Utbildning och universitetsforskning

Utbildningsutskottets betänkande 1997/98:UbU1 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för budgetåret 1998. I samband med detta behandlas 229 motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsbelopp på alla punkter. Förslagen innebär att 10 000 nya platser kan anordnas inom Kunskapslyftet. Dessutom utökas försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning. En del av denna utökning görs redan våren 1998 i stället för hösten samma år som tidigare var planerat. Statsbidragen till svensk undervisning i utlandet minskas med drygt 13 miljoner kronor. Den grundläggande högskoleutbildningen byggs ut med drygt 10 000 platser våren 1998 och knappt 5 000 ytterligare hösten 1998. En grundskollärarutbildning med Waldorfinriktning skall anordnas vid Lärarhögskolan i Stockholm i samarbete med Rudolf Steinerhögskolan. Med bifall till en sexpartimotion föreslår utskottet ett tillkännagivande om att man bör söka en liknande lösning för andra lärarkategorier såsom gymnasielärare och olika typer av ämneslärare. Fler statliga lärarhögskolor skall också kunna komma i fråga, anser utskottsmajoriteten. Universitet och högskolor får utökade resurser för vetenskaplig kompetensutveckling av sina lärare och för förstärkning av forskarutbildningen. De fasta forskningsresurserna vid de mindre och medelstora högskolorna utökas. När det gäller studiefinansiering i forskarutbildningen föreslår utskottet att universiteten skall avsätta större belopp inom fakultetsanslagen till detta än vad som anges i propositionen. Omfördelningen inom anslagen skall göras så att 30 miljoner kronor mer avsätts inom de humanistiska, teologiska, juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna och 20 miljoner kronor inom de naturvetenskapliga och tekniska. Kostnaderna för svenskt deltagande i internationella forskningsorganisationer som CERN m.fl. skall finansieras av respektive forskningsråd, som får ansvar för att avväga dessa kostnader mot andra inom respektive vetenskaps- område. Det särskilda anslaget till europeisk forskningssamverkan avskaffas, och pengarna förs över till forskningsråden men minskas samtidigt med 77 miljoner kronor. Dessutom sparas 68 miljoner kronor på anslaget till dyrbar vetenskaplig utrustning. Forskningsrådsnämnden tar över ansvaret för högpresterande datorresurser och HPD-rådet avvecklas. Miljöpartiet föreslår i en reservation mera pengar till fortbildning av lärare och skolledare i gymnasieskolan. De vill också anslå pengar till ett dyslexiprojekt och tre andra projekt och ge Naturvetenskapliga forskningsrådet ett särskilt uppdrag att informera om genteknik. Centrala studiestödsnämnden (CSN) bör enligt (mp) få 10 miljoner kronor mer för sin administration. Kostnadsökningarna finansieras genom att Kunskapslyftet minskas med 90

miljoner kronor. Miljöpartiet upprepar också sitt förslag om grundforskningsavdrag, som (mp) anser kan tillföra fakulteter och forskningsråd en knapp miljard och dessutom räcka till en utvecklingsfond för mindre och medelstora högskolor. Kritik framförs mot regeringens förslag till fördelning av de nya högskoleplatserna. Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna står fast vid sina egna förslag till utgiftsram, som avviker från den ram riksdagen har fastställt. De redovisar sina budgetalternativ i särskilda yttranden. Moderaterna vill slå samman Skolverket och Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) och inrätta ett fristående institut för uppföljning, utvärdering och tillsyn av skolan. De föreslår mer pengar till skolutveckling och forskning inom skolväsendet och avstyrker minskningen av anslaget till svensk undervisning i utlandet. Den kvalificerade yrkesutbildningen bör enligt (m) öka mer och Kunskapslyftet mindre än regeringen föreslagit och 700 miljoner kronor sparas. Vid utbyggnaden av högskolan bör studenternas val samt kvalitetskriterier få större genomslag. Förslaget att överföra vissa utbildningar från Lunds universitet till Malmö högskola avstyrks. Till basår inom högskolan vill (m) anslå 80 miljoner kronor. Det särskilda anslaget till forskning vid mindre och medelstora högskolor minskas och i stället föreslås ett lägre belopp att fördelas mellan universitet och högskolor enligt vissa kriterier. Därutöver föreslår (m) 397 miljoner kronor mer än regeringen till forskningsråd och europeisk forskningssamv erkan. HPD-rådet behålls. Anslaget till CSN minskas. Folkpartiet avstyrker också minskningen av anslaget till svensk undervisning i utlandet. Ett nytt förslag till fördelning av de nya högskoleplatserna begärs. Genom att avstyrka regeringens besparingar samt tidigareläggningen till våren 1998 av en del av högskoleutbyggnaden ger (fp) utrymme för kvalitetsförstärkningar. Vidare föreslås 95 miljoner kronor till sommaruniversitet och 100 miljoner kronor till ytterligare anställningar som doktorand. Vänsterpartiet föreslår mer än fördubblade anslag till forskning inom skolväsendet, skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp samt särskilda insatser på skolområdet (för skolor i utsatta bostadsområden). Vidare föreslås 10 miljoner kronor till ett projekt för fortsatt utveckling av distansutbildning. Kristdemokraterna föreslår en långsammare utbyggnad av både Kunskapslyftet och högskoleutbildningen och kan därmed spara 80 respektive 318 miljoner kronor. De avstyrker minskningen av pengarna till svensk undervisning i utlandet. För fler anställningar som doktorand vill (kd) anslå 50 miljoner kronor mer än regeringen. Ökat stöd till tre fristående teologiska högskolor föreslås i Miljöpartiets reservation och Folkpartiets och Kristdemokraternas särskilda yttranden. Socialdemokraterna reserverar sig mot utskottets förslag när det gäller Waldorflärarutbildning. Samtliga övriga partier har reservationer på olika punkter. 2 Barnomsorgen, skolan och vuxenutbildningen 2.1 Inledning

Sedan den 1 juli 1996 handläggs frågor om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inom Utbildningsdepartementet. Regeringen har i propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor (prop. 1997/98:6) föreslagit att regleringen för barnomsorgen flyttas från socialtjänstlagen (1980:620) till skollagen (1985:1100). Utskottet har tidigare denna dag tillstyrkt regeringens förslag (bet. 1997/98:UbU5). Ansvaret för uppföljning, utvärdering och tillsyn av barnomsorgen förs fr.o.m. den 1 januari 1998 över från Socialstyrelsen till Skolverket. Regeringen har i skrivelsen Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112, bet. UbU13) redogjort för sin grundläggande syn på verksamhetsområdet och angivit vilka områden som kommer att prioriteras under den kommande tvåårsperioden. Regeringen prioriterar arbetet med att stärka utbildningens kvalitet och att säkra likvärdigheten. Ett led i detta arbete är integrationen av förskolans s.k. sexårsverksamhet, skolan och skolbarnsomsorgen. Syftet med integrationen är enligt regeringen att skapa en pedagogisk helhet som stärker barns och ungdomars utveckling och lärande från tidig ålder. I utvecklingsplanen framhålls vidare bl.a. att den mest angelägna satsningen nu är en kvalitetshöjning i grundskolan så att alla elever får möjlighet att nå grundskolans mål. Även insatser för att höja kvaliteten i gymnasieskolan krävs enligt regeringen. Inriktningen av det fortsatta förändringsarbetet i gymnasieskolan har redovisats i utvecklingsplanen. I fråga om vuxenutbildningen framhålls det att den kraftiga expansionen av vuxenutbildningen som nu sker också måste omfatta en successiv förnyelse av verksamheten såväl organisatoriskt och pedagogiskt som innehållsmässigt. Utskottet behandlar i detta avsnitt först frågor med anknytning till den särskilda vuxenutbildningssatsningen Kunskapslyftet. Därefter behandlas yrkanden om informationsteknik (IT) i skolan, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och slutligen vissa resursfrågor. Anslagen inom verksamhetsområdet återfinns under ett särskilt avsnitt (avsnitt 5). 2.2 Den särskilda vuxenutbildningssatsningen Kunskapslyftet Riksdagen har godkänt att en särskild utbildningssatsning görs i enlighet med de av regeringen presenterade riktlinjerna i propositionen om vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, m.m. (prop. 1995/96:222, yttr. UbU6y, bet. FiU15, rskr. 307). Den särskilda vuxenutbildningssatsningen Kunskapslyftet skall göras under fem år med start den 1 juli 1997. Avsikten är att man under genomförandeperioden i praktiskt utvecklingsarbete och i konkret tillämpning skall pröva former och få erfarenheter som kan ligga till grund för en successiv reformering av vuxenutbildningen. Vuxenutbildningssatsningen skall bidra till förnyelse och omställning i arbetslivet. Målgruppen är i första hand arbetslösa vuxna som helt eller delvis saknar treårig gymnasial kompetens. I Kunskapslyftet ingår även resurser för basår inom komvux samt medel för försöksverksamheten med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Tillsammans med de medel motsvarande 10 000 platser som avsätts direkt till folkhögskolorna och fördelas via Folkbildningsrådet (utgiftsområde 17) omfattade satsningen ursprungligen 100 000 platser. Riksdagen beslutade i samband med 1997 års ekonomiska vårproposition en utökning med ytterligare 10 000 platser i Kunskapslyftet redan hösten 1997 samt en utökning av försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning med 1 500 platser (prop. 1996/97:150, yttr. UbU5y, bet. FiU20, rskr. 284). Vidare beslöts att ett begränsat antal kommuner skall få bidrag för en utökning av vuxenutbildningen på grundskolenivå. Regeringen aviserade i vårpropositionen även en utökning med ytterligare 10 000 platser höstterminerna 1998, 1999 och 2000. Utöver denna satsning föreslogs en ökning av

försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning med 4 300 platser hösten 1998, vilket totalt innebär 8 800 platser i försöksverksamheten. Sammanfattningsvis innebär detta följande antal platser inom vuxenutbildning inklusive basår vid komvux och kvalificerad yrkesutbildning: ht 1997 ht 1998 ht 1999 ht 2000 101 500 114 300 122 800 130 000 därav kval. yrk. utb. 5 200 8 800 5 300 Mot bakgrund av den stora efterfrågan på den kvalificerade yrkesutbildningen föreslår regeringen nu att utbyggnaden tidigareläggs med 1 000 platser redan våren 1998, vilket innebär 6 200 platser i försöksverksamheten. Medel till Kunskapslyftet och försöksverksamheten med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning anvisas under anslaget Särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Regeringen har beräknat anslaget till 3 474 333 000 kr för år 1998. Regeringen redovisar att Kunskapslyftet har mötts av stort intresse och engagemang från kommunerna. Samtliga 288 kommuner har ansökt om medel för vuxenutbildningssatsningen. Statsbidrag utgår enligt förordningen (1996:1502) om statligt stöd till särskilda satsningar på utbildning av vuxna. Den verksamhet som planeras i kommunerna för hösten 1997 och för 1998 utgörs av orienteringskurser (ca 10 %), kurser i yrkesämnen (ca 30 %) och kurser i allmänna ämnen (ca 60 %). Regeringen har tillsatt en särskild delegation för att inledningsvis leda arbetet med Kunskapslyftet. Regeringen meddelar att Skolverket kommer att ta över ansvaret för Kunskapslyftet den 1 juli 1998. Kunskapslyftskommittén (dir. 1996:71) skall följa utformningen av den särskilda vuxenutbildningssatsningen och har också ansvar för att fristående nationella utvärderingar genomförs samt ett samordningsansvar för utvärderingen av Kunskapslyftet. Kommittén skall senast den 1 april åren 1998 och 1999 göra en årlig avrapportering till regeringen för att möjliggöra en successiv reformering av vuxenutbildningen. Regeringen har även uppdragit åt Skolverket att i samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden och Statistiska centralbyrån ansvara för insamling av data från kommunerna om Kunskapslyftet. Bidrag till försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning utgår enligt förordningen (1996:372) om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning. Försöksverksamheten leds av Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning. Målet med försöksverksamheten är att pröva nya eftergymnasiala utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. Utbildningen skall förena praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Under en tredjedel av utbildningstiden genomförs utbildningen i form av lärande på en arbetsplats. Kommittén för försöksverksamheten skall svara för uppföljningen av verksamheten samt för att en från kommittén fristående utvärdering kommer till stånd. En slutrapport kommer att avges senast den 1 september 1999. Regeringen informerar om att den nyligen tillsatt en arbetsgrupp inom Regeringskansliet som bl.a. med utgångspunkt i försöksverksamheten skall förbereda ett regeringsförslag om den kvalificerade yrkesutbildningens framtid. Antalet utbildningsplatser inom ramen för Kunskapslyftet berörs i flera motioner. I motionerna 1997/98:Ub811 (m) yrkande 14 och 1997/98:Ub452 (m) yrkandena 1 och 10

anförs att regeringen underskattar behovet av satsningar på kvalificerad yrkesutbildning och överskattar behovet av vuxenutbildningsinsatser. I det förstnämnda yrkandet föreslås en utökning av antalet platser inom den kvalificerade yrkesutbildningen till 14 000 platser hösten 1998 och en minskning av antalet platser i den särskilda utbildningssatsningen till 90 000. Motionärerna har beräknat sina förslag med utgångspunkt i ett något lägre belopp per utbildningsplats. En besparing på 700 miljoner kronor föreslås på anslaget till särskilda utbildningsinsatser för vuxna. Enligt motion 1997/98:Ub809 (kd) yrkande 1 finns en risk att den höga utbyggnadstakten vad avser platser inom Kunskapslyftet kommer att innebära negativa konsekvenser för utbildningens kvalitet. Motionärerna anser att utbyggnaden bör begränsas till en utökning med 7 500 platser per år fram till år 2000. En besparing på 80 miljoner kronor föreslås för år 1998. I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 62 föreslås en besparing på anslaget på 50 miljoner kronor. Utöver detta förslag till besparing har vid utskottets beredning av ärendet Miljöpartiets företrädare föreslagit att anslaget minskas med ytterligare 40 miljoner kronor för att anpassa de samlade anslagsbeloppen till den ram för utgiftsområdet som riksdagen har fastställt. I motion 1997/98:Ub284 (fp) yrkandena 1 och 2 begärs ett tillkännagivande till regeringen om en ändring av inriktningen av Kunskapslyftet i syfte att en större del av utbildningsinsatserna skall göras av andra anordnare än komvux. Utbildning av funktionshindrade inom Kunskapslyftet berörs i motion 1997/98:Ub276 (s). Många funktionshindrade kommer att få svårt att få del av Kunskapslyftet enligt motionären. Ett av skälen är att funktionshindrade ofta behöver mer resurser i form av lärarkapacitet, förståelse och tid, utrustning och tekniska hjälpmedel, heter det i motionen. I motion 1997/98:Ub808 (s) yrkande 2 framhålls att det är nödvändigt att särskilt beakta personer med läs- och skrivsvårigheter. Rejält med uppsökarinsatser måste avsättas vid ansökningstillfällena, och utbildningsanordnarna borde åläggas att speciellt förbereda sig för att ge dessa elever en god utbildning. Enligt yrkande 4 i den sistnämnda motionen bör en idébank med erfarenheter från Kunskapslyftet inrättas och vara tillgänglig på data. En sådan idébank skulle enligt motionärerna kunna vara ett hjälpmedel för dem som arbetar med Kunskapslyftet. I motion 1997/98:Kr601 (v) yrkandena 5 och 6 anförs att centrala resurser bör avsättas inom ramen för Kunskapslyftet för samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi-undervisningen. Enligt motionärerna har krympande resurser inom vuxenutbildningen bidragit till att man är obenägen att använda sig av externa utbildningsanordnare. Samverkan mellan komvux och folkbildning bör uppmuntras och stimuleras. Enligt motion 1997/98:Fö720 (s) yrkande 2 är Gotlands kommun ett lämpligt område för en försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning för kvinnliga brandmän. Den kvalificerade yrkesutbildningens framtid behandlas i flera motioner. I motionerna 1997/98:Ub208 (m) yrkande 19 och 1997/98:Ub452 (m) yrkande 11 anförs att en ny yrkeshögskola parallell med högskolan bör inrättas. Regeringen bör snarast återkomma med förslag om huvudmannaskap, framtida finansiering etc., så att riksdagen kan fatta beslut senast våren 1998. I den sistnämnda motionen, yrkandena 2 8, läggs förslag fram om den framtida yrkeshögskoleutbildningens innehåll m.m. Motionärerna anser att ett mer flexibelt

system bör skapas. För vissa yrken krävs mer arbetsplatsförlagd utbildning än för andra yrken (yrk. 2). Lön bör utgå till den studerande under den tid som utbildningen är förlagd till en arbetsplats. Motionärerna förutsätter därvid att avtal träffas som motsvarar minst ordinarie studiemedel (yrk. 3). Vidare bör utbildningens längd kunna variera mellan ett och tre år (yrk. 4). Enligt yrkande 5 bör det vara naturligt för personer som redan är etablerade i arbetslivet att söka till den nya yrkeshögskolan. De har färdighetsträningen, men kan behöva en djupare teoretisk kompetens eller annan kunskap. Motionärerna anser att påbyggnadsutbildningar, kompletterande skolor och yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) bör flyttas över till yrkeshög-skolan (yrk. 6). Regeringen bör återkomma till riksdagen om de ekonomiska konsekvenserna av en sådan överflyttning (yrk. 7). Det skall finnas minst tre olika examina som bygger på utbildningens längd och innehåll efter genomgången yrkeshögskola (yrk. 8). I motion 1997/98:Ub810 (c) yrkande 3 anförs att högskolan bör vara huvudman för den kvalificerade yrkesutbildningen. Högskolan behöver dock inte vara genomförare av utbildningen. Det skall enligt motionärerna vara möjligt att lägga ut utbildningen på olika anordnare. Det skall vidare vara möjligt att tillgodoräkna sig utbildning vid övergång till annan högskoleutbildning och även vid övergång i den andra riktningen. Enligt motion 1997/98:Ub225 (kd) skulle en yrkeshögskola med en egen organisation på ett positivt sätt markera utbildningens identitet. En yrkeshögskola med en kultur som inte är uttalat akademisk men ändå har relevant forskningsanknytning skulle kunna vara ett framgångsrikt sätt att stimulera fler att satsa på en högre utbildning. Motionärerna pekar också på att den stora efterfrågan på den kvalificerade yrkesutbildningen visar att behovet är stort. U t s k o t t e t har tidigare senast i samband med behandlingen av den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1996/97:150, bet. UbU5y) framhållit vikten av att åtgärder vidtas i syfte att höja de lågutbildades kompetensnivå så att den motsvarar arbetsmarknadens krav och möjliggör fortsatt lärande. Satsningen på vuxenutbildning för dem som saknar fullständig gymnasial utbildning är enligt utskottets mening utomordentligt viktig för att förhindra att de som har låg utbildning varaktigt slås ut från arbetslivet i samband med omstruktureringar inom näringslivet och den offentliga verksamheten. Utskottet ser positivt på att antalet platser i försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning ökas mot bakgrund av den stora efterfrågan på denna utbildning. Erfarenheterna hittills av försöksverksamheten tyder på att den fyller ett stort behov i arbetslivet. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till omfattning av den särskilda vuxenutbildningssatsningen inbegripet platser för försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning och anser därmed att motionerna 1997/98:Ub452 yrkandena 1 och 10, 1997/98:Ub807 yrkande 62 i denna del, 1997/98:Ub809 yrkande 1 och 1997/98:Ub811 yrkande 14 bör avslås. När det gäller yrkandena om att inriktningen på Kunskapslyftet måste ändras så att en större del av satsningen genomförs av andra än av kommunens egna skolförvaltningar vill utskottet hänvisa till att såväl studieförbund som folkhögskolor och andra anordnare kan anlitas av kommunerna för utbildning inom ramen för satsningen. Utgångspunkten för kommunernas planering och upphandling skall vara den enskilda individens önskemål och behov. Kommunerna måste vid upphandling av utbildning hos utbildningsanordnare självklart också väga in bl.a. ekonomiska aspekter. Uppgifter om i vilken utsträckning kommunerna har anlitat andra utbildningsanordnare under hösten 1997 kommer att finnas inom kort. Enligt inhämtade uppgifter från delegationen för Kunskapslyftet, som i början av hösten genomförde en telefonenkät i denna fråga, kan andra anordnare än den egna kommunen enligt en preliminär uppskattning komma att anlitas för i storleksordningen 20 % av utbildningsplatserna. Något uttalande av riksdagen om att ändra de nuvarande

reglerna för kommunernas engagemang är inte påkallat, varför utskottet avstyrker bifall till motion 1997/98:Ub284 yrkandena 1 och 2. Målgruppen för Kunskapslyftet är i första hand arbetslösa vuxna som helt eller delvis saknar treårig gymnasiekompetens. Utskottet vill i sammanhanget peka på att riksdagen, efter förslag från regeringen i samband med den ekonomiska vårpropositionen, har beslutat att ett begränsat antal kommuner skall kunna få bidrag för en utökning av vuxenutbildningen på grundskolenivå. Bakgrunden till beslutet är att Kunskapslyftet lett till en kraftigt ökad efterfrågan också på grundskoleutbildning för vuxna, som särskilt kommuner med hög andel invandrare och hög arbetslöshet har svårt att tillgodose med egna medel. Utskottet noterar också att Kunskapslyftskommittén i september 1997 har fått i tilläggsuppdrag att utreda situationen för studerande med funktionshinder inom alla former av vuxenutbildning. Bl.a. skall de hinder som föreligger för funktionshindrade att ta del av vuxenutbildning kartläggas och analyseras. Kommittén skall analysera vilka åtgärder som kan ge funktionshindrade möjlighet att studera på villkor som är likvärdiga med övriga vuxenstuderandes. Med hänvisning till vad utskottet har redovisat bör riksdagen avslå motionerna 1997/98:Ub276 och 1997/98:Ub808 yrkande 2. När det gäller förslaget att inrätta en idébank med erfarenheter från Kunskapslyftet för att åstadkomma ett hjälpmedel för alla som arbetar med Kunskapslyftet erinrar utskottet om att en viktig uppgift för Delegationen för Kunskapslyftet är att samla och sprida erfarenheter från vuxenutbildningssatsningen. Detta sker på olika sätt, bl.a. anordnas seminarier för att stödja kommunernas arbete med vuxenutbildningssatsningen. Utskottet har vidare erfarit att delegationen tillsammans med Skolverket och Kunskapslyftskommittén planerar att inom kort upprätta en webbsida på Internet i syfte att skapa en bas för erfarenhetsutbyte inom området. Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks förslaget i yrkande 4 i motion 1997/98:Ub808. Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget i motion 1997/98:Kr601 yrkandena 5 och 6 att centrala resurser inom ramen för Kunskapslyftet skall avsättas för samverkan mellan folkbildning och kommunal vuxenutbildning inom sfi-undervisningen. Enligt utskottets mening innebär förslaget att ett helt nytt ändamål och en ny målgrupp skulle tillföras verksamheten med Kunskapslyftet. Det är kommunerna som ansvarar för sfiundervisningen. Kommunerna har möjlighet att lägga ut undervisningen på entreprenad. Enligt Skolverket deltog 91 % av sfi-eleverna år 1996 (vecka 42) i kommunernas egen undervisning medan således 9 % av undervisningen ges av andra anordnare. Utskottet avstyrker även förslaget i motion 1997/98:Fö720 yrkande 2 om försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning för kvinnliga brandmän. Det ankommer på Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning att bedöma vilka utbildningar som skall ingå i försöksverksamheten. När det gäller frågan om den kvalificerade yrkesutbildningens framtid vill utskottet anföra följande. Syftet med försöksverksamheten förutom att öka utbildningsutbudet är att vinna erfarenheter i fråga om nya utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. Avsikten är att försöksverksamheten skall ge underlag för ställningstagande till hur utbildning av detta slag kan inordnas i utbildningssystemet. Utskottet hänvisar till att kommittén som leder försöksverksamheten skall slutföra sitt arbete före utgången av år 1999. Vidare meddelas i propositionen att regeringen har tillsatt en arbetsgrupp som bl.a. med utgångspunkt i försöksverksamheten skall förbereda ett regeringsförslag om den kvalificerade yrkesutbildningen. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna 1997/98:Ub208 yrkande 19, 1997/98:Ub225, 1997/98:Ub452 yrkandena 2 8 och 11 samt 1997/98: Ub810 yrkande 3.