Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1
Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska utveckling. Regeringen har sänkt förväntningarna på Sveriges ekonomiska tillväxt för 2012 till 1,3 procent och sysselsättningen förväntas stå still. Den optimism som fanns i våras, då regeringen pratade om arbetslöshet nere på nivåer som vi inte sett sedan 1960- och 70-talet, är borta. Det märks en tydlig avmattning i form av sänkt omsättning inom sällanköpshandeln och även Konjunkturinstitutets konfidensindikator pekar mot att Sverige ligger på gränsen till en recession och att förväntningarna på framtiden är låga. Förklaringarna till de dystra utsikterna är naturligtvis finanskriserna i USA och inom Eurozonen. En osäkerhet i prognoserna är bostadsmarknaden. En tilltagande oro på finansmarknaden riskerar att förstärkas om en eventuell bostadsbubbla brister. Det är omtvistat bland våra experter huruvida det finns en bostadsbubbla eller inte, meningarna skiftar mellan till exempel Riksbanken och Bostadskreditnämnden, men det kan konstateras att om det finns en bubbla så ligger hushållen skuldsättning bland de högsta nivåerna i Europa. Ett kraftigt prisfall på bostäder i kombination med en ökande arbetslöshet riskerar att utlösa en kris i banksystemen vilken innebär att tillgången till krediter stryps och att staten får gå in och täcka förluster inom finanssektorn liksom vid tidigare kriser. Krisen i de så kallade PIIGSländerna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien) visar att även länder med relativt välskötta ekonomier snabbt kan dras ner av spruckna bostadsbubblor och en havererad kreditmarknad. Det finns skäl att poängtera att det tycks bli allt svårare att göra prognoser för framtiden. Inte minst prognosmakarna oförmåga att förutsäga finanskrisen 2008 är slående liksom svårigheterna att förutspå den snabba återhämtningen av ekonomin och sysselsättningen som började hösten 2009. Jämför vi Riksbankens, Swebanks, SEB:s, Nordeas och Konjunkturinstitutets prognoser för BNPtillväxt under 2012 så varierar förväntningarna från 2,2 procent (Swebank) ner till 0,8 procent (Nordea). Prognosmakarna ligger dock fortfarande långt ifrån den nedgång på 5,3 procent som vi såg 2009. Skånes arbetslöshet i juli är fortsatt hög nivå och Själland har kommit ikapp Arbetslösheten är fortsatt relativt hög i Skåne jämfört med riket. I Skåne var i augusti 55 547 personer mellan 16-64 år antingen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, vilket motsvarade 7,0 procent av befolkningen. I riket var 370 459 personer öppet arbetslösa eller i program (6,2 %). Jämfört med augusti 2010 har arbetslösheten minskat med 1 563 personer i Skåne och med 36 778 personer i riket. Andel öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd, 16-64 år, augusti 2011 samt förändring mellan augusti 2010 och augusti 2011. samt i program med Förändr. aug 2010 - aug. 2011, proc.enh. samt i program med Förändr. aug 2010 - aug. 2011, proc.enh. Landskrona 10.8% -0.3 Riket 6.2% -0.6 Malmö 9.1% 0.2 Skurup 6.1% -0.2 Östra Göinge 8.5% 0.3 Örkelljunga 6.0% -0.2 Helsingborg 8.3% -0.3 Ystad 5.7% -0.7 Åstorp 8.3% 0.0 Höganäs 5.6% -0.1 Bjuv 8.1% -0.1 Simrishamn 5.4% -0.8 Bromölla 8.0% -0.3 Eslöv 5.3% -0.6 Tomelilla 7.7% -0.6 Höör 5.1% -0.9 Osby 7.3% -0.4 Sjöbo 5.1% -0.3 Perstorp 7.3% -0.1 Hörby 4.8% -1.2 Kristianstad 7.2% -0.4 Båstad 4.5% -0.2 Burlöv 7.1% -0.8 Staffanstorp 4.2% -0.4 Skåne län 7.0% -0.2 Kävlinge 4.0% -0.2 Hässleholm 7.0% -0.9 Lund 4.0% -0.3 Svalöv 6.8% -0.2 Svedala 3.9% -0.4 Klippan 6.6% -0.2 Vellinge 3.5% -0.3 Trelleborg 6.4% -0.7 Lomma 2.8% -0.3 Ängelholm 6.3% -0.5 Källa: Arbetsförmedlingen 2
I augusti fanns det 13 108 arbetslösa ungdomar i Skåne, vilket var en minskning sedan augusti 2010 med 500 personer. Andelen arbetslösa ungdomar uppgick till10,9 procent i Skåne och 10,1 procent i riket. Andelen ungdomar som står utan arbete har därmed stigit jämfört med våren, vilket kan förklaras med att arbetslösheten alltid ökar under sommarmånaderna på grund av att många unga går ut gymnasiet och då registrerar sig som arbetslösa hos arbetsförmedlingen. Andel öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd, 18-24 år, augusti 2011 samt förändring mellan augusti 2010 och augusti 2011. samt i program med Förändr. aug 2010 - aug. 2011, proc.enh. samt i program med Förändr. aug 2010 - aug. 2011, proc.enh. Bromölla 20.9% -1.6 Eslöv 11.7% 0.3 Östra Göinge 16.7% 1.5 Malmö 11.7% 0.2 Tomelilla 15.9% -0.5 Perstorp 11.4% 0.8 Landskrona 15.8% -2.2 Simrishamn 11.0% -1.7 Bjuv 14.5% 0.8 Skåne län 10.9% -0.7 Kristianstad 14.0% -0.7 Höör 10.9% -3.1 Skurup 13.4% 0.2 Staffanstorp 10.2% -0.6 Hässleholm 13.3% -1.7 Riket 10.1% -1.4 Osby 13.1% -3.6 Sjöbo 9.8% -2.4 Ystad 13.0% -1.7 Hörby 9.2% -1.5 Åstorp 12.9% -0.2 Svedala 9.2% -1.0 Ängelholm 12.8% -2.5 Kävlinge 8.7% 2.1 Svalöv 12.7% -1.6 Örkelljunga 8.7% -1.2 Burlöv 12.5% -2.1 Båstad 8.2% -2.4 Klippan 12.5% -1.8 Vellinge 7.2% -0.7 Helsingborg 12.1% -1.5 Lomma 5.6% -2.2 Trelleborg 12.1% -2.4 Lund 3.8% -0.4 Höganäs 12.0% 1.1 Källa: Arbetsförmedlingen På längre sikt framstår inte dagens arbetslöshetsnivåer som anmärkningsvärt höga, snarast är det den relativt låga arbetslösheten på runt fyra procent under 2007 och 2008 som framstår som ett undantag. Arbetslösheten inom Skåne har däremot genomgått ett geografiskt skifte. Nordöstra Skåne klarade krisen i början av 1990-talet relativt väl och hade en förhållandevis låg andel arbetslösa, vilket fortsatte vara fallet fram till 2004/05. Efter krisen 2008 ökade arbetslösheten kraftigast i nordöstra och nordvästra Skåne, vilket handlar om att dessa båda regioner drabbades hårdast av finanskrisen som slog kraftigast mot tillverkningsindustrin. Sydvästra Skåne, som under 1990 och första halvan av 00-talet brukade ha högst arbetslöshet i Skåne är numera tillsammans med sydöstra Skåne den delregion som har lägst arbetslöshet i länet. Antalet varsel i Skåne under augusti uppgick till 217 stycken, vilket var lägre än såväl föregående månad (316) som under augusti 2010 (496). 3
Andel öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd, av invånare 20-64 år, kvartal 1 2000 - kvartal 1 2011 10.0% 9.0% 8.0% 7.0% 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0% 2000k1 2000k4 2001k3 2002k2 2003k1 2003k4 2004k3 2005k2 2006k1 2006k4 2007k3 2008k2 2009k1 2009k4 2010k3 Sydvästra Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydöstra Skåne Riket Källa: SCB och Arbetsförmedlingen, bearbetningar av Region Skåne Danmarks svaga upphämtning efter finanskrisen fortsätter att prägla utvecklingen av arbetslösheten i Öresundsregionen. Medan arbetslösheten sjunkigt något i Sverige under det senaste året så är tendensen fortfarande stigande i Danmark. Även de relativt osäkra regionala uppgifterna bekräftar de nationella trenderna. Skåne, med en arbetslöshet på 9,0 procent1 under första kvartalet 2011 ligger endast något över nivån i Danmark, Sverige och på Själland, vilka alla ligger på 8,2 procent. Andel arbetslösa i procent av befolkningen 16-64 år, kvartal 1 2007 - kvartal 1 2011 Procent av befolkningen 16-64 år 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2007Q1 2007Q2 Källa: Örestat (Öresunds-AKU) 2007Q3 2007Q4 2008Q1 2008Q2 2008Q3 2008Q4 2009Q1 2009Q2 2009Q3 2009Q4 2010Q1 2010Q2 2010Q3 2010Q4 2011Q1 Danmark Øresund Region DK Sverige Skåne 1 I denna mätning används den officiella definitionen av arbetslöshet, vilken innebär att även heltidsstuderande som söker arbete kan räknas som arbetslösa. Arbetslösheten i denna undersökning är därför högre än i den statistik som redovisas av Arbetsförmedlingen. 4
Svag utveckling av sysselsättningen Skåne och Själland närmar sig varandra Skåne har under en längre tid haft en relativt låg sysselsättningsgrad. År 2009, som i nuläget är det senaste året som vi kan få tillförlitliga registerdata ifrån, hade Skåne den näst lägsta sysselsättningsgraden i landet. För mera aktuella tal måste vi förlita oss på den enkätbaserade arbetskraftsundersökningar (AKU). En sådan görs inom ramen för Örestat och visar utvecklingen på arbetsmarknaden i Öresundsregionen. Tyvärr dras alla arbetskraftsundersökningar med relativt stora statistiska osäkerhetsmarginaler på regional nivå. Öresunds-AKU bekräftar dock bilden av att Danmarks och Själlands återhämtning sedan finanskrisen har varit väsentligt svagare än Sveriges och Skånes. Vi ser en tydlig tendens till att sysselsättningsgraden i Sverige och Danmark närmar sig varandra, detsamma gäller sysselsättningsgraden i Skåne och på Själland. På riksnivå ligger Sverige numera till och med något över Danmarks sysselsättningsgrad. Det stora sug efter arbetskraft från Själland, som så starkt har präglad den skånska arbetsmarknadens utveckling under en stor del av 00-talet, har avtagit. I Danmarks Statistiks senaste befolkningsprognos spås att inflyttningen till Region Hovedstaden förväntas öka i snabbare takt än vad som antagits i tidigare prognoser. Detta i kombination med den svaga återhämtningen efter finanskrisen innebär att Själland inte kan förväntas ge samma dragkraft åt Skånes arbetsmarknad som tidigare. Sysselsättningsgrad i Öresundsregionen kvartal 1 2007 - kvartal 1 2011, andel av befolkning mellan 16-64 år Procent av befolkning 16-64 år 82 80 78 76 74 72 70 68 66 2007Q1 2007Q2 Källa: Örestat (Öresunds-AKU) 2007Q3 2007Q4 2008Q1 2008Q2 2008Q3 2008Q4 2009Q1 2009Q2 2009Q3 2009Q4 2010Q1 2010Q2 2010Q3 2010Q4 2011Q1 Danmark Øresund Region DK Sverige Skåne Fördjupning: Företagskonkurser en svårtolkad indikator på Skånes utveckling I Skåne gick 59 företag i konkurs under augusti 2011. Totalt berördes 160 anställda av dessa konkurser. Jämfört med juli 2010 steg antalet företag i konkurs med 6 stycken, medan antalet anställda som berördes av konkurser sjönk med 36 personer. Detta illustrerar att konkursstatistiken är en tämligen skakig konjunkturindikator där det går att avläsa övergripande trender över längre perioder, men där man inte bör fästa avseende vid enstaka månadsvärden, vilka dock ofta präglar nyhetsrapporteringen. Nedanstående två diagram visar både de faktiskt uppmätta månadsvärdena för antal konkurser och antal berörda anställda samt säsongsjusterade trendvärden. Den säsongsjusterade trendberäkningen 5
för antalet konkurser visar på en tydlig topp vid Finanskrisen 2008/09 och speglar konjunkturutvecklingen under 00-talet relativt väl. Konjunkturutvecklingen och finanskrisen framgår betydligt svagare i diagrammet som visar antal anställda som berörts av företagskonkurser. Antal företagskonkurser i Skåne januari 2000 till augusti 2010 140 120 100 80 60 40 20 0 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 Säsongsjusterad trend Ojusterat värde Källa: SCB, bearbetningar av Region Skåne Antal anställda berörda av företagskonkurserurs i Skåne jan. 2000 - aug. 2011 1200 1000 800 600 400 200 0 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 Säsongsjusterad trend Ojusterat värde Källa: SCB, bearbetningar av Region Skåne 6
Studerar vi utvecklingen för Skånes andel av företagskonkurserna i riket sedan år 2000 så framstår att regionens andel av företagskonkurserna svarar för mellan 10-15 procent av rikets totala antal konkurser, vilket innebär att Skånes andel av rikets konkurser oftast ligger relativt nära Skånes andel av rikets företag som ligger på drygt 12 procent. Även när vi mäter Skånes andel av antalet anställda som berörts av konkurser i riket så framstår antalet anställda som en trubbigare indikator än antalet företag. Skånes andel av rikets företagskonkurser och anställda berörda av företagskonkurser, januari 2000 - augusti 2011 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2000M01 2000M09 Andel av rikets företagskonkurser Källa: SCB, bearbetningar av Region Skåne 2001M05 2002M01 2002M09 2003M05 2004M01 2004M09 2005M05 2006M01 2006M09 2007M05 2008M01 2008M09 2009M05 2010M01 2010M09 2011M05 Andel av rikets anställda berörda av konkurser 7