasinet på Fole kyrkogård har re s t a u rerats utvändigt, faltaket har lagts om och fasaderna har putsreparerats och kalkavfärgats. I Visby har hyttan varit entreprenör för ett antal arbeten av olika dignitet, bland annat en utvändig restaurering av ett helt bostads- och affärskvarter från 1930-talet vid Stora Torget, kv. Nunnan. Entreprenaden innebar omputsning och avfärgning av fasader, målning av fönster och plåt m.m. Ett medeltida bostadshus vid Södra Slottsgränd har reparerats genomgripande efter en fuktskada. Rivning, sanering och återuppbyggnad av bjälklag, väggar och inredning hör till de vidtagna åtgärderna. I det medeltida Kapitelhuset vid S:t Drottensgatan har invändiga restaureringsarbeten utförts, bl.a. har nya blyglasfönster tillverkats, ett nytt trägolv har lagts in och väggarna har foglagats. I Östergravar utanför Dalmansporten byggdes en gångbro. I Hejnumkalkugnen bröts tre ugnar sten och brändes. Packstenen forslades till D j u p k v i o rf ö rådet där kalken våtsläcktes för långtidsförvaring i kalkgravar. << Reparation av kölna vid Ve r k e g a rds på Fårö. Foto Johan Gardelin. Länsmuseet på Gotland. Invändiga restaureringsarbeten vid Gaustäde i Bunge. Foto Stefan Haase. Länsmuseet på Gotland. 15

STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLAND UTBILDNING OCH KUNSKAPSSPRIDNING ETC. Högskolan på Gotland Hyttans anställda deltar i Högskolan på Gotlands kurs»tillämpad byggnadsvård och traditionella hantverk«som instruktörer i de praktiska momenten. Vidare tar hyttan emot ett antal praktikanter samtidigt som de egna hantverkarna ges möjlighet att delta i Högskolans föreläsningar och andra aktiviteter. Doktorandstipendium Byggnadshyttan och Samfälligheten Gotlands kyrkor har tillsammans med P a rtek Nordkalk AB, Svenska kyrkans församlingsförbund, Scancem Research AB samt Murverksrådet AB bildat en intressegrupp, vilken under fyra år finansierar en doktorandtjänst, inriktad på utveckling av putsbruk. Hyttan och Samfälligheten bidrar med 75 000 kr per år vardera, d.v.s. totalt 150 000 kr per år. Projektnamnet är»beständig puts på murverk«. Doktorandtjänsten innehas av civ.ing. Kristin Balksten. Projektet bedrivs inom ramen för Företagsforskarskolan NMK (Naturliga material med inriktning mot miljö- och kulturvård) vid Göteborgs universitet. Forskarskolan syftar till att öka utbytet mellan naturvetenskapliga, tekniska och humanistiska discipliner och vidareutveckla beständiga, kulturv å rdande och miljömässigt bärkraftiga material och behandlingsmetoder för byggnader och andra konstruktioner, såväl kulturhistoriskt intressanta som övriga. Nordiskt forum för byggnadskalk Föreningen Nordiskt forum för byggnadskalk, i vilken Byggnadshyttan är medlem, anordnade 2001 sitt årliga seminarium på Gotland. Byggnadshyttan, Samfälligheten Gotlands kyrkor, länsstyrelsen och länsmuseet var engagerade med förevisningar, guidning, sponsring m.m. Nordiskt forum för byggnadskalk är ett nätverk som syftar till att främja kunskapsuppbyggnad och erf a renhetsutbyte mellan olika yrkesgrupper som arbetar med kalk och murat byggande. Vid seminariet 2002, som hölls i Århus i Danmark, valdes f.ö. hyttmästaren in i styrelsen. 16

STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLAND Byggnadsvårdsläger Vid 2001 års byggnadsvårdsläger på fastigheten Norrbys i Väte socken medverkade personal från Byggnadshyttan med instruktörer, material och utrustning samt som sponsor. Kursen behandlade främst fönsterrenovering och putslagning. Klimat i kyrkor Hyttan har tillsammans med bland annat Samfälligheten Gotlands kyrkor, el.ing. Peter Ström vid PS Elteknik AB, Gotlands Energiverk AB (geab) och länsmuseet engagerat sig i ett projekt angående klimatstyrning i våra kyrk o r. Projektet har initierats av tekn.dr. Tor Broström vid Högskolan på Gotland. Syftet är att pröva hur luftfuktighet och temperatur tillsammans påverkar klimatet i en kyrka. Provningarna har utförts i»katedralen«vid hyttans förråd vid Djupkvior med lyckat resultat (se f.ö. separat artikel). Under 2002 installerades systemet i full skala i Fårö kyrka. Studiebesök Scottish Lime Center m.fl. deltagare i EU-projektet Lime Works besökte Gotland under två dagar hösten 2001, då de bland annat studerade hyttans kalktillverkning, lagring av kalk, arbetsmetoder, putsning av kyrkor m.m. Pro j e k t e t Lime Works ingår i Rafaël-programmet och syftar till re s t a u rering av kalkugnar och återupptagande av traditionella metoder för bränning av byggnadskalk. Byggnadshyttans personal gjorde under 2001 en studieresa till Rom, och styrelsen besökte medeltidsstaden Soest i Westfalen m.fl. orter i denna del av Tyskland. I månadsskiftet maj/ juni 2002 mottog hyttan ett svarsbesök av kollegor från byggnadshyttan i Soest under ledning av Hüttenmeister J ü rgen Prigl. Hyttan där svarar för den omfattande nyhuggningen av fasadsten vid restaureringen av kyrkan Maria zur Wiese i Soest. Inom ramen för arbetet i referensgruppen för Lau kyrkas restaurering, där hyttmästaren ingår, deltog denne i maj 2002 i en studieresa till Åboland i Finland med besök i bland annat en lång rad medeltida kyrkor. Teknik- och utvecklingsmöten Hyttans anställda samlas fyra gånger per år till s.k. teknik- och utvecklingsmöten. Programinslag är information om t.ex. nya metoder, redskap och litteratur, samt föredrag, grupparbeten och företagsinformation. 17

STIFTELSEN BYGGNADSHYTTAN PÅ GOTLAND Konferensdeltagande I maj 2002 deltog re p resentanter för Byggnadshyttan i Svenska kyrkans och Riksantikvarieämbetets konferens kring det kyrkliga kulturarvet. Mötet, som samlade dryga hundratalet deltagare, hölls i Visby, och hyttan bidrog liksom Samfälligheten Gotlands kyrkor till sponsringen av konferensen. Hyttmästarens uppdrag Förutom det ovan nämnda styrelseuppdraget i Nordiskt forum för byggnadskalk har hyttmästaren sedan starten 1999 och fram till 2002 varit ordförande i f i b o r ( F ö retag inom byggnadsvård och re s t a u rering), en rikstäckande intresseorganisation för konsult- och entreprenadföretag verksamma inom byggnadsvårdssektorn. Grunden för medlemskap i fibor är dokumenterad erfarenhet av kvalificerade restaureringsarbeten. Fibor skall verka för att det byggda kulturarvet vårdas och bevaras och att vikten av särskild kompetens för uppgiften uppmärksammas. Hyttmästaren ingår vidare i styrgruppen för ett projekt med syfte att utveckla arbetsinstrument för antikvarisk projektering av byggprojekt som berör kulturhistoriskt värdefull bebyggelse,»utveckling av användaranpassade antikvariska bygghandlingar«. Projektet genomförs av Stockholms byggnadsantikvarier AB med anslag från Riksantikvarieämbetet; en första etapp är färdigställd. Hyttmästaren deltar även som medlem i en referensgrupp för projektet»konkurrenskraftigt murverksbyggande genom effektiviserad informationshantering«, vilket drivs av Lunds tekniska högskola och finansieras av Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) samt Mur- och putsinformation (MPI). Vid de årliga konferenserna för de kyrkliga stiftens fastighetsrådgivare har hyttmästaren representerat Visby. I de flesta stift, dock inte i Visby, finns en sådan rådgivare, vanligtvis stiftets fastighetschef, som har till uppgift att till församlingar och andra lämna råd om underhåll, byggnadsteknik, antikvariska frågor etc. Förberedelserna för Lau kyrkas restaurering har under 2001 2002 bedrivits som ett samarbetsprojekt mellan Lau församling, Samfälligheten Gotlands kyrkor, Högskolan på Gotland, Byggnadshyttan, länsstyrelsen, länsmuseet och Lau hembygdsförening. Hyttmästaren har som nämnts varit ledamot av den i den referensgrupp som bildats. 18

Joakim Hansson R E S TAURERINGEN AV KAPLANEN 6 I VISBY Inärheten av domkyrkan i v i s b y ligger fastigheten Kaplanen 6 ( S ö d r a Kyrkogatan 15), även kallad Ada Blocks hus eller Reinickska huset efter ett par tidigare ägare. På tomten finns två stenhus, sannolikt från 1200-talets första hälft, och en stallbyggnad i skiftesverksteknik från 1700-talet. Byggnad e rna är sedan 1966skyddade som byggnadsminnen enligt kulturm i n n e s l a g e n. Stenhusen har ursprungligen haft annan funktion: det större har fungerat som magasin medan det mindre varit bostad. På gården har funnits ytterligare fyra eller fem stenhus som endast är kända genom arkeologiska utgrävningar. I samma kvarter finns flera andra medeltidshus, bl. a. det Häggska huset. Stenhusen på fastigheten skadades synbarligen under orostiderna i samband med Valdemar Atterdags erövring av Gotland i mitten av 1300-talet. Genom dendro k ronologiska dateringar (årsringsdateringar av trä) kan man belägga att de reparerades på 1380-talet, och att följande renovering skedde 1475 då man lade in ett nytt bjälklag i det mindre stenhuset. Under 1600-talet påbörjades en omvandling av det stora stenhuset från magasin till bostadshus, fullbordad först under det följande seklet. År 1684 bytte dess dåvarande ägare, handelsmannen Gabriel Hansson Wahrendorff, ut bjälklagen i det stora huset. Sålunda gjordes flera renoveringar och moderniseringar under 1600- och 1700-talen, då gården uppenbarligen hade en glansperiod som borgargård. Fastigheten köptes 1950 av apotekare Ada Block, en av 1900-talets stora kulturpersonligheter på Gotland. Den hängde då ihop med Häggska husets fastighet. Byggnaderna på den inköpta delen var sedan 1926 indelade i flera b o s t ä d e r. Apotekare Block inledde 1952 en re s t a u rering där hon utgick från sin stora samling av gotländska antikviteter. Restaureringen, som slutfördes först under 1960-talet, gav respektive rum en särskild stilprägel. Exter i ö rt skedde förhållandevis små förändringar, medan interiören rensades på så gott som alla tillskott från 1800-talet och framåt. Ada Block eftersträvade att återskapa interiörer främst från gårdens storhetsperiod under 19

R E S TAURERINGEN AV KAPLANEN 6 I VISBY 1600- och 1700-talen. Som byggnadsvårdare får man dock närmast beteckna henne som en vetgirig amatör. Många av de intressanta detaljer som kommit fram vid den nu utförda restaureringen måste ha varit fullt synliga i samband med hennes restaurering, men några försök till framtagning eller noggrannare dokumentation gjordes inte. År 1965 donerade Block hela fastigheten till Föreningen Gotlands fornvänner. Byggnaderna användes efter hennes död 1968 och fram till 1996 som tjänstebostad för landsantikvarien. Sistnämnda år såldes fastigheten, köpare var undertecknad, byggnadsantikvarie Joakim Hansson, med sambo, läkaren Kristina Fritz. När vi tillträdde fastigheten var allt målat i en institutionsgrå färgskala. De flesta golv var belagda med parkett, och en av husets kalkelugnar hade rivits bort. Köket var inrett i en f.d. pigkammare på andra våningen med köksbänkar i två olika arbetshöjder, en för apotekare Block och en för hennes trotjänarinna, Maja Göthberg, som var mycket liten till växten. För oss som nya ägare var byggnaderna en stor utmaning. Vi gjorde upp en restaureringsplan, vars interiöra delar förverkligades i två etapper 1998 1999 respektive 2000 2001. Projektet har understötts av länsstyrelsen med kulturmedel. Restaureringen har haft som utgångspunkt att å t e rföra interiöre rna till husens blomstringstid under 1600- och 1700- t a l e n, d.v.s. samma utgångspunkt som Ada Block hade en gång i tiden. Skillnaden har legat i att denna gång har noggranna iakttagelser gjorts då det gäller utformning av snickerier, beslag, färgsättning, o.s.v. Ada Block hade ju en målsättning med renoveringen som var viktig för henne, nämligen att skapa de rätta miljöerna för sin antikvitetssamling, men nu skulle byggnaden inte vara ett privat museum utan ett hem för en barnfamilj. De viktigaste funktionella förändringarna har varit att flytta köket till dess ursprungliga plats i nedre våningen av det mindre stenhuset och att inreda tredje våningen av det stora stenhuset till bibliotek. Den sistnämnda våningen hade på 1800-talet inretts med en tjänarinnekammare, som dock revs på 1950-talet, och därefter stod den oanvänd. Båda ändringarna var stora utmaningar som krävde stor varsamhet och skicklighet av hantverkarna. Alla detaljer specialritades av oss och utformades i samråd med dem. Rummen är genom sina färger, snickerier och övrigt hantverk en blandning av modernt boende och gångna tiders charm. 20