Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Rapport från Riksantikvarieämbetet Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? En utvärdering av miljöersättningen till naturoch kulturmiljöer i Sveriges landsbygdsprogram 2007 2013

Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet 2016 Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? En utvärdering av ersättningar till naturoch kulturmiljöer i Sveriges landsbygdsprogram 2007 2013 Dnr. 3.5.1-1218-2015 Författare: Michael Frisk & Evelina Stadin Fotograf omslagsbilderna: Bengt A Lundberg, Riksantikvarieämbetet Upphovsrätt för text och bild, om inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY, erkännande 2.5 Sverige http://creativecommons.org/licenses/ by/2.5/se/legalcode

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 3 Förord Utvärderingen som redovisas i denna rapport har genomförts inom ramen för Jordbruksverkets, Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens och Riksantikvarieämbetets gemensamma regeringsuppdrag att följa miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Även länsstyrelserna deltar i genomförandet av uppdraget. Michael Frisk, Riksantikvarieämbetet, har varit projektledare för utvärderingen som genomförts i samråd med en arbetsgrupp bestående av Lisa Karlsson och Knut Per Hasund, Jordbruksverket, Karin Skantze, Naturvårdsverket samt Åsa Thorsell och Kamilla Persson från länsstyrelserna. SWECO Strategy AB har genomfört statistikbearbetning, enkät- och intervjuundersökning samt även gjort en preliminär analys av det framtagna underlaget. Evelina Stadin, Riksantikvarieämbetet har genomfört litteratur- och dokumentstudier samt medverkat i den slutliga analysen och formulering av slutsatser. Anna Lihammer, Riksantikvarieämbetet, har medverkat i framtagandet rapporten.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 5 Innehåll Summary... 7 Sammanfattning... 9 1. Inledning...10 1.1 Kulturmiljöer i odlingslandskapet är viktiga av flera skäl...10 1.2 Farhågor om förlorade samhällsnyttor motiv för utvärdering...10 1.3 Syfte och frågeställningar...11 1.4 Avgränsningar...11 1.5 Bedömningsgrunder...12 1.6 Metod...13 1.7 Begrepp...15 2. Tidigare utvärderingar och studier...16 2.1 Regional snedfördelning gjorde att miljö ersättningens utformning ifrågasattes...16 2.2 Omfattande fel i skötsel och i ansökningar...16 2.3 Krånglig ansökan, osäkra regler och oro för sanktioner...17 2.4 Generella skötselkrav skapar onödigt arbete...17 2.5 Behovet av regionala anpassningar och prioriteringar lyftes fram...17 2.6 En stor andel kulturmiljöer sköts utan ersättning...18 3. Ersättningar till kulturmiljöer i Sveriges landsbygdsprogram 2007 2013...19 4. Statistik för perioden 2007 2013...20 4.1 Årligen utbetalat belopp minskade med 43 procent under perioden...20 4.2 En tredjedel av medlen till utvald miljö gick till överloppsbyggnader...21 4.3 Miljöersättningen gick till kulturmiljöer i södra Sverige...22 4.4 Andelen ansluten åkerareal rasade kraftigt för miljöersättningen till kulturmiljöer...24 4.5 Allt färre kulturmiljöer omfattades av miljöersättningen...25 4.6 Upp till vart tredje landskapselement bedömdes vid kontroll vara felskött...30 4.7 Två av tre redovisar inte vilken åtgärd ansökan avser...31

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 6 5. Intervjuer och enkäter...32 5.1 Ersättning inte enda drivkraften intresset att vårda väger tungt...32 5.2 Ansökan upplevdes som krävande...33 5.3 God förståelse för syftet men kritik mot ersättningsnivåer och skötselkrav...34 5.4 Var tredje brukare kritisk mot återkopplingen...36 5.5 Rådgivning och utbildning viktiga för motivationen...37 5.6 Varannan förutspår ungefär samma skötsel...37 5.7 Intresse finns för framtida ersättningar...38 6. Ersättningar till kulturmiljöer i fem EU-medlemsstater några iakttagelser...40 6.1 Varför alls några ersättningar?...42 6.2 Regional anpassning ökar måluppfyllelse och bidrar till ökad legitimitet...44 6.3 Bred målgrupp gynnar skötsel av fler kulturmiljöer...45 6.4 Kollektiv ersättning kan stärka landskapsperspektiv...45 6.5 Resultatbaserade ersättningar förefaller kunna öka tydligheten...46 7. Sammanfattande iakttagelser...49 8. Slutsats och rekommendation...52 8.1 En framtida ersättning med ny utformning kan öka samhällsnyttan i hela landet...52 8.2 Nya principer för ersättning bör utredas...53 9. Fortsatt arbete...55 10. Referenser...56 Bilagor...60

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 7 Summary The reason for conducting this evaluation is that there have been concerns that public goods will be lost because the Swedish Rural Development Programme for the period 2014 2020 does not contain payments for the management of landscape heritage corresponding to those available in previous programme periods. The lack of such payments has been seen as an obstacle to the possibilities of achieving Sweden s environmental quality objectives, particularly the objective of A Varied Agricultural Landscape. This particular objective state: The value of the farmed landscape and agricultural land for biological production and food production must be protected, at the same time as biological diversity and cultural heritage assets are preserved and strengthened. The purpose has therefore been to shed light on the need for future payments to cultural environments as part of agricultural policy. The conclusion of the investigation is that there is a need for a new form of payments that is more effective and provides better public benefit than the former environment payment for natural and cultural environments and for environmental investments in selected environments. That is, payments that more farmers and other stakeholders will join up to and that contribute to a richer and varied agricultural landscape and to attractive environments for residents and visitors throughout the country. Consideration should therefore be given to a future payment that complements the economic and legal instruments currently available. Future payments should be designed on the basis of a number of principles that can be assumed to result in better targeting, greater cost-efficiency and a more even distribution across the country than the previous forms of support. Principles that should be investigated further are the possibilities of regional adaptation, whether support criteria should be based on measures or on outcomes, whether pricing should be based on management costs or the public benefit sought, whether it should be possible for groups of landowners to apply for payments in order to enhance the landscape perspective and what opportunities should be available for more stakeholders to apply for payments in addition to farmers. The evaluation also shows that the previous environment payment for natural and cultural environments available in the period 2007 2013 cannot be judged to have been suited to its purpose. This is because fewer and fewer farmers were affiliated and fewer and fewer cultural environments were managed with these payments. The environment payment also displayed great regional differences and there is a clear overweight for southern Sweden. One explanation of the uneven regional distribution may be that the selection of landscape elements entitled to support was primarily representative of the southern parts of the country. This meant that farmers in the northern parts of the country did not have the same possibilities of accessing these payments. The conclusions of the evaluation are based on a compilation of statistics on environmental payments made for natural

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 8 and cultural environments and environmental investments in redundant farm buildings in the environments selected in the period 2007 2013, on interviews with eight county administrative boards and twenty farmers, on questionnaire replies from 230 farmers and on literature and document studies. The Swedish National Heritage Board has carried out the evaluation in consultation with The Swedish Board of Agriculture, the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish Agency for Marine and Water Management as part of a joint government assignment called the Environmental Effects of the CAP. Also representatives of the county administrative boards have contributed. The other agencies in this cooperative project, back the results and conclusions in this report.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 9 Sammanfattning Motivet för utvärderingen är att det har funnits farhågor om att samhällsnyttor riskerar att gå förlorade till följd av att det i landsbygdsprogrammet för perioden 2014 2020 inte finns ersättningar för skötsel av kulturmiljöer motsvarande de som fanns under tidigare programperioder. Avsaknaden av sådana ersättningar har setts som hinder för att uppnå miljömålen, framför allt Ett rikt odlingslandskap. Syftet har därför varit att belysa behovet av framtida ersättningar till kulturmiljöer inom ramen för jordbrukspolitiken. Utvärderingens slutsats är att det behövs en ny form av ersättning som ger en högre måluppfyllelse och en bättre samhällsnytta än den tidigare miljöersättningen till naturoch kulturmiljöer och till miljöinvesteringar inom utvald miljö. Det vill säga ersättningar som fler jordbrukare och andra aktörer vill ansluta sig till, som bidrar till varierade odlingslandskap i hela landet, rika på ekosystemtjänster och som är attraktiva miljöer för boende och besökande. Därför bör en framtida ersättning övervägas som kompletterar de ekonomiska och juridiska styrmedel, samt information och rådgivning, som är tillgängliga i dagsläget. Framtida ersättningar bör utformas på grundval av ett antal principer som kan antas ge bättre träffsäkerhet, ökad kostnadseffektivitet samt en jämnare fördelning över landet än de tidigare stöden. Principer som bör utredas vidare är möjligheterna till regional anpassning, om stödkriterierna ska baseras på åtgärder eller resultat, om prissättningen ska ske utifrån kostnader för skötseln eller efterfrågad samhällsnytta, om ersättningar ska kunna sökas av kollektiv av markägare i syfte att stärka landskapsperspektivet samt vilka möjligheterna att söka ersättning bör vara för fler aktörer vid sidan av jordbrukarna. Utvärderingen visar vidare att den tidigare miljöersättningen till naturoch kulturmiljöer som fanns under perioden 2007 2013 inte kan bedömas som ändamålsenlig. Detta på grund av att allt färre jordbrukare var anslutna och att allt färre kulturmiljöer sköttes med ersättning. Miljöersättningen uppvisade även stora regionala skillnader och slagsidan mot södra Sverige var tydlig. En förklaring till den ojämna, regionala fördelningen kan vara att urvalet av ersättningsberättigade landskapselement i första hand var representativt för de södra delarna av landet. Genom detta hade jordbrukarna i de norra delarna inte samma möjlighet att ta del av ersättningen. Slutsatserna bygger på sammanställning av statistik över utbetalade miljöersättningar för naturoch kulturmiljöer samt miljöinvesteringar i överloppsbyggnader inom utvald miljö under perioden 2007 2013, på intervjuer med åtta länsstyrelser och tjugo jordbrukare, på enkätsvar från 230 jordbrukare samt på litteratur- och dokumentstudier. Riksantikvarieämbetet har gjort utvärderingen i samråd med de övriga myndigheterna i projektet CAP:s miljöeffekter, det vill Jordbruksverket, Naturvårdsverket samt Havs- och vattenmyndigheten. Även länsstyrelserna har bidragit till genomförandet av uppdraget. De övriga myndigheterna i samarbetsprojektet ställer sig bakom rapportens resultat och slutsatser.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 10 1. Inledning 1.1 Kulturmiljöer i odlingslandskapet är viktiga av flera skäl De stenmurar, alléer, byggnader och andra landskapselement som vi avser när vi talar om kulturmiljöer i odlingslandskapet är spår efter många århundraden av jordbruk som har bidragit till att forma landskapet. I takt med teknisk utveckling, förändrade former för odling och djurhållning, priser på livsmedel m.m. har de flesta av kulturmiljöerna förlorat sina ursprungliga funktioner. De ligger kvar som minnen i landskapet och de riskerar att förfalla och försvinna när de brukningssätt och funktioner som skapat dem har förändrats eller upphört. Ibland utgör kulturmiljöerna till och med hinder för nya former av markanvändning och djurhållning och riskerar av dessa skäl att tas bort. I andra delar av landet, med svaga förutsättningar för ekonomiskt bärkraftigt jordbruk, överges hela odlingslandskap. Enligt skattningar av Jordbruksverket minskar antalet kulturmiljöer i Sverige med 0,5 procent årligen som en effekt av minskande jordbruksarealer. 1 Därmed påverkas alla de kvaliteter som är knutna till kulturmiljöerna. I Sverige och i övriga EU-medlemsstater betraktas spåren av det förflutna som viktiga beståndsdelar i landskapet. Kulturmiljöerna anses viktiga att bevara för framtiden därför att de berättar om det förflutna. De skapar karaktäristiska, variationsrika landskap som ger ett mervärde för boende på landsbygden och för besöks- och turistnäringen. Kulturmiljöerna ger även förutsättningar för biologisk mångfald genom att vara livsmiljöer för odlingslandskapets vilda flora och fauna. Det finns alltså flera skäl till att EU-medlemsstater i sina landsbygdsprogram väljer att ha ersättningar för att stimulera jordbrukarna att bevara och sköta kulturmiljöerna som en del av jordbrukets övriga verksamhet. Jordbrukarna producerar således inte bara livsmedel utan även landskap. 1.2 Farhågor om förlorade samhällsnyttor motiv för utvärdering I Sveriges landsbygdsprogram för 2014 2020 finns inte några motsvarigheter till den generella miljöersättningen för löpande skötsel av naturoch kulturmiljöer och de stöd för punktinsatser inom kulturmiljöområdet 2 som fanns under tidigare 1 Jordbruksverket 2006, Kulturhistoriska bidrag och särdrag uppföljning och utvärdering av miljöersättningen till natur-och kulturmiljöer. Rapport 2006:10. 2 Under 2007 2013 åtgärd inom paketet utvald miljö (regionalt prioriterade insatser).

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 11 programperioder, närmast 2007 2013. 3 När det nya programmet hade beslutats 2014 uppstod därför farhågor om att skötseln av kulturmiljöerna riskerade att upphöra. Utan det finansiella tillskott som stödet innebar antogs det finnas risk för att marker eller områden med många element i något högre grad riskerade att överges som jordbruksmark och växa igen med skog. Därmed skulle landskapet komma att förändras på ett sätt som vore negativt för flera olika samhällsmål. Farhågorna gällde inte bara målen för kulturmiljöer utan även målen för ett rikt odlingslandskap, biologisk mångfald, och god bebyggd miljö. 4 Riksantikvarieämbetet (RAÄ) såg ett angeläget behov av att bättre förstå hur de båda stödformerna hade fungerat under perioden 2007 2013, hur förutsättningarna att sköta kulturmiljöer ser ut med de styrmedel som finns i det nuvarande landsbygdsprogrammet samt vad det går att förutsäga om behov i framtiden. Behövs särskilda ersättningar för att odlingslandskapets kulturmiljöer ska skötas? Och om de behövs, hur bör de i så fall utformas? 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet är att belysa behovet av framtida ersättningar till kulturmiljöer inom ramen för jordbrukspolitiken. Utvärderingen utgår från följande fem frågor: 1. Bidrog miljöersättningen till kulturmiljöer och ersättningen för utvald miljö under perioden 2007 2013 till att målen för kulturmiljöer i odlingslandskapet uppnåddes? 2. Påverkade ersättningarnas utformning jordbrukarnas incitament och attityder till att sköta kulturmiljöer, samt hur anser jordbrukarna att utformningen kan förbättras? 3. Finns förutsättningar att bevara och sköta kulturmiljöer i odlingslandskapet med kvarvarande styrmedel? 4. Hur har andra EU-medlemsstater utformat ersättningar för skötsel av kulturmiljöer i sina landsbygdsprogram för programperioden 2014 2020 och vilka för- och nackdelar ser de med utformningen? 5. Vilka slutsatser kan dras vad gäller behov och lämplig utformning av eventuella framtida ersättningar? 1.4 Avgränsningar Utvärderingen av fråga 1 3 är avgränsad till miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer samt stödet till utvald miljö i Sveriges landsbygdsprogram 2007 2013. De landskapselement som enligt Jordbruksverkets anvisningar kunde ingå i miljöersättningen framgår av bilaga 1. För ersättningen till utvald miljö begrän- 3 I den löpande texten används ersättningar och stöd som synonyma begrepp om inget annat anges. 4 Till exempel Naturvårdsverket 2015. Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym 2. Rapport 6662. s. 286 f.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 12 sar sig studien till restaurering av överloppsbyggnader under programperioden 2007 2013. 5 För fråga 4 och 5 har Estlands, Frankrikes (Rhône-Alpes), Irlands, Nederländernas samt Englands landsbygdsprogram för programperioden 2014 2020 studerats. 6 Studien har översiktligt kartlagt utformningen av ersättningarna till kulturmiljöer i respektive landsbygdsprogram samt diskuterat utformningens föroch nackdelar. 1.5 Bedömningsgrunder Riksantikvarieämbetet anser att väl fungerande miljöersättningar för kulturmiljöer i odlingslandskapet når en hög andel jordbrukare i hela landet och bidrar till uppfyllandet av målsättningarna för kulturmiljöer och till flera andra samhällsmål, nämligen: Målen för det statliga kulturmiljöarbetet Av särskild relevans är delmålen om: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas samt människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön. Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Målet har två preciseringar om kulturmiljöer som lyder: Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade. Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 5 Att utvald miljö begränsades till överloppsbyggnader motiveras av att en studie av denna åtgärdskategori genomfördes 2015 av Jordbruksverket. I denna studie fanns bearbetad statistik som kunde lyftas in i föreliggande utvärdering. Se Karlsson, L. & Peterson, D. Opublicerat manus. ( Jordbruksverkets dnr. 4.1.17-10401/15). 6 Resultatet för frågor 4 och 5 presenteras i bilaga 6.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 13 Preciseringen för kulturmiljö som är relevant i detta sammanhang är: Kulturvärden i bebyggd miljö. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. Miljökvaliltetsmålet Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god naturoch kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Den precisering som är direkt relevant i detta sammanhang är: Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga naturoch kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Även preciseringarna om fungerande grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus för biologisk mångfald samt ekosystemtjänster, är relevanta eftersom de gynnas av att kulturmiljöer i odlingslandskapet bevaras och stärks. Mål för landsbygdsprogrammet Vid sidan av de ovan nämnda målen finns även mål och resultatindikatorer för det svenska landsbygdsprogrammet. I denna utvärdering görs ingen bedömning mot dessa mål. Skälet är att Jordbruksverket under 2016 gör en Ex post-utvärdering av programmet för perioden 2007 2013 med utgångspunkt i dessa indikatorer och mål. 7 1.6 Metod Underlagen för utvärdering av frågorna 1 3 består av bearbetad statistik från Jordbruksverkets stöddatabas (DAWA), enkät- och intervjuundersökningar riktade till jordbrukare samt intervjuer med representanter för länsstyrelser fördelade över landets åtta produktionsområden. En litteratur- och dokumentstudie bildar underlag för frågorna 5 och 6. 7 Jordbruksverket opublicerad. Slututvärdering av Landsbygdsprogram för Sverige 2007 2013 Temarapport 2 (version 2016-03-11)

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 14 Statistik Uttag av statistik från Jordbruksverkets stöddatabas DAWA 8 omfattar miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer i landsbygdsprogrammet 2007 2013. För ersättningen till överloppsbyggnader inom utvald miljö används statistiska bearbetningar gjorda av Jordbruksverket för en opublicerad studie. 9 Vid sidan av dessa källor används i viss utsträckning även landsbygdsprogrammets årsrapport för 2014. Data över miljöersättning för naturoch kulturmiljöer har bearbetas för att visa: andel och antal anslutna jordbrukare, riket och län, per år, andel av åkermarken, per län, utbetald ersättning, totalt och kr/ha, omfattning, andel, typ av landskapselement som ersatts för skötsel, riket, län, per år, andel av uppskattat antal element, totalt, län, typ, förändring samt avvikelser vid kontroll. Data över stöd för överloppsbyggnader inom utvald miljö har bearbetats för att visa: hur stor andel av ersättningen som gick till överloppsbyggnader, andel jordbrukare som fått ersättning för utvald miljö till överloppsbyggnader, storlek på markinnehav hos jordbrukare med ersättning för utvald miljö, totalt och per län, utbetalt belopp per län för överloppsbyggnader samt åtgärdskategori, överloppsbyggnader. Enkät till jordbrukare Frågorna i enkäten utformades av SWECO i samråd med arbetsgruppen be stående av representanter från Riksantikvarieämbetet, Jordbruksverket, Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Urvalet av respondenter gjordes slumpmässigt inom samtliga produktionsområden i landet. Adressuppgifter hämtades från Jordbruksverkets företagsdatabas i kombination med uppgifter över de jordbrukare som varit anslutna till miljöersättningen under perioden 2007 2013. Enkäten gick ut i slutet av september 2015 till totalt 450 jordbrukare som hade miljöersättning för skötsel av naturoch kulturmiljöer under perioden 2007 2013. Två påminnelser skickades ut under oktober, till dem som inte svarat. Respondenterna hade möjlighet att svara via post eller genom att gå in på en länk till en motsvarande web-enkät. Svar inkom till och med december 2015. Enkäten besvarades av totalt 230 jordbrukare vilket motsvarar en svarsfrekvens på 51 procent. Någon bortfallsanalys har inte gjorts. I bilaga 2 framgår andelen 8 Jordbruksverkets informationslager med alla data kring stöd, ersättningar, arealer, brukare, etc. kopplade till jordbruksblocken (DAtaWArehouse). 9 Karlsson, L. & Peterson, D. Opublicerat manus. Rapport med statistisk utvärdering av Miljöinvesteringen Restaurering av överloppsbyggnader, inom Utvald miljö, Landsbygdsprogrammet 2007 2013. Analysenheten, Jordbruksverket. 2015-03-18. ( Jordbruksverkets dnr. 4.1.17-10401/15).

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 15 svar per län. I bilaga 2 finns även en sammanställning av enkätens samtliga frågor och svar. Intervjuer med länsstyrelser och jordbrukare Som komplement till enkäten intervjuades sammanlagt 20 jordbrukare. Urvalet respondenter gjordes slumpmässigt och fördelade sig över landets åtta produktionsområden. Vid sidan av jordbrukarna intervjuades handläggare vid åtta länsstyrelser, även de fördelade över landets åtta olika produktionsområden. Intervjufrågorna baserades på enkätfrågorna men anpassades beroende på om den intervjuade var tjänsteman på länsstyrelsen eller jordbrukare. I bilaga 3 redovisas intervjuguiderna. Dokument- och litteraturstudier Miljöersättningarnas utformning kan antas ha betydelse för ersättningarnas träffsäkerhet och därmed dess effekter när det gäller att bidra till målen för kultur miljöer i odlingslandskapet. Därför har ett antal utformningsaspekter i ersättningarna till naturoch kulturmiljöer i fem andra EU-medlemsstater studerats på grundval av respektive landsbygdsprogram och en översiktlig genomgång av forskning på området 10. De aspekter som studerats är: (1) vilka kriterier och principer som reglerar utbetalningar av ersättningarna, (2) huruvida ersättningen riktar sig till enskilda individer eller ett flertal aktörer, (3) om möjlighet till regional anpassning finns samt (4) vilka synergieffekter som ersättningarna förväntas uppnå. 1.7 Begrepp Med begreppet kulturarv avses alla de materiella och immateriella uttryck, såsom lämningar, föremål, kulturmiljöer, traditioner och kunskaper, som uppkommit genom mänskligt aktivitet. Med kulturmiljöer avses miljöer som under ett längre historiskt perspektiv präglats av mänsklig aktivitet. Med biologiska kulturvärden avses arter som är beroende av att markerna hävdas genom bete, slåtter eller röjning av vegetation. Dessa typer av åtgärder syftar vanligen på bevarandet av naturbetesmarker eller småbiotoper där mindre mark- och vattenområden utgör viktiga livsmiljöer för djur- eller växtarter. 10 Se forskningsöversikten i bilaga 4.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 16 2. Tidigare utvärderingar och studier I detta kapitel refereras till iakttagelser och resultat från ett antal tidigare utvärderingar och studier som är relevanta för denna utvärdering. 2.1 Regional snedfördelning gjorde att miljöersättningens utformning ifrågasattes I Jordbruksverkets utvärdering av miljöersättningen till naturoch kulturmiljöer 2006 11 noterades att anslutningen till ersättningen var ojämnt fördelad över landet. Andelen anslutna företag var högst i söder. Gotland var ett undantag där endast sju procent av företagen var anslutna 2005. I mellersta Sveriges skogsbygder och i Norrland är anslutningen låg, i många kommuner under tio procent av företagen. Den regionala snedfördelningen gjorde att miljöersättningens utformning ifrågasattes. Som förklaringar till snedfördelningen angavs storleken på företagen, landskapselementens skötselkostnad samt tätheten på landskapselement. Mängden betesdjur och regionala skillnader i marknadsföringen av ersättningen antogs också ha haft betydelse för den låga graden av anslutning. 2.2 Omfattande fel i skötsel och i ansökningar Kontrollresultaten i Jordbruksverkets utvärdering från 2006 visade att felen i skötsel och ansökan var omfattande. En mycket stor del av resurserna, ca 7 miljoner kronor per år, gick till landskapselement som vid kontroller inte godkändes. Ut över det fanns brister i skötseln som omfattade ytterligare cirka 14 miljoner kronor per år. Sammantaget innebar detta att över 20 miljoner kronor, motsvarande 13 procent, av miljöersättningen under perioden före 2006 inte hade haft avsedd miljöeffekt. Vid genomgången av kontrollerna över vilka landskapselement som inte fått godkänt framgick att över hälften av de anmälda träd- och buskraderna inte hade godkänts. Definitionen av denna typ av element, liksom den enligt stödvillkoren godkända skötseln, var svår att avgöra för såväl jordbrukare som handläggare. Utöver det ovan nämnda noterades även stora brister i den kvalitativa uppföljningen av landskapselementens naturoch kulturmiljövärden. Därtill fanns det brister i uppföljningen av vilken kvalitativ effekt miljöersättningen har på biologisk mångfald. En slutsats var att skötselkraven skulle ha behövt anpassas efter naturoch kulturvärdena på platsen. 11 Jordbruksverket 2006. Kulturhistoriska bidrag och särdrag uppföljning och utvärdering av miljöersättningen till naturoch kulturmiljöer. Rapport 2006:10.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 17 2.3 Krånglig ansökan, osäkra regler och oro för sanktioner I utvärderingen från 2006 framstår den stora mängden skötselfel som en orsak till att jordbrukare valde att inte ansluta sig till miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer. Återbetalningskrav skapade otrygghet och ledde till minskat intresse för ersättningen. En stor del av jordbrukarna angav också ett krångligt ansökningsförfarande som skäl för att inte ansluta sig till miljöersättningen. Enligt Jordbruksverkets årliga Landja-enkät från hösten 2015 12 framgår att oro för sanktioner och för låg ersättning generellt sett är de vanligaste skälen till att jordbrukare inte ansluter sig till någon av miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet. Andelen som inte söker miljöersättningar på grund av oro för sanktioner har ökat från 4 procent till 25 procent mellan åren 2014 och 2015. 2.4 Generella skötselkrav skapar onödigt arbete I 2006 års utvärdering påpekades att skötselkraven i ersättningen var mycket generella men att behovet av skötsel varierar mellan olika landskapselement och mellan olika delar av landet. Med generella skötselkrav riskerar skötseln att bli otillräcklig på en del element och skapa onödigt arbete för de element som inte behöver sådan skötsel eller ens någon skötsel alls. En differentierad skötsel med hänsyn till de enskilda landskapselementen framhölls i utvärderingen som ett sätt att komma runt detta. Samtidigt påpekas att differentierade skötselkrav kan ge mera kostsamma ersättningar på grund att de kräver fler besök i fält av den handläggande myndigheten. Mer riktad information och kontroll av svårskötta element framhålls som en annan lösning. 2.5 Behovet av regionala anpassningar och prioriteringar lyftes fram I en studie genomförd av Jordbruksverket från 2007 13 lyftes bland annat behovet av att skötsel bör kunna anpassas till regionala prioriteringar. Detta tillgodosågs genom ersättningen till utvald miljö i det då kommande landsbygdsprogrammet för 2007 2013. Ersättningen för skötsel av linjära strukturer i fullåkersbygd, såsom diken och vägar, ansågs ha liten betydelse för naturoch kulturmiljön då dessa element vanligen ändå sköttes. Under programperioden 2007 2013 infördes likaså en ny reglering som innebar att skötsel av kantdiken i angränsning mot skog inte gavs ersättning. Vidare betonades i studien värdet av riktad rådgivning anpassad för den enskilda gården/byn/bygden. 12 Landja marknadsanalys 2015. Böndernas syn på miljöersättningar och deras framtidstro. Sveriges Lantbruk hösten 2015. 13 Jordbruksverkets 2007. Landskapselement med miljöersättning en intervjustudie om regionala och lokala erfarenheter av landskapselementens skötsel i åkermark och betesmark. Rapport 2007:5

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 18 2.6 En stor andel kulturmiljöer sköts utan ersättning Länsstyrelsen i Kalmar län genomförde 2008 en studie med syftet att uppskatta hur stor andel kulturmiljöer i odlingslandskapet som vårdas. Resultatet av undersökningen visade att tre fjärdedelar av alla dokumenterade historiska lämningar och småbiotoper vårdades i enlighet med miljömålen. Något mer än hälften av de vårdade miljöerna låg i betesmarker, ungefär en tredjedel i åkermark och resten i igenväxta marker eller i skogsmarker. Det visade sig även att knappt hälften av alla lämningar låg i marker med miljöersättning. I genomsnitt vårdades 74 procent av alla lämningar belägna i hävdade marker medan endast 42 procent vårdades med miljöersättning. Slutsatsen Länsstyrelsen drog av studien var att många kulturmiljöer vårdas utan ersättning från landsbygdsprogrammet. 14 En faktor som kan bidra till att relativt många kulturmiljöer vårdas utan ersättning i Kalmar län kan vara de specifika egenskaperna i landskapet på Öland, där bland annat världsarvet Södra Ölands odlingslandskap återfinns. 15 Under 2012 granskade SLU, på uppdrag av Jordbruksverket, 16 skillnader mellan landskapselement med och utan miljöersättning med hjälp av fältdata från den regionala småbiotopsinventeringen. SLU analyserade de vanligaste landskapselementen, dvs. diken, stenmurar, odlingsrösen och åkerholmar. Analyserna visar att landskapselement med miljöersättning har högre solinstrålning och färre träd och buskar än element utan miljöersättning. Överlag är dock många landskapselement relativt solexponerade oavsett om de har miljöersättning eller inte. Enligt Jordbruksverkets Landja-enkät från hösten 2015 framkommer att två av tre jordbrukare inte hade haft miljöersättning för naturoch kulturmiljöer under de senaste fem åren. 18 procent av de som under tidigare programperiod hade miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer svarar att de kommer att sköta 67 100 procent av landskapselementen på liknande sätt som tidigare. 16 procent av de jordbrukare som haft miljöersättning för naturoch kulturmiljöer uppgav att de troligen skulle sluta att sköta de aktuella landskapselementen. Var fjärde jordbrukare svarade vet inte. 14 Agrarhistoriska lämningar och småbiotoper. En metod för kunskapsuppbyggnad och uppföljning av odlingslandskapets miljömål. Länsstyrelsen i Kalmar län Meddelande 2008:3. 15 http://sodraoland.com/ 16 Jordbruksverket, 2013. Förstudie: Utvärdering av miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 19 3. Ersättningar till kulturmiljöer i Sveriges landsbygdsprogram 2007 2013 I det föregående landsbygdsprogrammet 2007 2013 bestod åtgärder riktade mot kulturmiljöer av miljöersättningar för underhåll och restaurering av betesmarker och slåtterängar, skötsel och restaurering av fäbodar, bevarande av naturoch kulturmiljöer, regionalt prioriterade miljöinvesteringar för utvalda miljöer (till exempel överloppsbyggnader och stenmurar), miljöinvesteringar för återställande och restaurering av kulturmiljöer i renskötselområdet, samt företags- och projektstöd för naturoch kulturarv. Utöver dessa ersättningar fanns stöd till lokalt ledd utveckling genom LEADER vilket indirekt kan ha haft positiva effekter på kulturmiljöer i odlingslandskapet. 17 Även gårdsstödet, som ligger utanför landsbygdsprogrammet, innebar ett indirekt stöd till kulturmiljöerna genom att det bidrog till fortsatt hävd av marker (med tillhörande landskapselement) som annars skulle ha vuxit igen. Miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer infördes i Sverige 1996 i syfte att bevara och synliggöra kulturmiljöer i odlingslandskapet. Syftet med miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer var att ersätta skötsel för att bevara och synliggöra spår av äldre markanvändning och att hävda småbiotoper på eller i anslutning till åkermark. 18 Miljöersättningen för utvald miljö infördes i landsbygdsprogrammet 2007 och var en regionalt prioriterad ersättning som främst syftade till att tillvarata landskapets natur-, kultur- och rekreationsvärden. 19 Insatserna riktade sig mot restaurering av landskapselement som exempelvis restaurering av överloppsbyggnader, trädalléer, stenmurar, trägärdesgårdar och svårbrukad åker. Utöver jordbruksföretag hade även markförvaltare, föreningar och organisationer rätt att söka miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer (under förutsättning att de förfogade över åkermarken som landskapselementen låg inom) och ersättningen för utvald miljö. I och med det nya landsbygdsprogrammet 2014 2020 förändrades som tidigare nämnts ersättningarna mot naturoch kulturmiljöer på så vis att miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer och miljöinvesteringen för utvald miljö togs bort. Istället infördes ett investeringsstöd för naturoch kulturmiljöer, som inkluderar en särskild satsning på kulturhistoriska byggnader med fokus på hembygdsgårdar. 20 17 Landsbygdsprogram för Sverige 2007 2013, Regeringskansliet: Landsbygdsdepartementet, mars 2012. 18 Se vidare Bilaga 1. 19 Möjligheter till stöd för punktinsatser inom kulturmiljöområdet fanns även i äldre landsbygdsprogram även om paketeringen skilde sig från den i utvald miljö. 20 Jordbruksverket 2016, Sweden Rural Development Programme (National), Landsbygdsutvecklingsprogram 2014 2020, version: 2.1.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 20 4. Statistik för perioden 2007 2013 I detta kapitel redovisas de iakttagelser Riksantikvarieämbetet gör i bearbetad statistik över utbetalade miljöersättningar för naturoch kulturmiljöer samt miljöinvesteringar i överloppsbyggnader inom utvald miljö under perioden 2007 2013. 4.1 Årligen utbetalat belopp minskade med 43 procent under perioden 2005 utbetalades i hela landet 167 miljoner kronor inom miljöersättningen till naturoch kulturmiljöer. 2009 hade beloppet minskat till 110 miljoner kronor. 2013 hade beloppet minskat till 96 miljoner kronor. I jämförelse med 2005 motsvarar detta en minskning med 43 procent över perioden. De utbetalade beloppen varierade kraftigt mellan länen. I Skåne och Västra Götaland betalades de största beloppen ut, medan norrlandslänen generellt ligger mycket lågt. Det kan även noteras att i till exempel Jönköpings län är trenden positiv i motsats till de flesta av de övriga länen (diagram 1 nedan). Utbetalade belopp (1000-tals kronor) miljöersättning för naturoch kulturmiljöer 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Diagram 1. Utbetald miljöersättning per län, år 2007 2013, 1000-tals kronor. Källa: Jordbruksverkets databas DAWA.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 21 4.2 En tredjedel av medlen till utvald miljö gick till överloppsbyggnader I diagram 2 nedan visas det faktiska utfallet för alla ersättningar inom utvald miljö under perioden 2007 2013. Det totala beloppet för miljöinvesteringen till utvald miljö var under perioden knappt 166 miljoner kronor, varav 51 miljoner kronor (31 procent) gick till överloppsbyggnader, som är den åtgärd som studeras i denna utvärdering 21. Totalt beviljades 3 830 byggnader ersättning, fördelat på 20 länsstyrelser. 22 Ersättningen bestod av ett schablonbelopp på 14 300 kronor. Den största andelen av beviljade ansökningar till byggnader gick till dem som inte brukade marken (<4 ha och därför inte är berättigade att ansöka om gårdsstöd). Troligen är dessa markägare som arrenderade ut sin mark alternativt intressenter som exempelvis hembygdsföreningar. I den arealmässigt största företagsstorleken (>100,1 ha) var intresset störst bland jordbrukare i Västra Götaland och i Skåne. I mellankategorierna med aktiva jordbrukare med 5,1 100 hektar åker var intresset medelhögt. Andel kronor per miljöåtgärd inom utvald miljö Överloppsbyggnad 31% Alléträd 13% Stenmur 7% Svårbrukad åker 0% Trägärdesgård 49% Alléträd Stenmur Trägärdesgård Överloppsbyggnad Svårbrukad åker Diagram 2. Andel kronor per åtgärd inom ersättningen för utvald miljö. Källa: Jordbruksverkets databas DAWA. 21 Se avsnittet Avgränsning. 22 Blekinge län valde att inte prioritera miljöinvesteringen Restaurering av överloppsbyggnader, och ingår därför inte i underlaget.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 22 4.3 Miljöersättningen gick till kulturmiljöer i södra Sverige Antalet brukare som hade miljöersättning för naturoch kulturmiljöer varierade kraftigt över landet. Skåne och Västra Götaland hade högst anslutning i absoluta tal (diagram 4 nedan) medan Skåne och Kalmar låg i topp när det gällde andelen anslutna (diagram 5 nedan). Andra län där andelen anslutna var jämförelsevis hög är Halland, Jönköping, Kronoberg och Östergötland. Miljöersättningen till kulturmiljöer gick således huvudsakligen till södra Sverige. 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Antal brukare med utbetalt stöd per län och år: Stycken Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Diagram 4. Antal brukare med utbetald miljöersättning till kulturmiljöer per län och år. 23 Källa: Jordbruksverkets databas DAWA. Trenden är nedåtgående även i sammanställningarna över de länsvisa, årliga utbetalningarna. Den största minskningen skedde 2012 2013. Detta är tydligt i Skåne och i Kalmar (diagram 4 ovan). Sett till andelen brukare med utbetalt stöd är dock Jönköpings län ett undantag. Där var trenden positiv under perioden. Även Värmland har en svagt positiv trend (diagram 5 nedan). Den länsvisa sammanställningen av andel brukare med utbetald ersättning fördjupar bilden av den ojämna regionala spridningen (diagram 5 nedan). Skånes knappa 3 000 anslutna jordbrukare utgjorde strax över 30 procent av länets totala antal jordbrukare. De knappt 200 jordbrukare som var anslutna i Västerbotten motsvarade runt sju procent av länets jordbrukare. Mot bakgrund av detta finns skäl att reflektera över urvalet av de kulturmiljöer, eller landskapselement, som 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 23 I statistiken ingår miljöersättningen i både landsbygdsprogrammet 2000 2006 (Nmkult) och landsbygdsprogrammet 2007 2013 (Lmkult). Brukare ansöker om stöd för en femårsperiod, varför utbetalningar från ansökningar gjorda i slutskedet av en programperiod följer med in i nästa.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 23 kunde berättiga till ersättning. Den ojämna, regionala spridningen kan inte ha berott på mängden bönder i olika delar av landet. Om urvalet stödberättigade kulturmiljöer i första hand var representativt för landets södra delar så kan jordbrukarna i de norra delarna av landet ha varit förfördelade. Detta genom att de helt enkelt inte hade några ersättningsberättigade kulturmiljöer på sina marker. Möjligen motsägs en sådan förklaring av den relativt sett låga anslutningen på Gotland. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Dalarnas län Andel brukare med utbetalt stöd per län: procent Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Diagram 5. Andelen brukare i procent med utbetald miljöersättning till naturoch kulturmiljöer, av totala antalet brukare, per län åren 2007, 2010 och 2013. 24 Källa: Jordbruksverkets databas DAWA. Även när det gäller ersättning till restaurering av överloppsbyggnader inom utvald miljö är variationerna stora mellan länen (diagram 6 nedan). Detta förklaras till stor del av de länsvisa prioriteringarna. Jämfört med miljöersättningen till kulturmiljöer är slagsidan mot södra Sverige inte fullt lika påtaglig. 41 procent av byggnaderna som beviljades ersättning var belägna i Västra Götaland, Jämtland och Dalarna. Även Skåne och Västerbotten får jämförelsevis stort belopp. 2007 2010 2013 24 I statistiken ingår miljöersättningen i både landsbygdsprogrammet 2000 2006 (Nmkult) och landsbygdsprogrammet 2007 2013 (Lmkult). Brukare ansöker om stöd för en femårsperiod, varför utbetalningar från ansökningar gjorda i slutskedet av en programperiod följer med in i nästa.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 24 Totalt antal beviljade ansökningar Restaurering av överloppsbyggnader 2008 2013 Z Jämtland Y Västernorrland X Gävleborg W Dalarna U Västmanland T Örebro S Värmland O Västra Götaland N Halland M Skåne I Gotland H Kalmar >100,1 ha 20,1 100 ha 5,1 20 ha 4 5 ha 0 ha G Kronoberg F Jönköping E Östergötland D Sörmland C Uppsala BD Norrbotten AC Västerbotten AB Stockholm 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Antal byggnader Diagram 6. Antal beviljade ansökningar per län totalt under perioden för restaurering av överloppsbyggnader inom utvald miljö. Antalet ansökningar är fördelade på företagets markinnehav. Källa: Jordbruksverkets databas DAWA. 4.4 Andelen ansluten åkerareal rasade kraftigt för miljöersättningen till kulturmiljöer Den minskande anslutningen till miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer och de stora regionala skillnaderna ter sig nästan dramatiska när de uttrycks som andel ansluten åkermark per län (diagram 7 nästa sida). I samtliga län är trenden tydligt negativ. Både Kalmar och Skåne hade de första åren höga anslutningsgrader, över 40 procent, som därefter föll till 27 procent för Skåne och 32 procent för Kalmar.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 25 Även Blekinge, Halland och Östergötland hade relativt höga nivåer inledningsvis i perioden som därefter sjönk. Anslutningsgraden till miljöersättningen för naturoch kulturmiljöer var lägre norrut i landet i jämförelse med södra delarna. Samtliga norrlandslän tillhör dem med lägst andel ansluten åkerareal. Detta ger ännu en anledning att reflektera över om urvalet ersättningsberättigade kulturmiljöer har påverkat möjligheterna för jordbrukare i norra delen av landet att ansluta sig. 25 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Blekinge län Dalarnas län Åkerareal för jordbruksenheter med bifall, andel (%) av länets totala åkerareal Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Diagram 7. Trenden för andelen åkerareal per län som var ansluten till miljöersättningen till naturoch kulturmiljöer under perioden 2007 2013. Källa: Jordbruks verkets databas DAWA. 4.5 Allt färre kulturmiljöer omfattades av miljöersättningen I de tre efterföljande diagrammen redovisas hur utbetalade medel fördelade sig över olika landskapselement (diagram 8 10 nästa uppslag). När omfattningen och trenden per element studeras, syns nedgången i anslutningen som visats i tidigare avsnitt. För enheten hektar är det bara hässja som ingår i statistiken men även här syns nedgången de sista två åren. När det gäller nedgången i ersättning till öppet dike så har denna påverkats av regelförändringen att diken gränsande mot skogsmark inte längre skulle vara stödberättigade under perioden 2007 2013. En annan förklaring kan vara att de som gick in i ett åtagande i slutet av programperioden 2000 2006 inte förnyade åtagandet när det löpte ut. Vissa typer av 25 Se avsnitt 4.3.

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 26 element dominerar kraftigt bland de som sköttes med ersättning (diagram 8 och diagram 9 nedan). 2 000 1 800 1 600 Omfattning per element, enhet: mil 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Brukningsväg Fägator Gärdesgård av trä Jordvall, gropvall Läplanteringar Renar mellan åkerskiften Stenmur Trädrad, buskrad Öppet dike 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Diagram 8. Utveckling mellan 2007 2013 av anslutna linjeelement räknat i mil. Källa: Jordbruksverkets databas DAWA. 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Alléträd Brunn, Källa Omfattning per element, enhet: stycken Byggnadsgrund Fornlämningslokal Hamlade pilar i rader eller häckar Hamlade träd Liten svårbrukad åker Odlingsröse, stentipp Småvatten Solitärträd Åkerholmar Överloppsbyggnader Diagram 9. Utveckling mellan 2007 2013 av anslutna punktelement räknat i antal för ersättningarna för naturoch kulturmiljöer. Källa: Jordbruksverkets databas DAWA. 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? 27 Omfattning per element, enhet: ha 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Traditionell hässja eller storhässja i bruk Diagram 10. Utveckling mellan 2007 2013 av mängden anslutna hässjor med miljöersättning uttryckt i hektar. Källa: Jordbruksverkets databas DAWA. Medelvärdet av antalet anslutna landskapselement uttryckt som andel av det totala antalet element i hela landet 26 ger en bild av i vilken omfattning olika landskapselement har skötts med ersättning. Högst andel element som var anslutna till miljöersättningen under programperioden 2007 2013 är hamlade pilar och häckar i rader samt jord- och gropvallar (diagram 11 nästa sida). Detta ger en intressant relief till diskussionen i tidigare avsnitt om att urvalet stödberättigade landskapselement eventuellt inte var representativt för landets alla delar. Exempelvis var uppskattningsvis 58 procent av det totala antalet hamlade pilar anslutna till miljöersättningen under föregående programperiod, ett landskapselement som främst är vanligt i Skåne län. 26 För att beräkna denna andel har Jordbruksverkets statistik satts i relation till en uppskattning av den totala mängden landskapselement enligt Jordbruksverket, 2006 Kulturhistoriska bidrag och särdrag uppföljning och utvärdering av miljöersättningen till naturoch kulturmiljöer, Rapport från projektet CAP:s miljöeffekter, Jordbruksverket i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket. Rapport 2006:10