Det österrikiska statistikkontoret firade sitt 150-årsjubileum med detta vackert graverade frimärke (1979). Man räknar med dig, därför räknar man dig, skulle man kunna säga. Folkräkningar görs nämligen inte för nöjes skull. Varför, får du veta här, tillsammans med en kort historik. Och naturligtvis berättar vi om de frimärken som kan förknippas med detta ämne! FOLKRÄKNINGAR OCH FRIMÄRKEN av Lars Erik Gewalli A lla starka samhällskulturer bygger på att makthavarna lyckas indriva skatter, skaffa soldater till krig och få tag på arbetskraft för andra gemensamma ändamål. Det har man bara kunna göra om man haft tillräcklig information. Och helst då så heltäckande och systematisk insamlad information som möjligt. Detta är vad vi kallar statistik, och något man i varje fall delvis kan få genom folkräkningar. De första folkräkningarna Det forntida Babylon hade en mycket utvecklad samhällsstruktur och där samlade man regelbundet in upplysningar. Och Egyptierna kunde bara bygga de stora pyramiderna om man kunde organisera en mycket komplicerad samhällsstruktur. Den mest fundamentala informationen var ju att veta hur mycket folk man hade till förfogande, och vad man kunde använda dem till. Folkräkningar, åtminstone i en primitiv variant, fanns alltså redan i dessa första stora kulturer. Från Bibeln (2 Samuelsboken 24:1 10) känner vi till att folkräkningen där resulterade i att det fanns 800 000 stridbara män i Israel och 500 000 i Juda. På 500-talet f. Kr genomför- 20 NORDISK FILATELI Maj 2005
des under ledning av Konfucius en systematisk informationsinsamling om hur det stod till med lantbruket och handeln en nödvändig förutsättning för att hålla ihop det kinesiska samhället. I Indien nämns en Arthasastra som liknar insamling av befolkningsstatistik redan på 300-talet f. Kr. Romarriket under kejsar Augustus genomförde som bekant sin första folkräkning eller skattskrivning vid Kristi födelse. Det är också härifrån som den engelska termen för folkräkning, census, härstammar (jämför latinets censere = granska, värdera). Djingis Kha ns mongolvälde på 1200-talet bestod inte som många tror bara av en hop vildar, utan var också uppbyggt omkring systematisk samhällsinformation. Statistiken tar form Vårt sätt att samla in statistik har vidareutvecklats successivt. Under 1600-talet blev man mer och mer uppmärksam på systematiken. Då upprättades till exempel dödlighetstabeller av Edmond Halley. Han är dock mest känd för kometen som bär hans namn. Dansken J. P. Anchersen bidrog i början av 1700-talet med geografiska upplysningar i det vi idag känner som korstabeller. Det var dock tabeller med kvalitativa upplysningar, alltså utan siffror. Island först i Norden Den första egentliga folkräkningen i vår del av världen skedde på Island 1703. Förutom befolkningen omfattade den också husdjur, vilket i detta fall till stor del betydde får. Pehr Wargentin, som kallas den svenska statistikens fader, tog initiativ till att inrätta Tabellverket i Sverige. Här genomfördes en detaljerad folkräkning baserad på speciella formulär redan från 1749. I Finland menar man att man var före Sverige med att genomföra folkräkningar. Finland hörde ju till Sverige på den tiden, och även om tidszoner inte fanns kanske man började en timme före det egentliga Sverige. I Danmark organiserades den första folkräkningen 1769. Den omfattade också Norge, som ju var en del av Danmark. I början av 1800-talet började det bli vanligt med folkräkningar i de europeiska länderna till exempel i England och Frankrike. Centrala statistikmyndigheter Folkräkningar genomförs numera alltid i regi av en central statistikmyndighet. Dessa tillkom i Europa i många fall under 1800-talets mitt. Danmarks Statistik tillkom 1850, Statistiska centralbyrån i Sverige 1859 och Statistisk sentralbyrå i Norge 1876. Statistikcentralen i Finland räknar sin historia från 1865. Nuvarande traditionella folkräkningar Folkräkningar skall enligt FN:s forts sid 22. Exempel på folkräkningar genom tiderna Tidpunkt Plats Omfattning 3800 f.kr Babylon Under en tid räknades vart sjätte eller sjunde år inte bara personer, utan också åsnor och oxar samt produktionen av smör, mjölk, honung och ull. 2500 f.kr Egypten Uppgifter om befolkningens storlek och sammansättning behövdes för at kunna organisera pyramidbyggena. 1491 f.kr Israel Enligt Bibeln genomfördes en sammanställning av antal stridbara män i Israel och Juda. 550 f.kr Kina Insamling av upplysningar som omfattade jordbruk, industri och handel. 0 Rom Folkräkning under kejsar Augustus. 1300-talet Ottomanska riket Ett flertal lantbruks- och folkräkningar. 1703 Island Den första folkräkningen i vår kulturkrets. 1719 Preussen Den första systematiska folkräkningen på den europeiska kontinenten. 1749 Sverige och Finland Sveriges och Finlands första folkräkning. 1769 Danmark och Norge Den första folkräkningen i Danmark och Norge. 1790 USA Den första regelbundna folkräkningen som hädanefter fortsatt vart tionde år. 1976 Danmark Världens första folkräkning baserad på administrativa register. 1990 Sverige Den senaste (sista?) folkräkningen i Sverige baserad på frågeformulär. NORDISK FILATELI Maj 2005 21
Glada folkräknare på väg till sitt arbete i Makedonien. forts från sid 21. rekommendationer numera hållas vart 10:e år. Undersökningarna görs på olika sätt i olika länder. I många bland annat mindre utvecklade områden, måste man skicka ut folkräknare till varje hushåll. De får typiskt en karta över det område som skall täckas in, och en instruktion om att genomsöka området på ett visst sätt. I varje hushåll ifylls ett frågeformulär med detaljerade upplysningar om varje person som är bosatt där. Det kräver en mycket stor organisation. Staben av intervjuare är därför inte oansenlig. I Kina består den av 5 miljoner personer som under några veckor täcker in hela landet. I Turkiet är datainsamlingen koncentrerad till en enda dag, och då är alla tvingade att vänta hemma i sin bostad tills någon av de 900 000 folkräknarna varit på besök. I bland görs undersökningen tillsammans med en bostadsräkning. I länder där jordbruket är en dominerande sysselsättning görs den ofta tillsammans med en lantbruksräkning. Det är i alla hänseenden en mycket dyr operation, som i u-länder uppsakattas till omkring 1 US-dollar per person av befolkningen. Det är alltså en mycket stor ekonomisk uppoffring som ofta kräver utländskt bistånd. Som exempel kan nämnas att Ugandas drygt 20 miljoner innevånare räknades häromåret till en kostnad av ungefär lika många miljoner US-dollar, en gigantisk summa för ett fattigt land. Folkräkning per post I många utvecklade länder där man har adresser till alla bostäder, kan man skicka frågeformuläret per post. Detta förenklar naturligtvis undersökningen. Det gjordes till exempel i USA 2000, där bara de som inte svarade fick besök av en folkräknare. Men trots detta krävdes en extra stab på en halv miljon personer för att genomföra denna folkräkning, som beräknades kosta 5 miljarder US-dollar! Folkräkningar som avgör befolkningens sammansättning i konfliktomåden, kan användas för att avsluta etniska diskussioner rörande olika befolkningsgrupper. Det motsatta kan sägas gälla Libanon, där man inte haft folkräkning sedan 1932. Detta av rädsla för att det skulle kunna resultera i oroligheter mellan kristna och muslimer. Registerbaserade folkräkningar i Norden I de nordiska länderna genomförs inte längre några traditionella folkräkningar. Här använder man numera i stället upplysningar från andra myndigheters administrativa regis- forts sid 24. EU:s statistikkontor Eurostat ligger bland en mängd andra europeiska institutioner i Luxemburg. 22 NORDISK FILATELI Maj 2005
Konfucius som har präglat det kinesiska samhället i över 2000 år, såg till att systematisera statistikinsamlingen (2000) Julmärke från Belgien: Och det hände sig vid den tiden då hela världen skulle skattskrivas.... Detalj av målning av Peter Brueghel (1969) 300-årsminnet av Islands första folkräkning (2003) Den belgiske statistikern Adolphe Quetelet (1796 1874) utvecklade standarder för insamling och presentation av demografiska upplysningar. En av konferenssalarna i EU:s statistikkontor Eurostat bär också hans namn (1974) År 1871 avhölls den första folkräkningen i Indien i modern tid (1971) 200-årsminnet av den första folkräkningen i Danmark-Norge 1769 (1969) Japan var det första landet som utgav ett statistikfrimärke. Det utkom i samband med folkräkningen 1920 och visar en folkräknare från 600-talet (1920) Kartan på märket som utgavs vid 1930-års folkräkning i Japan visar att både Korea och den nuvarande ryska ögruppen Kurilerna samt ön Sachalin räknades in. Året efter ockuperade Japan dessutom Manchuriet (1930) Det var politiskt viktigt att visa upp den Lyckliga familjen vid folkräkningen i Rumänien (1956) Folkräkningen i Sovjetunionen 1959 symboliserades av denna glada folkräknare på besök i en familj som redan hade TV (1958) Ett av de hittills 16 utgivna utgivna folkräkningsmärkena från Turkiet (1965) Den lilla ögruppen Antigua & Barbuda i Västindien har gett ut en serie med fyra märken med professionellt statistiska motiv (2001) Vid folkräkningen i Irak 1965 användes den gamla typen räknemaskiner är det en gammal ADDO-maskin månntro? (1965) När Makedonien förklarade sig självständigt i början av 1990-talet uppstod diskussion om storleken på den albansk-etniska befolkningen. Därför genomfördes en extraordinär folkräkning med stöd av EU för att fastlägga befolkningens sammansättning och därmed minska risken för konflikter mellan de olika etniska grupperna (1994) NORDISK FILATELI Maj 2005 23
Statistiska centralbyrån håller räkning på svenskarna från sina lokaler i kontorskomplexet Garnisonen på Östermalm i Stockholm. forts från sid 22. ter. Danmark var ett föregångsland i detta hänseende och någon folkräkning har därför inte genomförts här sedan 1970. Den mängd information om befolkningens sammansättning som man redan har, innebär att man därför kan genomföra folkräkningar baserade på register varje år. Frimärken och folkräkningar En folkräkning måste täcka in hela befolkningen. Det kräver också att man måste kunna motivera befolkningen att delta i undersökningen. Den föregås som regel av en stor propaganda- och informationskampanj, och som ett led i denna ger många länder ut frimärken. Jag har förmodligen inte någon fullständig förteckning över detta, men åtminstone 80 länder har vid 145 olika tillfällen givit ut frimärken med anledning av en folkräkning i landet. I de flesta fallen bara en eller två gånger. Några undantag är Sydkorea med sju utgivningar (1949, 1960, 1966, 1970, 1980, 1990 och 1995) och Turkiet med sex (1940, 1945, 1950, 1955, 1960 och 1965). Venezuela är landet som vid fyra folkräkningar (1950, 1960, 1971 och 1981) sammanlagt givit ut hela 44 märken! Av de nordiska länderna är det bara Norge (1969) och Island (2003) som har givit ut frimärken, och då till minne av den första folkräkningen i landet. Samlarområdet statistik mer än folkräkningar Folkräkningar är bara en del av samlarområdet statistik på frimärken, som också omfattar lantbruks- och industriräkningar, grafer som beskriver utvecklingen, statistikinstitutioner eller kända statistiker. Det närmaste bidrag som Sverige har att komma med är Karin Kock i serien Berömda kvinnor (1996). Hon var chef för Statistiska centralbyrån 1950 1957. Danmarks ekonomiska utveckling beskrevs i form av ett diagram på ett märke som gavs ut med anledning av OECD:s 25-årsjubileum 1986. Postkort med reklam för en folkräkning i Indien 2000. 24 NORDISK FILATELI Maj 2005