Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 9, 29 Framtidens ekonomi redan idag Sverige är en välfärdsstat och sådana undermineras av kortsiktighet och egennytta. Det sker för att kortsiktiga behov upplevs som mycket starkare än långsiktiga hänsyn att balansera ekonomin. Kommunal verksamhet finansieras med lån och välfärden krackelerar. Effektiv målstyrning av kommunala verksamheter kräver ett och endast ett mål för varje verksamhet. Finansiell Elitlicens är ett sådant unikt, entydigt och tydligt mål. Sidan 2 Analyserade kommuner i det här numret Askersund framträder under analysen som en försiktigt styrd kommun, kommunskulden är låg och det finns ett sparande även om det är otillräckligt sett över åren. I ett historiskt perspektiv är Askersund en C-kommun som nu efter ett antal år av god ekonomi är en... Sidan 5 Sparandet i Bollnäs sviktar i den finansiella krisen och kommunen har en trendmässigt dramatiskt fallande sparnivå de senaste åren. Styrkan i analysen gäller analysfrågan kommunskuld där Bollnäs har ett nettoförpliktelsebelopp på låga... Sidan 14 Emmaboda är 28 den enda kommun som inte klarar att redovisa sina äldreomsorgskostnader separerade från handikappverksamheten. Även i övrigt ger styrningen och ledningen i Emmaboda ett lite lättvindigt intryck... Sidan 22 Sparandet i Lysekil får betyget. För nyckeltalet sysselsättning uppvisar Lysekil en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Med en fastare ekonomistyrning kan Lysekil vara en A-kommun om cirka.. Sidan 29 Idag är Mora en A-kommun även om sparnivån 29 enligt bokslutsprognosen antyder att det är dags för lite fastare grepp om ekonomistyrningen igen. Sparandet sviktar nu i den finansiella krisen. För låga sparnivåer har tidigare varit Sidan 37 Även om Munkfors sorteras in på den nedre halvan bland kommunerna i ratinglistans D-tabell så kan politikerna i Munkfors räta upp kommunens ekonomi själva. Sparandet i Munkfors får betyget. Munkfors kan vara en Sidan 44 Vellinge är en stor förlorare i systemet för utjämning av skatteintäkter och verksamhetskostnader. Vellinge är extremt effektiv ur ekonomisk synpunkt i ett flertal aspekter och meriterar sig utan svårighet för det finansiella... Sidan 51 Umeå är numera en ekonomiskt mycket välskött kommun. På nyckeltalet befolkning får Umeå betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Det ekonomiska handlingsutrymme som finns Sidan 57 Begreppet spara har idag två betydelser Fråga en ung människa idag vad som händer när man sparar i en kommun. Mestadels ges svaret att man pressar ner kostnader genom att effektivisera eller skära ner. Men sparandet är faktiskt ett överskottsbegrepp som har genomgått en politisk omstöpning och blivit en synonym för nedskärning av kostnader och försämrad verksamhet istället.... Sidan 35 Senaste ratinglistan! I det här numret presenteras den nya ratinglistan. Ny på listan över Sveriges mest välskötta kommuner med A-rating är Vellinge, Umeå, Mora och Bollnäs.... Sidan 11

Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Askersund...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Bollnäs...14 Finansiell Elitlicens: Sturup och Kristinehamn har Finansiell Elitlicens...2 Emmaboda...22 För investerare: Vet du var du ska investera?...28 Lysekil...29 På tvärs: Begreppet spara har idag två betydelser...35 Mora...37 Munkfors...44 Vellinge...51 Umeå...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Anders Frankson och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Anders Frankson Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, 753 2 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: 18-14 6 33 Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms. PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms. PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: 18-14 6 33 Beställning av fler exemplar: 18-14 6 33 Webbplatser: www.kommunexperten.se, www.ehandel.kommunexperten.se och http://kommunexperten.blogspot.com/ ISSN 1654-7748 Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. www.kommunexperten.se Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommentaren En cirkel är sluten Efter snart tjugo års utvecklingsarbete och positionering på marknaden går Svensk KommunRating in i något som skulle kunna karaktäriseras som vardaglig förvaltning. Entreprenörsfasen tillhör i varje fall historien. Vårt kärnvärde Hjärtat i Svensk Kommunrating är en databas med expertsystem. Databasen innehåller det mesta av vad andra har, exempelvis SCB och SKL genom WebOr, men dessutom unika sifferserier exempelvis för analys av operativa kassaflöden. Alla räkenskapsuppgifter är kvalitetssäkrade. Det är fråga om bästa kvalitet. Analys är kärnuppgiften. Expertsystemet är inte bara en databashanterare. Det innehåller, till skillnad från andra aktörer, en operativ analysmodell där en kommun analyseras i finansiella och ekonomiska termer som ett litet land. Det framgår helt öppet och begripligt varför en kommun har ett visst ratingbetyg. Vårt löfte Ge mig 4 minuter och jag pratar om valfri kommun i 4 timmar. Det är löftet en analytiker ger kunden. Med en kraftfull dator och OH-kanon möts kunder av alla kategorier. Läs om analysnivåer och dokumentationer på vår hemsida. Nivå är en fråga om hur mycket du vill veta. Vår trovärdighet Nya bättre tjänster, jämfört med andra på marknaden, möter trovärdighetsproblem. Är det sannolikt att Svensk Kommunrating har en så stark analytisk verktygslåda att man kan en kommun lika bra eller bättre än kommunens egna ekonomer, revisorer eller anlitade huskonsulter? Helt nya tjänster måste kunder våga pröva och förnuftigt värdera. Därför er bjuds en tjänstetrappa med fasta priser enligt IKEA-modell. Kliv på lågt och billigt och kliv av när du är nöjd. En kund fastnar inte i en dyr utredningsprocess hos oss. Vår story Under 198-talet uppvaktade de tre storstäderna statsministern för att få mer statsbidrag. Storstadsutredningen fick uppdraget att utreda frågan och undertecknad blev ensamutredare av SOU 199:35 Storstädernas ekonomi 1982-1996. Storstäderna visade sig inte behöva några extra statsbidrag utan kunde hushålla bättre själva. Som underlag hade en kalkylmodell utvecklats tillsammans med Harald Berg med historiska och framtidsdata. Det var embryot till Svensk KommunRatings nuvarande expertsystem. Parallellt med Storstadsutredningen utreddes en modernisering av kommunallagen. Undertecknad fick tilläggsdirektiv att ta fram förslag på en ny operativ reglering. En målstyrd finansiell modell föreslogs som även den kan ses som ett embryo till det expertsystem som Svensk KommunRating idag förfogar över. Men kommunerna blev i den nya lagen fullständigt avreglerade i finansiella och ekonomiska avseenden. Den då rådande starka finansiella avregleringsivern kom även att omfatta kommunerna. Med ens uppstod ett behov på de finansiella marknaderna av en användbar ratingmodell för alla svenska kommuner. Det var en utmaning som Berg och Jensevik svarade upp till genom att bilda Svensk KommunRating 1991. Vår ratingfilosofi Det fanns ingen statistik för fallissemang för kommuner 1991 (och inte nu heller). Det gjorde att den stora mängden av modeller som byggde på sådana inte var tillämpbara. Ur den mindre kategorin av teoretiska normativa modeller, som inte sällan resulterar i öppen rating och vad ambitiösa kreditvärderare helst önskar ha tillgång till, hämtades lösningen. Ambitionen blev att se på en kommun som man värderar ett land. Vår värdegrund Svensk Kommunrating, som nu också äger Kommunexperten, är fristående, oberoende och privatägt. Så har vi presenterat oss inför våra kunder sedan 1991. Inga misstankar skulle få finnas att en finansiell diagnos inte beskriver ett läge korrekt. Kommunexperten övertygar När aktörer inom branschen började med en marknadsföring som gick ut på att de konkurrerade med tjänster av jämbördig kvalitet krävdes en ökad tydlighet och inom ett nybildat aktiebolag startades Kommunexperten i januari 28. Det gällde att visa på marknaden att det finns tjänster som ingen annan kan leverera. Du håller i handen en tidning med åtta kvalificerade kommunanalyser. Den produceras 12 gånger per år av ett antal personer som kan räknas på ena handens fingrar, som har spetskompetens tillsammans med en kvalitetssäkrad databas och ett expertsystem som det tagit 17 år att utveckla. Cirkeln är sluten på en högre nivå. Är du med där? Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 3

Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på www.kommunrating.se ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Askersund Askersund där lagom ekonomi räcker? Askersund har delbetyget B på tre analysfrågor och ett A på den första analysfrågan kommunskuld. Inget av dessa tre delbetyg B behöver ifrågasättas. I ett historiskt perspektiv är Askersund en C-kommun som nu efter ett antal år av god ekonomi är B-kommun. Askersund framträder under analysen som en försiktigt styrd kommun, kommunskulden är låg och det finns ett sparande även om det är otillräckligt sett över åren. På nyckeltalet befolkning får Askersund betyget. Man tappar befolkning både årligen och långsiktigt. För närvarande råder det näst intill balans på den lokala bostadsmarknaden. Mediabild och bakgrund Namnet Askersund härstammar från ordet aeske eller aska som var beteckningen på askdunge. Samhället låg vid ett sund som omgavs av askar så namnet blev askdungen vid sundet och så småningom Askersund. I mitten av 13-talet fick bergsmännen tillstånd av dåvarande kung Magnus Eriksson att bryta järn. Trakten kring Askersund hade stor betydelse för den medeltida svenska järnproduktionen. Askersunds hamn har varit en viktig handelsplats. Läget vid norra Vättern skapade bra förutsättningar för att skeppa ut gods och varor. 1643 fick Askersund sina stadsrättigheter av drottning Kristinas förmyndarregering. I stadsvapnet avbildades en smed med en lyft slägga. Askersund deltar i Projektet Bergskraft Bergslagen som är ett projekt som ska bidra till att skapa tillväxt i Bergslagen. Projektet pågår mellan den 1 oktober 27 till och med 3 september 21. En unik kraftsamling för att gjuta nytt liv i regionens bergsnäring. Näringslivets intresse för Bergslagen är åter på topp. Ett mycket påtagligt bevis är mängden sökta och godkända undersökningstillstånd i Bergslagen. Media skriver att kommunen har beslutat att arrendera ut gästhamnen och citycampingen i syfte att spara pengar. Askersunds industrifastigheter bygger nya industrilokaler för Husqvarna Construction Sweden AB i Åsbro. Byggnaden ligger vid riksväg 5 alldeles söder om ITS Logistikpartners lokaler. Husqvarna planerar att flytta in under 21. En summering av sommarsäsongen av turister i Askersund berättar att de turismansvariga är nöjda med årets resultat. Det har skett en ökning av besökare från öststater som Estland, Lettland, Polen och Ryssland. Men tyskar och holländare är fortfarande de största turistgrupperna. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparnivån 29 är från en delårsrapport per augusti 29. Askersund har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion Faktaruta Askersund Betyg: B (indikativt 29) Befolkning: 11 386 Kommuntyp: Övriga kommuner, mindre än 12 5 invånare Kommunalskatt: 21,72 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 19 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 6 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 16 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 5

Askersund och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 55 3 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Askersund ligger på plats 69 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Askersunds fall ger en försiktig värdering ett värde på 22 2 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 33 1 kronor vilket understiger de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om förekomst av konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Askersunds amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt tre år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Askersund kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 55 286 Vissa tillgångar värderade 22 186 Nettoförpliktelsebelopp 33 1 skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Askersund delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Askersund får betyget. År 28 är sparnivån 5,5 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 5,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 4,4 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Askersund förmedlar lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 69 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga analys som långa lån netto i förvaltningarna. Askersund hade 28 långa skulder på 75,4 miljoner kronor medan de förmedlade lånen till de egna ägda bolagen uppgick till,3 miljoner. Delen långa lån netto i Askersund ligger i genomsnitt på 12 procent av intäkterna. Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av de totala intäkterna och betyget för skuldflödesgraden blir. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Askersund betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad runt 45 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger här på 6 procent. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 1 procent av totala koncerntillgångarna och den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har legat på samma nivå under mätperiodens senaste fem bokslutsår samtidigt som omsättningstillgångarna ökat något men än så länge är korta skulder större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns alltså i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Askersund betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Askersund under den senaste nioårsperioden 4,1 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 3,7 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -,4 procent av intäkterna. Det visar att det finns ett utrymme att amortera långa lån. Med betyget på sparnivå får Askersund delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex 6 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Askersund nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 5,2 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Askersund bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av totala intäkter. Då investeringarna ligger på en normal nivå finns det ingen risk FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 7 6 5 4 att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend från 91 till 93 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Askersund betyget. Man tappar befolkning både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller ett antal snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen föråldras. Det är samhällsbyggargenerationen 26 44 år som flyttar från kommunen i snabb takt. Det sker även en stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19 25 år. Med nuvarande tendens indikeras också en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen 45 64 år samt en tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45-w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Askersund en långsiktig trend som är bättre än motsvarande ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 6, miljoner kronor. 3 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år 6 3 5 6 9 9 99 91 92 1 93 2 94 3 95 4 96 5 97 6 98 7 99 8 Askersund kommun Länet Riket % Bostadsöverskott 16 12 8 4 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 7

Askersund trend för riket och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Askersund får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns tomma lägenheter som drar pengar. Med 3,1 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 28) så passeras en kritisk nivå. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på 18 54 kronor per invånare vilket är över den första kritiska nivån på 17 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget B på analysfrågan Finansiella risker. Det bör uppmärksammas att en minskande befolkningen tenderar att ställa ett växande antal lägenheter tomma i det allmännyttiga bostadsföretaget. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 49 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 11 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld ( Mkr), Hälsa (11 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Askersund skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Kumla) år 28. Eftersom Askersund har högre skattesats 28 med 1,3 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Askersund höjde skatten senast år 25 med,3 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 9 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg och fritidsverksamhet. Cirka 7 miljoner kronor av potentialen indikeras inom äldre- och handikappomsorg. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 11 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 8 procent av det totala behovet (8,8 miljoner av 11 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 8 procent når över två kritiska nivåer, 33 och 66 procent, blir det en belastning. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. Det indikeras även avgiftspotentialer inom de kommunala affärsverksamheterna. Kostnadspressen kalkyleras till 49 miljoner kronor och Askersund får betyget på kostnadspress. Man kan pressa kostnaderna med cirka 1 miljoner kronor inom grundskola, cirka 7 miljoner vardera inom förskola 1-5 år och äldreomsorg, 3 miljoner kronor vardera inom social omsorg, förskola 6 år, gymnasieskola, politik och kultur. Eftersom en procent i förändrad Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. skatt motsvarar cirka 19 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 49 miljoner en sänkt skatt på cirka 2,6 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna, som alltså kan anses något lägre än normalt, är till en del personal eftersom det finns 91 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 78 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet 137 personer. Askersund får delbetyg B på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Detta beror på att restpotentialen blir 18 miljoner kronor efter avräkning av hanteringskostnader och den är så liten att den motsvarar en skattesänkning på enbart,19 procent varje år under 5 år. En kortsiktig potential beräknas som hälften av summan av de tre nyckeltalens potentialer och det blir 29 miljoner kronor. Frånräknas 11 miljoner kronor i totalt behov så fås 18 miljoner i en för låg kortsiktig restpotential. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Askersund (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse och nu markeras ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastning för antalet partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Antalet anställda per tusen invånare kan tyda på stora arbetslag för arbetsledare. Om avgiftsandelen av de totala in 8 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Askersund täkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Askersund det speciella Askersund ligger vid Vätterns norra ände. Kommunen har fyra kommungrannar som alla tidigare är analyserade i Kommunexperten. Karlsborg (nr 4/29) gränsar till Askersund i söder på Vätterns västra sida och Motala (nr 1/28) på dess östra sida. I väster finns Laxå (nr 1/29) och i norr Hallsberg (nr 4/28). Askersund har det finansiella indikativa betyget B. Det är det lägsta delbetyget som bestämmer slutbetyget. Nu har Askersund delbetyget B på tre analysfrågor och ett A på den första analysfrågan kommunskuld. Det räcker att ha ett delbetyg B på en av de fyra första analysfrågorna (av analysens fem) för att ha ett slutbetyg av samma valör. Inget av dessa tre delbetyg B behöver ifrågasättas, de gränsar för närvarande varken till A eller C. Askersund är en duglig B-kommun. Askersund framträder under analysen som en försiktigt styrd kommun, kommunskulden är låg, det finns ett LEDNINGSFRÅGA sparande även om det är otillräckligt sett över åren och man har gnetat ner kostnadsnivåerna inom olika verksamheter till överkostnader under det normala. Man har en godtagbar ekonomi och skulle inom några år kunna ha verkligt bra finanser på A-nivå. Med ett bruttoförpliktelsebelopp på 55 286 kronor per invånare och egna ägda företag som omsätter 16 procent av kommunkoncernens utbud så borde det finnas värden i dessa som kan kvitta fram ett nettobelopp under 36 9 kronor per invånare som också är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det är inte svårt med två helägda företag som redovisar vinster även om de skulle kunna vara något högre. Men de bär sina skulder och om även blygsamma 22 miljoner kronor i pensionsförvaltning räknas med vid kvittningen så blir nettobeloppet låga 33 1 kronor per invånare. Delbetyget för kommunskuld ska vara A. Lite speciellt här är att Askersundbostäder AB äger ett vindkraftverk vid Almudden sedan 25 som under 28 producerat 1 35 kwh miljövänlig el som används i bolagets värmepumpsanläggningar. Under 28 har oljeförbrukningen minskat med 26 procent. När det gäller analysfrågan finansiell hälsa eller hur man sköter den vardagliga ekonomin så mäts det genom det ekonomiska överskottet och här sparnivån, som presenteras i diagrammet sparnivå. Högsta kritiska nivå återfinns på 5,25 procent av totala intäkter och bara de tre åren 26, 27 och 28 ligger sparandet över den nivån. Den rödmarkerade medelpunkten på den femåriga mättrenden ligger under högsta kritiska nivå då det finns två år med sparnivåer som är otillräckligt höga 24 och 25. Med en belastning i och med detta så kan inte nyckeltalsbetyget bli bättre än och delbetyget blir B på analysfrågan finansiell hälsa. Backas det med denna mättrend ett antal år tillbaka så är sparnivåerna efter sekelskiftet genomsnittligt så låga att de även ligger under den andra kritiska nivån reinvesteringar och nyckeltalsbetyget är med ett delbetyg C. I ett historiskt perspektiv är Askersund alltså en C-kommun som nu efter ett antal år av god ekonomi är B-kommun. Tendensen enligt kommunens bokslutsprognos för 29 är att det återigen går ner mot C-nivå. Speciellt är att storleken på de kritiska nivåerna för nyckeltalet sparnivå indikerar en kommun med mycket personal och väl liten produktiv kapitalutrustning. Den lägsta kritiska nivån för avtalspensioner är större än de normala ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 9

Askersund 2 procenten av totala intäkter, nämligen 2,25 procent och skulle vara ännu något större om det inte vore för pensionsavsättningen på 22 miljoner kronor. Personalkostnadsandelen av verksamhetens kostnader är hög och det finns en övertalighet av personal på 137 anställda. Den del av sparandet som skulle krävas för att betala reinvesteringar för att hålla det produktiva kapitalet intakt är å andra sidan bara 1,5 procent av totala intäkter i stället för mer normala 2 procent. Askersund tillgångar uppgår endast till 52,3 procent av genomsnittsvärdet för kommuner. Enligt den ekonomiska redovisningen är det möjligt att verksamhet i Askersund bedrivs av mycket personal i för trånga, äldre och slitna lokaler. Det är givetvis en värderingsfråga om man ska ha mycket personal eller ändamålsenliga lokaler och den möjligheten finns ju också att mycket hyrs in av kommunen, kanske från den egna allmännyttan. Analysen visar dock genom nyckeltalet kapitalbildning, som har nyckeltalsbetyget, att när politikerna inte förmått hålla tillräckligt höga sparnivåer utan anställt personal för pengarna så har investeringarna dragits ner i nivå med sparandet för att kommunen inte ska bygga upp skulder. Det är anledningen till att Askersund idag synes ha en väl liten produktiv förmögenhet. Delbetyget för finansiell hälsa ska för närvarande vara B. Inte mycket behöver sägas om analysfrågan krisutlösande finansiella risker. Det framgår klart av diagrammen under denna analysfråga att det finns ett kritiskt mönster mellan risknyckeltalen befolkning och bostadsöverskott. Båda dessa har historiskt haft nyckeltalsbetyget vilket i kombination med varandra indikerat en krisutösande risk med ett delbetyg C på denna analysfråga. Idag med kombinationen och ska delbetyget vara B. När det gäller analysfrågan finansiella möjligheter så har Askersund speciellt när det gäller kostnadspress gnetat på bra de senaste åren då personaltätheten sjunkit från 1 per tusen invånare och ner till 91 anställda per tusen. Överkostnaderna motsvarar för närvarande en möjlig skattesänkning på 2,6 procent som är något under normalnivån för kommuner. Då skatten är jämförelsevis hög, avgiftspotentialerna inte tillräckliga för mer än ett nyckeltalsbetyg och överkostnaderna låga så blir delbetyget på finansiella möjligheter B. Rekommendationer Kommunledningen: Det behövs en fastare ekonomistyrning som med tanke på utvecklingen 29 och den finansiella krisen återställer sparnivån igen till minst 5,25 procent av totala intäkterna och behåller den där. Det finns potentialer, även om de indikeras som något knappa. Ekonomi handlar om hushållning med knappa resurser så på sikt måste sparandet upp till nivån överkant 5 procent av totala intäkter. Det är mer en fråga om när ni gör det. Fundera på om Askersund ska gå framtiden till mötes med den mix av produktionsfaktorer som analysen indikerar dvs ett förlitande på mycket personal i verksamheterna. Alternativet är att genom investeringar på en högre nivå skapa en större volym produktiva lokaler som inte kräver så stor bemanning. För närvarande råder det näst intill balans på den lokala bostadsmarknaden. Tveka inte att avveckla tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så att Askersundbostäder AB alltid visar goda vinster, högre än nu på senare år. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns ännu inte avsatta pensionsmedel av någon större betydelse så du är beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du betalar en något hög skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med överkostnader i verksamheterna som är något lägre än normalt. Du kan kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den förbättras ytterligare. Att de relativt goda förutsättningarna består, även om tendensen på kort sikt är en snabbt försämrad ekonomi, kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Askersund. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så blir det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen blir aktivare i sin ekonomistyrning och håller högre årliga framtida överskott för att nå A-nivå. I takt med att Askersund härigenom får en bättre ekonomi och verksamhet så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Företagare och investerare: Har Askersund komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Askersund. Överväger du lokaliseringar i denna del av Sverige i en mindre företagarkommun med bra kommunikationsläge så är Askersund en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Askersund kommuns ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-kommunen Askersund så finns 4 B-kommuner till i omgivningarna men också 1 A-kommun och 2 D- kommuner. 1 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglistor ekonomi ger topplacering Ratinglistan över Sveriges kommuner Hittills har Kommunexperten analyserat 168 kommuner. Det är 57,9 procent av Sveriges samtliga kommuner. Som vanligt finner du här analyser av åtta nya kommuner. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilde medborgarens välfärd. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats www.kommunrating.se. Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan Nya i A-listan den här månaden är Vellinge, Umeå, Mora och Bollnäs. De markeras med fetstil i tabellen. 45 kommuner av analyserade 168 är 26,8 procent. Om det är ett representativt urval finns 77 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-listan Nya i B-gruppen den här månaden är Askersund och Emmaboda och de markeras med fetstil i tabellen. 5 kommuner av analyserade 168 är 29,8 procent. Om det är ett representativt urval finns 86 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot D- gruppen. Nya i C-listan Ny i C-gruppen den här månaden är Lysekil som markeras med fetstil i tabellen. 39 kommuner av analyserade 168 är 23,2 procent. Om det är ett representativt urval finns 67 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. Det innebär inte att de som är i den övre delen är kriskommuner. Det innebär att de i den övre delen inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att krävas ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att med egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Nya i D-listan Ny i D-gruppen den här månaden är Munkfors och den markeras med fetstil i tabellen. 34 kommuner av analyserade 168 är 2,2 procent. Om det är ett representativt urval finns 58 D-kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 11

Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs 15 3 1 5/9 2 Partille 15 2 2 7/9 3 Kävlinge 14 4 1 2/9 4 Lerum 14 4 1 3/9 5 Säter 14 3 1 1 7/8 6 Värnamo 14 3 1 1 5/8 7 Fagersta 14 3 1 1 11/8 8 Skellefteå 14 3 2 5/8 9 Karlstad 14 1 2 2 8/8 1 Markaryd 13 5 1 1/8 11 Östersund 13 4 2 3/8 12 Vaggeryd 13 4 1 1 8/8 13 Vellinge 13 4 1 1 9/9 14 Älmhult 13 4 2 9/8 15 Piteå 13 3 3 6/8 16 Alingsås 13 3 2 1 6/9 17 Enköping 13 3 1 2 5/9 18 Linköping 13 2 4 5/9 19 Nykvarn 12 6 1 5/8 2 Trollhättan 12 6 1 1/9 21 Bromölla 12 5 1 1 1/8 22 Kinda 12 5 1 1 1/9 23 Skövde 12 5 1 1 11/8 24 Danderyd 12 5 2 1/8 25 Hudiksvall 12 4 2 1 6/8 26 Malmö 12 4 2 1 7/9 27 Mark 12 4 2 1 9/8 28 Halmstad 12 3 4 3/9 29 Kungsbacka 12 3 3 1 8/9 3 Helsingborg 12 3 2 2 4/9 31 Gislaved 12 2 4 1 6/9 32 Jönköping 12 2 3 2 2/9 33 Umeå 12 2 3 2 9/9 34 Skurup 11 4 3 1 KD 9 35 Vänersborg 11 4 3 1 4/9 36 Göteborg 11 3 3 2 9/8 37 Mora 11 3 3 2 9/9 38 Sunne 1 7 1 1 4/8 39 Osby 1 6 2 1 12/8 4 Bollnäs 1 5 3 1 9/9 41 Gävle 1 4 4 1 1/9 42 Östhammar 1 4 4 1 7/8 43 Båstad 1 4 3 2 6/8 44 Tanum 9 9 1 1/8 45 Kristinehamn 7 7 2 3 KD 9 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg 13 4 1 1 3/8 2 Valdemarsvik 13 4 1 1 4/8 3 Laholm 12 6 1 2/8 4 Vallentuna 12 6 1 4/9 5 Öckerö 12 5 2 4/9 6 Norsjö 12 5 1 1 2/8 7 Gällivare 12 5 2 2/9 8 Tranås 12 4 2 1 1/9 9 Tierp 11 5 3 KD 9 1 Skinnskatteberg 11 5 1 2 9/8 11 Herrljunga 11 4 3 1 4/8 12 Ulricehamn 11 4 3 1 12/8 13 Uddevalla 11 3 2 3 12/8 14 Upplands Väsby 11 2 4 2 11/8 15 Kalmar 11 1 5 2 1/8 16 Ovanåker 1 6 1 2 5/9 17 Motala 1 5 3 1 1/8 18 Nässjö 1 5 3 1 5/9 19 Eskilstuna 1 5 2 2 3/9 2 Vadstena 1 4 4 1 9/8 21 Oskarhamn 1 4 2 3 8/9 22 Klippan 1 3 5 1 5/8 23 Höör 1 3 3 3 7/9 24 Norrköping 1 3 3 3 8/8 25 Leksand 9 7 2 1 1/8 26 Eda 9 6 3 1 7/9 27 Orust 9 6 3 1 3/8 28 Karlsborg 9 6 2 2 4/9 29 Strömstad 9 6 2 2 2/8 3 Haninge 9 5 3 2 4/8 31 Sölvesborg 9 4 5 1 1/8 32 Heby 9 4 4 2 3/9 33 Lund 9 3 5 2 6/9 34 Trelleborg 9 3 4 3 7/8 35 Borlänge 8 8 1 2 8/9 36 Perstorp 8 8 1 2 8/8 37 Töreboda 8 8 1 2 2/9 38 Askersund 8 7 3 1 9/9 39 Forshaga 8 7 3 1 9/8 4 Upplands-Bro 8 5 5 1 7/9 41 Stenungsund 8 4 4 3 6/8 42 Lycksele 7 9 2 1 8/8 43 Söderköping 7 9 2 1 2/9 44 Färgelanda 7 8 4 2 6/9 45 Svenljunga 7 8 2 2 3/8 46 Huddinge 7 6 5 1 6/8 47 Ekerö 7 6 4 2 12/8 48 Emmaboda 6 8 4 9/9 49 Kungsör 5 7 5 2 8/9 5 Sävsjö 4 11 1 3 3/9 12 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna 13 3 2 1 2/8 2 Tomelilla 12 4 2 1 2/8 3 Övertorneå 12 2 4 1 4/8 4 Orsa 1 4 4 1 2/8 5 Falkenberg 1 3 3 3 1/8 6 Mjölby 9 5 4 1 3/9 7 Lindesberg 9 5 3 2 6/9 8 Nordanstig 9 5 3 2 12/8 9 Hedemora 9 4 4 2 6/8 1 Tranemo 9 4 4 2 8/9 11 Strömsund 9 4 4 2 5/8 12 Burlöv 9 4 3 3 3/9 13 Åstorp 9 4 3 3 11/8 14 Östra Göinge 9 3 4 3 8/9 15 Falun 9 2 6 2 2/9 16 Sundsvall 8 6 3 2 4/8 17 Ydre 8 6 2 3 3/8 18 Flen 8 5 4 2 11/8 19 Kiruna 8 4 5 2 7/8 2 Tingsryd 8 2 7 2 3/8 21 Vimmerby 7 9 2 1 4/9 22 Krokom 7 8 3 1 4/9 23 Lysekil 7 7 2 3 9/9 24 Västervik 7 6 5 1 2/8 25 Timrå 7 6 4 2 8/9 26 Sandviken 7 6 3 3 9/8 27 Katrineholm 7 5 6 1 1/8 28 Vilhelmina 7 5 4 3 1/9 29 Torsås 6 9 3 1 6/8 3 Mörbylånga 6 8 3 2 4/9 31 Mullsjö 6 4 8 1 3/9 32 Smedjebacken 4 9 2 4 12/8 33 Avesta 4 8 5 2 3/8 34 Ljusdal 4 8 4 3 8/8 35 Sollefteå 3 9 5 2 8/8 36 Mellerud 3 8 4 4 11/8 37 Olofström 3 5 6 5 11/8 38 Karlskoga 2 9 5 3 5/8 39 Ronneby 2 7 6 4 7/9 D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö 9 4 3 3 3/8 2 Hofors 9 4 1 5 5/8 3 Jockmokk 8 5 2 4 1/8 4 Boden 8 4 3 4 9/8 5 Åre 8 4 3 4 7/8 6 Arvidsjaur 8 4 2 5 5/9 7 Sundbyberg 8 3 4 4 1/8 8 Storuman 7 8 1 3 8/9 9 Bjurholm 7 3 5 4 1/8 1 Vaxholm 7 3 4 5 8/8 11 Södertälje 7 1 6 5 7/8 12 Älvsbyn 6 8 2 3 6/9 13 Hallstahammar 6 8 1 4 5/9 14 Dals-Ed 6 5 4 4 7/8 15 Söderhamn 6 4 3 6 2/9 16 Vansbro 5 6 5 3 1/9 17 Kramfors 5 6 3 5 6/9 18 Arjeplog 5 5 6 3 11/8 19 Bräcke 4 11 4 1/8 2 Gagnef 4 9 4 2 1/8 21 Kil 4 8 4 3 6/9 22 Munkfors 4 7 4 4 9/9 23 Dorotea 4 6 5 4 6/8 24 Berg 4 6 4 5 1/8 25 Åtvidaberg 4 5 7 3 7/9 26 Sorsele 4 3 6 6 5/8 27 Torsby 3 1 3 3 5/9 28 Robertsfors 3 9 3 4 12/8 29 Pajala 3 9 3 4 7/9 3 Grums 3 5 7 4 2/9 31 Degerfors 2 7 4 6 12/8 varning Rang D-kommuner Nr/år 1 Härnösand 6 5 4 4 6/9 2 Hallsberg 4 2 5 8 4/8 3 Laxå 2 4 6 7 1/9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 13

Bollnäs Bollnäs kanske bara tillfälligt bra Sparandet i Bollnäs sviktar i den finansiella krisen och kommunen har en trendmässigt dramatiskt fallande sparnivå de senaste åren. Konsulteras historiska uppgifter så var A-kommunen Bollnäs för tio år sedan en C-kommun och det berodde på analysfrågan krisutlösande finansiella risker. Befolkningen föråldras. Politikerna i Bollnäs har också avvecklat lägenheter i allmännyttan. Styrkan i analysen gäller analysfrågan kommunskuld där Bollnäs har ett nettoförpliktelsebelopp på låga 12 6 kronor per invånare. Mediabild och bakgrund Ungefär hälften av kommunens invånare bor i centralorten Bollnäs. Andra tätorter i kommunen är Arbrå, Kilafors och Rengsjö. Bollnäs kommun blev storkommun 1974 efter en sammanslagning av Hanebo, Arbrå och Rengsjö kommuner samt Bollnäs stad. En svenskamerikan Georg Henric Collini är Bollnäs stads grundare. Collini köpte Bro Gård 1851. Collini lät stycka upp marken i tomter som sedan såldes till hantverkare och köpmän. De skulle kunna idka näringsverksamhet i närheten av ångbåtshamnen som låg på en udde vid sjön Varpen. Bro by växte från ingenting till en tätort med stadsliknande bebyggelse och man börjar kalla samhället för Bollnässtaden. Nästa steg i utvecklingen var att norra stambanan drogs förbi Bollnäs 1878. Slutligen 1942 bildar Bollnäs köping och Björkhamre köping Bollnäs stad. Som kuriosa kan nämnas att Bollnäs stadshus ligger på samma plats som gården som Collini köpte år 1851. Bollnäs Bostäder har anslutit sig till SABO:s energiutmaning Skåneinitiativet vilket innebär att företaget har förbundit sig att senast 216 ha minskat energianvändningen med 2 procent. Den sista oljan och direktverkande elen tas bort under hösten och därefter värms alla fastigheter upp med fjärrvärme, närvärme eller bergvärme. Planerade miljösatsningar är installation av solceller för el till huvudkontoret och solvärme för varmvattenproduktion. Vad media skriver om är den nya evenemangsarena och bandyhall som ska byggas i Bollnäs. Svenska Bandyförbundets styrelse har nyligen satt upp målet att Elitserien ska spelas inomhus senast vintern 213/14. Med hallar inom bandy finns möjligheter att förbättra klubbarnas ekonomi bland annat genom att förlänga seriespelet. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Prognosen för sparnivån 29 är från en delårsrapport till och med juli 29. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparnivån 29 är från en bokslutsprognos per den sista juli 29. Bollnäs har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion Faktaruta Bollnäs Betyg: A (indikativt 29) Befolkning: 26 189 (28) Kommuntyp: Övriga kommuner med mer än 25 invånare Kommunalskatt: 2,9 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 41 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 58 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 15 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Bollnäs och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Bollnäs ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 58 9 kronor per invånare vilket är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Bollnäs ligger på plats 89 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Bollnäs fall ger en försiktig värdering ett värde på cirka 46 3 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 12 6 kronor vilket är mycket under de 36 9 kronor som är gränsen för indikation på konsumtionslån. Det finns alltså inga tecken på konsumtionslån och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Bollnäs amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Höör kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 58 93 Vissa tillgångar värderade 46 33 Nettoförpliktelsebelopp 12 6 från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Bollnäs delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. ANALYSFRÅGA I 4 2 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 89 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Bollnäs får betyget. År 28 är sparnivån 3,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är 6,5 procent och över kravet 4,75 procent av totala intäkter. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Bollnäs har förmedlade lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Bollnäs hade år 28 bara 45 miljoner kronor i långa skulder medan de förmedlade lånen till de egna ägda bolagen var 155 miljoner. Delen långa lån netto ligger alltså på noll procent av intäkterna. Den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna och betyget blir för skuldflödesgraden i Bollnäs. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Bollnäs även här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 22 procent av tillgångarna för de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger nästan tre gånger så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt mycket snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens senaste fem bokslutsår. Anledningen är höga investeringar de senaste åren och sparandet har då inte räckt till investeringsutgifterna. När inte någon större lång upplåning skett har de korta lånen fått öka. Kapitalbildningen får i Bollnäs betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Bollnäs under den senaste nioårsperioden 6,2 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 6,6 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,4 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Bollnäs delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 15

Bollnäs FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 9 8 7 6 5 Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 7,3 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Bollnäs bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av totala intäkter. Det är den norm som tillämpas för kommuner med en befolkning som utvecklats inom +/ 5 procent de senaste tio åren. Befolkningsförändringen den senaste tioårsperioden var i Bollnäs -4,1 procent. Det finns en liten risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Bollnäs betyget. Man tappar befolkning både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen innehåller ett par kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen föråldras. Det är samhällsbyggargenerationen 24 65 år som flyttar från kommunen i snabb takt. Det finns även en lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 år och 45-w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Bollnäs en långsiktig trend som är något bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Bollnäs får på bostadsöverskott be ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 15,8 miljoner kronor. 4 3 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år 5 Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 5 1 % Bostadsöverskott 16 12 8 4 9 99 91 92 1 93 2 94 3 95 4 96 5 97 6 98 7 99 8 Bollnäs kommun Länet Riket 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Bollnäs tyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har en volym borgen och förmedlade lån på 24 732 kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex risknyckeltalen indikerar inga kritiska mönster utan ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 4 35 3 25 2 15 1 5 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 142 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 13 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (), Hälsa (13) och Risk (). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Bollnäs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Hudiksvall) år 28. Då Bollnäs har en lägre skatt med,75 procent finns en potential på runt 3 miljoner kronor. Den risk som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 13 miljoner kronor per år. Detta belopp ryms inom potentialen på 3 miljoner kronor och därför blir betyget på skattehöjning. Bollnäs har haft oförändrad skatt under de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 39 miljoner inom 2 4 år. Det gäller avgifterna inom förskola och barnomsorg, fritidoch kulturverksamheter men främst inom äldre- och handikappomsorg där större delen av potentialen indikeras. För avgiftshöjningar blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till 142 miljoner kronor. Bollnäs får på kostnadspress betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 25 miljoner kronor inom grundskola, 2 miljoner kronor vardera inom fritidsverksamhet, gymnasieskola och det som benämns infra- skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ner med cirka 1 miljoner inom kultur och med cirka 5 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år, social omsorg, förskola 6 år, politiken och kulturverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 41 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 142 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 116 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSSsystemet för handikappade och andelen Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. verksamheter i egen regi borde 92 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 649 personer. Bollnäs får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Bollnäs (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett förstärkt vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar då antalet anställda per tusen invånare kan tyda på stora arbetslag för arbetsledare. Antalet partier i fullmäktige kan leda till fördröjningar i ärendeoch beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Bollnäs det speciella Bollnäs har sex grannkommuner varav fem redan är analyserade i Kommunexperten. Den som väntar på sin analys är Ockelbo söder om Bollnäs och där finns också Falun (nr 2/29). Bollnäs ligger mellan Ovanåker i väster (nr 5/29) och Söderhamn i öster (nr 2/29) och i norr finns Ljusdal (nr 8/28) och Hudiksvall (nr 6/28). En ytterligare positionering av den relativt stora kommunen Bollnäs med sina dryga 26 invånare kan vara att berätta att viktiga vägar och järnvägen passerar Bollnäs. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 17

Bollnäs Bollnäs har det indikativa finansiella betyget A och fyller på A-listan som börjar bli ganska diger. Med så många kommuner på A-listan så går det bra för kommunerna i Sverige, konstaterade en kund häromdagen. Det är sant att för närvarande ser det bra ut men nu börjar krisen närma sig kommunerna. Det finns många som kommande år kommer att få lämna A-listan och Bollnäs kan vara en av dessa. Men det behöver inte bli så om den politiska viljan finns. Konsulteras historiska uppgifter så var Bollnäs för tio år sedan en C-kommun och det berodde på analysfrågan krisutlösande finansiella risker. Det fanns då ett kritiskt mönster mellan nyckeltalen befolkning och bostadsöverskott med betygskombinationen och. En stor underliggande befolkningsminskning ställde hela tiden lägenheter tomma i kommunens allmännyttiga bostadsföretag Bollnäs Bostäder AB och att det var så framgår av diagrammen under analysfrågan finansiella risker. Men till skillnad från andra kommuners allmännytta så kunde bostadsföretagets ekonomi klara att över 11 procent av beståndet stod tomma under nästan 6 år. Men politikerna i Bollnäs har också handlat genom att avveckla lägenheter. 1993 uppgick LEDNINGSFRÅGA stocken till 4 292 lägenheter och vid senaste kända räkningen i september 28 till 3 777 stycken. Räknat i lägenheter per tusen invånare så har Bollnäs fortfarande en stor allmännytta, nästan dubbelt så stor som den genomsnittliga kommunen. Vid nämnda räkning 28 så fanns bara 57 tomma lägenheter och det är inte mer än cirka 1,5 procent av beståndet. Nu antyder nyckeltalen skattekraft och befolkning genom sina nyckeltalsbetyg en obetydlig svikt i näringslivet i Bollnäs vilket skulle kunna markeras på något sätt. Det räcker dock inte för att sätta ett delbetyg B på denna analysfråga. Det finns även ett nyckeltalsbetyg på investeringsnivå vilket indikerar lite väl höga investeringar men inte heller detta räcker för att flytta ner delbetyget från A till B. Inte heller ett betyg på nyckeltalet borgen och förmedlade lån räcker då dessa komponenter ingår i bruttoförpliktelsebeloppet och det går att värdera tillgångar inom analysfråga kommunskuld och få ett delbetyg A. Betyget på borgen och förmedlade lån berättar att skulderna är låga i förvaltningarna och höga ute i de kommunägda företagen. Även om Bollnäs saknat finansiella risker för tio år sedan så hade man ändå inte kunnat meritera sig för en plats på A-listan. Det finns en analysfråga till som då inte hade högsta betyg och det var finansiell hälsa. Där var delbetyget B. Politikerna i Bollnäs har från och med 1988 då statistik började insamlas inte misskött den vardagliga ekonomin men heller inte kunnat redovisa ett så högt sparande att nyckeltalsbetyget på sparnivå varit bättre än. Det framgår också av diagrammet under denna analysfråga att nivåerna för sparandet 2 och 22 var låga och under 199-talet såg det ännu sämre ut. Det är de ekonomiskt goda tiderna under de fem åren 23 till 27 som lyfter sparandet över högsta kritiska nivå 4,75 procent av totala intäkter som för Bollnäs överensstämmer med kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Nu faller sparandet dramatiskt under de senaste fyra åren från 7,95 procent av intäkter 26 och ner till 1 procent i bokslutsprognosen för 29 (per den 29-7-31). Analysmodellen beräknar, utifrån sparnivån 28 på 3,9 procent av intäkter, behoven av åtgärder till 13 miljoner kronor för att nå upp till godkända 4,75 procent av totala intäkter. Utnyttjas vad som finns i de tre potentialnyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress så ger det en restpotential som räcker för delbetyget A på finansiella ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Bollnäs möjligheter. Men med sparnivån 1 procent av totala intäkter 29 så blir behovet 59 miljoner kronor och då blir de finansiella möjligheterna så ansträngda att delbetyget för finansiella möjligheter blir lägre än A. Men möjligheterna finns så delbetyget för finansiella möjligheter behålls tills vidare på A-nivå. Hur är de politiska förutsättningarna att klara den uppgift som Bollnäs står inför? Kanske är de inte så goda. Bollnäs har länge varit ett socialdemokratiskt fäste men förlorade till borgarna mandatperioden 23-6. De fick förnyat förtroende denna mandatperiod men samarbetet sprack mitt i perioden och Socialdemokraterna och Centern bildade ny majoritet. Det är med andra ord lite rörigt i politiken i Bollnäs och frågan är av vilken anledning den nya majoriteten danades. Med Socialdemokraternas historia kanske det inte är med omtanke om ekonomin och då är det dramatiska fallet i sparnivå de senaste fyra åren fullt förklarligt. Jämför med Mora som också analyseras i detta nummer och där ansvar för ekonomin drev Centern och Socialdemokraterna till samarbete om denna angelägna uppgift. När det gäller finansiella risker ska även här delbetyget vara A och frågan är om den obetydliga svikt som indikeras är av avklingande natur. Kan befolkningsminskningen nå lika höga nivåer som tidigare på grund av den finansiella krisen och återigen ställa en stor volym lägenheter tomma i allmännyttan? Styrkan i analysen gäller analysfrågan kommunskuld. Bruttoförpliktelsebeloppet kan inte anses högt och med en omsättning i de egna ägda bolagen som utgör en så stor del som 15 procent av hela kommunkoncernens omsättning så finns det troligen tillgångar i form av företag att värdera. Det gör det och de är välskötta och redovisar skäliga vinster. Bollnäs äger två stora företag Bollnäs Bostäder AB och Bollnäs Energi AB och det räcker att värdera dessa två för att tillsammans med en pensionsavsättning på 382 miljoner kronor få ett nettoförpliktelsebelopp på låga 12 6 kronor per invånare som med god marginal understiger den lägsta kritiska nivå för indikation på konsumtionslån. Det finns inga sådana och delbetyget för kommunskuld ska vara A. Rekommendationer Kommunledningen: Bollnäs har i flera år haft den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden, så som att: behålla en verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga en god värdetillväxt för fastighetsägare och att de har likvida tillgångar Men nu sviktar sparandet i den finansiella krisen och Bollnäs har en trendmässigt dramatiskt fallande sparnivå de senaste åren. Agera därför kraftfullt och styr upp sparandet över 4,75 procent av totala intäkter så fort som möjligt. Var inte rädd då det finns finansiella möjligheter i tillräcklig omfattning och speciellt när det gäller kostnadspress. Bollnäs förvaltar stora kassabalanser för framtida avtalspensioner och är alltså en rik kommun i andras ögon. Fundera på möjligheten att skydda dessa medel bättre, eventuellt genom att först betala de långa skulder som finns kvar i förvaltningarna och därefter kanske lägga resterande medel i en pensionsstiftelse. Det finns många fattiga kommuner som har gott om inflytelserika omfördelningsvänner och Bollnäs är dessutom medlemskommun i Kommuninvest där solidarisk borgen finns. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Och ni är för många även om kommunen för närvarande har pensionsfonder för utbetalning av mer än 5 procent av era framtida bokförda avtalspensioner. En tryggare placering av dessa medel är förmodligen en pensionsstiftelse. Den yttersta säkerheten är att kommunen i framtiden behåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner i det fall pensionsfonderna skulle gå förlorade. Har kommunen ett finansiellt betyg på A- nivå i framtiden finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten även om ni har varit för många anställda. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Bevaka även att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle göra anspråk på dem. Invånare: Du betalar en jämförelsevis låg skatt till en finansiellt mycket välskött kommun med något mer än normala överkostnader i verksamheterna och mycket personal. Du kan därför kräva att få ut minst dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan detta i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att de senaste årens goda förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år in i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Bollnäs. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Bollnäs kommuns mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor extra. Med uthålliga finanser på A-nivå skapas förutsättningarna för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Företagare och investerare: Har Bollnäs komparativa fördelar för ditt företag så kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Bollnäs. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikationer i södra Norrland och söker en bra kommun är Bollnäs en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter att utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Bollnäs så finns 1 A- kommun till i omgivningarna samt 1 B- kommun, 2 C- och 2 D-kommuner. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 9, 29 19

Finansiell Elitlicens Skurup och Kristinehamn har Finansiell Elitlicens Skurup och Kristinehamns kommun har Finansiell Elitlicens från och med juni 29. Den innehas under ett år och meningen är att den skall förnyas varje år av externa och oberoende kommunanalytiker. Det är ett tecken på att kommunerna har god ekonomi och starka finanser. Den betyder också att ekonomin för närvarande sköts så att den inte försämras. Detta är Skurups andra år med en Finansiell Elitlicens och Kristinehamns första. Förra året var den verksamhet Skurup bedrev sunt finansierat och det är den även detta år. Är det så nästa år för dessa kommuner och därefter varje år in i framtiden finns förutsättningarna att kommande generationer invånare i Skurup och Kristinehamn får del av kommunal service med minst lika bra kvalitet och innehåll som kommunerna har idag. Målet är väl att Skurup och Kristinehamn som välfärdskommuner skall kunna leverera dagens rättigheter till invånarna även i framtiden? För det krävs uthålliga finanser. Framtidens ekonomi redan idag Hur går det till? I praktiken härleds de ekonomiska krav som måste gälla i framtiden för att de som lever då ska få nuvarande välfärdsstandard. En kommun med Finansiell Elitlicens uppfyller sådana krav redan idag. När du ser kommunernas diplom för den Finansiella Elitlicensen så är det ett bevis på att dessa kommuner har framtidens ekonomi redan idag. Det handlar om din och dina barns långsiktiga sociala trygghet att det varje år in i framtiden finns en ny Finansiell Elitlicens i kommunen. Det är på detta sätt som välfärdsstater styrs och så styrs även välfärdskommuner. Varför behövs en Finansiell Elitlicens? Sverige är en välfärdsstat och sådana undermineras av kortsiktighet och egennytta. Det finns välfärdsmisslyckanden, välfärdsstater har upphört att vara välfärdsstater. Egennyttan är i facklitteratur känt som the free rider-problem. En form av tjuvridning sker när nu levande generation överbelånar framtida generationer. Det sker för att kortsiktiga behov upplevs som mycket starkare än långsiktiga hänsyn att balansera ekonomin. Kommunal verksamhet finansieras med lån och välfärden krackelerar. Drivkraften bakom välfärdmisslyckanden ligger således i att flertalet är förespråkare för välfärdens rättigheter och fåtalet för dess skyldigheter. Politiker vet att man vinner fler röster genom att vara generös med rättigheter än att ta ekonomiskt ansvar och bekymra sig om välfärdens skyldigheter. Obalanser i samhället som ställer till det för oss, som just skevheten i styrkan mellan förespråkare för rättigheter och skyldigheter, råder man bot för genom att besluta om olika regler som alla måste rätta sig efter. Exempelvis hänger budgetregler på statlig nivå tydligt ut riksdagsmän som smiter från sina ekonomiska skyldigheter att finansiera vad de föreslår. På kommunal nivå är Finansiell Elitlicens en mycket effektiv sådan institutionell regel. Beslutar en kommunal församling att den kommunala ekonomin skall styras så att kommunen varje år meriterar sig för Finansiell Elitlicens så blir det mycket tydligt vid den årliga utvärderingen av externa kommunanalytiker om detta har skett eller inte skett. I det fall kommunen misslyckas så framgår det också varför och därmed kan ansvar utkrävas av de politiker och tjänstemän som försämrat kommunens ekonomi. Du ska som medborgare i en demokrati kunna fråga en lokalpolitiker hur det ekonomiska läget är i kommunen och få ett kort, tydligt och uttömmande svar. I Skurup och Kristinehamn får invånarna det korta kärnfulla svaret, Kommunen har Finansiell Elitlicens. Finansiell Elitlicens är ett unikt mål Effektiv målstyrning av kommunala verksamheter kräver ett och endast ett mål för varje verksamhet. Det är nyttiga mål i den meningen att endera når man målet eller så gör man det inte. Finansiell Elitlicens är ett sådant unikt, entydigt och tydligt mål. Endera har kommunen en ekonomi som innebär meritering för en Finansiell Elitlicens eller så har man inte framtidens ekonomi. Finns det bara ett mål för ekonomin så måste alla politiker och tjänstemän ta ansvar för det. Förebilden finns inom idrotten. I varje idrottsgren finns ett och endast ett mål och resten är statistik. I en fotbollsmatch vinner det lag som har positiv målskillnad. Hörnor, frisparkar, inkast, gula kort mm är statistik. Alla elva spelare som går ut till match måste ta ansvar för resultatet. 2 Kommunexperten nummer 9, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.