. Förslag utarbetat av Byalaget i Kalv Antaget med stor majoritet den 17 april 2010 vid möte i Bygdegården

Relevanta dokument
Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Serviceplan för Säters kommun

Sammanställning av gruppernas redovisningar: Kaxås

Lokal Utvecklingsplan Värne - Mellby Eksjö Kommun

EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun

Lokal Utvecklingsplan

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

Hur ser framtiden ut i Rengsjö? Sammanställning av medborgardialog 8 december, 2011 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET

VÄLKOMEN TILL ETT UNIKT BOENDE MED NATURUPPLEVELSER OCH LIVSKVALITETER I CENTRUM

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag

Lokal plan för Petaredbackens byalag

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: Sammanfattning rev

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Ide lista (konkreta fo rslag pa a tga rder)

Lokal plan för Fölene

Strömstad. 2030Vision En internationell småstad med. livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! Strömstads kommun

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Bredbandsstrategi 2012

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Vårt uppdrag enligt våra stadgar: 1 Föreningens verksamhetsområde är Svärdsjö, på orter där andra intresseföreningar eller motsvarande inte finns.

Inriktningsdokument. Inriktning av landsbygdspolitiken KS 2014/0578. Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014.

Socialdemokraterna i

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

Levande landsbygd och skärgård April

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Lysekils Kommun,

Byaplan. strategi för lokal utveckling i :

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

Näringsdepartementet Registrator Håkan Hillefors Henrietta Schönenstern STOCKHOLM. 13 april 2018 Diarienr: N 2017/07438FF

Prata framtidens Sävar med oss!

Landsbygdsforum 2016 Kukkolaforsen 12 november 2016

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK

Guide till HELSINGBORG

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Landsbygd tätort trender & exempel Ale kommun. Presentation BRG annika.friberg; alex.spielhaupter; magnus.blombergsson;

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010

ORTSANALYS KUNGSBERGET

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Normkritisk läsning av Statliga utredningar, uppdrag och regionala strategier och SKL:s yttrande

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

>> aktion : Mönsterås kommun

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Glesbygd mitt i smeten vill se mer

Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Areella näringar 191

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Yttrande över ny översiktsplan

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Närskogar. skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden

Ansökan om bidrag för Lyckåleden

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Utveckla ditt företag i Hedemora

Socialdemokraterna i Klippans kommun. Handlingsprogram

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Tjörn möjligheternas ö

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge

DEN 17 MARS 2015 BYAUTVECKLINGSPLAN BENSBYN BENSBY BYAUTVECKLINGSGRUPP

Det bästa av Småland i fickformat

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

Trotsade kylan för att förbättra Påryd

Rapport. Allmänheten om vindkraft i Ovanåker. Bergvik skog

Vårt framtida Gnosjö

Odensvi en bygd med engagemang

Plattform för den politiska majoriteten på Orust Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Skola Sverigedemokraterna i Sala vill se en skola som genomsyras av demokratiska värden och respekt för andras åsikter, en skola där kritiskt och kons

Fördjupning Av översiktsplanen för Isabergsområdet i Gislaveds och Gnosjö kommuner. Augusti 2011.

cykla & vandra i Svenljunga

Lokal Utvecklingsplan

Samverkan i Laxå kommun

Kommunens planering och möjligheten att påverka

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

Hagforsstrategin den korta versionen

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM

Lokal Utvecklingsplan

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Frågor och svar från kvällen vid Södra Viken 9 april 2013

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

H andlingsplan för landsbygdsutveckling

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning

Härryda. 15 november 2018

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

Transkript:

. Förslag utarbetat av Byalaget i Kalv Antaget med stor majoritet den 17 april 2010 vid möte i Bygdegården 1

Kalv visionen Inom 10-12 år Kalv skall öka sin befolkning med 5-10 %. Nya bostäder skall byggas. Servicenivån skall behållas. Företagande och arbetstillfällen skall öka. En industrietablerings skall ha skett, turism och kultur bör utvecklas. Kalv skall vara Svenljungas huvudsatsning för turism och friluftsliv. Förutsättningar för skogsbruk och lantbruk skall vara goda. Miljö- och klimatvärderingar skall ligga som grund för utvecklingen. Åtgärder för att begränsa översvämningarna skall ha inletts. Det måste finnas kollektiva möjligheter att resa. Kalv har utvecklat kontakterna västerut över den gamla riksgränsen. Likaså har vi utvecklat samarbete med Håcksvik och Mårdaklev. Kalvfestivalen är nationellt erkänd, och internationellt känd. Kalv måste behålla och utveckla sammanhållningen i byn, genom ett rikt föreningsliv, en aktiv församling, engagemang och ansvar för byn och för varandra. Boende Bostäder behövs rent allmänt i södra delen av kommunen. En del av dess bör ligga i Kalv. Ungdomar skall inte vara tvungna att flytta från kommunen för att få ett eget boende. Återflyttning skall vara möjlig. Mark för bostäder bör i första hand reserveras vid Erikslund. i andra hand nära Kalvs Krona. Det skall vara möjligt att bygga enskilda villor så väl som hyreslägenheter, ägarlägenheter och bostadsrätter. Vid Erikslund finns attraktiva lägen med möjlighet till sjöutsikt över Kalvsjön. Vid Kalvs krona skall byggnation ske på sätt som tar hänsyn till platsens särställning i Kalvs traditioner. Senserbytanken och det arbete som finns nerlagt där, bör aktualiseras om tillfälle ges. Kommunen bör vara välvilligt inställd till bostadsbyggand på andra ställen, där enskilda önskar bygga, om bestämmelser och 2

andra hänsyn så tillåter. Kalvs karaktär av landsbygd med en spridd bosättning gör detta naturligt. Kommunen bör stimulera markägare att stycka av och sälja outnyttjade bostäder, Näringsliv Kalv behöver mer företagande och arbetstillfällen. I Kalv är skogsbruk och jordbruk viktigt. Några företag utanför den sektorn är särskilt viktiga t.ex. Kalvsjöholms bolaget, Wästgöta Plast och några företag i turistbranschen. Några av dem ger förutom arbete, stora bidrag till service och kultur i bygden. Det finns också mindre företag som arbetar med att förädla naturprodukter och utveckla turism. Det finns ett reserverat industriområde i Uddarp. Det bör hållas i sådant skick att det framstår som attraktivt för företag som önskar etablera sig i Kalv. Det är rimligt att kommunen överväger att bygga ett mindre industri hotell. Det är nämligen mycket angeläget att få hit ett mindre industriföretag med utvecklingspotential. Stora ansträngningar bör göras för att förbättra turistinfrastrukturen. (Se Kulturmiljö och turism) Naturresurser, energifrågor Det bör utredas om och var det finns förutsättningar för vindkraftsetableringar i Kalv. Ett tänkbart område är väster om vägen Kalv- Gunnarp, utefter området närmast Mårdaklev. Vattenförsörjningen är god men, bör anpassas till en eventuell nybyggnation. Infiltrationen för bostäderna i Erikslund är i behov av omläggning. Omläggningen bör medföra en kapacitetsökning för att kunna inkludera ny byggnation i Erikslund. Skog och jord är basen för mycket i Kalv. Jordbruksmarken måste behållas i allt väsentligt. Åtgärder mot de ständigt återkommande 3

översvämningarna måste övervägas. Bl.a. måste avrinningen från Kalvsjön förbättras. Det är vår uppfattning att kommunen har ett ansvar att agera här. Översvämningar kostar verksamma jordbrukare betydande summor. Skogsbruket i Kalv verkar i områden som har hög bonitet. Det finns kanske möjligheter att utveckla det på olika sätt. Aktivera passiva ägare, finna fler och nya samarbetsformer. (Ang. de naturresurser som finns i sjöar och landskapets skönhet, se Kulturmiljö och turism.) Natur och rekreation Kalv har utomordentliga naturvärden, främst manifesterade i Fegen (naturreservatet) och Kalvsjön. Även odlingslandskapet längst sjöarnas av- och tillopp har stora värden. Skogar erbjuder jakt, bär och svamp. Landskapet i Kalv erbjuder möjligheter till rekreation av hög kvalitet. Fler människor bör kunna komma i åtnjutande av detta. De områden som främst bör lyftas fram är naturreservatet Fegen, Kalvsjön och området däri mellan. De torde höra kommunens mesta attraktiva områden vad avses natur och möjligheter till rekreation. Mer riktade satsningar bör göras för att utveckla potentialen hos området. Något område kan till exempel avsättas som lämpligt för att anlägga ett sommarstugeområde, med relativt stora tomter, vid Kalvsjön. Götshult kan vara ett lämpligt område. (Se vidare Kulturmiljö och turism.) Kulturmiljö och turism I Kalv finns förmodligen kommunens största möjligheter att utveckla turistnäringen. Men det behövs en satsning på turistinfrastrukturen. Naturreservatet Fegen och Kalvsjön med området däri mellan är det område som måste utvecklas. Naturreservatet Fegen behöver en entré. Lämplig sådan är Backa Loge. Där finns både ett populärt café och ett pensionat. Caféet behöver utvecklas med förbättrade matlagningsmöjligheter, andra möjligheter att stärka entrén bör övervägas. En satsning på att utveckla turismen runt Fegen, bör göras även om andra 4

intressenter i området (Falkenberg och Gislaved) inte möter upp i ett samarbete. Det andra navet i området bör vara Campingen i Kalv, vid kyrkan. I området bör också ett antal vandringsleder anläggas med Backa Loge och Kalvs camping som utgångspunkter och mål. Det finns för närvarande inga vandringsleder i området. Samband bör sökas med Kindaholms församling, som arbetar med pilgrimsvandringar. Samarbete med Västkuststiftelsen bör sökas. Oenighet runt rastplatser för kanotister i Fegen utgör ett hot mot statusen för hela naturreservatet och måste därför lösas. Kalvsjöholmsgården har stora möjligheter att bli ett viktigt komplement, med boende och mat. Med mer resurser i området kan här erbjudas boende, mat, fiske, kanoting, vandringar, svamp och bärplockning, naturupplevelser av mycket hög klass. Badplatsen i Kalv ligger på kyrkans mark. Kommunen bör rusta upp den. Kulturmiljö (inhämta syn punkter från hembygdsföreningen). Kommunikationer och infrastruktur Det finns och måste finnas kollektivtrafik för att ta sig till huvudorten i kommunen och tillbaka. Den bör vara samordnad så att det är möjligt att åka till t ex Ullared. Närtrafiken bör utvecklas. Alla vägar i Kalv har 70 km/h eller lägre som högsta hastighet. Vägstandarden är godtagbar i stort. Generellt är många av dem för smala. Vägen förbi Götshult till hallandsgränsen, med förbindelsen Götshult till Stäpelsbo, och vägen från Tranebäck till Skyarp är inte asfalterade. Vi prioriterar att vägen till Skyarp asfalteras först. Vissa vägar brukar stängas för tyngre transporter under tjällossning. Det är inte acceptabelt. 5

Bron i Klägghult på vägen mellan Håcksvik och Kalv är smal och ligger i en mycket skarp kurva. Vägen måste rätas och en bättre bro behövs. Stora bilar med släp har svårigheter som det är nu. Gång och cykelvägar finns det 75 meter av i Kalv. Det är möjligt att behovet inte är större. Däri mot behövs vandringsleder främst i området mellan Fegen och Kalvsjön. Gatu- och vägbelysning finns, men behöver kompletteras för sträcka från bron över Kalvsjöns utlopp till vägskälet mot Gunnarp. (En sträcka på ca 800 meter.) Det är en 70 km väg, med relativt stort inslag av fotgängare. Bredbandskapaciteten i Kalv måste ökas. Arbetet på att förbättra säkerheten i elleveranser måste fortsätta. Hälsosam, säker och trygg miljö Det är hälsosamt, relativ säkert och tryggt i Kalv, när vi har ström och telefonförbindelser. Ang. vägbelysning se avsnittet kommunikationer och infrastruktur. Byn bör ha tillgång till nödtelefoner. Det bör finnas en kommunal lekplats i Kalv. Den bör ligga vid Erikslund. Engagemang, demokrati Politiken och dess partier är givetvis viktig för att påverka kommunens utveckling. Men det behövs flera vägar för att att stimulera medborgare att ta del i samhällsutvecklingen. Föreningsliv, församling och byalag är viktiga för dialogen i samhället. I Kalv finns ett livaktigt föreningsliv, en aktiv församling och ett byalag, ur den synvinkeln är förutsättningarna god för 6

att fånga upp bygdens synpunkter. Våra problem är att andelen som anser sig för gamla för att engagera sig aktivt ökar. Kalv behöver fler medelålders och unga för att säkra att vi förblir aktiva. Ett annat problem är att Kalv ligger långt från centralorten, många har ca 4 mil till centralorten, vilket innebär tid och kostnader för de som engagerar sig. I Kalv hålls mycket service, informationsarbete, kultur och föreningsliv uppe av ideellt arbete och ideella gåvor, som på många andra ställen. Skall nivån kunna hållas kommer det att krävas större stöd. Stödet för samlings lokaler, typ bygdegårdar, bör ökas ordentligt. Svenljunga tätorts utveckling Svenljunga är en kommun som vill ha en stark och levande landsbygd, med byar, små orter som är aktiva och attraktiva. Det tycker vi är bra. Men skall kommunen utvecklas och växa så måste centralorten utvecklas. Den service som inte byar och småorter kan bära måste finnas i Svenljunga centralort. Finns den inte där så kommer den att vara ännu längre bort. Svenljunga bör bygga bostäder så att människor inte måste flytta från centralorten. Avståndet till Göteborg måste minska i alla bemärkelser. Gamla Pälsområdet måste åtgärdas. Det drar ner hela tätorten och kan tolkas som brist på både ambitioner och insikter. Allaktivitetshus i Svenljunga är bra. Det är en ungdomssatsning. Resurserna är begränsade men satsningar måste göras, både medborgare och näringsliv vill ha en kommun som hävdar sig och som är optimistisk. Kontaktperson: Klas G Elwin Ordförande Kalvs Byalag tel. 0325-512 22 Sandhuset 108 512 61 Kalv elwin@telia.com 7