JÄRNÅLDERN 400 år f.kr till år1050 e.kr
EN HÅRDARE TID Somrarna blev kallare och vintrarna längre än under bronsåldern. Vi har nu kommit fram till järnåldern. Järnåldern var en jobbig och orolig tid i vår historia. Övergången från bronsåldern till järnåldern kännetecknas av en dramatisk klimatförsämring då bronsålderns milda väder övergick i ett mera kyligt, fuktigt och solfattigt klimat. Klimatförändringen innebar en katastrof för både djur och människor. Växtligheten förändrades och områden som tidigare varit odlingsbara övergavs.
Missväxt och hungersnöd slog hårt mot befolkningen. De försämrade levnadsvillkoren påverkade även kulturlivet som gavs mindre utrymme än tidigare. Brons fanns kvar men användes mest som prydnad. Istället kom järnet som man också bröt fick från berget. Det kallas järnmalm. Järn är en hårdare metall än brons. Den höll bättre och kunde slipas vassare än brons. I och med att vi lärde oss använda järn kunde vi odla mer mark och det behövdes.
JÄRNET De första som lärt sig att göra redskap och vapen av järn var ett folk i Turkiet. Det hade de kunnat i 500 år innan folk i Norden lärde sig detta! Järnmalm fanns både på botten av sjöar och i myrar. Den såg ut som rödfärgade jordklumpar. Tidigare hade man inte vetat vad man kunde ha klumparna till. Nu tog man upp klumparna med långa skopor som skrapades längs sjöbotten på vintern. Malmklumparna fick torka över elden. Sedan blandades malm med träkol i en ugn.. Man blåste in mycket luft i elden för att hetta upp malmen ordentligt.
Då smälte slaggen (resterna) bort och kvar blev bara den rena malmen. När malmen brunnit i flera timmar tog man den glödande klumpen med tång till en sten. Man bankade sedan på den med en hammare. Det kallas att smida järn. De som arbetade med att smida järn kallades smeder.
Kallare somrar gjorde att säden växte sämre. Djuren hittade inte lika mycket mat, så barnen fick jobba med att samla löv och annat till dem, inför den långa vintern. Många dog av kylan för man var först inte beredd på att man skulle ändra till varmare kläder. Det hade ju gått flera tusen år sedan det senast var så kallt och man hade glömt hur man skulle göra för att skydda sig mot kylan.
KLÄDER Yllekläder Det var framför allt tyg av ylle som användes till kläder. Det är först under 600-talet efter Kristus som linne blev allt vanligare i klädedräkten. Tyger med vackra mönster Före Kristi födelse var fåren inte framavlade till ullfår. Fåren var grå, svarta och bruna i olika nyanser. De olika färgerna utnyttjades till mönster vid vävningen. Även olika vävtekniker skapade vackra mönster åt tygerna.
Skinn från får och nöt Under äldre järnålder användes skinn fortfarande till klädesplagg som hade stora ytor, till exempel kappor och caper. De skinn som användes kom från får och nöt. Färgade ull De första spåren av ullfår är från 100- talet efter Kristus, då det dyker upp får med vit ull. Under yngre järnålder blir vita får allt vanligare, för att helt dominera under slutet av järnåldern.
FRÅGOR 1. När i tiden utspelades Järnåldern? 2. Hur såg vädret ut nu? 3. Varför var vädret viktigt för människorna? 4. Vad hände med djur, växter och människor? 5. Använde man fortfarande brons? 6. Vad var det viktigaste materialet nu? 7. Var fick man järnet ifrån? 8. Vad hade man för kläder?
HUSEN Man bodde fortfarande i långhus. Men nu fick även djuren flytta in under vintrarna. Inne i husen brann alltid en eld. Röken letade sig ut genom hål i gavlarna vid taket. Men mycket av röken stannade kvar inne i huset. Längs med väggarna sov man på långa träbänkar. För att hålla sig varma hängde man upp fårskinn och djurfällar. Det var smutsigt och fuktigt i husen och du kanske kan tänka dig hur det luktade därinne? Människorna var sjukare under järnåldern än de hade varit tidigare.
SÅ ROADE MAN SIG Fast allt var inte eländigt hela tiden. Man roade sig med att spela tärning och schack, sjunga, berätta historier och spela flöjt. På vintern åkte man kälke, skidor och skridskor. Tänk att barnen på järnåldern gjorde samma saker som vi gör på vintern! Skridskor, eller isläggar som de kallades, gjordes av ko- eller hästben Tärningar
DE SOM BESTÄMDE Hövdingen var den som hade det mesta att säga till om och ofta den som hade avgörande beslut. Ibland samlades alla fria män till tinget. I tinget bestämde man tillsammans med hövdingen om viktiga saker. Det kunde handla om vem som hade rätt att fiska eller låta sina djur beta, hur man skulle försvara sig mot andra eller hur man skulle lösa bråk mellan olika släkter.
DE SOM INTE FICK BESTÄMMA De som inte fick vara med och bestämma i tinget var kvinnor, barn och ofria män. Ofria män var slavar, eller trälar som de kallades. Under järnåldern var skillnaden stor mellan rika och fattiga. Vissa människor fick sälja sina barn som trälar för att kunna överleva. Man kunde födas som träl om ens föräldrar var trälar. Men man kunde också bli träl. Antingen för att man begått ett brott och fick straffet att bli träl.
Eller för att man tagits till fånga i krig och blivit träl någon annanstans. Trälen ägde ingenting. Hon eller han fick göra de tyngsta jobben. Om man hade otur och ens ägare dog kunde man dödas för att följa med sin ägare i graven. Eller så kunde trälen offras till gudarna. Som träl hoppades man på en enda sak, att någon snäll människa med pengar skulle komma och köpa en fri.
FRÅGOR 1. Hur bodde man under järnåldern? 2. Hur sov man? 3. Hur var miljön i husen? 4. Vad gjorde man när man ville ha roligt? 5. Vem var det som bestämde? 6. På vilket sätt bestämde han? 7. Vem fick inte vara med att bestämma? 8. Hur var skillnaden mellan fattiga och rika? 9. Hur blev man träl? 10. Kunde trälen bli fri? 11. Vad hoppades trälen alltid på?
SVEAR OCH GÖTAR Ännu fanns inte Sverige som ett land. Det fanns många kungar och folken kallades svear och götar. Svearna var mäktigast och det är de som har gett namn åt vårt land. Det var oroligt på många ställen och folk byggde borgar för att skydda sig mot fiender. En fornborg som finns kvar att titta på är Eketorps borg på Öland. Där bodde 150 människor med sina djur för 2500 år sedan.
Det var oroligt i Europa också under järnåldern. Pesten, som var en svår sjukdom, härjade och folk krigade om var gränserna skulle gå mellan olika ställen. Många lämnade sina hem för att hitta bättre platser att bo på. Tiden kallas för folkvandringstiden i Europas historia.
Svearna och Götarna reste med sina båtar och bytte olika varor med folk i andra länder. Man lärde sig också om andra kulturer och seder. Närmast fanns germanerna (ungefär där Tyskland är idag).
Dit hade inte Romarriket nått ännu. Annars var det romare och greker som styrde över nästan hela Europa. Romarriket var enormt. Medan människorna här hos oss hade det ganska eländigt hade romarna lärt sig läsa, skriva och räkna. De byggde teatrar, stora bibliotek och badhus. De rika hade toaletter och rinnande vatten!