EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps
Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder EUF-fördraget: En ny femte del skall införas. Den skall ha rubriken UNIONENS YTTRE ÅTGÄRDER och innehålla följande avdelningar och kapitel: Avdelning I: Allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder Avdelning II: Den gemensamma handelspolitiken Avdelning III: Samarbete med tredjeländer och humanitärt bistånd Kapitel 1: Utvecklingssamarbete Kapitel 2: Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer Kapitel 3: Humanitärt bistånd Avdelning IV: Restriktiva åtgärder Avdelning V: Internationella avtal Avdelning VI: Unionens förbindelser med internationella organisationer och tredjeländer samt unionens delegationer Avdelning VII: Solidaritetsklausul
Handelspolitiken blir exklusiv Artikel 2 EUF 1. När fördragen tilldelar unionen exklusiv befogenhet på ett visst område, får endast unionen lagstifta och anta rättsligt bindande akter medan medlemsstaterna får göra detta själva endast efter bemyndigande från unionen eller för att genomföra unionens akter. Artikel 3 EUF 1. Unionen ska ha exklusiv befogenhet på följande områden: a) Tullunionen. b) Fastställandet av de konkurrensregler som är nödvändiga för den inre marknadens funktion. c) Den monetära politiken för de medlemsstater som har euron som valuta. d) Bevarandet av havets biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. e) Den gemensamma handelspolitiken. 2. Unionen ska också ha exklusiv befogenhet att ingå ett internationellt avtal, om ingåendet av avtalet föreskrivs i en unionslagstiftningsakt eller om ingåendet är nödvändigt för att unionen ska kunna utöva sin befogenhet internt eller i den mån ingåendet kan påverka gemensamma regler eller ändra räckvidden för dessa. Inga fler blandade avtal!
Ökad samstämmighet KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM UNIONENS YTTRE ÅTGÄRDER Artikel 21 EU (10a) 1. Unionens åtgärder på den internationella arenan skall utgå från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse, utveckling och utvidgning och som den strävar efter att föra fram i resten av världen: demokrati, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten. Unionen skall sträva efter att utveckla förbindelser och bygga partnerskap med tredjeländer och internationella organisationer, regionala eller globala, som delar de principer som avses i första stycket. Den skall främja multilaterala lösningar på gemensamma problem, särskilt inom ramen för Förenta nationerna. [ ] Unionen skall sörja för samstämmigheten mellan de olika områden som omfattas av dess yttre åtgärder och mellan dessa och övrig politik. Rådet och kommissionen skall med bistånd av unionens höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik säkerställa denna samstämmighet och samarbeta i detta syfte. Jfr artikel 205 EUF (188a)
Europeiska rådet har en övergripande roll Artikel 22 EU (10b) 1. Europeiska rådet skall på grundval av de principer och mål som anges i artikel 21 fastställa unionens strategiska intressen och mål. Europeiska rådets beslut om unionens strategiska intressen och mål skall gälla den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och andra områden som omfattas av unionens yttre åtgärder. De kan gälla unionens förbindelser med ett land eller en region eller ha ett tematiskt upplägg. I besluten skall deras varaktighet och de medel anges som unionen och medlemsstaterna ställer till förfogande. Europeiska rådet skall besluta med enhällighet på en rekommendation från rådet som rådet skall anta i enlighet med de närmare bestämmelser som anges för respektive område. Europeiska rådets beslut skall genomföras i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i fördragen. 2. Unionens höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik får i fråga om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom kommissionen i fråga om övriga områden för yttre åtgärder, lägga fram gemensamma förslag för rådet.
Unionens höga representant Representerar rådet och är vice-ordförande i kommissionen (Artikel 16.9 och 18.3, 9c och 9e.3) Kommissionärsposten för externa relationer slås samman med posten som rådets höge representant Den höge representanten kommer att bli ordförande i rådet när utrikesministrarna möts och representera unionen externt (ej roterande ordförandeskapet) EU:s utrikestjänst inrättas Utrikespolitiken är delad mellan kommissionen och rådet - Syftet är att öka samstämmigheten i politiken
Konkreta förändringar Artikel 207 EUF (188c) 1. Den gemensamma handelspolitiken skall grunda sig på enhetliga principer, särskilt när det gäller ändring av tullsatser och ingående av tull- och handelsavtal som rör utbyte av varor och tjänster samt handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter, utländska direktinvesteringar, enhetlighet i fråga om liberaliseringsåtgärder, exportpolitik och handelspolitiska skyddsåtgärder, inbegripet åtgärder vid dumpning och subventioner. Den gemensamma handelspolitiken skall föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder. 2. Europaparlamentet och rådet skall genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder för att fastställa inom vilken ram den gemensamma handelspolitiken skall genomföras. 3. Om avtal skall förhandlas fram och ingås med ett eller flera tredjeländer eller internationella organisationer, skall artikel 218 tillämpas, om inte annat följer av de särskilda bestämmelserna i denna artikel. [Europaparlamentet även ökat inflytande enligt art. 218, godkännande vid ingående av de flesta avtal, information i alla skeden] Kommissionen skall lägga fram rekommendationer för rådet, som skall bemyndiga kommissionen att inleda nödvändiga förhandlingar.. Kommissionen skall regelbundet rapportera till den särskilda kommittén och Europaparlamentet om förhandlingsläget. 4. Vid förhandlingar om och ingående av de avtal som avses i punkt 3 skall rådet besluta med kvalificerad majoritet. Vid förhandlingar om och ingående av avtal inom handeln med tjänster och handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter samt utländska direktinvesteringar skall rådet besluta med enhällighet om avtalet omfattar bestämmelser för vilka enhällighet krävs för att interna regler skall kunna antas. Rådet skall även besluta med enhällighet när det gäller förhandlingar om och ingående av avtal a) på områden som rör handel med kulturella och audiovisuella tjänster, om avtalen riskerar att negativt påverka unionens kulturella och språkliga mångfald, b) på områden som rör handel med sociala tjänster och tjänster som avser utbildning och hälso- och sjukvård, om avtalen riskerar att allvarligt störa den nationella organisationen av sådana tjänster och inverka negativt på medlemsstaternas ansvar för att tillhandahålla dessa. Exklusiv kompetens dock krav på enhällighet i känsliga frågor.
Hur påverkas handelspolitiken - summering Handelspolitikens syfte och innehåll klarläggs Handelspolitik anges som en exklusiv unionskompetens Alla avtal ingås av EU (ny juridisk person) ej blandade avtal Beslut om handelspolitikens ramar fattas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet med kvalificerad majoritet (förordningar ang. anti-dumpning, handelspolitiska skyddsåtgärder, ursprungsregler etc.) Rådet beslutar att inleda förhandlingar och ingår avtal med kvalificerad majoritet (normalt erfordras EP:s godkännande). Fortfarande krav på enhällighet i vissa fall (otydliga avgränsningar). Kompensation för avskaffandet av blandade avtal. Europaparlamentet ges sammantaget ett större inflytande över handelspolitiken. Europeiska rådet kan ha inflytande över handelspolitiken Större krav på samordning mellan handel och bistånd resp. utrikes- och säkerhetspolitik Handelspolitiken blir bredare men samtidigt mer strömlinjeformad