Kulturen i siffror. Folkbiblioteken 2001

Kulturen i siffror 2002:2 Folkbiblioteken 2001 Statens kulturråd

Public Libraries 2001 Folkbiblioteken 2001 Swedish National Council for Cultural Affairs / Official Statistics of Sweden ANSVARIG UTGIVARE: Statens kulturråd PRODUCENT: Statistiska centralbyrån FÖRFRÅGNINGAR: Sten Månsson, Statens kulturråd, Box 7843, 103 98 Stockholm. Tfn +46-8-519 264 57, e-post sten.mansson@kur.se Birgitta Modigh, Statens kulturråd, Box 7843, 103 98 Stockholm. Tfn +46-8-519 264 16, e-post birgitta.modigh@kur.se Printed in Sweden by SCB-Tryck, Örebro 2002 ISSN 1403-0276 ISBN 91-85603-80-5

3 Innehåll Contents Sida/Page 3 Innehåll Contents 4 Om statistiken About the statistics 4 Bibliotekstyper Types of public libraries 4 Imputering Imputing values 5 Sammanfattning Summary in Swedish 6 Kommunala folkbiblioteken Municipal libraries 16 Sjukhusbibliotek, m.fl. Hospital libraries and other libraries 17 Bakgrund Background 17 Syfte och användning Aim and usage 17 Bibliotekstyper i folkbiblioteksstatistiken Types of libraries covered by the public library statistics 18 Engelsk sammanfattning Summary in English 19 Svensk engelsk ordlista List of terms 20 Tabell- och diagramförteckning List of tables and charts 23 Bilageförteckningr List of appendices 24 Tabeller Tables Bilagor: Appendices: 1 Blankett 1 Questionnaire 2 Kvalitetsdeklaration 2 Quality declaration 3 Fristående sjukhus, förteckning 3 List of independent hospital libraries

4 Om statistiken Folkbiblioteksstatistiken, som sedan 1976 utförts årligen, omfattar uppgifter om mediebestånd, utlåning, öppethållande, personal och kostnader. Syftet är att i första hand utgöra underlag för planering och beslutsfattande på central, regional och lokal nivå, men även att generellt kunna användas av dem som önskar aktuell information om tillstånd och utveckling inom biblioteksväsendet. Fr.o.m. 1 juli 1994 produceras statistiken av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens kulturråd som är statistikansvarig myndighet. I bilaga 1 återges blanketten för uppgiftsinsamling. Ytterligare information om statistiken återfinns i kvalitetsdeklarationen i bilaga 2. Statistiken finns även tillgänglig i Sveriges Statistiska Databaser vilka nås genom SCBs hemsida, www.scb.se. Bibliotekstyper Kommunernas biblioteksförvaltningar lämnar årligen uppgifter till statistiken för kommunala folkbibliotek. Varje kommunalt bibliotekssystem med däri ingående huvud- och filialbibliotek inkl. kommunernas bibliotek vid vårdinstitutioner, betraktas som en enhet. I folkbiblioteksstatistiken ingår vidare 38 fristående sjukhusbibliotek samt Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Sigtunastiftelsen bibliotek samt Svenska Sjömansbiblioteket. Fr.o.m. detta år ingår inte längre biblioteken för svenskar utlandet. Imputering Då ett bibliotek inte svarat på en fråga har variabelvärden skapats genom s.k. imputering. Detta görs för att resultaten på läns- och riksnivå inte ska bli missvisande. En vanlig imputeringsmetod är att ersätta ett saknat värde med medelvärdet för t.ex. länet eller riket. I andra fall har tidigare års uppgift använts och detta har då markerats genom att uppgiften kursiverats. Då faktiska uppgifter saknas har följande imputeringar gjorts: Nyförvärv av referenslitteratur 3,4 procent av totala nyförvärvet. Utlåningen av skön-, fack- och barnlitteratur har fördelats med 28, 30 resp. 42 procent av den totala utlåningen. Hållplatser för bokbussar 2000 års värde. Besök 2000 då uppgift saknats har besök per vecka använts för uppräkning. Besök per vecka förra årets värde eller medelvärdet för kommungruppen. Barnböcker 30 procent av bokbeståndet. Referenslitteratur 3 procent av bokbeståndet.

5 Sammanfattning Kommunala folkbibliotek Utlåning Den totala utlåningen av böcker och AV-medier från kommunala folkbibliotek minskade något under år 2001 från 79,9 miljoner 2000 till 78,4 miljoner 2001. Utlåningen av böcker minskade med nästan 3 procent från 70,1 miljoner till 68,1 miljoner lån, medan utlåning av AV-medier; talböcker, kassettböcker, grammofonskivor, CD-skivor och liknande ökade med 5,8 procent från 9,8 miljoner till 10,3 miljoner. Den minskade nettoutlåningen av böcker kan hänföras till samtliga kategorier. Såväl utlåningen av skönlitteratur som facklitteratur och barnlitteratur minskade. Barnboksutlåningen minskade med 898 000 lån, facklitteraturen med 841 000 och skönlitteraturen med 350 000 lån. Sammantaget lånades 7,6 böcker per invånare jämfört med 7,9 förra året. Den sammanlagda utlåningen av böcker och AV-medier uppgick till 8,8 lån per invånare mot 9,0 föregående år. Nya böcker Under 2001 köpte de kommunala folkbiblioteken in drygt 2 miljoner nya böcker, dock något färre än 2000. Inköpen av böcker, som ökat något varje år sedan 1997, minskade således från 2 146 000 föregående år till 2 067 000 2001. Av de nya böckerna var 37 procent barnböcker. Personal, filialer, öppettider och besök Personalen vid de kommunala folkbiblioteken utförde under 2001 totalt 4 921 årsverken vilket innebär en mycket blygsam ökning från föregående år. Antalet filialer var 46 st. färre än förra året. Denna, relativt stora, minskning av antalet filialer kan till viss del beror på att definitionen av vad som utgör en filial detta år tydliggjorts i blanketten. Samtidigt ökade antalet filialer som är integrerade med ett skolbibliotek. Ytterligare 11 filialer integrerades liksom även 1 huvudbibliotek. De kommunala huvudbiblioteken var i genomsnitt öppna 44 timmar i veckan medan den genomsnittliga filialen var öppen 18 timmar per vecka. Totalt sett tog huvudbiblioteken emot 47,4 miljoner besök under 2001, vilket innebär en minskning med drygt 2 procent. I genomsnitt gjordes under en vecka 116 besök per 1 000 invånare. Andelen aktiva låntagare låg mellan 30 och 39 procent av befolkningen i 115 av de 220 kommuner som lämnat denna uppgift. Praktiskt taget samtliga kommunbibliotek erbjuder idag sina besökare tillgång till Internetuppkopplade datorer och endast 54 bibliotek har inte sin katalog sökbar via Internet. Tabell A Kommunala folkbibliotek en sammanfattning 1998 1999 2000 2001 Antal totalt Antal totalt Antal totalt Antal totalt Per inv. % förändring Bibliotekssystem 288 289 289 289 Mediebestånd 46 366 000 46 670 000 46 629 000 46 499 637 5,2-0,3 Bokbestånd 43 832 000 44 102 000 44 012 000 43 817 614 4,9-0,4 AV-mediebestånd 2 534 000 2 568 000 2 616 000 2 682 286 0,3 2,5 Tidnings- och tidskriftsbestånd Årsprenumerationer 109 000 106 000 104 112 103 775-0,3 Titlar, endast huvudbibliotekets - 68 000 66 172 65 714-0,7 Utlåning 80 901 000 79 413 000 79 896 000 78 377 808 8,8-1,9 Böcker 72 100 000 70 259 000 70 140 000 68 050 994 7,6-3,0 AV-medier 8 804 000 9 154 000 9 757 000 10 326 814 1,2 5,8 Öppethållande tim en vintervecka 33 796 33 497 33 934 34 426 1,4 Huvudbibliotek 12 525 12 367 12 505 12 681 1,4 Filialer 19 141 19 203 19 516 19 882 1,9 Bibliotekspersonal Totalt antal helårsverken 5 186 4 891 2) 4 918 4 921 0,6 1) 0,1 därav bibliotekarier 2 382 2 304 2) 2 357 2 411 0,3 2,3 Driftskostnader, löp. priser 2 896 147 tkr 2 883 153 tkr 2 917 560 tkr 3 063 160tkr 344 5,0 1) Per 1 000 inv. 2) Fr.o.m. 1999 exkl. länsbibliotekspersonal

6 Kommunala folkbibliotek Böcker 1.1 Utlåning Utlåningen av böcker uppgick 2001 till 68,1 miljoner (68 050 994) lån, motsvarande 7,6 lån per invånare. Detta innebär en minskning med 3,0 procent jämfört med 2000 då utlåningen uppgick till 70,1 milj. Bokutlåningen minskade därmed för fjärde året i rad. Minskningen faller såväl på barnbokslånen (898 000) som lånen av facklitteratur (841 000) och skönlitteratur (350 000). Variationer i den totala utlåningen mellan åren kan bl.a. bero på att biblioteken haft stängt för ombyggnad under någon period. Många bibliotek har i år liksom föregående år haft problem med sina nya datasystem. De flitigaste boklånarna återfinns, liksom tidigare år, i små och mellanstora kommuner där man lånade i genomsnitt 8 böcker per invånare medan man i de befolkningsmässigt största kommunerna endast lånade 6 böcker per person. Barnböcker är är alltjämt den kategori böcker som lånas mest. Dess andel av samtliga boklån låg i år på 42 procent vilket den gjort under praktiskt taget hela 90-talet. Även då det gäller fack- respektive skönlitteratur har andelarna under senare delen av 90-talet varit tämligen oförändrade. Under 2001 utgjorde andelen skönlitteratur av utlåningen 28 procent medan facklitteraturen utgjorde 30 procent. Under 90-talets första hälft ökade däremot andelen fackböcker av utlåningen från 25 procent till 30 procent. I genomsnitt lånades 2,5 volymer skönlitteratur, 2,7 volymer facklitteratur och 20,7 barnböcker per invånare i respektive åldersgrupp. 1.2 Nyförvärv av böcker Under år 2001 köpte de kommunala folkbiblioteken in 2 067 467 nya böcker, vilket är något färre än förra året då man köpte in 2 146 342 nya volymer. Årets nyinköp mot- Diagram 1 Boklån 1976-2001 Milj. lån 100 80 60 40 20 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 Diagram 2 Boklån - fördelning på litteraturkategori Procent 50 40 30 20 10 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 Barnböcker Facklitt.för vuxna Skönlitt. för vuxna svarar 4,7 procent av beståndet vid årets slut. Inköpen av böcker, som minskade under 90-talets första hälft men ökade under dess senare del, har således åter minskat. Nyförvärvens andel av det totala beståndet var störst i de större kommunerna - 5,5 procent mot 4,5-4,7 procent i övriga landet. 1.3 Bokbeståndet Bokbeståndet i de kommunala folkbiblioteken uppgick år 2001 till 43,8 miljoner böcker vilket är en liten minskning sedan föregående år. Bokbeståndet per invånare är större ju mindre kommunerna är. I de befolkningsmässigt minsta kommunerna fanns 6,8 böcker per invånare mot 3,0 i de största. Detta förhållande beror på att en liten kommun, för att utbudet av boktitlar inte ska bli alltför begränsat, måste skaffa fler bokvolymer per invånare än en större kommun. Barnböckerna utgjorde 31 procent av bokbeståndet. Av nyförvärven var 36,8 procent barnböcker, vilket är en Diagram 3 Nyförvärv av böcker Milj. nya volymer 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00

7 obetydligt högre andel än 2000. Referenslitteraturen i de kommunala biblioteken utgjorde oförändrat 1,5 miljoner volymer. Dess andel av hela bokbeståndet uppgick till 3,5 procent och av nyförvärven uppgick den till 3,1 procent. Uppgift om andelen böcker i magasin insamlas inte sedan år 2000. 1.4 Utvecklingen av boklån och nyförvärv De kommunala folkbibliotekens bokutlåning var som störst år 1983 då 77 miljoner lån gjordes. Sedan minskade utlåningen successivt fram till och med 1991 då den var som lägst, 65,5 miljoner lån. Därefter ökade den succesivt fram till 1996 då den uppgick till 73,3 miljoner. De tre senaste åren har dock inneburit en nedgång, 2001 lånades 68,1 miljoner böcker. Nyförvärven låg fram till 1989 på en jämförelsevis hög nivå. Årligen inköptes 2,3-2,4 miljoner nya böcker. Därefter sjönk antalet nyinköp fram till 1997, med undantag av 1994 då de ökade med 5 procent. Under senare år har de återigen ökat och år 2000 förvärvades 2 146 000 böcker Årets nyförvärv om endast 2 067 000 volymer innebär därmed ett trendbrott. Sammansättningen av boklånen har successivt förändrats sedan 1976. Utvecklingen går sakta men är märkbar då hela perioden 1976 2001 studeras. Förändringen innebär i korthet att facklitteraturen för vuxna ökade sin andel av boklånen på bekostnad av skönlitteraturen för vuxna fram till och med 1997. Därefter har andelen minskat eller, som i år, varit oförändrad. Barnböckernas andel har däremot sedan 1991 tämligen stabilt legat på 42 procent. AV-medier 2.1 Utlåning Utlåningen av AV-medier uppgick 2001 till 10 326 814, motsvarande 1,2 lån per invånare. Det innebär en ökning med mer än en halv miljon, motsvarande knappt 6 procent, sedan föregående år. AV-utlåningen har ökat oavbrutet sedan 1976 då 1,4 miljoner lån registrerades. På åtta år har antalet AV-medielån mer än fördubblats. Under åren 1994 1996 ökade utlåningen av AV-medier med 1 miljon årligen. Under senare år har dock ökningstakten minskat och 2001 uppgick den till 570 000 lån. Musikfonogram är den typ av AV-medier som lånas mest. Drygt var tredje lån, 35 procent, är ett musiklån. Därefter kommer talböcker med 21 procent, videogram med 19 procent och slutligen kassettböcker med 17 procent. Övriga AV-medier svarar för resterande 9 procent, däribland bok-och-band 2 procent. Utlåning av videogram är det som ökar mest, med 9 procent under föregående år, men också utlåningen av musikfonogram ökar stadigt. I de befolkningsmässigt större kommunerna lånas det fler AV-medier per invånare, 1,3 mot endast till 0,8 per invånare i genomsnitt i de allra minsta kommunerna. Diagram 4 AV-medielån 1976-2001 Miljoner lån 12 10 8 6 4 2 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 Diagram 5 AV-medielån efter kategori. Miljoner lån 4 000 3 000 2 000 1 000 0 94 95 96 97 98 99 00 01 Talböcker Musik Övrigt Kassettböcker Video 2.2 Nyförvärv av AV-medier Nyförvärven av AV-medier uppgick 2001 till 230 000 varav 77 000 var musikfonogram, 49 000 talböcker, 44 000 kassettböcker samt 28 000 videogram. Förra året var nyförvärven något färre, de uppgick då till 197 000 varav musikfonogram 73 000. Nyförvärvens fördelning på de olika typerna av AV-medier är därmed i stort sett lik utlåningens. Musikfonogrammen utgjorde 33 procent av nyförvärven, talböckerna 21 procent och kasettböckerna 19 procent. Videogrammen avviker något. Deras andel av AV-medieutlåningen var 19 procent medan deras andel av nyförvärven var 12 procent. 2.3 Bestånd Sedan 1976 då antalet AV-medier på folkbiblioteken uppgick till 728 000 har beståndet successivt ökat och 2001 uppgick det till 2 682 286. Talböckerna utgör den klart

8 största andelen, 986 037 st. eller 37 procent. Detta innebär dock en liten minskning jämfört med föregående år. Musikfonogrammen utgjorde 24 procent, kassettböckerna 15 procent och videogrammen, den snabbast växande kategorien, 7 procent av AV-mediebeståndet. AV-mediebeståndets utveckling Diagram 6 Medielån - lån per invånare efter kommunstorlek. Antal lån 12 10 8 Totalt 1976 728 1980 1 037 18 1985 1 430 29 Därav andelar i procent Talböcker Musikfonog. Kassettböcker Videogram 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 1990 2 139 36 1 14 999 15 000-29 999 30 000-199 999 200 000 1995 2 321 41 21 13 3 21 6 4 2 2000 2 616 37 24 13 6 2001 2 682 37 24 15 7 2.4 Utlåning av böcker och AV-medier Under år 2001 gjordes 8,8 lån av böcker och AV-medier sammanlagt per invånare. Det innebär en nedgång sedan år 2000 då i genomsnitt 9,0 lån gjordes. AV-medielånen utgjorde drygt 13 procent av lånen vilket är en ökning sedan förra året då deras andel var 12 procent av bibliotekens totala utlåning. För tre år sedan, 1998, var andelen 11 procent och 1990 var den drygt 5 procent. Den totala utlåningen av böcker och AV-medier minskade således från 79,9 till 78,4 miljoner lån, dvs. en minskning med 1,9 procent. AV-medieutlåningen fortsatte dock att öka, detta år med 5,8 procent vilket motsvarar 569 895 lån. Det innebär att boklånen minskade med hela 3,0 procent, motsvarande 2 088568 lån, dvs en jämförelsevis stor nedgång. Talboksutlåningen, som utgör en del av AV-medieutlåningen, fortsatte även den att öka, detta år med 1,1 procent motsvarande 22 928 enheter. Musikfonogram och videogram är annars de AV-medier vars utlåning antalsmässigt ökar mest. De större kommunerna avviker alltmer från övriga landet vad avser medielån per invånare. I de större kommunerna, dvs. Stockholm, Göteborg och Malmö, lånades i genomsnitt 7,3 medier per invånare mot 9,0-9,2 i övriga kommungrupper. Mellan enskilda kommuner återfinns naturligtvis större skillnader. I de större städerna utgör AVmedielånen en jämförelsevis stor del av medielånen, 18 procent mot 10-13 procent i övriga grupper. Tidningar och tidskrifter 3.1 Prenumerationer och titlar Antalet prenumerationer på tidningar och tidskrifter sammantaget var 2001 knappt 104 000 en liten minskning, -0,3 procent, jämfört med närmast föregående år. Antalet tidningsprenumerationer ökade, från 10 200 prenumerationer till 10 400, en ökning med 2 procent. Antalet tidskriftsprenumerationer fortsatte dock att sjunka något, från 94 000 till 93 400, en minskning med 0,6 procent från föregående år. Antalet titlar redovisas endast för huvudbiblioteken. Det totala antalet tidningstitlar på huvudbiblioteken var något lägre än förra året 6 880 jämfört med 7 047. Detta motsvarar 0,8 titlar per 1 000 invånare. Av dessa var 1 782 utländska. Antalet tidskriftstitlar vid huvudbiblioteken uppgick till 58 834 motsvarande 6,6 titlar per 1 000 invånare. Antalet prenumerationer respektive titlar per kommun är ett mått som visar på skillnaden mellan olika kommungrupper i fråga om tillgång till löpande årgångar av tidningar och tidskrifter. I regel gäller att ju fler invånare en kommun har desto lägre är antalet prenumerationer respektive titlar per invånare. I kommuner med färre än 15 000 invånare var antalet tidskriftsprenumerationer exempelvis 15 per 1 000 invånare och antalet tidskriftstitlar 11 mot 7 respektive 2 i kommuner med mer än 200 000 invånare. På motsvarande sätt förhåller det sig med tidningar men antalet prenumerationer är här mycket lägre. Det rör sig om mellan 1,3 och 0,9 prenumeration per 1 000 invånare.

9 Personal 4.1 Personer Antalet anställda vid folkbiblioteken år 2001 var 6 182 jämfört med 6 194 föregående år. Andelen bibliotekarier av dessa var 45 procent dvs. 2 779 vilket motsvarar 0,3 bibliotekarie per 1 000 invånare. Övrig personal uppgick till 3 403, motsvarande 0,4 personer per 1 000 invånare. Till övrig personal räknas bl.a. biblioteksassistenter, kanslister, filialföreståndare, vaktmästare och bokuppsättare. Fr.o.m 1999 ingår inte längre länsbibliotekens personal och inte heller personer finansierade av arbetsmarknadsstyrelsen. Bibliotekspersonalens storlek har under åren varierat avsevärt. Under perioden 1976 1989 ökade personalen vid de kommunala biblioteken med 36 procent. Därefter vidtog en period med minskande personalresurser. Mellan åren 1990 och 2000 sjönk antalet anställda successivt från 8 838 till 6 194, en minskning med 30 procent. Årets minskning med 0,2 procent får därmed betraktas som ringa. Även fördelningen på personalkategorier har förändrats sedan 1976. Andelen bibliotekarier av bibliotekens personal har ökat successivt från mitten av 80-talet. Under perioden 1976-1984 utgjorde bibliotekarierna 37-38 procent av personalen men därefter har andelen ökat med igenomsnitt 0,5 procentenheter per år. De senaste tre åren har ökningstakten varit 1 procentenhet och andelen bibliotekarier på biblioteken är nu 49 procent. 4.2 Årsverken Personalen vid de kommunala folkbiblioteken utförde under 2001 sammanlagt 4 921 årsverken (alla tjänster omräknade till heltidstjänster). Antalet årsverken är därmed praktiskt taget oförändrat sedan föregående år då det uppgick till 4 918. Det innebär också att det trendbrott som kunde konstateras föregående år och som innebar att den nedåtgående trenden vad gäller antal årsverken brutits består även detta år. Under 90-talet minskade antalet årsverken i den kommunala biblioteksverksamheten praktiskt taget varje år, från 5 928 1990 till 4 891 år 1999. Antalet årsverken utförda av bibliotekarier fortsatte att öka även detta år. Liksom förra året ökade den med 2 procent, från 2 357 till 2 411. Öppethållande och besök 5.1 Öppethållande Det sammanlagda antalet timmar som huvudbibliotek, filialer och bokbussar höll öppet en normal vintervecka 2001 uppgick till 34 426 timmar jämfört med 33 943 timmar föregående år. Av dessa timmar låg totalt 3 822 efter klockan 18 på kvällen. Det sammanlagda antalet öppettimmar fördelade sig med 12 681 på huvudbiblioteken, 19 882 på filialerna och 1 863 på bokbussarna. Det innebär att antalet öppettimmar ökat på såväl huvudbiblio- Diagram 7 Personal, antal årsverken i tusental Länsbibliotekens personal inkluderad fram till 1999. Tusental årsverken 8 6 4 2 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 Diagram 8 Andelen bibliotekarier av bibliotekens personal Procent 60 50 40 30 20 10 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 Diagram 9 Personal - årsverken per invånare efter kommunstorlek Årsverken 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 14 999 15 000 29 999 30 000 199 999 200 000

10 teken som på filialerna medan det däremot minskat på bokbussarna. Den genomsnittliga öppettiden är dock oförändrat 44 timmar per vecka på huvudbiblioteken och 18 timmar på filialerna. Öppethållandet på huvudbiblioteken varierar dock avsevärt mellan olika kommuner, mycket beroende på kommunstorlek. I kommuner med färre än 15 000 invånare höll huvudbiblioteken öppet i genomsnitt 38 timmar. Motsvarande timantal för kommuner med 30 000 invånare och uppåt var mer än 53 timmar per vecka och i de största kommunerna var huvudbiblioteken öppna i genomsnitt hela 60 timmar per vecka. Totalt 40 huvudbibliotek höll öppet även på söndagar vilket är en ökning från föregående år då antalet var 38. Också ett litet antal filialer, 7 st. har söndagsöppet. 5.2 Besök Under 2001 beräknas huvudbiblioteken ha tagit emot 47 370 447 besök. Räknat per 1 000 invånare och vecka motsvarar det 116 besök. Stora skillnader förekom mellan kommuner av olika storlek. I kommuner med färre invånare än 15 000 var genomsnittet 146 besök per 1 000 invånare medan man i de största kommunerna noterade endast 52 besök per 1 000 invånare. En förklaring är naturligtvis att de större kommunerna har fler filialer dit låntagare och andra besökare kan söka sig. Under föregående år, 2000, tog huvudbiblioteken emot 48,4 miljoner besök vilket betyder att besöken nu minskat med en miljon. Året dessförinnan var besöksantalet å andra sidan ungefär lika stort som i år, 47,5 miljoner. Variationer i uppgifterna om antalet besök bör med andra ord tolkas med viss försiktighet. Detta beror bl.a. på att ett antal huvudbibliotek inte har tillgång till besöksräknare och därför räknar antalet besökare under ett par veckor varje år. Dessa veckouppgifter räknas sedan om till årsuppgifter. 5.3 Aktiva låntagare En sedan år 2000 ny uppgift är antalet aktiva låntagare. Som aktiva låntagare betraktas de som under året genomfört minst en transaktion på biblioteket. Många kommunbibliotek har inte kunnat lämna denna uppgift. Detta år saknas den i 68 fall vilket är en klar förbättring mot 2000 då den saknades för 97 bibliotek. Bland de som som svarat är det vanligaste att det uppgivna antalet aktiva låntagare motsvarar mellan 30 och 39 procent av kommunens invånare. Såväl högre som lägre andelar är dock vanliga. Mycket höga andelar kan tyda på att biblioteken utnyttjas av många boende utanför kommunen, kommunpendlare, semesterfirare etc. På motsvarande sätt kan en låg andel tyda på stor pendling till en ort med större bibliotek. I några fall beror den låga andelen på att endast aktiviteter vid huvudbiblioteket registrerats. Andel aktiva låntagare Andel kommuner 2000 2001-29 procent 15 20 30-39 procent 35 40 40-49 procent 7 9 50 - procent 9 7 Ej uppgift 34 24 Summa 100 100 5.4 Bibliotekens IT-användning Ytterligare en ny uppgift föregående år var i vilken utsträckning biblioteken erjuder allmänheten tillgång till datorer. Uppgifter samlas in om antal datorer tillgängliga för allmänheten, antal därav som är uppkopplade mot Internet, om bibliotekens katalog är tillgänglig via Internet, mm. Av uppgifterna framgår att samtliga svarande, i detta fall 288 kommunbibliotek, erbjuder allmänheten tillgång till datorer uppkopplade till Internet. Totalt fanns i kommunbiblioteken år 2001 5 154 datorer tillgängliga för allmänheten jämfört med 4 822 året dessförinnan. Därav var 2 980 mot tidigare 2 626 Internetuppkopplade. Ett stort antal, 81 procent eller 235 bibliotek hade dessutom sin katalog tillgänglig via Internet. Det är en klar ökning i förhållande till föregående år då motsvarande andel var 64 procent respektive 185 bibliotek. Organisation och kostnader 6.1 Filialer Antalet filialer minskade från 1 171 till 1 125. Denna kraftiga nedgång med 46 filialer kan till största delen tillskrivas det faktum att fr.o.m. 2001 ett förtydligande av vad som avses med begreppet filial införts i blanketten. En filial ska således ha fast anställd personal, fast mediebestånd samt regelbundna öppettider. För exempelvis Stockholms del innebar detta att man i år rapporterat 34 färre filialer än tidigare. Bakgrunden till förtydligandet av definitionen var att under begreppet filial allt oftare infördes enheter som till karaktären mer liknade bokstationer el. likn. Fortfarande synes dock i några fall tveksamheter kvarstå avseende vad som bör förstås med begreppet filial. Av filialerna var 524 integrerade med skolbibliotek, vilket är 11 st. fler än föregående år. Av huvudbiblioteken var 42 mot tidigare 41 integrerade med skolbibliotek. Mest frekvent förekommer integrerade huvudbibliotek i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Antalet filialer har minskat successivt under de två senaste decennierna. 1980 fanns 1 670 filialer, 1985 var antalet nere i 1 563, 1990 i 1 447 och 1995 1 251. Samtidigt har andelen filialer som är integrerade med skolbibliotek för - dubblats. I slutet av 80-talet var omkring var fjärde filial Diagram 10 Biblioteksfilialer Antal filialer 1600 1200 800 400 0 87 89 91 93 95 97 99 01 Filialer därav integrerade

11 integrerad med ett skolbibliotek. Idag är varannan filial integrerad. Även antalsmässigt har de integrerade filialerna ökat. Mellan 1990 och 2001 ökade de med 50 procent, från 379 till dagens 566 integrerade filialer. 6.2 Bokbussar Antal bokbussar i den kommunala biblioteksverksamheten under 2001 var 109 st. I flera fall delas emellertid en bokbuss av två kommuner. Antalet bokbussar som var verksamma i mer än en kommun uppgavs, liksom förra året, vara 14 stycken. Antalet hållplatser per bokbuss beräknades till i genomsnitt 90. Föregående år var antalet bussar 112 st. och antalet hållplatsert per buss i genomsnitt 85. Bokbussarnas verksamhet varierar från kommun till kommun. I några kommuner har man ett begränsat antal fasta hållplatser, i andra ett stort antal stopp för enskilda eller grupper. Bedömningar av eventuella förändringar mellan åren blir därför osäker. Öppethållandet i bokbussarna dvs. den tid då bussen gör uppehåll vid hållplats och är tillgänglig för besökare beräknades till 1 863 timmar per vintervecka. Av dessa var 264 timmar efter klockan sex på kvällen. Föregående år var motsvarande antal 1 922 respektive 277 timmar. 6.3 Kostnader De kommunala bibliotekens driftskostnader uppgick unförra året. Lokalkostnaderna beräknades till 702 milj. kr der 2001 till 3,063 miljarder kr eller 344 kr per invånare. Motsvarande kostnader år 2000 var något lägre 2,918 miljarder respektive 328 kr per invånare. Räknat i fasta priser (1980=100) ökade kostnaderna därmed med 2,3 procent. De kommunala folkbibliotekens personalkostnader uppgick 2001 till 1 547 milj. vilket motsvarar 674 851 i 1980 års priser. Jämfört med 2000 innebär det en ökning i fasta priser med 3,3 procent. Mediekostnaderna uppgick till 391 milj kr i löpande och 171 milj kr i fasta priser. Mediekostnaderna minskade därmed med 0,7 procent jämfört med och övriga kostnader till 422 milj. kr. Diagram 11 Driftskostnader, fasta priser, 1980-2001 Med hänsyn tagen till den allmänna prisutvecklingen ökade bibliotekens driftskostnader under i stort sett hela perioden 1976 1991. Mellan åren 1992 och 1996 utvecklades kostnaderna svagt, framför allt 1993 då de sjönk med 7,4 procent. Först 1997 låg de på samma nivå som 1991. Även året därefter ökade de något, med 4,1 procent. Därpå följde ett par år med obetydliga förändringar varefter kostnaderna i år således återigen ökade något, med 2,3 procent. Personalkostnaderna utgör med sina 51 procent huvuddelen av bibliotekens kostnader. Lokalkostnaderna uppgår till 23 procent, medierna utgör 13 procent och övriga kostnader 14 procent. Fördelningen av de kommunala folkbibliotekens driftkostnader på olika kostnadsslag har sedan början av 90-talet varit tämligen stabil. Under en period i mitten av decenniet var personalkostnaderna förhållandevis låga jämfört med lokalkostnaderna och övriga kostnader har successivt ökat medan mediekostnadernas andel minskat. Bibliotekens investeringsutgifter (investeringar i nya lokaler, bokbussar m.m.) uppgick till 103 miljoner kronor jämfört med 87 miljoner 2000. Omräknat i fasta priser motsvarar det en ökning med 16 procent jämfört med förra året. Investeringsutgifterna varierar normalt en hel del mellan åren. Diagram 12 Driftskostnader efter kostnadsslag Procent 60 50 40 30 20 10 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 Milj kr 1980 års priser 1 500 1 400 Personalkostnader Mediekostnader Lokalkostnader Övr.kostnader 1 300 1 200 1 100 1 000 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00

12 Tabell B Kommunala folkbibliotek 2001. En översikt länsvis Mediebestånd Medielån Öppet Besök Personal Drifts- Totalt Barnlitt. Totalt Barnlitt. Litteratur i procent timmar på huvud- årsverken kostnader per inv. per barn per inv. per barn skön fack barn per bibl. per per kronor huvud- vecka per 1 000 inv. per inv. bibl. 1 000 inv. Totalt 5,2 9,4 9,0 21,1 28 30 42 43 119 0,6 328 Län Stockholm 3,4 5,5 6,7 14,2 29 31 40 48 78 0,5 288 Uppsala 4,9 9,4 9,4 22,7 26 29 45 39 104 0,5 331 Södermanland 6,0 10,7 9,0 21,9 30 27 44 44 150 0,6 360 Östergötland 4,3 7,7 8,6 21,2 28 28 44 47 167 0,5 270 Jönköping 5,3 9,7 8,7 21,3 28 27 46 47 133 0,5 302 Kronoberg 6,8 15,0 11,4 34,4 24 25 51 41 90 0,6 359 Kalmar 7,1 14,2 10,8 31,6 24 28 48 44 130 0,6 380 Gotland 9,7 14,1 10,3 27,0 26 29 45 52 66 0,8 329 Blekinge 7,5 16,0 9,9 27,2 26 30 44 45 115 0,5 356 Skåne 5,2 9,0 9,7 20,8 27 34 38 45 128 0,6 369 Halland 5,1 10,2 11,3 30,7 24 25 51 46 112 0,5 298 Västra Götaland 4,9 8,3 9,3 20,0 30 30 40 42 113 0,6 314 Värmland 7,0 11,7 8,7 20,4 31 29 40 41 110 0,6 354 Örebro 5,7 11,1 9,7 22,9 28 29 42 43 140 0,5 325 Västmanland 6,0 10,5 9,5 23,6 27 27 45 44 121 0,6 348 Dalarna 6,4 11,5 10,1 22,2 27 31 41 42 168 0,6 363 Gävleborg 6,2 12,1 9,7 24,3 30 27 44 46 165 0,5 349 Västernorrland 6,3 11,8 9,2 20,6 32 31 37 49 153 0,6 399 Jämtland 8,9 15,3 9,2 22,4 30 31 40 42 152 0,7 349 Västerbotten 7,4 14,8 11,3 30,6 24 29 47 32 152 0,7 387 Norrbotten 6,7 14,3 8,3 23,5 25 28 47 41 113 0,6 327 Kommuner efter antal inv. - 14 999 7,0 13,1 9,1 22,3 29 27 44 37 143 0,6 346 15 000-29 999 6,1 11,3 9,4 22,4 27 29 44 45 143 0,5 330 30 000-199 999 5,1 9,0 9,4 22,3 27 30 44 52 124 0,5 328 200 000-3,3 5,1 7,2 14,0 32 35 33 59 53 0,6 313

13 Tabell C Kommunala folkbibliotek. Jämförelser 1976-2001. Antal enheter i tusental Tusentals enheter 1980 1984 1988 1992 1996 1999 2000 2001 Mediebestånd 39 060 44 207 47 277 47 702 46 051 46 670 46 629 46 450 därav bokbestånd 38 023 42 899 45 471 45 547 44 102 44 102 44 012 43 818 varav nyförvärv 2 330 2 433 2 306 2 005 1 999 1 999 2 146 2 067 AV-mediebestånd 1 037 1 308 1 806 2 155 2 568 2 568 2 616 2 682 Tidningar och tidskrifter, årsprenumerationer 123 131 143 136 117 106 104 104 Medieutlåning 78 402 77 818 72 760 71 073 81 168 79 413 79 896 78 378 därav bokutlåning 76 228 75 154 69 485 66 535 70 098 70 259 70 140 68 051 AV-medieutlåning 2 175 2 664 3 275 4 539 8 804 9 154 9 757 10 327 Helårsverken, personal 5,4 5,8 6,1 5,9 5,2 4,9 4,9 4,9 Driftskostnader, tkr löpande priser 1 008 030 1 525 861 2 075 933 2 670 957 2 761 491 2 883 153 2 917 560 3 063 160 därav mediekostnader 161 927 249 242 332 092 332 848 370 709 372 315 383 841 391 069 personalkostnader 550 126 759 323 1 034 011 1 316 530 1 394 225 1 403 692 1 459 033 1 547 434 Driftskostnader, tkr fasta priser (1980=100) 1) 1 008 030 1 093 807 1 216 842 1 253 382 1 206 418 1 318 314 1 305 980 1 335 874 därav mediekostnader 161 927 178 668 194 661 156 265 149 502 170 240 171 818 170 549 personalkostnader 550 126 544 318 606 103 618 020 573 048 641 834 653 103 674 851 Investeringsutgifter, tkr löpande priser 54 481 49 562 55 785 88 265 68 535 83 568 86 763 103 338 fasta priser (1980=100) 1) 54 481 35 528 32 699 41 420 29 941 38 211 38 838 45 067 Öppethållande, 2) 32 33 34 33 31 33 34 34 timmar under en vintervecka 1) Omräkningen till fasta priser har gjorts enligt SCB:s nettoprisindex, vilket följer den allmänna prisutvecklingen exkl. direkta skatter. (Se rutan nedan). 2) Exkl. bokbussar t.o.m. 1996 Nettoprisindex används i detta SM när omräkning till fasta priser görs. SCB:s nettoprisindex följer den allmänna pris- utvecklingen exkl. indirekta skatter och subventioner. Nettoprisindex (1980=100) för 2001 = 223,4

14 Tabell D Kommunala folkbibliotek. Jämförelser 1976-2001. Antal per invånare Antal per invånare respektive år År 1980 1984 1988 1992 1996 1999 2000 2001 Antal nyförvärv av böcker per inv. efter kommunstorlek - 14 999 0,31 0,34 0,31 0,26 0,23 0,27 0,32 0,32 15 000-29 999 0,27 0,31 0,28 0,25 0,22 0,24 0,27 0,26 30 000-199 999 0,29 0,28 0,27 0,22 0,21 0,22 0,23 0,22 200 000-0,23 0,25 0,24 0,21 0,19 0,18 0,18 0,17 Totalt 0,28 0,29 0,27 0,23 0,21 0,23 0,24 0,23 Antal medielån (böcker, AV-medier) per inv. efter kommunstorlek - 14 999 8,6 8,9 8,4 8,0 8,9 8,9 9,1 9,0 15 000-29 999 9,1 9,3 8,7 8,4 9,5 9,5 9,4 9,2 30 000-199 999 9,9 9,6 8,8 8,4 9,6 9,3 9,4 9,1 200 000-9,3 8,9 8,1 7,4 7,8 7,3 7,2 7,3 Totalt 9,4 9,3 8,6 8,2 9,2 9,0 9,0 8,8 Helårsverken, personal per 1 000 inv. efter kommunstorlek - 14 999 0,51 0,58 0,66 0,65 0,60 0,58 0,59 0,59 15 000-29 999 0,56 0,61 0,64 0,62 0,57 0,53 0,54 0,55 30 000-199 999 0,69 0,72 0,74 0,67 0,60 0,54 0,55 0,54 200 000-0,75 0,79 0,82 0,78 0,63 0,57 0,56 0,55 Totalt 0,64 0,69 0,72 0,68 0,60 0,55 0,55 0,55 Driftskostnad, kr per inv efter kommunstorlek - 14 999 - - 230 304 311 335 346 352 15 000-29 999 - - 235 299 312 330 330 346 30 000-199 999 - - 253 313 318 321 328 340 200 000 - - - 250 307 294 325 313 345 Totalt - - 245 307 312 325 328 344

15 Tabell E Kommunala folkbibliotek. Årlig procentuell förändring under perioden 1990-2001 1991-92 1992-93 1993-94 1994-95 1995-96 1996-97 1997-98 1998-99 1999-2000 2000-2001 Mediebestånd -1,3-0,7-2,4 0,6-1,0 0,3 0,6 0,7-0,1-0,4 därav bokbestånd -1,2-0,9-2,6 0,5-1,1-0,1 0,4 0,6-0,2-0,4 varav nyförvärv -3,8-7,1 5,0-2,8-2,6 0,3 3,2 4,3 7,4-3,7 AV-mediebestånd -3,1 3,1 2,9 1,5 0,8 4,2 3,9 1,3 1,9 2,5 Tidningar och tidskrifter, årsprenumerationer -3,7-5,1-3,1-2,4-4,1 1,7-8,4-2,8-1,9 0,0 Medieutlåning 2 1,8 1,9 4,8 5,0-0,8 0,5-1,8 0,6-1,9 därav bokutlåning 1,5 1,2 0,7 3,7 4,3-1,4-0,3-2,6-0,2-3,0 AV-medieutlåning 8,8 9,9 19,2 16,4 13,0 4,0 8,2 4,0 6,6 5,8 Helårsverken, personal -1,7-6,8-1,8 0,0-2,0-1,2-0,8-5,8 0,5 0,0 Driftskostnader, tkr löpande priser 3,3-3,2 2,0 1,4 3,3 2,7 2,1-0,4 1,2 5,0 därav mediekostnader 1,5-0,9 2,4 1,2 0,2 3,7 4,5 0,4 3,1 1,9 personalkostnader 1,2-6,5 0,9 1,4 4,2 3,6 2,6 0,7 3,9 6,1 Driftskostnader, tkr fasta priser (1980=100) 1) -1,0-7,4 0,9-0,3 3,3 4,3 4,1 0,6-0,9 2,3 därav mediekostnader -2,7-5,2 1,2-0,5 0,1 5,3 6,5 1,5 0,9-0,7 personalkostnader -3,0-10,6-0,3-0,2 4,2 5,2 4,6 1,8 1,8 3,3 Investeringsutgifter, tkr löpande priser 53,9 34,2-32,0-28,5 19,1 16,1-2,0 7,1 3,8 19,1 fasta priser (1980-100) 1) 47,5 28,5-32,8-29,6 19,0 17,9-0,1 8,3 1,6 16,0 Öppethållande, timmar 2) -1,2-2,7 0,0-3,1 0,0 0,0 2,5-2,9 1,3 0,0 1) Omräkningen till fasta priser har gjorts enligt SCB:s nettoprisindex, vilket följer den allmänna prisutvecklingen exkl. indirekta skatter 2) Exkl. bokbussar t.o.m. 1996

16 Sjukhusbibliotek, m.fl. 7.1 Sjukhusbibliotek Uppgifter om biblioteksverksamhet 2001 föreligger för 38 fristående sjukhusbibliotek i 15 län. Detta är ett par fler än förra året. Uppgifterna här avser s.k. allmänna sjukhusbibliotek, inte fackbibliotek (s.k. medicinska bibliotek). De i folkbiblioteksstatistiken ingående sjukhusbiblioteken förtecknas i bilaga 3. I tabell 13 redovisas resultat för de fristående sjukhusbiblioteken länsvis. Under år 2 001 gjordes 695 000 medielån vid de fristående sjukhusbiblioteken, dvs. 43 000 färre än föregående år. Hela 92 procent av lånen var boklån, talböckerna utgjorde däremot endast 1,6 procent av lånen. Mediebeståndet uppgick till 662 000, varav 612 000 var böcker och därav 89 000barnböcker. Personal vid fristående sjukhusbibliotek utförde 129 årsverken under 2001 varav 81 utfördes av bibliotekarier. De förhållandevis stora antal tidskriftsprenumerationer som vissa sjukhusbibliotek redovisar antyder att det i många fall inte är möjligt för biblioteket att skilja på verksamhet avsedd för patienter och den medicinska fackbiblioteksdelen. 7.2. Övriga bibliotek I tabell 14 redovisas verksamheten vid Svenska sjömansbiblioteket, Sigtunastiftelsens bibliotek samt Talboks- och Punktskriftsbiblioteket. Svenska Sjömansbibliotekets verksamhet 2001 omfattade utsändning av 78 000 enheter, 95 procent böcker och 5 procent AV-medier. Detta innebär att verksamhetens omfattning varit oförändrad sedan föregående år. Driftskostnaderna ökade dock, från 3 469 000 kr till 3 611 000 kr. Talboks- och punktskriftsbiblioteket lånade under 2001 ut 228 000 enheter (emballage) talböcker, en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. Dessa lån går huvudsakligen till andra bibliotek som fjärrlån. Fr.o.m. 1995 ingår även punktskriftsböcker. I beståndet finns drygt 45 000 volymer. Av de knappt 22 500 lånen går merparten till enskilda låntagare. Antalet lån har minskat marginellt sedan föregående år och beståndet är i stort sett oförändrat.

17 Bakgrund Syfte och användning Statistiska centralbyrån (SCB) svarade för den löpande statistiken om folkbibliotekens verksamhet från 1976 till 1994. Fr.o.m. 1 juli 1994 är Statens Kulturråd statistikansvarig myndighet och har uppdragit åt SCB att producera statistiken. Denna är upplagd så att uppgifter årligen insamlas om mediebestånd, utlåning, öppethållande, personal och kostnader. Den närmast föregående rapporten publicerades i kulturrådets serie Kulturen i siffror 2001:2, Folkbiblioteken 2000. Statistiken är också tillgänglig via Sveriges Statistiska Databaser som nås genom SCBs hemsida, www.scb.se. Avsikten är att folkbiblioteksstatistiken skall utgöra underlag för planering och beslutsfattande på central, regional och lokal nivå. Statistiken skall även kunna användas av dem som vill ha information om situationen inom biblioteksväsendet. Folkbiblioteksstatistiken används också som ett underlag till Sveriges författarfond för beräkning av biblioteksersättning. Fonden bildades 1954, då riksdagen beslöt att biblioteksersättning till litterära upphovspersoner skulle införas. Statsmedel för fonden beräknas bland annat på grundval av de uppgifter om utlåningen vid folkbibliotek som erhålls genom biblioteksstatistiken. Författarfonden fördelar i sin tur ersättning till enskilda författare, illustratörer och andra upphovsmannakategorier på basis av årliga stickprovsundersökningar om utlåningens fördelning på olika författare. Bibliotekstyper i folkbiblioteksstatistiken Kommunernas biblioteksförvaltningar (som verkar under kommunernas kulturnämnder, fritidsnämnder, biblioteksstyrelser eller liknande) lämnar uppgifter till den årliga statistiken för kommunala folkbibliotek. Varje kommunalt bibliotekssystem med däri ingående huvud- och filialbibliotek (innefattar också bibliotek vid vårdinstitutioner med kommunal biblioteksservice) betraktas som en enhet. År 2001 uppgick de kommunala bibliotekssystemen till 289 enheter. I folkbiblioteksstatistiken ingår vidare ett antal fristående sjukhusbibliotek, för vilka landstinget eller Riksförsäkringsverket är huvudman. Som fristående sjukhusbibliotek räknas även sjukhusbibliotek som är i personalunion med ett primärkommunalt bibliotekssystem men som har landsting som huvudman. Sjukhusbibliotek med primärkommunal huvudman särredovisas inte utan behandlas som en del av kommunens bibliotekssystem. De fristående sjukhusbiblioteken finns förtecknade i bilaga 3. Även uppgifter angående Sigtunastiftelsens bibliotek och Svenska sjömansbiblioteket finns med i den årliga statistiken. Likaså ingår fr.o.m. 1981 uppgifter beträffande Talboksoch punktskriftsbiblioteket. Bibliotek som inte ingår Som folkbibliotek kan även länsbiblioteken räknas. De är regionala bibliotek vars uppgift det är att bistå biblioteken i länets kommuner med rådgivning och utlåning av speciallitteratur m.m. Verksamheten finansieras genom bidrag från landstingen och staten. Fr.o.m. 1999 redovisas inga uppgifter om länsbibliotekens verksamhet i föreliggande rapport. Uppgifter om verksamheten vid de tre lånecentralerna i Stockholm, Malmö och Umeå liksom invandrarlånecentralen i Stockholm och depåbiblioteket i Umeå ingår inte heller i denna rapport. Fr.o.m. detta år ingår inte heller uppgifter beträffande biblioteken för svenskar i utlandet (London, Berlin, Helsingfors och Paris). I begreppet folkbibliotek brukar ibland inrymmas studiecirkelbibliotek, dvs. bibliotek som är anslutna till studieförbund. Dessa bibliotek omfattas inte av denna undersökning. Kommunala eller landstingskommunala skolbibliotek ingår inte heller. Deras verksamhet är föremål för särskild uppgiftsinsamling. Blanketten för uppgiftsinsamlingen finns i bilaga 1. Kvalitetsdeklaration för folkbibliotek återfinns i bilaga 2.

18 Summary Background Note on aims, usage and scope Statistics Sweden (SCB) assumed responsibility for compiling current statistics on Sweden s public and school libraries in 1976. A sub-category for culture (abbr. Ku) was established as part of SCB s Statistical Reports series in 1985, and data on public libraries was published here until 1997. The most recent report Public Libraries 2000 was published in Cultural Facts 2001:4. Since 1994, government funds for producing these statistics have been allocated to the National Council for Cultural Affairs. Statistics Sweden produces the library statistics on commission from the Council. The bodies that supply data for the annual statistics on municipal libraries are the local authority library administrations (library boards, cultural committees and similar groups) in (at present) 289 municipalities. Each municipal library system comprising the central library and all branch libraries (including libraries at nursing homes and other institutions where books are supplied by the local authority) is treated as a single unit. County libraries are also regarded as public libraries. These libraries are among other things responsible for supplying books to other libraries in the regions. Since 1999 they are not included in the present publication. Further, public library statistics cover some thirty independent hospital libraries, which are the responsibility of the County Councils. In addition, the annual public library statistics include the Swedish Library of Talking Books and Braille, the Swedish Merchant Fleet Library and the Library of the Sigtuna Foundation. A small number of libraries for Swedes abroad are from this year not included. Main results Municipal libraries The annual statistics on Sweden s municipal libraries as a whole are presented primarily in tables 1-11 and show how stocks, circulation, staff and costs vary in different counties and between different categories of municipalities. In table 12 we present separate data for the library system in each municipality in Sweden (with some additional background information on each municipality). Table 13 gives data on independent hospital libraries and table 14 covers libraries for Swedes abroad, the Swedish Merchant Fleet Library, the Sigtuna Foundation Library and the Swedish Library of Talking Books and Braille. In 2001 the municipal libraries made 2.1 million new book acquisitions, about 3,7 percent more than the year before. 37 per cent of these books were children s books. The libraries had 104 000 newspaper and periodical subscriptions. The circulation of the municipal libraries decreased from 79.9 to 78,4 million loans in 2001. These circulation figures include both books and audio-visual media. The number of loans per capita of the population in 2001 was 8,8. During an average winter week, the municipal libraries were open for a total of 34 400 hours. This figure includes both central and branch libraries. The municipal libraries had current costs of SEK 3 063 million in 2001. Taking inflation into account, the current costs in 2001 were about 2,3 per cent higher than in 2000.

19 Svensk-engelsk ordlista List of terms andel fraction, share antal number AV-mediebestånd audio-visual media stock bandspelare tape recorders barn children barnböcker children s books besökare visitor(s) bibliotek library (libraries) bibliotek för svenskar i libraries for Swedes abroad utlandet bibliotekarier librarians biblioteksanslag library grant bibliotekspersonal library staff bibliotekssystem library system bok book bokbestånd book stock bokbussar bookmobiles boken - kommer housebound library services bokinköp book acquisition(s) bokslut annual accounts bokutlåning book circulation (lending) bortfall non-response datorer computers diabildserier/bildband/film.. slide series/film strips/films driftkostnader current costs därav of which egna own enbart merely enheter units fjärrlån inter-urban media circulation exklusive excluding facklitteratur specialized (non-fiction) literature filialbibliotek branch libraries fonogram phonogram fristående sjukhusbibliotek independent hospital library fördelning distribution helårsverken person-years hemlån lending for home reading huvudbibliotek central library informationsteknologi information technology ingen uppgift no data institutioner institutions invånarantal number of inhabitants kapitalutgifter capital expenditures klassificera kommun (er) kommunala folkbibliotek kostnader litteraturkategori lokal lokalkostnader lån lånecentral låntagare, aktiv län länsbibliotek mediekostnader microfilm/fiche miljon myndigheter nyförvärv per invånare personalkostnader procent referenslitteratur samtliga sjukhus skönlitteratur summa talböcker tidningsbestånd tidningsprenumerationer tidskriftsbestånd tidskriftsprenumerationer timmar titlar totalt tusen under uppdelade uppslagsböcker urval vecka(or) videogram volymer vuxna årsprenumeration öppethållande övriga classify municipality (es) municipal libraries expenditure/costs literature category premises costs of premises loan(s) inter-lending centre active burrower county county library media costs microfilm/fiche million authorities new acquisitions per head of population staff budget (for library activities) percentage(s) reference literature all hospitals fiction sum, total talking books stock of newspapers newspaper subscriptions stock of periodicals periodical subscriptions hours titles total thousand during distributed; divided reference books sample week(s) video tape recording volumes adults annual subscriptions hours open others

20 Tabell- och diagramförteckning List of tables and charts Sida page Tabeller List of tables 5 A Kommunala folkbibliotek 2001 - en sammanfattning 12 B Kommunala folkbibliotek 2001. En översikt länsvis 13 C Kommunala folkbibliotek. Jämförelser 1976-2001. Antal enheter i tusental 14 D Kommunala folkbibliotek. Jämförelser 1976-2001. Antal per invånare 15 E Kommunala folkbibliotek. Årlig procentuell förändring under perioden 1989-2001 25 1 Folkbibliotek 2001: Mediebestånd och låneverksamhet 25 2 Folkbibliotek 2001: Öppethållande, personal samt kostnader 26 3 Bokbestånd 2001 totalt, länsvis och i kommungrupper 27 4 AV-mediebestånd 2001 totalt och i kommungrupper 27 5 Tidnings- och tidskriftsbestånd 2001 totalt och i kommungrupper 28 6A Bokutlåning 2001 totalt, länsvis och i kommungrupper 29 6B AV-medieutlåning 2001 totalt, länsvis och i kommungrupper 30 7 Medieutlåning (böcker och AV-medier) 2001 totalt, länsvis och i kommungrupper 31 8 Bibliotekssystemet 2001 totalt, länsvis och i kommungrupper 32 9 Öppethållande och besök på bibliotek under 2001. Totalt och i kommungrupper. A Municipal libraries 2001 - a summary B Municipal libraries 2001. An overview by counties C Municipal libraries. Comparisons 1976-2001. Number of units in thousands D Municipal libraries. Comparison 1976-2001. Number per inhabitant E Municipal libraries. Annual percentage change 1989-2001 1 Public libraries 2001: Media stocks and circulation 2 Public libraries 2001: Total hours open, staff and costs 3 Total book stock 2001 by counties and categories of municipalities 4 Audio-visual media stock 2001, in total and by categories of municipalities 5 Newspaper and periodical stocks 2001 in total and by categories of municipalities 6A Book loans 2001 in total, by counties and by categories of municipalities 6B Audio-visual loans 2001 in total, by counties and by categories of municipalities 7 Circulation (books and audio-visual) 2001 in total, by counties and by categories of municipalities 8 The library system 2001 in total, by counties and by categories of municipalities 9 Total hours open during one winter week and library visits during 2001. Total and by categories of municipalities.

21 33 10 Bibliotekspersonal, årsverken och antal personer 2001. Totalt och i kommungrupper 33 11 Kostnader för bibliotekssystemet enligt bokslut 2001. Totalt och i kommungrupper 34 12A De kommunala bibliotekssystemens utlåning och bestånd 2001 48 12B De kommunala bibliotekssystemens kostnader, personal samt vissa andra uppgifter 2001 10 Library staff, number of person-years 2001, in total and by categories of municipalities 11 Costs for the library system according to annual account 2001, in total and by categories of municipalities 12A Circulation and media stock in the municipal library systems 2001 12B Costs, staff and some other data in the municipal library systems 2001 62 12C De kommunala bibliotekssystemens aktiva låntagare och informationsteknologi 2001 12C Active burrowers and information technology in the municipal library systems 2001 70 13 Fristående sjukhusbibliotek 2001: Mediebestånd, utlåning, personal och kostnader 70 14 Övriga folkbibliotek 2001: Mediebestånd, utlåning, personal och kostnader 13 Independent hospital libraries 2001: Media stock, circulation, staff and costs 14 Other public libraries 2001: Media stock, circulation, staff and costs