Hälso- och sjukvård Delrapport primärvård

Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport primärvård Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Kronoberg, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Västerbotten 2005-05-19 Kontaktpersoner s AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: peter.molin@ltv.se Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kirkegaard E-post: lena.kierkegaard@lthalland.se Tel: 021-12 99 88 / +47 22 41 70 60 Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se Axel Bergh E-post: axel.bergh@vgregion.se

Nyckeltal 2004 Hälso- och sjukvård Delrapport primärvård 0. Inledande text sida 2 1. Landstingens kostnader primärvård sida 3 2. Vårdkonsumtion primärvård sida 10 3. Primärvård sida 13 3.1 Befolkningstal sida 14 3.2 Definitioner och bearbetningar sida 14 3.3 Primärvårdsprofil sida 15 3.4 Utvecklingsfrågor sida 16 3.5 Primärvård 2004 figurer länsnivå sida 17 Tabellbilaga Länsnivå Tabellbilaga Kommunnivå Sida 1

Nyckeltalssamverkan 2004 För elfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal användas inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år 2004. Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2004 redovisas i en huvudrapport och 23 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordf), Lena Kirkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) Sida 2

1. Landstingens kostnader - primärvård I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknad. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi. Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnader för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsinvånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politikerkostnad ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. Tabell 3: Kostnader för hälso- och sjukvård per invånare och delområde. År 2004. Totala kostnader hälso- och sjukvård inkl tandvård och politikerkostnad Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad Tandvård Politikerkostnad hälso- och sjukvård Blekinge 16 294 15 523 645 126 Dalarna 16 291 15 619 568 104 Gotland 17 447 16 580 711 156 Gävleborg 16 164 15 528 510 127 Halland 13 973 13 383 499 91 Jämtland 16 107 15 320 566 221 Kronoberg 14 953 14 226 553 174 Södermanland 15 071 14 444 506 121 Västerbotten 15 563 14 903 546 114 Västmanland 15 161 14 482 575 103 Västra Götaland 14 925 14 270 557 98 Örebro 15 677 15 087 455 135 Sida 3

- Nyckeltal 2000-2004 Totala kostnader hälso- och sjukvård (exkl tandvård och politiker) 17 000 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro 16 000 15 000 Kronor per inv 14 000 13 000 12 000 11 000 10 000 2000 2001 2002 2003 2004 I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politikerkostnad är fördelat på delområden. Tabell 4: Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per invånare, år 2004. Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS exkl tandvård och politikerkostnad Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS Blekinge 15 523 9 569 62% 2 832 18% 1 766 11% 1 355 9% Dalarna 15 619 9 379 60% 3 054 20% 1 660 11% 1 524 10% Gotland 16 580 10 770 65% 2 723 16% 1 613 10% 1 474 9% Gävleborg 15 528 8 760 56% 4 150 27% 1 341 9% 1 276 8% Halland 13 383 8 411 63% 2 807 21% 1 101 8% 1 064 8% Jämtland 15 320 8 727 57% 3 698 24% 1 278 8% 1 617 11% Kronoberg 14 226 9 181 65% 2 432 17% 1 663 12% 949 7% Södermanland 14 444 9 220 64% 2 528 18% 1 483 10% 1 213 8% Västerbotten 14 903 9 190 62% 2 949 20% 1 587 11% 1 176 8% Västmanland 14 482 8 969 62% 2 743 19% 1 724 12% 1 046 7% Örebro 15 087 9 457 63% 2 400 16% 1 668 11% 1 562 10% Sida 4

Nyckeltal 2004 - Kostnader Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde (exkl tandvård och politiker kostn) kronor per invånare Halland Kronoberg Södermanland Västmanland Västerbotten Örebro Jämtland Blekinge Gävleborg Dalarna Gotland 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS I nedanståande graf redovisas utvecklingen av kostnaderna för somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren 2000-2004. Redovisningen är både totalt samt per område. Nyckeltal - Ökningen i landstingens hälso- och sjukvårdskostnader åren 2000-2004 40% Hälso- och sjukvård (inkl övrigt HoS, exkl tandvård) Somatik Primärvård Psykiatri 37% 35% 33% 32% 33% 30% 28% 27% 30% 29% 27% 25% 22% 22% 22% 21% 24% 23% 24% 24% 21% 25% 20% 18% 19% 19% 18% 17% 15% 14% 15% 10% 11% 10% 5% 5% 0% Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Sörmland Västra Götaland Västmanland Örebro Sida 5

Nyckeltal 2004 - Kostnader Andel kostnader per huvudområde Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Medicinsk + kirurgisk vård Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Örebro Medicinsk + kirurgisk vård Vem har producerat primärvården? I tabell 7 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat primärvården som landstingsinvånarna konsumerat. Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet. Tabell 7: Kostnader beroende på vem som har producerat primärvården. Kostnader per invånare år 2004. Egenproducerad vård Köpt vård inom länet Köpt vård utom länet Andel köpt vård Blekinge 2 486 315 31 12% Dalarna 2 893 139 22 5% Gotland 2 636 69 17 3% Gävleborg 3 485 622 43 16% Halland 1 942 532 333 31% Jämtland 3 400 269 29 8% Kronoberg 2 192 205 36 10% Södermanland 1 964 545 18 22% Västerbotten 2 671 234 44 9% Västmanland 1 448 1 268 27 47% Örebro 2 095 287 18 13% Sida 6

Nyckeltal 2004 - Kostnader Primärvård - Kostnader i kronor per invånare fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns Örebro Kronoberg Södermanland Gotland Västmanland Halland Blekinge Västerbotten Dalarna Jämtland Gävleborg 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns Primärvård - arbetsmaterial Ekonomgruppen har under året utvecklat fördelningen av kostnader inom primärvården med att dela upp kostnaderna enligt verksamhetsindelningen VI2000. Uppgifterna får ses som preliminära. Tabell 12: Kostnader primärvård per delområde. Kronor per invånare år 2004. Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Kronoberg Sörmland Västmanlanbotten Väster- VC gemensamt 2 832 1 114 1 151 775 2 799 491 2 497 2 745 2 949 Allmänläkarvård 0 883 533 1 268 0 982 0 0 0 Sjuksköterskevård 0 225 565 521 0 409 0 0 0 Mödrahälsovård 0 48 74 114 0 98 0 0 0 Barnhälsovård 0 87 59 145 0 125 0 0 0 Sjukgymnastik 0 180 345 315 0 125 0 0 0 Arbetsterapi 0 54 0 110 0 0 0 0 0 Jourverksamhet 0 72 1 223 0 159 0 0 0 PV-sluten hemsjukv 0 323 0 368 0 34 0 0 0 Sluten primärvård 0 0 0 58 0 0 0 0 0 Övrig primärvård 0 69 0 254 0 9 30 0 0 Primärvård 2 832 3 054 2 729 4 151 2 799 2 432 2 527 2 745 2 949 Sida 7

Totalkostnadsfördeling 2004 - Primärvård 4 500 4 151 4 000 3 500 3 000 2 500 2 832 3 054 2 729 2 799 2 432 2 527 2 745 2 949 2 000 1 500 1 000 500 0 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Kronoberg Sörmland Västmanland Västerbotten Totalkostnadsfördeling 2004 - Primärvård 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Övrig primärvård Sluten primärvård PV-sluten hemsjukv Jourverksamhet Arbetsterapi Sjukgymnastik Barnhälsovård Mödrahälsovård Sjuksköterskevård Allmänläkarvård VC gemensamt 500 0 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Kronoberg Sörmland Västmanland Västerbotten Sida 8

Totalkostnadsfördeling 2004 - Primärvård 1 400 1 200 1 000 Dalarna Gotland Gävleborg Kronoberg 800 600 400 200 0 VC gemensamt Allmänläkarvård Sjuksköterskevård Mödrahälsovård Barnhälsovård Sjukgymnastik Arbetsterapi Jourverksamhet PV-ansluten hemsjv Sluten primärvård Övrig primärvård Sida 9

2. Vårdkonsumtion - primärvård Konsumtionstalen används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård inom det egna landstinget, i andra landsting, privat vård samt riks- och regionvård. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla. Utvecklingsgruppen Vårdkonsumtion inom NYSAM har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård. Syftet med detta är att visa på mervärdet av att använda individdata för beskrivning av vårdkonsumtion och övergripande vårdprocess. Utvecklingsgruppen har under året genomfört ett projekt avseende vårdkonsumtion ur ett individ- och befolkningsperspektiv (Rapport 2, Modell för beskrivning av vårdkonsumtion). På kommunnivå har samlats in: vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök, sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök övriga vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård, köpt vård enligt speciella avtal, riks- och regionsjukvård samt privatläkarbesök. Uppgifterna är relaterade till lägsta möjliga organisatoriska nivå, det vill säga till klinik/specialitet. Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem. Vad gäller uppgifter om öppenvård är insamlingsrutinerna fortfarande olika i landstingen. Precis som tidigare år har en del landsting datasystem för datafångst på helårsbasis, andra gör stickprovsundersökningar som får utgöra bas för beräkning på helårsbasis. De tal som levererats från respektive landsting har av Helseplan använts utan justeringar. Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad. Uppgifterna har av Helseplan sammanställts per kommun och för länet totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå. I delrapport Vårdkonsumtion redovisas även uppgifter på kommunnivå. Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade. Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i tid ta fram kvalitetssäkrade data för primärvården gällande 2004. För mer detaljerad information kring vårdkonsumtion v.g. se delrapport Vårdkonsumtion. Sida 10

Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2004 totalt Antal VTF per 1000 inv per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 250 200 150 100 50 0 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2004 totalt Antal läkarbesök per 1000 inv per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 3000 2500 2000 1500 Ej PV 1000 500 0 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Sida 11

Vårdkonsumtion 2004 - Primärvård Antal läkarbesök per 1000 inv Sörmland Västerbotten Uppsala Kronoberg Gotland Örebro Dalarna Jämtland Gävleborg Blekinge Västmanland Västra Götaland Halland 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 Vårdkonsumtion 2004 - Primärvård Antal sjuksköterskebesök per 1000 inv Uppsala Sörmland Örebro Västra Götaland Kronoberg Halland Gotland Jämtland Västmanland Västerbotten Gävleborg Blekinge Dalarna 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Sida 12

3. Primärvård Primärvården redovisas på länsnivå i denna rapport och på läns- och kommunnivå i delrapport Primärvård. Till respektive landsting redovisas dessutom data på enhetsnivå och på faktablad. Talen är beräknade efter SCB:s officiella invånarantal för respektive kommun och län. NYSAM och Sveriges kommuner och landsting har ett samarbete i syfte att rationalisera statistikarbetet och förenkla datainsamlingen för primärvården. NYSAM ansluter sig därmed till den verksamhetsindelningen (VI2000). De landsting som deltar i NYSAM lämnar en del ytterligare uppgifter som grund för nyckeltalsberäkningarna. Primärvården är olika organiserad i landstingen. Oberoende av organisation och driftsform efterfrågas data för alla de verksamhetsformer som ingår i primärvård, dvs allmänläkarverksamhet, sjuksköterskeverksamhet, barnhälsovård, mödrahälsovård, sjukgymnastik, arbetsterapi, jourverksamhet, primärvårdsansluten hemsjukvård, sluten primärvård och övrig primärvård. Redovisning av verksamheterna sker med följande indelning: På länsnivå redovisas distriktsläkarverksamhet inklusive distriktssköterskeverksamhet [innehåller allmänläkarvård (ALV), sjuksköterskevård (SSV) och hemsjukvård (HSV)], barnhälsovård (BHV), mödrahälsovård (MHV), jourverksamhet (JOU), övrig primärvård (ÖPV) och sluten primärvård (SPV) sammanslaget. Dessutom finns delverksamheterna inom primärvården redovisade var för sig (exklusive sluten primärvård och övrig primärvård). På kommunnivå redovisas på motsvarande sätt delområdena som på länsnivå. Primärvårdsgruppen i har tagit fram en beskrivning Primärvårdsprofil som avser att visa väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen. Beskrivningen redovisas i avsnitt 3.3. Redovisningen omfattar såväl privata som offentliga vårdgivare. Datastruktur primärvård : Primärvård Allmänläkarvård Sjuksköterskevård Mödrahälsovård Barnhälsovård Sjukgymnastik Arbetsterapi Jourverksamhet Primärvårdens hemsjukvård Sluten primärvård Övrig primärvård Sida 13

3.1 Befolkningstal Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är relaterade till hela länets befolkning per 2004-12-31. Folkmängd 2004-12-31 Antal kommuner Antal kvinnor Antal män Totalt Blekinge 5 74 910 75 425 150 335 Dalarna 15 138 083 137 959 276 042 Gotland 1 29 232 28 429 57 661 Gävleborg 10 138 870 137 729 276 599 Halland 6 142 641 141 147 283 788 Jämtland 8 63 682 63 742 127 424 Kronoberg 8 88 841 89 444 178 285 Sörmland 9 131 723 129 347 261 070 Uppsala 7 153 248 149 316 302 564 Västerbotten 15 128 544 128 331 256 875 Västmanland 11 131 073 129 932 261 005 Västra Götaland 49 765 577 756 318 1 521 895 Örebro 12 138 611 135 309 273 920 Totalt 156 2 125 035 2 102 428 4 227 463 Källa: SCB 3.2 Definitioner och bearbetningar Materialet har insamlats och registrerats av respektive landstings kontaktperson. I huvudsak har varje primärvårdsenhet själva fyllt i formulären men det förekommer att vissa landsting har valt att fylla i formulären på central- eller förvaltningsnivå. Efter inregistrering har kontrollblanketter tagits fram för respektive landsting. I arbetet med att bearbeta det material som inkommit från landstingen har bland annat följande manuella justeringar gjorts. Personalkostnaderna för landstingsdriven primärvård har beräknats genom att den angivna summan för personalkostnader justerats med köpta och sålda vårdtjänster. Personalkostnader för privat primärvård har beräknats genom att 50 % av den angivna bruttoersättningen inklusive patientintäkten antagits vara personalkostnader. Denna summa har i förekommande fall reducerats med intäkten av sålda vårdtjänster. Personalresursen uttrycks i antalet årsarbetare och bygger på antalet arbetade timmar. En årsarbetare har bestämts till 1760 arbetade timmar. Verksamhet som bassänger med tillhörande personal, ambulanser, samt specialistmottagningar som till exempel hud-, barn- och psykiatri och annat som ej kan betraktas som reguljär primärvårdsverksamhet har plockats bort och överförts till sjukhusverksamheten. Denna sortering har gjorts av landstingen själva. Sida 14

3.3 Primärvårdsprofil Primärvårdsprofilen avser att visa väsentliga organisatoriska skillnader mellan landstingen och redovisas nedan eftersom dessa uppgifter kan ha betydelse vid tolkning av de uppgifter som sedan följer. Landsting Växlades hemsjukvården över till kommunerna i ÄDEL-växlingen? Används undersköterskor i hemsjukvården? Ja Nej Delvis Ja Nej Delvis Blekinge X X Dalarna X X Gästrikland X X Hälsingland X X Halland X 1 X Gotland X 2 X 2 Jämtland X 5 X Kronoberg X X Sörmland X 3 X Uppsala X 4 X Västmanland X X Västerbotten X 2 X 1) Bistånd för hemtjänst gräns för sjukvårdshuvudmannaskapet. 2) Särskilt boende inom äldreomsorgen i övrigt inom primärvården. 3) Sjuksköterskor (distriktssköterskor), sjukgymnaster och terapeuter för hemsjukvård i eget boende kvar hos primärvården. 4) Växlat all hemsjukvård utom för barn upp till 16 år samt distriktsköterskebesök. 5) Jämtland växlade delvis = läkarmedverkan kvar i primärvården Landsting Hur stor andel av läkarbesöken i MHV svarar allmänläkare för Antal jourutbudspunkter totalt Varav allmänläkar-bemannade Andel besök hos privata sjukgymnaster Andel besök hos privata allmänläkare Är lab en fri nyttighet? Är röntgen en fri nyttighet? Blekinge 0% 3 3 46% 16% Nej Nej Dalarna 100% 10 10 66% 5% Gästrikland 0% 2 2 15,90% Nej Nej Hälsingland 31% 4 4 39% 13% Nej Nej Halland 0% 8 6 52% 21% Gotland 0% 1 läk/ 3 ssk/dsk 1 0% Nej Ja Jämtland 7 7 40% Kronoberg 0% 3 3 55% 3% Ja Ja Sörmland 20% 4 4 66% 20% Nej Nej Uppsala 20% 6 4 57% 18% Nej Nej Västmanland Helt kostnadsansv 4 2 45% 48% Nej Ja Västerbotten Ja Ja Tre landsting, Blekinge, Dalarna och Västmanland behöll hela hemsjukvården vid ÄDEL-växlingen till kommunerna. I Halland, Uppsala, Gävleborg, Gotland, Jämtland och Västerbotten har man kvar vissa delar av hemsjukvården medan övriga växlade över helt så att kommunerna har ansvaret. Detta återspeglas fram för allt på nyckeltal (arbetat tid, aktiviteter och personalkostnad) som gäller sjuksköterskor/distriktssköterskor och undersköterskor på distriktsläkarmottagning och distriktssköterskemottagning. Antal jourutbudspunkter varierar från 10 till 2. Att bemanna en jourmottagning kvällstid och hela helger kräver drygt tre läkartjänster i omräknad tid. Det innebär att landsting med många Sida 15

jourutbudspunkter förbrukar mer allmänläkartid utanför dagtid. I en bristsituation begränsar det tillgängligheten under den tid den största besöksvolymen efterfrågas nämligen dagtid, vardagar. Andelen privata vårdgivare varierar också mycket mellan landstingen. Det som inte framkommer i tabellen ovan eller i nyckeltalstabellerna är den skillnad i åtagande som finns mellan privata allmänläkare i de olika landstingen. En del landsting som Uppsala och Västmanland har ett helhetsåtagande oberoende av driftsform medan andra endast har taxeanslutna läkare med ett begränsat ansvar för primärvårdens totala verksamhetsområden. 3.4 Utvecklingfrågor Primärvårdsgruppen har under året fortsatt arbetet med nyckeltal för en rad utvecklingsområden, såväl aktivitetsdata som diagnosrelaterade nyckeltal för diabetes, astma/kol och hypertoni. Dessa uppgifter presenteras enbart i delrapport Primärvård. Successiv kvalitetsförbättring av dessa uppgifter gör att man nu valt att redovisa några av dessa nyckeltal i form av grafer i rapporten. Det krävs emellertid ett fortsatt kvalitetssäkringsarbete samt bättre verktyg för att hämta denna typ av uppgifter från olika journalsystem. Under 2003-2004 har utvecklingsgruppen för primärvård genomfört ett pilotprojekt inom ämnesområdet diabetes i primärvård. Syftet har varit att testa möjligheterna att, utifrån befintliga journalsystem, fånga vårdens innehåll och kvalitet, utan omfattande manuellt arbete, och kombinera detta med ett patientperspektiv i form av enkäter och en kortfattad beskrivning av diabetesvårdens lokala organisation. Vi kan bl. a. konstatera följande: *Diagnosregistrering vid patientens kontakter med primärvård sker fortfarande i mycket varierande omfattning. Detta omöjliggör ofta att avgränsa den population man önskar studera. *Mer systematisk registrering av olika uppgifter är nödvändig, för att senare kunna hämta data från journalsystemen ( F.n. är som regel endast laboratorieundersökningar och i ökande utsträckning läkemedelsförskrivning systematiskt registrerade och därmed tillgängliga vid olika typer av uppföljning). *Patientenkäter upplevs som mycket tidskrävande men samtidigt mycket angelägna, som komplement till vårdorganisationens eget perspektiv på hälso- och sjukvårdens kvaliteter. Ovanstående punkter förutsätter en hög grad av delaktighet från den dagliga verksamhetens sida, i alla skeden, i såväl projekt- som löpande utvecklingsarbete. Projektet Diabetes i primärvård har sammanställts i en rapport. Denna ligger till grund för att stimulera fortsatt arbete att utveckla instrument för att beskriva vårdkvalitet och effekter inom olika kliniska ämnesområden. Sida 16

3.5 Primärvård 2004 Nedan visas ett urval av nyckeltal i figurer på länsnivå. Södermanland Uppsala Kronoberg Västerbotten Jämtland Västmanland Gotland Halland Gävleborg Blekinge Dalarna Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal besök per 1000 invånare Läkarbesök SSK+DSK+BM+K besök 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Personalkostnad i kronor per inv (exkl jour) Jämtland Södermanland Uppsala Kronoberg Västerbotten Halland Västmanland Gotland Blekinge Dalarna Gävleborg 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Sida 17

Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal invånare per årsarbetande läkare (dag+jour) Södermanland Jämtland Kronoberg Gävleborg Uppsala Gotland Västmanland Västerbotten Dalarna Halland Blekinge 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal invånare per årsarbetande övrig personal totalt Södermanland Gävleborg Dalarna Blekinge Jämtland Gotland Halland Kronoberg Västerbotten Uppsala Västmanland 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Sida 18

Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / HEMSJUKVÅRD / JOUR / SLUTEN PV / ÖVR PV Antal årsarbetande läkare till jourverksamhet Gotland Södermanland Västmanland Blekinge Halland Dalarna Västerbotten Kronoberg Jämtland Gävleborg Uppsala 0 2 4 6 8 10 12 14 Primärvård 2004 - DLM / DSM Antal läkarbesök (exkl jour) / 1000 inv Antal SSK+DSK besök på mott. / 1000 inv Antal jourläkarbesök / 1000 inv SSK+DSK+K-besök i pat hem / 1000 inv Södermanland Kronoberg Uppsala Gotland Jämtland Västerbotten Halland Västmanland Gävleborg Blekinge Dalarna 0 250 500 750 1000 1250 1500 1750 2000 2250 2500 2750 3000 3250 3500 Sida 19

Nyckeltal Primärvård 2000-2004 DLM / DSM Antal SSK+DSK-besök på mottagning per 1.000 inv 1 300 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västmanland Västerbotten Median 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 2000 2001 2002 2003 2004 Nyckeltal Primärvård 2000-2004 DLM / DSM Antal läkarbesök per 1.000 inv 1 600 1 500 1 400 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 2000 2001 2002 2003 2004 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västmanland Västerbotten -median Sida 20

Primärvård 2004 - DLM / DSM Antal läkarbesök / årsarb läkare Södermanland Kronoberg Västerbotten Jämtland Uppsala Gävleborg Dalarna Blekinge Halland Gotland Västmanland 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 Nyckeltal Primärvård 2000-2004 DLM / DSM Antal läkarbesök per årsarb läkare 3 000 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västmanland Västerbotten -median 2 800 2 600 2 400 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 2000 2001 2002 2003 2004 Sida 21

Primärvård 2004 - DLM / DSM Antal SSK+DSK-besök / årsarb SSK+DSK Kronoberg Södermanland Blekinge Västmanland Gävleborg Gotland Dalarna Jämtland Västerbotten Halland Uppsala 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 Nyckeltal Primärvård 2000-2004 DLM / DSM Antal SSK+DSK-besök per årsarb SSK+DSK 3 500 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västmanland Västerbotten -median 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 2000 2001 2002 2003 2004 Sida 22

Nyckeltal Primärvård 2000-2004 DLM / DSM -medianvärde - utvecklingen över tid - besök per 1.000 inv 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 Besök läkare Besök SSK+DSK på mott Besök SSK+DSK+K i patientens hem Primärvård 2004 - DLM / DSM Andel remisser till annan specialist av samtl besök Västerbotten Södermanland Kronoberg Gotland Jämtland Blekinge Halland Uppsala Gävleborg Västmanland Dalarna 0% 5% 10% 15% 20% 25% Sida 23

Primärvård 2004 - DLM / DSM Köpta laboratorie- och radiologiska kostnader / läkarbesök Jämtland Södermanland Kronoberg Västmanland Gotland Västerbotten Uppsala Halland Blekinge Gävleborg Dalarna 0 50 100 150 200 250 300 Primärvård 2004 - Sjukgymnastik Antal besök sjukgymnastik per 1000 inv Sörmland Kronoberg Jämtland Dalarna Gotland Uppsala Blekinge Västmanland Gävleborg Västerbotten Halland 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Sida 24

Primärvård 2004 - Arbetsterapi Antal besök arbetsterapi per 1000 inv Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Västmanland Gävleborg Västerbotten Blekinge Dalarna Halland Gotland 0 20 40 60 80 100 120 Nyckeltal 2004 - Primärvård Utvecklingsfrågor - Diabetespatienter %-andel diabetespatienter med senaste HbA1c under 6,5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Blekinge Dalarnas Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Sida 25

Nyckeltal 2004 - Primärvård Utvecklingsfrågor - Diabetespatienter %-andel diabetespatienter med insulinbehandling 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Blekinge Dalarnas Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Nyckeltal 2004 - Primärvård Utvecklingsfrågor - Astma/KOL-patienter Andel (%) där journalen inehåller uppgift om rökvanor 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Blekinge Dalarnas Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Sida 26

Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Blekinge -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal -68% 53% Personalkostnad exkl jour/ inv Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Dalarna -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv 57% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal Personalkostnad exkl jour/ inv Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Gotland -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal Personalkostnad exkl jour/ inv Sida 27

Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Gävleborg -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal Personalkostnad exkl jour/ inv Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Halland -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal -50% Personalkostnad exkl jour/ inv 0% Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Jämtland -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal Personalkostnad exkl jour/ inv Sida 28

Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Kronoberg -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal 0% Personalkostnad exkl jour/ inv Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Södermanland -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal Kommentar från landstinget: "Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i tid ta fram kvalitetssäkrade data för primärvården gällande 2004" Personalkostnad exkl jour/ inv Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Uppsala -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal inv / årsarb. läkare jourverk. Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal Personalkostnad exkl jour/ inv Sida 29

Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Västerbotten -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal 0% Personalkostnad exkl jour/ inv Primärvård 2004 ALV / SSV / BHV / MHV / JOUR / HSV / SLUTEN PV / ÖVR PV %-avvik från -median Antal läkarbesök totalt / 1000 inv Antal sköt-besök / 1000 inv Västmanland -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt Antal årsarb. läkare jourverksamhet Antal övrig personal / årsarb. läkare Antal inv / antal övrig personal -96% 56% Personalkostnad exkl jour/ inv 0% Sida 30

BILAGA: TABELLBILAGA LÄNSNIVÅ TABELLBILAGA KOMMUNNIVÅ

3 Primärvård 2004 länsnivå Tabell sid 1 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland 1) Uppsala Västerbotten Västmanland ALV / SSV / BHV/MHV/Jour / Hemsjukvård/ Sluten primärv / Övrig hemsjukvård Antal läkarbesök totalt / 1000 inv 1 327 1 196 1 271 1 335 1 514 1 395 1 197 1 147 1 068 1 500 Antal SSK+DSK+BM+K besök totalt / 1000 inv 2 632 2 887 1 990 2 235 1 917 1 485 1 065 1 059 1 769 1 574 RESURSDATA PERSONAL Antal invånare / årsarb. läkare totalt (dagtid + jourtid) 2 146 1 789 1 625 1 372 2 030 1 175 1 281 1 567 1 752 1 691 Antal inv / årsarb. spec i allmänmedicin 2 803 2 153 1 907 1 544 2 417 1 361 1 678 1 866 2 246 1 806 Antal invånare / årsarb. läkare jourverksamhet 43 375 26 610 9 163 39 356 10 877 16 350 18 834 21 873 297 341 Antal årsarbetande läkare jourverksamhet 3,5 7,8 12 5,5 12 11 13 11 0,49 Antal övrig personal(ssk+dsk+bm+biomed+k+sekr) / årsarb. läkare 4,5 4,1 3,1 4 3,3 2,6 2,4 2,4 2,8 2,6 Antal invånare / antal övrig personal 473 454 516 390 615 504 631 747 674 885 Personalkostnad exklusive jour/ inv 1 486 1 535 1 329 1 693 1 194 1 159 1 097 1 176 1 196 Distriktsläkarverksamheten / Distriktssköterskeverksamheten Antal läkarbesök (exkl jour) / 1000 inv 1 101 964 1 156 1 183 1 211 1 254 1 001 1 006 922 1 388 Antal jourläkarbesök/ 1000 inv 135 105 54 233 220 79 146 118 114 71 Antal SSK+DSK besök på mott. / 1000 inv 988 938 645 812 803 1047 557 618 990 629 Antal besök i patientens hem av SSK+DSK+K / 1000 inv 908 1245 516 841 188 2,8 26 394 436 RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt exkl jour 2 344 1 954 1 690 1 505 2 210 1 401 1 390 1 705 1 975 1 739 Antal inv / årsarb. SSK+DSK 908 875 1 294 687 1 523 1 267 1 284 1 994 1 250 1 651 Antal övrig personal(ssk+dsk+biomed+k+sekr) / årsarb. läkare 3,9 3,8 2,8 3,8 2,7 2,2 2,4 1,9 2,4 2,5 Personalkostnad / inv 1 345 1 397 1 189 1 566 1 033 11 1 049 962 1 027 1 147 Köpta laboratorie- och radiologiska kostnader / läkarbesök 233 263 107 252 220 4,4 197 195 81 PRODUKTIVITETSDATA Antal läkarbesök / årsarb. läkare 1 852 1 831 1 954 1 794 1 907 1 657 1 392 1 715 1 593 2 404 Antal SSK+DSK-besök totalt / årsarb. SSK+DSK 1 320 1 801 1 503 1 370 2 781 1 954 3 183 2 347 1 329 MEDICINSK PRAXIS Andel remisser till annan specialist av samtl.besök 15% 20% 13% 16% 15% 14% 5,6% 16% 16%

3 Primärvård 2004 länsnivå Tabell sid 2 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland 1) Uppsala Västerbotten Västmanland Barnhälsovården (BHV) Antal läkarbesök /1000 inskrivna barn 0-6 år 1 140 921 700 841 823 815 1 014 516 761 Antal SSK+DSK-besök /1000 inskrivna barn 0-6 år 4 743 3 628 3 007 3 707 3 189 3 086 4 169 2 918 3 829 Mödrahälsovårdsverksamheten ( MHV) Antal läkarbesök /nyinskriven gravid 1,2 2,5 1,7 1,6 0,8 0,7 1,1 0,3 Antal barnmorskebesök / nyinskriven gravid 7,2 11 15 11 13 22 12 15 20 Sjukgymnastik och arbetsterapi Antal besök sjukgymnastik / 1000 inv 470 335 349 721 829 328 242 423 798 558 Antal besök arbetsterapi / 1000 inv 91 96 104 64 98 10 65 50 Personalkostnad sjukgymnastik per besök (totalt) 332 257 499 256 188 349 242 199 188 Personalkostnad arbetsterapi per besök (totalt) 161 623 102 589 571 548 452 PRODUKTIVITETSDATA Antal besök totalt / årsarbet. i sjukgymnastik 1 097 1 631 1 258 1 792 1 540 1 459 1 473 1 794 1 396 2 361 Antal besök totalt / årsarbet. i arbetsterapi 506 624 569 503 513 712 452 614 Utvecklingsfrågor Antal läkartelefonsamtal med patient / 1000 inv 301 842 374 406 339 427 373 482 Antal sjukskötersketelefonsamtal med patient / 1000 inv 1 236 1 306 426 1 837 524 660 414 623 Andel diagnossatta läkarbesök i distriktläkarverksamhet 81% 84% 67% 75% 62% 89% DIABETES Antal patienter med diagnosen diabetes, per 1000 invånare, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin 25 25 21 29 26 25 21 diabetes Andel (%) med senaste HbA1c under 6,5% 53% 50% 59% 60% 59% 53% 38% Andel (%) med insulinbehandling 17% 20% 50% 21% 26% 23% 15%

3 Primärvård 2004 länsnivå Tabell sid 3 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Södermanland 1) Uppsala Västerbotten Västmanland ASTMA/KOL Ant. pat. med diagnosen astma och / eller KOL, per 1000 inv, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin 16 13 15 22 13 34 28 astma/kol Andel (%) där journalen inehåller uppgift om rökvanor 38% 18% 30% 20% 13% 15% HÖGT BLODTRYCK Ant. pat. med diagnosen hypertoni, per 1000 invånare, som under 2004 varit på minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin hypertoni Andelen (%) av patienter med diagnosen hypertoni som uppnått diast bltr <=90 vid senaste mätningen Andel (%) av de 50-åringar och äldre (född 1954 och tidigare) som besökt mottagningen under 2004 och som fått sitt blodtryck mätt 35 36 94 56 43 68 56 66% 38% 41% 77% 67% 83% 24% 82% 45% 64% 68% 1) Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i tid ta fram kvalitetssäkrade data för primärvården gällande 2004.

3.1.1 Primärvård 2004 kommunnivå Tabell sid 4 Blekinge län Dalarnas län Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Distriktsläkarverksamheten / Distriktssköterskeverksamheten Antal läkarbesök (exkl jour) / 1000 inv 1413 942 1353 1044 992 1052 723 755 1098 1077 Antal SSK+DSK besök på mott. / 1000 inv 32 783 944 1182 1061 964 846 983 738 1028 746 Antal besök i patientens hem av SSK+DSK+K / 1000 inv 3,8 1520 627 1063 757 904 471 1053 1234 2339 1026 Antal läkarbesök / individ 1,9 1,9 2,1 1,7 2 RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt exkl jour 2585 2076 2371 2950 2217 1862 3014 1833 1963 1620 Antal inv / årsarb. SSK+DSK 129320 789 1124 489 970 1162 1110 910 827 1092 940 Antal övrig personal(ssk+biomed+k+sekr) / årsarb. läkare 3,5 3,2 6,8 4,9 3,5 3 5,6 3,5 3,8 2,9 Personalkostnad / inv 57 1505 1147 1711 1129 1325 1243 1199 1356 1480 1370 Köpta labtjänstkostn. / läkarbesök 144 191 237 187 124 144 146 197 190 201 Röntgenkostnader / läkarbesök 90 110 89 104 109 122 102 97 105 122 PRODUKTIVITETSDATA Antal läkarbesök / årsarb. läkare 1907 1789 1414 2396 1647 1959 2180 1383 2156 1745 Antal SSK+DSK-besök totalt / årsarb. SSK+DSK 525 961 1531 869 1670 2019 1564 2064 1494 2919 1819 MEDICINSK PRAXIS Andel remisser till annan specialist av samtl.besök 18% 14% 17% 16% 13% 15% 20% 24% 21% 22% UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec. i allmänmedicin av läkare totalt 63% 72% 86% 89% 74% 77% 81% 87% 82% 88% Andel SSK+DSK av all övrig personal exkl. läkare 100% 69% 55% 71% 61% 54% 55% 59% 64% 48% 59% Barnhälsovården (BHV) Antal läkarbesök /1000 inskrivna barn 0-6 år 1136 1133 1259 849 1294 819 901 1339 Antal SSK+DSK-besök /1000 inskrivna barn 0-6 år 4829 4695 5187 4599 4595 4116 3145 3186 Mödrahälsovårdsverksamheten ( MHV) Antal läkarbesök /nyinskriven gravid 0,67 0,95 0,65 Antal barnmorskebesök / nyinskriven gravid 9,8 12 9,8 8,8

3.1.1 Primärvård 2004 kommunnivå Tabell sid 5 Blekinge län Dalarnas län Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Sjukgymnastik och arbetsterapi Antal besök sjukgymnstik / 1000 inv 225 508 507 483 737 311 297 248 458 368 Antal besök arbetsterapi / 1000 inv 71 92 124 85 112 106 93 52 169 Personalkostnad sjukgymnastik per besök (totalt) 406 350 259 377 237 347 227 240 313 276 Personalkostnad arbetsterapi per besök (totalt) 153 178 166 179 92 783 756 725 422 PRODUKTIVITETSDATA Antal besök totalt / årsarbet. i sjukgymnastik 839 1016 1414 1056 1510 1236 2167 1600 1454 1546 Antal besök totalt / årsarbet. i arbetsterapi 539 471 662 412 658 515 549 433 991 Utvecklingsfrågor Antal läkartelefonsamtal med patient / 1000 inv 0,41 385 248 186 377 303 765 416 900 1392 857 Antal sjukskötersketelefonsamtal med paient / 1000 inv 62 1005 1356 1210 940 1194 865 1564 1196 782 1476 Andel diagnossatta läkarbesök i distriktläkarverksamhet 70% 82% 94% 91% 84% 80% 89% 98% 77% 77% DIABETES Antal patienter med diagnosen diabetes, per 1000 invånare, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin 1,4 18 26 24 26 22 23 22 23 25 31 diabetes Andel (%) med senaste HbA1c under 6,5% 60% 61% 39% 74% 64% 54% 46% 46% 49% 43% 51% Andel (%) med insulinbehandling 22% 14% 15% 24% 26% 6,6% 16% 26% 21% 20% 14% ASTMA/KOL Ant. pat. med diagnosen astma och / eller KOL, per 1000 inv, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin 1,2 11 16 12 17 15 12 12 12 23 11 astma/kol Andel (%) där journalen inehåller uppgift om rökvanor 12% 20% 43% 3,0% 62% 39% 23% 5,5% 3,8% 22% 5,5% HÖGT BLODTRYCK Ant. pat. med diagnosen hypertoni, per 1000 invånare, som under 2004 varit på minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin 3,3 33 37 24 22 32 47 25 30 44 43 hypertoni Andelen (%) av patienter med diagnosen hypertoni som uppnått diast bltr <=90 vid senaste mätningen 71% 81% 64% 55% 92% 19% 40% 21% 21% 60% 21% Andel (%) av de 50-åringar och äldre (född 1954 och tidigare) som besökt mottagningen under 2004 och som fått sitt blodtryck mätt 56% 92% 88% 64% 96% 71% 36% 14% 14% 43% 11% 1) Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i tid ta fram kvalitetssäkrade data för primärvården gällande 2004.

3.1.1 Primärvård 2004 kommunnivå Distriktsläkarverksamheten / Distriktssköterskeverksamheten Antal läkarbesök (exkl jour) / 1000 inv Antal SSK+DSK besök på mott. / 1000 inv Antal besök i patientens hem av SSK+DSK+K / 1000 inv Antal läkarbesök / individ RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt exkl jour Antal inv / årsarb. SSK+DSK Antal övrig personal(ssk+biomed+k+sekr) / årsarb. läkare Personalkostnad / inv Köpta labtjänstkostn. / läkarbesök Röntgenkostnader / läkarbesök PRODUKTIVITETSDATA Antal läkarbesök / årsarb. läkare Antal SSK+DSK-besök totalt / årsarb. SSK+DSK MEDICINSK PRAXIS Andel remisser till annan specialist av samtl.besök UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec. i allmänmedicin av läkare totalt Andel SSK+DSK av all övrig personal exkl. läkare Barnhälsovården (BHV) Antal läkarbesök /1000 inskrivna barn 0-6 år Antal SSK+DSK-besök /1000 inskrivna barn 0-6 år Mödrahälsovårdsverksamheten ( MHV) Antal läkarbesök /nyinskriven gravid Antal barnmorskebesök / nyinskriven gravid Tabell sid 6 Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjeback en Gotlands län Säter Vansbro Älvdalen Gotland 904 1296 1297 877 1091 908 1167 851 1382 1494 1156 850 1108 1269 873 814 1263 1039 1077 961 1258 645 1266 1476 1443 877 1287 2626 2026 1363 912 639 516 1,4 1,6 1,6 1,3 1,5 1,3 1,3 2 1868 1729 1642 1818 1353 1815 1822 2136 1285 13864 1690 692 803 707 727 1349 714 1361 968 757 1424 1294 4,7 3,1 4,6 3,2 2,9 5 3,1 4,4 2,8 14 2,8 1631 1472 1847 1263 1524 1572 1303 1277 1687 1992 1189 113 169 136 119 183 122 147 152 189 66 107 86 116 101 137 154 118 128 100 72 77 1689 2241 2131 1594 1476 1648 2127 1818 1776 7112 1954 1304 2434 2058 1602 1984 1383 2787 1664 1626 1899 1503 19% 13% 20% 21% 20% 22% 35% 22% 20% 13% 13% 85% 87% 78% 61% 66% 77% 93% 86% 85% 69% 85% 57% 68% 50% 78% 34% 51% 44% 51% 60% 69% 46% 475 943 995 1030 5848 820 829 1157 700 3438 4644 2842 3241 26304 2620 3678 3242 3007 1,7 1,8 2,6 1,5 1,7 0,65 1,2 1,4 2,5 10 14 11 12 14 12 11 13 15

3.1.1 Primärvård 2004 kommunnivå Sjukgymnastik och arbetsterapi Antal besök sjukgymnstik / 1000 inv Antal besök arbetsterapi / 1000 inv Personalkostnad sjukgymnastik per besök (totalt) Personalkostnad arbetsterapi per besök (totalt) PRODUKTIVITETSDATA Antal besök totalt / årsarbet. i sjukgymnastik Antal besök totalt / årsarbet. i arbetsterapi Utvecklingsfrågor Antal läkartelefonsamtal med patient / 1000 inv Antal sjukskötersketelefonsamtal med paient / 1000 inv Andel diagnossatta läkarbesök i distriktläkarverksamhet DIABETES Antal patienter med diagnosen diabetes, per 1000 invånare, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin diabetes Andel (%) med senaste HbA1c under 6,5% Andel (%) med insulinbehandling ASTMA/KOL Ant. pat. med diagnosen astma och / eller KOL, per 1000 inv, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin astma/kol Andel (%) där journalen inehåller uppgift om rökvanor Tabell sid 7 Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjeback en Gotlands län Säter Vansbro Älvdalen Gotland 187 147 1050 82 938 326 679 545 914 349 163 126 221 115 51 100 79 103 96 104 602 689 151 453 107 170 245 270 147 499 625 603 294 487 694 819 642 629 1171 2611 838 2903 1594 1452 2878 1258 644 683 1349 809 524 443 699 569 717 851 1238 818 1058 982 758 901 1205 1576 374 1862 1976 492 493 1313 1934 1748 1732 779 326 426 67% 58% 100% 99% 67% 61% 64% 120% 79% 120% 67% 21 20 34 31 25 19 22 37 29 50 21 44% 61% 54% 55% 47% 53% 46% 49% 48% 52% 59% 22% 16% 22% 20% 14% 21% 8,6% 21% 34% 17% 50% 9,4 14 11 15 12 8,4 10 14 13 22 15 2,7% 78% 23% 9,4% 11% 6,6% 7,2% 35% 6,4% 9,1% 30% HÖGT BLODTRYCK Ant. pat. med diagnosen hypertoni, per 1000 invånare, som under 2004 varit på minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin hypertoni Andelen (%) av patienter med diagnosen hypertoni som uppnått diast bltr <=90 vid senaste mätningen Andel (%) av de 50-åringar och äldre (född 1954 och tidigare) som besökt mottagningen under 2004 och som fått sitt blodtryck mätt 1) Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i 28 46 31 41 24 24 34 54 53 50 94 1,8% 110% 64% 15% 45% 30% 52% 44% 29% 20% 1,8% 88% 47% 7,2% 22% 18% 24% 42% 20% 22% 82%

3.1.1 Primärvård 2004 kommunnivå Distriktsläkarverksamheten / Distriktssköterskeverksamheten Antal läkarbesök (exkl jour) / 1000 inv Antal SSK+DSK besök på mott. / 1000 inv Antal besök i patientens hem av SSK+DSK+K / 1000 inv Antal läkarbesök / individ RESURSDATA PERSONAL Antal inv / årsarb. läkare totalt exkl jour Antal inv / årsarb. SSK+DSK Antal övrig personal(ssk+biomed+k+sekr) / årsarb. läkare Personalkostnad / inv Köpta labtjänstkostn. / läkarbesök Röntgenkostnader / läkarbesök PRODUKTIVITETSDATA Antal läkarbesök / årsarb. läkare Antal SSK+DSK-besök totalt / årsarb. SSK+DSK MEDICINSK PRAXIS Andel remisser till annan specialist av samtl.besök UTBILDNINGSNIVÅ Andel spec. i allmänmedicin av läkare totalt Andel SSK+DSK av all övrig personal exkl. läkare Barnhälsovården (BHV) Antal läkarbesök /1000 inskrivna barn 0-6 år Antal SSK+DSK-besök /1000 inskrivna barn 0-6 år Mödrahälsovårdsverksamheten ( MHV) Antal läkarbesök /nyinskriven gravid Antal barnmorskebesök / nyinskriven gravid Tabell sid 8 Gävleborgs län Bollnäs Gästrikland Gävle Gävleborgs län Hofors Hudiksvall Hälsingland Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker 1059 2,1 1111 1280 1221 1273 1000 1297 954 871 770 1046 614 136 880 875 1005 1193 816 31 881 557 425 871 728 1340 2024 1,6 1,7 1,4 1,6 1,8 1,8 2 1,6 1441 829714 1558 1491 1668 1502 1499 1373 1939 595 28471 603 999 864 71532 721 915 683 698 4,3 29 4,2 3,6 3,6 4,1 1,6 3,6 4,5 2016 19 1289 1590 1457 60 2584 527 1778 1413 96 258 101 107 75 143 129 98 124 162 6126 118 152 150 247 180 113 202 1654 1726 1731 1908 2037 1911 1498 1780 1849 1573 886 1347 1253 1101 9762 1517 1851 1463 1637 21% 16% 20% 17% 15% 12% 13% 18% 88% 100% 81% 88% 98% 96% 95% 84% 94% 56% 100% 65% 56% 58% 8,4% 56% 100% 68% 61% 573 815 753 1191 1101 857 616 548 2736 4026 3889 4251 4189 3266 2170 3319 1,7 2 11 11

3.1.1 Primärvård 2004 kommunnivå Sjukgymnastik och arbetsterapi Antal besök sjukgymnstik / 1000 inv Antal besök arbetsterapi / 1000 inv Personalkostnad sjukgymnastik per besök (totalt) Personalkostnad arbetsterapi per besök (totalt) PRODUKTIVITETSDATA Antal besök totalt / årsarbet. i sjukgymnastik Antal besök totalt / årsarbet. i arbetsterapi Utvecklingsfrågor Antal läkartelefonsamtal med patient / 1000 inv Antal sjukskötersketelefonsamtal med paient / 1000 inv Andel diagnossatta läkarbesök i distriktläkarverksamhet DIABETES Antal patienter med diagnosen diabetes, per 1000 invånare, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin diabetes Andel (%) med senaste HbA1c under 6,5% Andel (%) med insulinbehandling Tabell sid 9 Gävleborgs län Bollnäs Gästrikland Gävle Gävleborgs län Hofors Hudiksvall Hälsingland Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker 1286 356 366 957 954 1188 607 687 123 100 13 117 218 352 426 152 273 380 159 118 97 1064 38 74 1493 840 2119 1501 1718 1793 2615 2615 444 351 564 504 940 425 445 575 324 6,2 280 184 397 815 1400 2424 450 1529 378 30 137 185 1987 117 96% 72% 94% 25% 97% 49% 99% 33 36 25 14 24 45 30 62% 58% 63% 46% 64% 61% 24% 18% 10% 16% 24% 36% ASTMA/KOL Ant. pat. med diagnosen astma och / eller KOL, per 1000 inv, som under 2004 gjort minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin astma/kol Andel (%) där journalen inehåller uppgift om rökvanor HÖGT BLODTRYCK Ant. pat. med diagnosen hypertoni, per 1000 invånare, som under 2004 varit på minst ett besök hos läkare eller SSK med anledning av sin hypertoni Andelen (%) av patienter med diagnosen hypertoni som uppnått diast bltr <=90 vid senaste mätningen Andel (%) av de 50-åringar och äldre (född 1954 och tidigare) som besökt mottagningen under 2004 och som fått sitt blodtryck mätt 1) Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i 20 26 19 9,5 13 28 19% 19% 4,7% 7,1% 2,9% 24 67 36 22 10 118 34% 70% 53% 41% 100%