Folkmängdens betydelse för Hallands utveckling En långvarig och omfattande inflyttning leder med tiden också till en ökad ekonomisk aktivitet. Underlaget för handel och tjänster ökar. Befolkningens utbildnings och inkomstnivå påverkas positivt. Näringslivet stimuleras av ökad köpkraft och tillgång kompetens. Inflyttning under lång tid leder också till att regionen berikas av en ökad mångfald, andra erfarenheter och andra värderingar som skapar dynamik i samhällsutvecklingen och bidrar till goda utvecklingsförutsättningar i framtiden. En analys av folkmängdsutvecklingen under 200 år ger perspektiv på styrkan i den omvandling som Halland har genomgått under de senaste årtiondena. I diagrammet jämförs Halland med Jönköpings län, Kronobergs län, Västmanlands län och riket totalt. 450 400 350 300 Folkmängdsutveckling i riket, F, G, U och N län 1805 2010. Index 1805=100 Riket Jönköpings län Kronobergs län Västmanlands län Hallands län 250 200 150 100 50 1805 1810 1815 1820 1825 1830 1835 1840 1845 1850 1855 1860 1865 1870 1875 1880 1885 1890 1895 1900 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Under en stor del av 1800 talet var utvecklingen stabil. Den geografiska rörligheten var liten och de flesta människor flyttade inte alls. I samband med emigrationen drabbades både Småland och Hallands folkmängd 1950 och 2010 1950 2009 Differens Procent Hylte 11 877 10 177 1 700 14,3 Halmstad 57 689 91 800 34 111 59,1 Laholm 20 083 23 390 3 307 16,5 Falkenberg 30 148 41 008 10 860 36,0 Varberg 33 357 58 084 24 727 74,1 Kungsbacka 16 922 75 025 58 103 343,4 Halland 170 076 299484 129 408 76,1 Halland av en utflyttning som innebar att dessa län halkade efter utvecklingen i riket. Under industrialiseringen en bit in på 1900 talet accentuerades Hallands svaga utveckling. Under efterkrigstiden var industrin motorn i Sveriges regionala utveckling och de stora industriregionerna fick en snabb tillväxt. Västmanlands starka tillväxt under denna period förklaras av att många människor flyttade till jobben i de växande industrierna. Under 1950 talet inleddes en ny period i svenskarnas flyttmönster. Rörligheten ökade i hela landet och människor sökte sig till områden med goda boendemiljöer, särskilt i storstädernas närhet. I denna regionala omfördelning blev Halland en av de stora vinnarna. Sedan 1950 har folkmängden ökat med över 129 000 personer eller med 76 procent. Även om födelsetalen har varit relativt höga beror befolkningsökningen i första hand på inflyttning från andra län. 1
Förändrade flyttningsmönster Genom välfärdssamhällets framväxt ökade befolkningens rörlighet. Många fick råd att skaffa bil och det blev möjligt för allt fler att bo på en plats och arbeta på en annan. Pendling mellan bostad och arbete blev allt vanligare. Semesterlagstiftning, 1951 fick svenskarna tre veckors lagstadgad semester, blomstrande ekonomi och stigande levnadsstandard gjorde det möjligt för allt fler att åka på semester och för en del att skaffa sommarstuga. Sol och bad blev en populär semesteraktivitet och kustens attraktionskraft ökade. Allt fler valde också att bosätta sig vid kusten. Goda boendemiljöer blev allt viktigare för människors val av bostadsort. Hallands positiva utveckling beror till stor del på att länet erbjuder ett attraktivt boende med hög tillgänglighet till växande arbetsmarknader både i Halland och i länets närhet. Den pågående strukturomvandlingen, där industrijobb ersätts med jobb i den växande tjänstesektorn, leder till en fortsatt koncentration av befolkningen till områden med stor befolkning och hög tillgänglighet till stora regionala marknader. Konsekvensen blir en stark koncentration av befolkningen till i huvudsak två områden; Stockholm/Mälardalen/Östergötland och Västkusten mellan Göteborgsregionen och västra Skåne. Folkmängdsutveckling I Sveriges kommuner 2000-2010 2000-12-31 till 2010-12-31 Utveckling 2000-2010 Mälardalen (AB, C, D, E) 308 303 Sydvästsverige (M, N, O) 224 041 varav Halland 24 480 Övriga län 16 669 därav Skogslänen -18 695 Procent -10-0 1-2 3-4 5-9 10-21 Unga familjer flyttar till Halland Halland har flyttningsöverskott i alla åldersgrupper utom bland ungdomarna. Den viktigaste och största gruppen inflyttare till Halland är barnfamiljer. 7000 In och utflyttade på ettårsklass. Hallands län totalt 2000 2010 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99 Inflyttade Utflyttade 2
1500 Nettoflyttning totalt 2000 2010. Hallands län 1 åringar: +1 243 1000 500 27 40 år: + 9 460 65 åringar: +351 0 18 år: + 7 993 0 19 26 år: 4 515 500 1000 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99 Det är människor i åldrarna mellan 30 och 40 år och deras barn som dominerar inflyttningen till Halland. Det är människor med utbildning och arbete och stora krav på samhällsservice i form av bra barnomsorg och skola. Det finns en utbredd föreställning om att inflyttningen till Halland består av pensionärer som flyttar till sina sommarstugor vid kusten. Diagrammen ovan visar att detta inte stämmer. Inflyttningen domineras helt av unga människor och antalet inflyttande pensionärer är förhållandevis litet. Utbildnings och inkomstnivåerna blir allt högre Flyttare har i allmänhet högre utbildning och högre inkomster än de som inte flyttar. 50,0 45,0 40,0 Utbildningsnivå 2009 Andel med högskoleutbildning i åldersgruppen 25 64 år, procent 46,1 42,9 42,0 35,0 39,9 38,5 37,5 37,3 35,5 34,6 34,2 33,3 33,1 32,8 32,5 32,4 31,9 37,6 30,0 31,2 30,3 30,2 29,9 29,8 29,0 28,5 32,9 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 19,3 24,7 26,1 0,0 Kungsbacka Varberg Falkenberg Laholm Halmstad Hylte Gävleborgs län Dalarnas län Gotlands län Kalmar län Södermanlands län Jönköpings län Värmlands län Västernorrlands län Örebro län Norrbottens län Västmanlands län Jämtlands län Kronobergs län Blekinge län Hallands län Östergötlands län Västra Götalands län RIKET Skåne län Västerbottens län Uppsala län Stockholms län 3
Medelinkomst 2009, tusental kronor För den förvärvsarbetande befolkningen 20 64 år Båda könen Kvinnor Män Stockholms län 307,8 Stockholms län 264,5 Stockholms län 351,2 Hallands län 269,4 Västernorrlands län 229,1 Hallands län 312,4 Uppsala län 262,8 Norrbottens län 226,8 Uppsala län 299,7 Västra Götalands län 261,7 Uppsala län 226,0 Västmanlands län 298,5 Västmanlands län 260,5 Hallands län 225,9 Västra Götalands län 296,9 Riket 260,5 Västra Götalands län 225,5 Riket 294,7 Västernorrlands län 260,4 Riket 225,3 Jönköpings län 291,6 Norrbottens län 258,9 Jämtlands län 222,4 Kronobergs län 290,5 Jönköpings län 256,0 Västmanlands län 220,9 Västernorrlands län 290,3 Kronobergs län 255,0 Södermanlands län 219,7 Norrbottens län 288,5 Blekinge län 254,6 Dalarnas län 219,3 Skåne län 288,1 Södermanlands län 253,9 Västerbottens län 219,3 Blekinge län 287,8 Dalarnas län 252,1 Blekinge län 219,2 Södermanlands län 287,3 Skåne län 251,2 Jönköpings län 218,8 Östergötlands län 285,6 Östergötlands län 250,8 Gävleborgs län 218,3 Dalarnas län 283,3 Gävleborgs län 250,5 Kronobergs län 217,3 Örebro län 283,0 Örebro län 250,1 Örebro län 216,8 Gävleborgs län 281,4 Västerbottens län 249,2 Skåne län 214,3 Kalmar län 278,7 Kalmar län 247,0 Värmlands län 214,3 Västerbottens län 277,5 Jämtlands län 243,4 Östergötlands län 214,1 Värmlands län 271,1 Värmlands län 243,3 Gotlands län 214,1 Jämtlands län 263,6 Gotlands län 232,6 Kalmar län 214,0 Gotlands län 250,9 För Halland gäller också att inflyttare har högre inkomst än utflyttare. Från Halland flyttar i stor utsträckning ungdomar för utbildning och arbete på annat håll och in flyttar vuxna för boende eller arbete i Halland. Detta leder till att befolkningens utbildningsnivå och genomsnittliga inkomster ökar. Bara storstadsområdena och de stora universitetsregionerna har i dag högre utbildningsnivå än Halland. Halland har idag den näst högsta medelinkomsten i landet. Bara i Stockholms län är den genomsnittliga förvärvsinkomsten högre. Grannarna flyttar till Halland Flertalet inflyttare kommer från Hallands närmaste grannkommuner och man flyttar från inlandet till kusten. På kartan har de mörkare kommunerna störst nettoutflyttning till Halland. Det största flyttningsutbytet har Halland med Göteborgsregionen, Sjuhäradsbygden och västra Småland. Relativt få kommer från Skåne och från kommuner som ligger långt ifrån Halland. Nettoflyttning 2000 2009 Hallands totala flyttningsutbyte med kommuner i södra Sverige 2000 2009 Inflyttningskommuner Utflyttningskommuner Göteborg 3 308 Malmö 739 Mölndal 1 910 Lund 685 Gislaved 567 Stockholm 589 Borås 524 Helsingborg 463 Partille 323 Jönköping 175 Mark 320 Uppsala 105 Härryda 298 Flen 38 Svenljunga 288 Linköping 36 Ljungby 262 Svalöv 36 Lerum 261 Simrishamn 36 Värnamo 253 Orust 30 Markaryd 182 Tibro 30 Uddevalla 180 Svedala 27 Östersund 158 Åre 27 Ale 157 Kalmar 23 Båstad 152 Lomma 20 Gnosjö 131 Tanum 16 Tranemo 121 Sunne 14 Karlskrona 112 Gagnef 13 Växjö 104 Smedjebacken 13 Kungälv 103 Tomelilla 12 Alingsås 103 Arboga 12 Hässleholm 101 Strömstad 11 Vänersborg 101 Sölvesborg 10 Ulricehamn 99 Lidingö 8 0 eller minus 1 49 50 99 100 199 200 Nettoutflyttning från Halland sker i första hand till de vanligaste utbildningsorterna och till storstadsområdena, med undantag för Göteborg. 4
Inflyttningen leder till obalans på arbetsmarknaden Genom den omfattande inflyttningen tenderar befolkningen att växa ifrån arbetsmarknaden, vilket leder till att många människor har en utbildning som är högre än vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Detta leder i sin tur till att karriärmöjligheterna är små och att många, i synnerhet kvinnor, har svårt att få arbete som motsvarar deras utbildning, vilket i sin tur bidrar till att inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor är relativt stora i Halland Många löser sitt personliga matchningsproblem genom att pendla till annan kommun för att arbeta. Pendling Arbetspendlingen ökar i regioner som präglas av en boenderelaterad inflyttning. Det ligger i boendeflyttandets natur att många har kvar sitt arbete, som man efter flyttningen måste pendla till. Det är inte heller säkert att de flyttare som byter arbete får ett jobb på den ort man har flyttat till. Boenderelaterad flyttning är alltså en viktig förklaring till att människor pendlar allt mer och allt längre. Pendlingsstatistiken visar att 41 478 personer pendlade in eller ut över länsgränsen under 2009. Jämför man med år 2000 så har pendlingen över länsgränserna ökat med nästan 23 procent. Den gängse bilden av Halland är att regionen är en utpendlingsregion. Jämfört med andra län ligger Halland på fjärde plats i landet när det gäller utpendling till andra län. År 2009 pendlade 29 377 personer ut från Halland. Mindre känt är att Halland också är en betydande inpendlingsregion. Halland är med 12 100 inpendlare över länsgränsen landets femte största inpendlingsregion. Det är också inpendlingen som ökar mest under 2000 talet. Mellan 2000 och 2009 ökade inpendlingen över länsgränserna med 46,4 procent och utpendlingen med 15,3 procent. Andel* utpendlare 2009 över kommungräns, 20 64 år In och utpendling 2000 och 2009 Inpendling Utpendling 2000 2009 Differens Procent 2000 2009 Differens Procent Hylte 884 1 166 282 31,9 1 030 1 279 249 24,2 Halmstad 5 487 6 976 1 489 27,1 4 410 5 982 1 572 35,6 Laholm 1 269 1 581 312 24,6 3 302 4 169 867 26,3 Falkenberg 2 332 3 532 1 200 51,5 3 143 4 153 1 010 32,1 Varberg 2 938 4 438 1 500 51,1 4 421 6 064 1 643 37,2 Kungsbacka 4 001 6 367 2 366 59,1 17 815 19 689 1 874 10,5 Hallands län* 8 266 12 101 3 835 46,4 25 476 29 377 3 901 15,3 * Över länsgräns Män Kvinnor Båda könen Hylte 27,1 26,9 27,0 Halmstad 17,3 11,4 14,4 Laholm 41,2 37,4 39,4 Falkenberg 24,3 20,2 22,3 Varberg 24,2 19,1 21,8 Kungsbacka 62,4 48,6 55,5 Halland 33,2 26,3 29,8 * Andel av den förvärvsarbetande nattbefolkningen Totalt sett har nästan en tredjedel av hallänningarna sitt arbete i en annan kommun än i den man bor. Mest pendlar kungsbackabor (55,5 procent) och laholmare (39,4 procent). Genom pendling påverkar en kommun med positiv utveckling även de intilliggande kommunerna samtidigt som pendlingen i sig kan skapa bättre fungerande arbetsmarknadsregioner och bidra till ekonomisk tillväxt. På en arbetsmarknad med hög geografisk rörlighet blir kommunerna allt mer beroende av varandra. Att människor pendlar mellan kommuner på en större arbetsmarknad är numera en självklarhet. 5
Hallänningarna pendlar i allt högre utsträckning norrut och mellan kommunerna inom Halland. Liksom ifråga om inflyttningen är utbytet med Skåne litet. Å andra sidan innebär sammanlänkning med arbetsmarknaden i västra Skåne en stor möjlighet, inte minst för den södra delen av Halland. Rätt utnyttjad kan tunneln genom Hallandsås lägga grunden för en framtida inflyttning och radikalt öka tillgängligheten till en betydligt större arbetsmarknad. Hallänningarnas pendling 2009 Pendlingsströmmar (summa in och ut) med fler än 200 pendlare 2009 En mycket stor del av pendlingen sker idag med bil. Konsekvenserna av ett omfattande och ökande bilresande är ökande utsläpp av växthusgaser. De positiva effekterna av en ökad geografisk rörlighet riskerar att komma i stark konflikt med målen för klimatpolitiken. Det är därför en stor utmaning för kollektivtrafiken att i framtiden erbjuda ett konkurrenskraftigt och miljövänligt alternativ till pendling med bil. Att arbetsmarknadsregionerna växer gynnar män mer än kvinnor. Män pendlar i genomsnitt längre till arbetet och har därmed tillgång till en större arbetsmarknad än kvinnor, vilket innebär att män har större möjlighet att välja arbete. Pendlingsutvecklingen i Halland innebär att männen i större utsträckning än kvinnorna drar nytta av regionförstoringens positiva effekter såsom karriär och löneutveckling. 6