Kontrollplan för livsmedelskontrollen i 2014 Nämnden för hållbart samhälle Antagen av NHS 2014-02-04
2 Kontrollplan för livsmedelskontrollen 2014 1. Sammanfattning Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. I är Nämnden för hållbart samhälle kontrollmyndighet och ansvarar för offentlig kontroll enligt livsmedelslagstiftningen. Det är miljöenheten inom samhällsbyggnadskontoret som utför livsmedelskontrollen på uppdrag av Nämnden för hållbart samhälle. 2. Mål för den offentliga kontrollen De gemensamma målen för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan är att: - Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade. - Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. - De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. - Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. 2.1 Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Målet för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige är att: - Livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell. - Livsmedelsföretagen är kompetenta och tar ansvar för att maten är säker och rätt märkt. - Den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheterna uppfattas av konsumenterna, media och företag som trovärdig.
3 2.2 s mål för kontroll inom kontrollområdet 2.2.1 Kontrollfrekvens I samband med att en ny riskklassning genomfördes av samtliga livsmedelsanläggningar i i början av 2012 gjordes en översyn av livsmedelskontrollens kontrollfrekvenser. De nya, tätare kontrollfrekvenserna bygger på en förskjutning i kontrollen till allt fler korta kontrollbesök med fokus på något/några enstaka kontrollområden. Både inspektioner och revisioner genomförs i större utsträckning med fokus på något eller några kontrollområden. Kontrolltid i timmar Kontrollfrekvens per år 20 5 besök per år 16 4 besök per år 14 3-4 besök per år 10 3 besök per år 6-8 2 besök per år 5 1-2 besök per år 4 1 besök per år 3 Besök 3 år av 4 1,5-2,5 Vartannat år 1 Vart tredje år 0,75 Vart fjärde år Första kontrollbesöket skall göras inom 30 arbetsdagar från det att verksamheten är registrerad och startad. Samtliga verksamheter som riskklassats och betalar årlig kontrollavgift ska inom en fyraårsperiod erhålla motsvarande tillsynstid. 2.2.2 Projektdeltagande Det är ännu inte klart om Livsmedelsverket kommer att genomföra något lämpligt kontrollprojekt under året. Men om så sker finns utrymme i kontrollplanen för att delta. 2.2.3 Kvalitet och service Av Nämnden för hållbart samhälles beslut som överklagas ska 0 % ändras eller återvisas av överprövande instans på grund av formella fel. Av nämndens beslut som överklagas ska högst 25 % ändras eller återvisas av att överprövande myndighet gör en annan bedömning. Företagens nöjdhet med kommunens service ska öka. Mäts via egen kundenkät. Verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Livsmedelstillsynens avgiftsfinansieringsgrad ska vara 85 %. 3. Ansvarsfördelning inom kontrollområdet Ansvaret för livsmedelskontrollen i Sverige fördelas mellan livsmedelsverket, länsstyrelserna, kommunerna och övriga statliga myndigheter. En utförlig
4 beskrivning av kontrollorganisationen finns i Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2013-2016. Enligt 11 livsmedelslagen skall kommunens uppgift i den offentliga livsmedelskontrollen fullgöras av den nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. I fullgör Nämnden för hållbart samhälle (NHS) dessa uppgifter i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut 2011-03-28, 107. Miljöenheten inom samhällsbyggnadskontoret genomför arbetet. Fördelningen av arbetet är fastställt i delegationsordning för Nämnden för hållbart samhälle, 2011-11-15. 4. Samordning 4.1 Samordning mellan behöriga myndigheter Länsstyrelsen sammankallar ett par gånger per år till så kallade länsmöten dit inspektörer från de sörmländska kommunernas livsmedelskontroll och representant från livsmedelsverket är inbjudna. Vid dessa möten tas aktuella frågeställningar och nyheter upp och länsgemensamma projekt planeras och följs upp. 4.2 Samordning inom behörig myndighet Miljöenhetens personal har gemensamt möte varje vecka. Däremellan sker avstämningar mellan enhetens miljöinspektörer. I särskilt komplicerade ärenden och annars när det är befogat genomförs inspektion och eller bedömning av två inspektörer tillsammans. 5. Befogenheter och resurser för kontrollen 5.1 Nämndens befogenheter I 20-26 livsmedelslagen beskrivs vilka befogenheter kontrollmyndigheten har för att säkerställa att lagen eller de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen efterlevs. 5.2 Kontrollpersonal och utrustning Inför varje år genomförs en behovsbedömning, se tabell nästa sida. För år 2014 finns tillgängliga resurser för alla aktiviteterna. Det finns dock inte resurser för full tilldelning för Information och rådgivning, det saknas 14 timmar. Nämnden bedömer att tillräckliga resurser finns för att genomföra den offentliga kontrollen 2014. De fasta resurserna är i huvudsak fördelade på 3 handläggare, varav två arbetar med arbetsområdet på heltid och en arbetar enbart med dricksvatten och i övrigt med enskilda avlopp.
5 Verksamhets område Tillsyns objekt Tillsynsbehov per år, antal timmar Livsmedelstillsyn 2014 2015 2016 Planerad kontroll riskklass 2 Planerad kontroll riskklass 3 Planerad kontroll riskklass 4 Planerad kontroll riskklass 5 Planerad kontroll riskklass 6 Planerad kontroll riskklass 7 Planerad kontroll riskklass 8 Finansiering 1 20 20 20 Årlig avgift 3 28 28 28 Årlig avgift 8 74 74 74 Årlig avgift 44 284 284 284 Årlig avgift 54 269 269 269 Årlig avgift 94 224 224 224 Årlig avgift 40 45 45 45 Årlig avgift Oplanerad kontroll 350 350 350 Avgift/anslag Planerad kontroll dricksvatten anl. Oplanerad kontroll dricksvatten anl. Information och rådgivning 16 32 32 32 Årlig avgift 18 18 18 Anslag/avgift 345 330 330 Anslag Restid 270 270 270 Totalt 1959 1944 1944 I händelse av att det faktiska behovet blir större än beräknat, exempelvis genom ökad ärendeinströmning, kan arbetsuppgifterna inom enheten omfördelas för att bättre täcka in det utökade behovet. Om en sådan omprioritering inte kan göras i tillräcklig utsträckning för att täcka behovet, har nämnden möjligheten att flytta över intäkter från den planerade livsmedelskontrollen som inte hunnit utföras till kommande år. Nämnden har därigenom bättre förutsättningar att rekrytera kompetenta miljöinspektörer till livsmedelskontrollen. Till ledning och stöd för livsmedelskontrollen finns på miljöenheten en miljöchef och därutöver finns det i förvaltningen stöd i form av nämndadministration, kommunjurister med flera. I artikel 4.2b) och 4.4, fo 882/2004 regleras frågor om intressekonflikt och opartiskhet hos kontrollpersonal och myndighet. Nämnden har i sin internkontrollplan rutiner för att säkerställa att intressekonflikter undviks och opartiskhet säkerställs. Rutinerna innebär att personalen regelbundet uppmärksammas på frågeställningen om intressekonflikt. Vid uppkommen situation tilldelas ärendet/tillsynsobjektet en ny handläggare. Inför varje ny mandatperiod och när ny ledamot inträder i nämnden lämnas ledamöterna information om jäv/opartiskhet/intressekonflikt. Den ledamot som
6 är involverad i livsmedelsverksamhet i kommunen skall lämna uppgift om detta till miljöchefen. Regler om jäv och opartiskhet finns också i 6 kap 24-26 kommunallagen och 11-12 förvaltningslagen. Vid varje ny mandatperiod erbjuds alla politiker utbildning i kommunal- och förvaltningsrätt vilken omfattar regelverket kring jäv. För att kunna genomföra kontrollen har myndigheten tillgång till utrustning i form av skyddskläder, termometrar, provtagningsutrustning samt kylutrymmen för förvaring av prov och omhändertagna livsmedel. Tvättning av skyddskläder sker av kommunhusets städpersonal så snart behov påkallas. Kalibrering av termometrar sker enligt rutin. 5.3 Finansiering av kontrollen Enligt 3 förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel skall kontrollmyndighetens kostnader för den offentliga kontrollen (undantaget kostnader för extra offentlig kontroll) täckas av en årlig avgift. Med offentlig kontroll avses varje form av kontroll som genomförs av myndigheten i syfte att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna i livsmedelslagstiftningen (artikel 2 fo 882/2004). Avgiftens storlek baseras på verksamhetens kontrollbehov och av kommunfullmäktige fastställd timtaxa. Kontrollbehovet har bedömts med stöd av Livsmedelsverkets vägledning om riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid, version 2011-08-25. Timtaxan är 856 kr för år 2014. I underlaget för beräkning av kostnad per debiterbar timme ingår personalkostnader och personalomkostnader, kostnad för IT, bilar, telefon, porto, lokaler, analyser, utbildningar, administration, chefsöverläggningar och nämndkostnader. Nämnden har möjlighet att inför varje år indexjustera timavgiftens storlek. 5.4 Kompetenskrav och utbildning Hos nuvarande personal inom livsmedelskontrollen finns högskole/universitetsutbildning inom kostekonomi och nutrition, samt vidareutbildning inom livsmedelskontroll och miljö- och hälsoskydd. Miljöenheten har en kompetensutvecklingsplan där såväl enhetens som de individuella kompetensbehoven kartlagts. Kompetensutvecklingsplanen uppdateras årligen. Planering av kontrollpersonalens utbildning sker också löpande under varje år eftersom tillgången på utbildningar ofta inte är känt vid den tidpunkt kontrollplaneringen för nästkommande år sker.
7 Nedan presentera kompetensen inom områdena: Generell kompetens som enheten bedöms behöva Livsmedel För varje område visas en kompetensros där det anges önskad nivå, medeltal av de som arbetar med frågan och ett max värde. Inom flera områden krävs det inte ett högt medeltal utan det är tillräcklig med att en handläggare uppnår önskad nivå. Utvärdering av enhetens kompetens utfördes hösten 2013. Kompetens höjande insatser har därefter skett utifrån visade behov. Det bör observeras att redovisningen utgår från självskattning samt diskussion i gruppen. Nivåbeskrivning: 1. Orienterad 2. Skaffat viss kunskap 3. Använt/använder mig av kunskapen 4. Kan arbeta självständigt och utbilda VU 5. Mycket goda kunskaper, kan utbilda kollegor Hela enheten, generell kompetens Stort kompetensbehov: ärendehanteringssystemet ECOS Kompetensbehov: bemötande, muntlig/skriftlig framställning, tillsynsmetodik och miljömedvetenhet
8 Livsmedel Stort kompetensbehov: Dricksvatten, animalieanläggningar och märkning. Kompetensbehov: Kontrollmetodik och riskbedömning. Artikel 4.2 förordning (EG) nr 882/2204 De behöriga myndigheterna ska se till: b) att det inte föreligger någon intressekonflikt för den personal som utför den offentliga kontrollen, c) att de har, eller har tillgång till, lämplig laboratoriekapacitet för provning och tillräckligt stor, för ändamålet väl kvalificerad och erfaren personal, så att offentliga kontroller och därmed förbundna uppgifter kan utföras ändamålsenligt och effektivt, d) att de har lämpliga och väl underhållna utrymmen och utrustning, så att personalen kan utföra den offentliga kontrollen ändamålsenligt och effektivt, g) att foder- och livsmedelsföretagarna är skyldiga att undergå de inspektioner som genomförs i enlighet med denna förordning och att bistå den behöriga myndighetens personal när den genomför sina uppgifter. Artikel 4.4 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall säkerställa den offentliga kontrollens opartiskhet, kvalitet och enhetlighet på alla nivåer. Artikel 6 förordning (EG) nr 882/2004 Den behöriga myndigheten skall se till att samtlig personal som utför offentlig kontroll: a) får utbildning som är lämplig för deras kompetensområde och som gör att de med erforderlig kompetens kan utföra sina uppgifter och utföra offentlig kontroll på ett enhetligt sätt. Denna utbildning skall allt efter omständigheterna omfatta de områden som anges i bilaga II kapitel I, b) håller sig uppdaterade på sina respektive kompetensområden och vid behov får regelbunden vidareutbildning, och c) kan samarbeta över kompetensområden. Artikel 8.2 förordning (EG) nr 882/2004 Medlemsstaterna skall se till att det finns rättsliga förfaranden för att säkerställa att personalen vid de behöriga myndigheterna har tillträde till foder- och livsmedelsföretagarnas lokaler och tillgång till deras dokumentation, så att de kan utföra sina uppgifter på ett korrekt sätt. Artikel 26 och artikel 27 förordning (EG) nr 882/2004
9 26 Medlemsstaterna skall se till att tillräckliga finansiella resurser finns tillgängliga för att tillhandahålla nödvändig personal och andra resurser för offentlig kontroll genom den finansieringsform som anses lämplig, exempelvis allmän beskattning, avgifter eller pålagor. 27.1 Medlemsstaterna får ta ut avgifter eller pålagor för att täcka kostnaderna för offentlig kontroll. Bilaga II i förordning (EG) nr 882/2004 Se förordningen 6. Organisation och utförande av kontrollen 6.1 Registrering och godkännande av kontrollobjekt I myndighetens register fanns det 244 verksamma livsmedelsanläggningar samt 16 verksamma dricksvattenanläggningar vid början av 2014. Registret utgörs av en databas i myndighetens ärendehanteringssystem, ECOS, ur vilket underlaget för varje års planering av kontroll och fakturering tas fram. Registret underhålls löpande så snart en förändring sker på kontrollobjektet, samt ses över årligen i januari i samband med årsdebiteringen. 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet Inför varje år arbetas en detaljerad kontrollplan fram. Kontrollplanen omfattar samtliga livsmedelsverksamheter; hur mycket planerad kontrolltid som respektive anläggning har under året och vilken/vilka kontrollmetoder som ska användas. Vilken kontrollmetod som planeras in och när den kommer att användas på varje enskild anläggning, väljs utifrån anläggningens fastställda kontrolltid och vilka erfarenheter/kunskaper som finns från tidigare kontroller. Viss planerad kontroll genomförs som så kallad kvällstillsyn i samarbete med socialtjänsten, räddningstjänsten och polisen. De kontrollmetoder som används är: Revision: systematisk undersökning av hela eller delar av verksamheten för att undersöka om företagets planerade åtgärder överensstämmer med det praktiska genomförandet och att det faktiska resultatet är i överensstämmelse med lagstiftningen. Denna typ av kontroll föranmäls alltid. Inspektion: innebär en mindre kontroll än en revision. Endast delar av verksamheten kontrolleras. Denna typ av kontroll föranmäls normalt inte. Projektinriktad kontroll: innebär att en bestämd fråga kontrolleras samtidigt vid ett flertal anläggningar. Provtagning för analys: innebär att insamling av prov från vissa utvalda livsmedel utförs. Detta görs för att genom analys kontrollera att företagen uppfyller livsmedelslagstiftningens krav på säkra livsmedel. Syftet med provtagningen ska alltid vara klarlagt innan utförandet. Samtliga verksamheter är risk- och erfarenhetsklassade i enlighet med livsmedelsverkets modell Riskklassning av livsmedelsanläggningar och
10 beräkning av kontrolltid. Den senaste riskklassningen är genomförd i början av 2013. Verksamheterna är fördelade i risk- och erfarenhetsklass enligt följande: Riskklass Antal objekt Erfarenhetsklass A B C 1 - - - - 2 1-1 - 3 3 2 1-4 8 2 6-5 44 2 42-6 54 1 52 1 7 94 3 91-8 40-40 - Observera att det inte är enbart en verksamhets risk- och erfarenhetsklass som styr kontrolltiden. I och med den nya riskklassningen har ett kontrolltidstillägg införts för verksamheter som märker eller via menyer presenterar livsmedel. Tillägget för märkning varierar från 1 timme till 6 timmar beroende på vilken verksamhet anläggningen har. Därutöver har nämnden även möjligheten att minska eller öka kontrolltiden för anläggningar där riskklassningsmodellen som använts inte har gett en rättvisande bild av kontrollbehov, dvs. anläggningar som tilldelats för mycket eller för lite tid än vad de faktiskt behöver för att nämnden ska kunna utföra kontrollen. Exempelvis kan det röra sig om mycket små anläggningar. I Strängnäs har 92 verksamheter fått antingen ett kontrolltidstillägg för märkning eller på något annat sätt fått kontrolltiden justerad. 6.3 Rutiner för utförande av kontroll Som stöd för kontrollen används livsmedelsverkets vägledningar, i första hand: - Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar - Offentlig kontroll av butik och handel - Offentlig kontroll vid små förskolor, fritidshem och särskilt boende mm - Hygien - Märkningsföreskrifterna - Livsmedelsprovtagning i offentlig kontroll och mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov - Planering av offentlig livsmedelskontroll Därutöver har miljöenheten egna upprättade kontrollrutiner beträffande: - Rutin för temperaturmätning i samband med offentlig kontroll av livsmedel - Rutin för åtgärder vid bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen Vid utredning om misstänkt matförgiftning används Matförgiftningsmanualen framtagen i samarbete mellan länsstyrelsen och kommunerna i Södermanland.
11 6.4 Provtagning och analys har för perioden 2013-01-01-2014-12-31 upphandlat laboratorietjänster från Eurofins Environment Sweden AB med möjlighet att förlänga som längst t.o.m. 2016-12-31, upp till ett år i taget. Upphandlingen omfattar såväl vatten- som livsmedelsanalyser. Vid upphandlingen har använts livsmedelsverkets vägledning Upphandling av analystjänster för offentlig kontroll av livsmedel och för föreskriven regelbunden kontroll av dricksvatten. Laboratoriet låter hämta prover vid kommunhuset en gång per vecka, under sommaren finns möjlighet till två hämtningar per vecka. Vid provtagning övriga dagar/akuta prover skickas dessa som expressgods till laboratoriet. Laboratoriet tillhandahåller provtagningsmaterial inklusive kylklampar och väskor. I avvaktan på vidare transport till laboratoriet lagras proverna i kylskåp på miljöenheten. Urval av prover görs utifrån syftet med provtagningen. 6.5 Rapportering av kontrollresultat Resultatet av livsmedelskontrollen rapporteras till verksamhetsutövaren genom att en kontrollrapport skickas ut. Kontrollrapporten utformas utifrån en checklista som finns i ärendehanteringssystemet, Ecos. Vid behov kompletteras checklistan med en inspektionsrapport. Årlig sammanställning över kontrollresultaten skickas senast 31 januari efterföljande år till livsmedelsverket som vidarerapporterar till kommissionen. Resultaten sammanställs enkelt i ärendehanteringssystemet Ecos. 6.6 Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenhet i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligen diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon begär ut en handling. En prövning ska ske omgående, och handlingar lämnas ut skyndsamt. Det innebär i vanliga fall samma dag eller senast dagen därpå.
12 Artikel 3.1 förordning (EG) nr 882/2004 Medlemsstaterna skall se till att riskbaserad offentlig kontroll genomförs regelbundet och så ofta som är lämpligt för att uppnå målen i denna förordning med hänsyn till följande: a) Klarlagda risker i samband med djur, foder eller livsmedel, foder eller livsmedelsföretag, användningen av foder, livsmedel eller processer, material, substanser, aktiviteter eller verksamheter som kan påverka foder- eller livsmedelssäkerheten, djurhälsa eller djurskydd. b) Foder- eller livsmedelsföretagarens tidigare resultat i fråga om efterlevnad av foder- eller livsmedelslagstiftningen eller av bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. c) Tillförlitligheten hos eventuella egna kontroller som redan blivit genomförda. d) Information som kan tyda på bristande efterlevnad. Artikel 7 förordning (EG) nr 882/2004 1. Den behöriga myndigheten skall säkerställa en hög grad av insyn när den bedriver sin verksamhet. För detta ändamål skall relevant information som innehas av myndigheten göras tillgänglig för allmänheten snarast möjligt. Allmänheten skall i regel ha tillgång till: a) information om den behöriga myndighetens kontrollverksamhet och dess effektivitet, b) information i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 178/2002. 2. Den behöriga myndigheten skall på lämpligt sätt säkerställa att dess personal inte lämnar ut information som den fått del av i samband med utövandet av arbetet med offentliga kontroller och som är av den arten att den i vederbörligen motiverade fall omfattas av sekretess. Sekretesskyddet får inte hindra spridning via behöriga myndigheter av den information som avses i punkt 1 b. Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (1) skall inte påverkas. 3. Den information som omfattas av sekretesskydd inbegriper följande: Sekretess i samband med förundersökning eller pågående rättegång. Personuppgifter. De dokument som omfattas av ett undantag enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (2). Den information som skyddas av nationell lagstiftning och gemenskapslagstiftning, särskilt när det gäller tystnadsplikt, sekretess vid överläggningar, internationella förbindelser och nationellt försvar Artikel 8.1 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall utföra offentliga kontroller i enlighet med dokumenterade förfaranden. Dessa förfaranden skall inbegripa information och instruktioner till den personal som genomför offentlig kontroll på bl.a. de områden som avses i bilaga II kapitel II. Artikel 9 förordning (EG) nr 882/2004 9.1. Den behöriga myndigheten skall upprätta rapporter om den offentliga kontrollen som den har utfört. 9.2. Rapporterna skall innehålla en beskrivning av syftet med den offentliga kontrollen, den kontrollmetod som tillämpats, resultaten av den offentliga kontrollen och i förekommande fall de åtgärder som skall vidtas av den berörda företagaren. 9.3. Åtminstone vid bristande efterlevnad skall den behöriga myndigheten lämna en kopia av den rapport som avses i punkt 2 till den berörda företagaren. Artikel 10 förordning 882/2004 10.1 Uppgifter i samband med offentlig kontroll skall i allmänhet utföras med användning av lämpliga kontrollmetoder och kontrolltekniker såsom kartläggning, övervakning, verifiering, revision, inspektion, provtagning och analys. 10.2. Offentlig kontroll av foder och livsmedel skall bl.a. inbegripa följande verksamhet:
13 a-i) se förordningen Artikel 11 förordning 882/2004 11.1 De provtagnings och analysmetoder som används i den offentliga kontrollen ska överensstämma med relevanta gemenskapsföreskrifter eller a) om sådana inte finns, med internationellt erkända bestämmelser eller protokoll, t ex sådana om har godkänts av Europeiska Certifieringskommittén (CEN) eller sådan om vilka överenskommits i nationell lagstiftning. Eller b) i avsaknad av ovanstående, med andra metoder som lämpar sig för det avsedda ändamålet eller som tagits fram i enlighet med vetenskapliga protokoll. Punkt 11.2-7 se förordningen. 7. Sanktioner åtgärder vid bristande efterlevnad Enligt miljöenhetens fastställda rutiner används livsmedelsverkets Vägledning om sanktioner i livsmedelslagstiftningen vid bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen. I artikel 54, förordning (EG) 882/2004 framgår vilka åtgärder en myndighet kan vidta i samband med bristande efterlevnad av lagstiftningen. Därutöver ges myndigheten i 22-23 Livsmedelslagen befogenhet att därutöver meddela de förelägganden och förbud, med eller utan vite, som behövs för att lagstiftningen ska följas. Därutöver framgår av 13 livsmedelslagen myndighetens skyldighet att beivra överträdelser av lagstiftningen. Ett sätt att beivra brott är att anmäla överträdelser till åklagare. Ett exempel på överträdelse som åtalsanmäls är när tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet påbörjas utan att först invänta godkännande eller registrering. Sanktionsåtgärder vidtas vid allvarliga överträdelser och vid brister som trots uppmaning inte åtgärdas. Genom nära samarbete och regelbundna möten i handläggargruppen säkerställs att alla miljöinspektörer gör likvärdiga bedömningar. Artikel 54 förordning (EG) nr 882/2004 Åtgärder vid bristande efterlevnad 54.1. Om den behöriga myndigheten konstaterar bristande efterlevnad, skall den vidta åtgärder för att se till att företagaren avhjälper situationen. När den behöriga myndigheten beslutar vilken åtgärd som skall vidtas skall den ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad 54.2. Åtgärderna skall i tillämpliga fall omfatta följande: a) Föreskriva sanering eller andra åtgärder som anses vara nödvändiga för att se till att foder- eller livsmedel är säkra eller att foder- eller livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd följs. b) Begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden och import eller export av foder, livsmedel eller djur. c) Övervaka och, vid behov, beordra att foder eller livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras.
14 d) Ge tillstånd till att foder eller livsmedel används för andra ändamål än dem som de ursprungligen var avsedda för. e) Tillfälligt avbryta driften av eller stänga hela eller delar av det berörda företaget under en lämplig tidsperiod. f) Tillfälligt eller permanent återkalla anläggningens godkännande. g) Åtgärderna som avses i artikel 19 för sändningar från tredjeländer. h) Andra åtgärder som den behöriga myndigheten anser vara motiverade. 54.3. Den behöriga myndigheten skall till den berörda företagaren eller dennes företrädare överlämna: a) skriftlig underrättelse om sitt beslut om vilka åtgärder som skall vidtas i enlighet med punkt 1 och om skälen till beslutet, och b) information om rätten att överklaga sådana beslut och om de förfaringssätt och tidsfrister som gäller för detta. 54.4. I tillämpliga fall skall den behöriga myndigheten även underrätta den behöriga myndigheten i avsändarmedlemsstaten om sitt beslut. 54.5. Samtliga utgifter som uppkommer enligt denna artikel skall bäras av den ansvarige fodereller livsmedelsföretagaren. Artikel 55 förordning (EG) nr 882/2004 55.1. Medlemsstaterna skall fastställa bestämmelser om sanktioner vid överträdelser av foder- och livsmedelslagstiftningen liksom andra gemenskapsbestämmelser om djurskydd och djurhälsa och skall vidta alla erforderliga åtgärder för att se till att dessa tillämpas. De sanktioner som föreskrivs skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. 55.2. Medlemsstaterna skall utan dröjsmål delge kommissionen de bestämmelser som är tillämpliga vid överträdelser av foder- och livsmedelslagstiftningen och eventuella ändringar av dessa. 8. Uppföljning och utvärdering av kontrollen 8.1 Uppföljning Målen för myndighetens livsmedelskontroll följs upp vid delårs- och bokslut och rapporteras i nämnden. Myndighetens livsmedelskontroll genomförs av ett fåtal medarbetare. Under 2014 beräknas tre personer sysselsättas helt eller delvis med livsmedelskontrollen i. Arbetet att likrikta kontrollen inspektörerna emellan sker i första hand informellt genom att aktuella och särskilt komplicerade ärenden gås igenom gemensamt. Då och då genomförs gemensamma projekt i länet i syfte att likrikta kontrollen. 8.2 Revisioner Externa revisioner av livsmedelskontrollen genomförs av länsstyrelsen. Den senaste revisionen genomfördes 17 juni 2009. Därutöver låter kommunrevisorerna regelbundet utföra revisioner av nämndens verksamhet. Dessa revisioner har olika fokus från gång till annan.
15 8.3 Utvärdering September till november 2013 gjorde miljöenheten en egen kundundersökning bland företag som antingen sökt någon form av tillstånd eller haft inspektion eller revision. I undersökningen efterfrågades verksamheternas uppfattning om myndighetens bemötande, tillgänglighet, handläggningstid och tydlighet i rapporter och beslut. Resultat är ännu inte sammanställt. deltar i Stockholms Business Alliancé undersökning om företagares uppfattningar om kommunernas service. Undersökning har genomförts 2012. Resultatet delgav hösten 2013. Ny underökning kommer att genomföras under innevarande år. I verksamhetsplanen anges ett antal nyckeltal som följs upp vid delårs- och bokslut. Nyckeltalen ger en bild av inflödet och karaktären av ärenden: Nyckeltal 2009 2010 2011 2012 2013 Antal livsmedelsobjekt 241 255 245 248 248 Antal kontrollerade livsmedelsobjekt 129 230 196 185 200 Antal utförda livsmedelskontroller 183 275 352 359 315 Registrering/godkännande av 75 52 51 59 45 livsmedelsanläggning Antal anmälda misstänkta matförgiftningar 7 5 4 2 5 Antal verifierade matförgiftningar 0 0 0 0 0 Antal anmälningar till åklagaren i livsmedelsärenden 7 6 5 0 2 Artikel 4.2 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall se till: a) att den offentliga kontrollen av levande djur, foder och livsmedel i alla led av produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan och av användningen av foder är effektiv och ändamålsenlig Artikel 4.6 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall utföra interna revisioner eller låta utföra externa revisioner och skall med beaktande av resultaten vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de uppfyller målen i denna förordning. Dessa revisioner skall bli föremål för oberoende granskning och genomföras på ett sätt som tillåter insyn. 9. Beredskap I Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2013-2016 förtecknas de olika beredskapsplanerna som finns på nationell nivå. I Strängnäs pågår arbete med att ta fram beredskapsplaner. Beredskapsplanerna grundas i risk- och sårbarhetsanalyser.
16 För matförgiftningar finns en särskild matförgiftningsmanual som förvaras elektroniskt i miljöenhetens manual 1. Artikel 4.2 förordning (EG) nr 882/2004 De behöriga myndigheterna skall se till: f) att de har beredskapsplaner och är beredda att genomföra sådana planer i nödsituationer, Artikel 13 förordning (EG) nr 882/2004 Beredskapsplaner för foder och livsmedel 1. För tillämpningen av den allmänna plan för krishantering som avses i artikel 55 i förordning (EG) nr 178/2002 skall medlemsstaterna upprätta beredskapsplaner för åtgärder som omedelbart skall vidtas om foder eller livsmedel visar sig utgöra en allvarlig risk för människor eller djur, antingen direkt eller via miljön. 2. I beredskapsplanerna skall det anges: a) vilka administrativa myndigheter som skall medverka, b) deras befogenheter och ansvarsområden, och c) kanaler och förfaranden för informationsutbyte mellan de berörda parterna. 3. Medlemsstaterna skall alltefter behov se över dessa beredskapsplaner, särskilt i samband med organisationsändringar inom den behöriga myndigheten och/eller som en följd av praktiska erfarenheter, bl.a. från simuleringsövningar. 4. Vid behov kan genomförandeåtgärder antas i enlighet med förfarandet i artikel 62.3. Sådana åtgärder skall fastställa harmoniserade bestämmelser avseende beredskapsplaner i den omfattning som är nödvändig för att säkerställa att beredskapsplanerna är förenliga med den allmänna plan för krishantering som avses i artikel 55 i förordning (EG) nr 178/2002. Av åtgärderna skall det vidare framgå hur berörda parter skall medverka i utarbetandet och verkställandet av beredskapsplanerna 10. Flerårig nationell kontrollplan I Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd sker. Kontrollplanen finns bland annat på Livsmedelsverkets webbplats www.livsmedelsverket.se. 1 G:\SBK\03_Miljöenheten\Manualen